Härlig grillkväll. eller. risk för magont?



Relevanta dokument
Projekt. Provtagning av köttfärs i butik. Miljö och hälsoskydd Falkenbergs Kommun

Miljö- och hälsoskyddskontoret. Rapportserie. Livsmedel 2008:1 Centraltillverkade och centralförpackade smörgåsar och sallader Provtagning och analys

Kontroll av salladsbufféer i butik

Mikrobiologiska kriterier i butik

Provtagning av semlor

Isprojekt Mikrobiologisk provtagning av is. Miljö och Stadsbyggnad Uddevalla kommun

Offentlig kontroll av livsmedel Undersökning av mikrobiologisk kvalitet för färdigförpackade baguetter och blandade sallader i Trelleborgs kommun

PIK PROJEKT Provtagning av is i livsmedelanläggningar. Projektplan

Provtagning av semlor

Projekt hållbarhetstester på charkprodukter

Undersökning av glass i Landskrona kommun 2008

Rapport provtagningsprojekt 2010 Vagnar & Restauranger. Miljöförvaltningen

Mikrobiologiska kriterier 2012

ÄTFÄRDIGA LIVSMEDEL. Projektinriktad livsmedelskontroll 2009/2010 NORRBOTTENS LÄN

Provtagningsprojekt på sushiris 2018

Projekt 2013 Kontroll av bestämning av hållbarhet. Miljö- och hälsoskydd

Mikrobiologiska kriterier vid malning av köttfärs

Projekt Märkning av kött 2009

Is och dricksvatten. Projektinriktad kontroll i Norrbottens län 2011

Bygg- och miljökontoret. Livsmedel 2010:2

Salladsbufféprojekt. - Kontroll och provtagning av plocksalladsbufféer i Haninge, Tyresö och Nynäshamn. Genomfört 2014 Jytte Gard Timmerfors

Bygg och miljökontoret. Livsmedel 2009:1. Provtagning, analys och redlighetskontroll av malet kött från butik.

Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen

Kontroll av salladsbufféer i Jönköpings län

Nr Ändamål Län Kommun Ärendenummer Inkomdatum Total kostnad 1 SOLEL Östergötlands län Linköping SOLEL Östergötlands

Projekt julbord. Landskrona stad Malin Gunnarsson-Lodin Miljöinspektör Rapport 2010: Miljöförvaltningen Landskrona. Miljöförvaltningen

Butikshanterade charkuterivaror. Livsmedelskontrollprojekt 2008 i Örebro län. Foto: Per Norström. Publ.

Kontroll av mikrobiologiska kriterier (EG nr 2073/2005) - på malet kött i butik

Koll på Kungsbacka Rapport 2:2016 Kebabprojekt Kebabprojekt 2016 Provtagning av kebabkött på pizzerior och restauranger i Kungsbacka kommun

Kontroll av mikrobiologisk kvalitet på mjukglass i Varbergs Kommun, sommaren 2012

Fakulteten för naturresurser och lantbruksvetenskap Den mikrobiologiska statusen på köttfärs på pizzor i Uppsala kommun

Bakningsdag Märkningen med bakningsdag är frivillig men uppskattas av kunderna.

Pizzaprojekt. hösten Ett samarbetsprojekt mellan livsmedelstillsynen i kommunerna Lomma, Svedala, Kävlinge, Staffanstorp, Burlöv & Landskrona

Temperaturkontroll i butikskyldiskar

Transport av varmhållen mat. Projekt Jönköpings län

Glassprojekt sommaren 2005

Kontrollhandbok Provtagning. Del 4 Mikrobiologisk bedömning av livsmedelsprov

Ätfärdiga livsmedel. Projektinriktad kontroll i Örebro län Foto: Per Norström, Länsstyrelsen. Publ. nr 2007:22

NORDISKA ARBETSPAPPER

Nya regler för enklare företagande. Information till företagare som hanterar livsmedel. Registrerad

Kontroll av kök inom vård och omsorg 2010

PROJEKTINRIKTAD KONTROLL I NORRBOTTEN Kontroll av salladsbufféer

5. Inspektera och ta prov på livsmedel Stödjande instruktion för livsmedelskontrollen och smittskyddsenheterna

Projekt Bacillus cereus

Vatten, riktad kontroll och provtagning i skolkök 2009

Länsprojekt 2010 i Blekinge och Kronobergs län

Mikrobiologisk kvalitetskontroll. Malmö stad 1999

Is i livsmedelsanläggningar

Schysst vatten i kranen?

Livsmedelsprojekt 2012 Projekt - Redlighetsprojektet

Kontroll av industriellt producerade ätfärdiga produkter avseende Listeria monocytogenes i Stockholm stad 2008

större restauranger i Malmö

Provtagning av färska kryddor och bladgrönsaker

Butiksprojekt. Ett projekt inom livsmedelsavdelningen. Genomfört Författare: Karin Andersson Eva Bagström Luis Carvajal

Miljö- och byggnadsförvaltningen. Mjukglassprojekt PROVTAGNING OCH KONTROLL AV RENGÖRINGSRUTINER

Projekt 2012 Kontroll av kylförvaringen av ätfärdiga livsmedel i butiker. Miljö- och hälsoskydd

Sammanställning. Redlighet och hygien vid Butiksgrillning 2008

Livsmedelskontroll i Östersund. Livsmedelsinspektörerna : Emma Nyström Emma Johansson

RAPPORT. Kontrollprojekt Salladsbufféer i Uppsala D-nr

Rapport om livsmedelstillsyn av julbord i Malmö stad 2005

Bygg- och miljökontoret, Livsmedel

PROJEKT. Kebabprojekt. - Kontroll och provtagning på kebabhantering i Haninge, Tyresö och Nynäshamn. Genomfört 2013

Rapport. Restauranger tillsynsprojekt Åsa Fredriksson Joakim Johansson

Riktad kontroll livsmedelsbutiker 2008 Med fokus på märkning

PROJEKT. Salladbufféer

Kontroll av hygien i Butiksskivade charkprodukter

Tillsynsprojekt 1:2008 Kvalitet på semlor vid caféer och servicestationer

Slutrapport för projekt Is i livsmedelsanläggningar Provtagning av is för mikrobiologisk kontroll i livsmedelsverksamheter

Vi som jobbar med livsmedelskontroll. Dag Henric Lina Christina Therése

Mikrobiologiska undersökningar

Faroanalys. Exempel på utformning av faroanalys

Provtagning av mjukglass och kulglass i Jönköpings län

Provtagning av sallader

Miljöavdelningen. Sammanställning av resultatet från julbordskontrollen 2009

Provtagning av semlor 2014

Offentlig livsmedelskontroll av restauranger Trelleborg anläggningar i risk- och erfarenhetsklass 3B

Grundläggande förhållanden och aktiviteter som är nödvändiga för att upprätthålla en hygienisk miljö genom hela livsmedelskedjan.

Livsmedelsverkets föreskrifter om offentlig kontroll av livsmedel;

PROJEKT. Butiker med oförpackade livsmedel

Projektplan för Riksprojekt 2009 Patogener i importerat grönt

Kontroll av sushi hantering på restaurang. Projektinriktad livsmedelskontroll 2016 i Örebro län

Tillfällig hantering av livsmedel

JÖNI<ÖPINGS I<OMMUN. Provtagningsprojekt på pizzerior 2017

Livsmedelsverkets föreskrifter om offentlig kontroll av livsmedel;

Projekt Märkning butik 2008

Livsmedelstransportörer i Stockholm 2010

Tillsynsprojekt. Salladsbufféer. Livsmedelsprojekt i Västerbottens län 2013

Livsmedelskontroll av. småbutiker med kötthantering

Samordnat Listeriaprojekt

Offentlig dricksvattenkontroll mål, metodik

Såhär utvecklar du ditt system för egenkontroll

Grillad kyckling. - Kontrollprojekt om hantering av grillade köttprodukter och märkning av egentillverkade produkter i livsmedelsbutiker

Miljö- och hälsoskyddskontoret. Rapportserie. 2008:2 Provtagning och analys av maträtter från julbord

Riktad kontroll, hantering av bladgrönsaker

Livsmedelsverkets föreskrifter om offentlig kontroll av livsmedel;

Vad ska uppfyllas för att nå säkra livsmedel?

Salladsbarer. Projektsammandrag. Bild hämtad från nätet google bildsök salladsbar. Februari 2016 Hälsoinspektör Annika Porthin

Lathund för checklistor i projekt spårbarhet av kyckling och lamm SILK

Hjälpreda Senast ändrad; 29 februari Berör alla checklistor;

Julbordsprojekt Rapport 2/1998 ISSN Mer rapporter kan hämtas på

Transkript:

Härlig grillkväll eller risk för magont? Ett PIK-projekt inom livsmedelskontrollen i Östergötland om den hygieniska kvalitén hos grillfärdiga köttvaror.

PIK-projekt Östergötlands län 2007 Provtagning av kryddat och marinerat kött och köttfärs Syfte Syftet med projektet var att kontrollera den mikrobiologiska kvalitén på marinerat och färdigkryddat kött och köttfärsprodukter i butiker i Östergötland. Den extra hanteringen av köttet, dvs. kryddning/marinering och eventuell malning gör att riskerna för bakterietillväxt i produkterna ökar och detta kräver god hygien av livsmedelsproducenterna. Sammanfattning Nio kommuner har under vecka 18 och 19 tagit ut 67 livsmedelsprover på kryddat, marinerat kött eller malet kött i Östergötlands län. Livsmedelsproverna analyserades dagen innan angiven bäst före dag eller samma dag som angiven sista förbrukningsdag. Av de 67 proven bedömdes 55 st (82%) som tillfredsställande, 12 st (18%) som godtagbara med anmärkning. Inget prov bedömdes som otillfredsställande och ingen salmonella påvisades i något prov. Resultatet är bättre än förväntat. Vid tidigare provtagningsprojekt som PIK-gruppen utfört har upp mot 30% av proverna bedömts med anmärkningar. Vid provtagningstillfällena har det noterats att 14 st av 67 st livsmedelsprov förvarades varmare i butikens kyldiskar än angiven förvaringstemperatur. Miljö- och hälsoskyddsförvaltningarna har också noterat att hållbarhetstiderna vanligtvis är längre än de tre dagar som branschriktlinjerna rekommenderar. Genomförande Miljö- och hälsoskyddsförvaltningarna eller motsvarande i deltagande kommuner tog ut prover i butiker i respektive kommun. Målsättningen var att varje kommun skulle ta ut minst 5 stickprover var, gärna fler. Prov skulle tas på kryddat och/eller marinerat helt kött eller köttfärs (dvs. pannfärdigt kött). Proverna togs på färdigförpackningar av färskt kött oavsett om de var beredda och packade i butiken eller i livsmedelsindustri. Det var önskvärt att i första hand välja butiksförpackade produkter. Proverna togs under vecka 18 och 19 2007 och förvarades på laboratoriet fram till belastningsdatumet, dvs. dagen för den mikrobiologiska analysen, som sker en dag före bäst-före dag eller på sista förbrukningsdagen. Proverna kylförvarades hos laboratorierna i temperaturerna +4 C eller +8 C beroende på om köttförpackningens förvaringsanvisning fram till analysdagen. De prov där förvaringsanvisningen var +7 C förvarades i +4 C. Miljö och hälsoskyddsförvaltningarna använde det laboratorium som de har avtal med och vanligtvis anlitar, dvs. antingen ALcontrol i Linköping eller Bakteriologiska laboratoriet i Norrköping. Båda laboratorierna är ackrediterade för att göra aktuella analyser. Varje prov analyserades på Aeroba mikroorganismer 30 C, E-coli, Staphylococcus aureus och salmonella. I projektet kommer resultaten efter den första provtagningen att redovisas. De enskilda kommunernas uppföljande provtagning på prover som bedöms som godtagbart med anmärkning/tjänligt med anmärkning och otillfredsställande/otjänligt tas inte med i projektet. Prover som bedöms som godtagbart med anmärkning/tjänligt med anmärkning och otillfredsställande/otjänligt följs upp av respektive kommun enligt deras rutiner.

Resultat I projektet deltog nio av Östergötlands läns tretton kommuner. De deltagande kommunerna var Norrköping, Linköping, Motala, Mjölby, Boxholm, Vadstena, Kinda, Söderköping och Valdemarsvik. Totalt har 67 st inlämnade prover analyserat. Efter analysresultatet bedöms varje prov antingen som tillfredsställande, godtagbart med anmärkning eller som otillfredsställande. Ett prov som bedöms som tillfredsställande visar inte på några höga halter av bakterier och håller en bra hygienisk kvalité. Ett prov som bedömts som godtagbart med anmärkning har en liten förhöjd halt av bakterier. Livsmedlet är inte farligt att äta, men det har skett en försämring av den mikrobiologiska kvalitén. Detta kan ha orsakats av bristande hygien, för höga förvaringstemperaturer eller hållbarhetsmärkning som har varit för generös med hänsyn till produktens hygieniska kvalitet. Företaget som tillverkar eller förvarar livsmedlet bör kontrollera sina tillverknings- och/eller förvaringsrutiner. Ett livsmedelsprov bedömts som otillfredsställande bör inte ätas. Det kan då finnas en risk för att bli sjuk. Av 67 analyserade prover bedömdes 55 st (82%) som tillfredsställande och 12 st (18%) som godtagbara med anmärkning. Inget prov bedömdes som otillfredsställande. Detta resultat var något bättre än förväntat, då tidigare provtagningsprojekt i länet ofta visat att upp mot 30% av de uttagna proverna bedömts som godtagbara med anmärkning (eller som det tidigare kallats tjänligt med anmärkning ). De prover som bedömdes som godtagbara med anmärkning hade alla en för hög halt av aeroba bakterier. Aerob betyder att bakterierna behöver syre för att växa. Med aeroba bakterier menas samtliga bakterier i livsmedlet oavsett om de är sjukdomsframkallande eller inte. Ett livsmedelsprov kan aldrig bedömas som otillfredsställande enbart på den parametern. Ett högt antal aeroba bakterier visar dock att livsmedlet antagligen har hanterats felaktigt, ex bristande personalhygien, för höga förvaringstemperaturer eller att livsmedlet har givits för lång hållbarhet. Det finns dock vissa livsmedel som naturligt har ett högt bakterieantal, till exempel filmjölk. Ingen av proverna påvisade höga halter av E-coli och Staphylococcus aureus. Inget av proverna visade salmonella. Höga halter av dessa bakterier kan leda till omdömet otillfredsställande eftersom de är patogena, dvs. kan leda till matförgiftning och i enstaka fall även till andra följdsjukdomar. Vid provtagningstillfället noterades livsmedelsprovernas angivna förvaringstemperatur. De flesta förpackningarna skulle förvaras i +4 C eller +8 C. Några tillverkare har angivit +7 C som förvaringstemperatur, vilket känns nytt för oss inspektörer. Detta tros vara en anpassning till övriga Europa, där det är vanligare. Vid miljö- och hälsoskyddsförvaltningarnas temperaturmätningar vid provtagningstillfället noterades att 14 livsmedelsprover av 67 förvarades varmare i butikernas kyldiskar än rekommenderad förvaringstemperatur. Ett livsmedelsprov förvarades vid +14 C. Provet hade tre dagars hållbarhet och förvaringsanvisningen var +8 C. Vid provtagningen var provet nyproducerat och nyförpackat av butiken och förvarades korrekt fram till analys. Efter tre dagars förvaring på laboratorium i +8 C bedömdes provet som godtagbart med anmärkning. I övrigt fanns ingen röd tråd i resultatet. Enligt Svensk dagligvaruhandels branschriktlinjer bör kött förvaras i högst +8 C och kyckling i högst +4 C. Det var positivt att ingen butik eller tillverkare har satt en högre förvaringstemperatur än branschen själva rekommenderar. Däremot är det ju sämre att 14 av

67 prover inte förvarades tillräckligt kallt i butikerna. Detta påverkar hållbarhetstiden negativt och försämrar kvalitén för konsumenterna. Branschriktlinjen rekommenderar att hållbarhetstiden för styckat kött och fågel inte bör överstiga tre dagar. Hantering utöver styckning, såsom malning och kryddning kan medföra att det tillförs med bakterier till produkter och eventuellt bör hållbarhetstiden då förkortas ytterligare. Om livsmedlen är förpackade i en så kallad skyddande atmosfär eller vacuumförpackad förlängs ofta hållbarhetstiden. Vid provtagningstillfällena noterades på många av förpackningarna att hållbarhetstiden var längre än de rekommenderade tre dagarna. Det är dock tillverkaren av livsmedlen, dvs. butiken eller livsmedelsindustrin som ansvarar för att livsmedlet ska vara av god hygienisk kvalité ända fram till bäst före-dagen alternativt sista förbrukningsdagen. Bilagor 1. Projektbeskrivning 2. Checklista

PIK-projekt Östergötlands län 2007 Provtagning av kryddat och marinerat kött och köttfärs Syfte Syftet med projektet är att kontrollera den mikrobiologiska kvalitén på marinerat och färdigkryddat kött och köttfärsprodukter i butiker i Östergötland. Den extra hanteringen av köttet, dvs. kryddning/marinering och eventuell malning gör att riskerna för bakterietillväxt i produkterna ökar och detta kräver god hygien av livsmedelsproducenterna. Avgränsning I projektet kommer resultaten efter den första provtagningen att redovisas. De enskilda kommunernas uppföljande provtagning på prover som bedöms som godtagbart med anmärkning/tjänligt med anmärkning och otillfredsställande/otjänligt tas inte med i projektet. Uppföljning av provresultat med anmärkning Prover som bedöms som godtagbart med anmärkning/tjänligt med anmärkning och otillfredsställande/otjänligt följs upp av respektive kommun enligt deras rutiner. Genomförande Proverna ska tas ut i butik. Målsättningen är att varje kommun ska ta ut minst 5 prover, gärna fler. Prov ska tas på kryddat och/eller marinerat helt kött eller köttfärs (dvs. pannfärdigt kött). Proverna ska tas på färdigförpackade produkter oavsett om de är beredda och packade i butiken eller i livsmedelsindustri. Provet tas som det är i sin förpackning och måste minst omfatta den mängd som anlitat laboratorium kräver. Det är önskvärt att i första hand välja butiksförpackade produkter. Provtagningen omfattar endast färskt kött, inte fryst. Prover tas inte på vacuumförpackade livsmedel då belastningstiden blir lång och försvårar sammanställningen av resultaten. Hållbarhetstiden bör maximalt vara 7 dagar framåt, för att provsvar ska fås inom projekttiden. Notera ursprungsland och ev. anläggningsnummer på checklistan. Provtagning/Analyser Proverna ska belastas, dvs. analysen ska ske en dag före bäst-före dag eller på sista förbrukningsdagen. Provtagningen ska ske under vecka19. Kommunerna använder det laboratorium som de har avtal med och vanligtvis anlitar. Laboratoriet ska dock givetvis ha ackreditering för att göra beställda analyser. Provbedömningarna i projektet görs enligt gamla Vägledningen för mikrobiologiska livsmedelsprov. Proverna ska analyseras på Aeroba mikroorganismer 30 C, E-coli, Staphylococcus aureus samt salmonella (ALcontrols analysnr LVM 010 med tillägget HÅLLB och SALM) Kopia av analysrapporterna skickas tillsammans med checklistan så snart som möjligt, dock senast 30 maj till Jenny Enåkander, Miljö- och hälsoskyddsenheten, 591 86 Motala, för sammanställning.

Utvärdering/sammanställning av resultatet av projektet Tiden för provtagning koncentreras till v.19. Detta för att provtagningsprojektet ska hinna sammanställas och redovisas innan grillsäsongen startar för fullt. Sammanställningen utförs av inspektörer från Motala och Mjölby kommun. När projektet är sammanställt skickas resultatet ut till samtliga kommuner i Östergötland samt till Livsmedelsverket. Länsveterinären i Östergötland skickar ut ett pressmeddelande till lokala medier i länet. Bilaga: 1. Checklista för provtagning 2. Ex på ifyllt analysprotokoll från ALcontrol

CHECKLISTA Provtagning av kryddat och marinerat kött och köttfärs PIK-projekt Östergötlands län 2007 Kommun: Inspektör: Butik: Typ av prov: Provtagningsdatum: Provmärkning: Förpackningsdag: Bäst före eller sista förbrukningsdag: Produktens temperatur vid provtagning: Förvaringstemperatur enlig förpackningen: Ursprungsland: Anläggningsnummer: Skicka in denna följesedel tillsammans med tillhörande analysrapport. Om Ni fyller i ursprungsland och förvaringstemperatur, så får vi lite extra information i projektet ex om köttet förvaras i rätt temperatur i kyldiskarna, hur långa är hållbarhetstiderna och om proverna blir dåliga kan anläggningen meddelas/spåras.