Motion 10 Journalistklubben på LRF Media angående rättvisa regler för visstidsanställda I Lagen om anställningsskydd 5 anges följande: Om en arbetstagare under en femårsperiod har varit anställd hos arbetsgivaren antingen i allmän visstidsanställning i sammanlagt mer än två år, eller som vikarie i sammanlagt mer än två år, övergår anställningen till en tillsvidareanställning. LAS ger också möjlighet för arbetsmarknadens parter att komma överens om annat under just den paragrafen. Vi på LRF Media kan nu konstatera att Tidskrift och Etermedia har sämre villkor för vikarier som arbetar länge på företaget än andra delar av journalistkollektivet. Dagspress och Public Service har samma skrivning som i LAS, alltså att två års anställning under en femårsperiod ger en fast anställning. Hos Tidskrift och Etermedia måste den visstidsanställde ha arbetat hela 4 år under en femårsperiod för att få en fast anställning. Vi på LRF Media anser att en sådan tidsgräns är både orättvis och orealistisk. Fyra år är så lång tid att regeln blir helt verkningslös. Hos oss har ett antal vikarier fått fast anställning tidigare, när regeln angav två år. Vi föreslår alltså att SJF arbetar för att få samma årsregel som anges i LAS för alla sina avtalsområden. Förbundsstyrelsens yttrande över motion 10 I lagen om anställningsskydds 5 återfinns den så kallade konverteringsregeln, regeln om att allmän visstidsanställning och vikariat övergår till tillsvidareanställning efter viss angiven tid. Samma paragraf reglerar vilka tidsbegränsade anställningar som gäller i enlighet med lagstiftningen. Regeln är dispositiv vilket innebär att det är möjligt att avvika från lagens bestämmelser genom centralt kollektivavtal. Förbundet har tidigare förhandlat fram att andra anställningsformer ska gälla i våra kollektivavtal än de som finns i LAS, till exempel allmän visstidsanställning. När konverteringsregeln senare tillkom i 5 LAS så hävdades från förbundets sida att regeln var tillämplig, men efter en prövning i Arbetsdomstolen stod det klart att då vi överenskommit om andra anställningsformer än de som gäller enligt LAS i våra kollektivavtal, så gäller inte heller den så kallade konverteringsregeln. Förbundet måste därför komma överens med motparten Medieföretagen för att konverteringsregler ska gälla på våra avtalsområden.
Sedan konverteringsregler infördes i lagstiftningen har förbundet drivit att enhetliga regler även ska införas i våra kollektivavtal. Nuvarande regleringar i kollektivavtal har tillkommit i olika förhandlingar och även under tid när reglerna såg annorlunda ut i lagstiftningen mot vad som gäller idag. Detta har inneburit att vi har olika konverteringsregler på olika avtalsområden och för olika anställningsformer. På tidskrifts- och etermedieområdet fanns inte någon gällande konverteringsregel överhuvudtaget innan dagens bestämmelser tillkom genom kollektivavtalsförhandlingarna 2010. Inom Public Service och Dagspress finns regler med krav på mer än två, tre eller fyra års sammanlagd anställningstid under fem år beroende på anställningsform för att anställningen ska konverteras till en tillsvidareanställning. Journalistförbundet har sedan den senaste kongressen 2011 arbetat målmedvetet med ett-avtalstanken med bland annat en enhetlig och förbättrad konverteringsregel för alla journalister oavsett arbetsgivare. I de senaste kollektivavtalsförhandlingarna drev förbundet att vi skulle ha en enhetlig bestämmelse om konvertering i våra avtal oavsett typ av visstidsanställning, vilket skulle vara en förbättring i jämförelse med konverteringsregeln i LAS som inte medger att anställningstid i olika anställningsformer får räknas ihop. Detta förslag låg också i linje med de krav som TCO ställt på regeringen att ändra gällande lagstiftning för att Sverige ska uppfylla EU-direktivet om visstidsarbete (1999/70/EG). Direktivet ställer krav på medlemsstaterna att ha ett effektivt skydd mot missbruk av upprepade visstidsanställningar och TCO har anmält Sverige till EU-kommissionen för brott mot direktivet. Medieföretagen gick inte med på att införa föreslagna ändringar i nuvarande kollektivavtal. FS sympatiserar med tanken som motionärerna för fram, men vill inte ha en koppling direkt till lagens regler då det också kan innebära att vi får försämringar i våra avtal. I kommande kollektivavtalsförhandlingar kan det vara aktuellt att på nytt driva ett krav om förbättringar av gällande konverteringsregler. Det är dock förhandlingsdelegationen som har att prioritera och slutgiltigt fastställa kraven. FS föreslår kongressen besluta att anse motionen besvarad samt att överlämna motionen med yttrande till förhandlingsdelegationen.
Motion 14 Journalistklubbarna vid SVT och SR angående den goda lokala journalistiken Journalistiken och mediernas demokratiska uppdrag gynnas av en mångfald av röster, likaså konkurrens. Därför ser vi journalistklubbar på SVT och Sveriges Radio stora risker med de senaste årens neddragningar, omorganisationer och sammanslagningar inom svensk lokaljournalistik. Vi ser att den lokala journalistiken är under stark press, såväl inom tidningsbranschen som inom etermedia. TV4 har lagt ned sina lokala nyhetssändningar, lokaltidningar går samman, nyhetsbyråer drar söderut och SVT omorganiserar. Vi ser att arbetsmiljön samt möjligheten att bedriva god lokal journalistik är i fara i ett medielandskap där alla ska göra allt. Medarbetare i en lokal nyhetsorganisation med litet utrymme att påverka sin arbetssituation, höga krav på anpassning och allt för stor arbetsmängd under tidspress, har stora risker att drabbas av stressymtom och utbrändhet. Att i det läget prestera kvalitetsjournalistik kan bli svårt. Vi anser att Journalistförbundet har ett stort ansvar för att ta debatt om medieföretagens bevakning och spegling av hela landet. En debatt som kommer att bli än viktigare med tuffa ekonomiska förutsättningar. Vi vill att kongressen fattar beslut om att uppdra åt förbundsstyrelsen
att under den kommande kongressperioden prioritera arbetet för hur vi som yrkesförbund ska skapa goda förutsättningar för god lokal journalistik, att tillsammans med arbetsgivare och journalistklubbar motverka dålig arbetsmiljö som äventyrar medlemmarnas hälsa och förutsättningar att skapa kvalitetsjournalistik. Förbundsstyrelsens yttrande över motion 13, 14, 15 och 16 [ ] Den andra att-satsen i motion 14 fångas till stor del upp i förbundsstyrelsens förslag till handlingsplan under punkten Mindre stress och ohälsa där det, bland annat, finns ett uttalat mål om att stärka skyddsombuden och det lokala arbetsmiljöarbetet. Frågan om att tillsammans med arbetsgivare motverka dålig arbetsmiljö som äventyrar medlemmarnas hälsa skickas vidare till förhandlingsdelegationen. [ ] FS föreslår kongressen att besluta [ ] att anse andra att-satsen i motion 14 besvarad och att överlämna motionen med yttrande till förhandlingsdelegationen.
Motion 24 Södra journalistdistriktet angående utvärdering av strategin för Ett avtal Dags att släppa ett avtals-tanken? Kongressen har tidigare beslutat att gå över till ett avtal men i praktiken har det inte blivit så. Undantagen är många och arbetsgivarna vill inte. Bemanningsmedlemmar omfattas inte alls. Följden av ett avtal har blivit att man under några avtalsförhandlingar har tvingats kompromissa mer än man har fått. Frågan är om det är värt att kompromissa för att alla ska få lika avtal, eller om man ska utveckla varje avtal var för sig. Därför tycker vi att strategin bör utvärderas och diskuteras. Södra yrkar att kongressen ger förbundsstyrelsen i uppdrag att utvärdera om den hittills förda strategin har varit riktig, och om man ska fortsätta arbetet mot ett avtal eller välja en annan strategi. att kongressen ger förbundsstyrelsen i uppdrag att verka för att bemanningsavtalet närmar sig de övriga avtalen avsevärt. Förbundsstyrelsens yttrande över motion 24 Att Journalistförbundet genomfört förhandlingarna med en gemensam avtalsdelegation för samtliga kollektivavtal med strävan att åstadkomma ett avtal för hela branschen har visat våra motparter den samlade kraften i förbundet, vilket gynnat oss. Förbundet har inte tvingats till några kompromisser som en följd av detta. Vilka strategier som ska användas under avtalsrörelsen utvärderas ständigt, inte minst under pågående förhandlingar och nya strategiska beslut tas kontinuerligt beroende på förhandlingsläget. I grunden för de senaste två avtalsrörelserna ligger kongressbeslut att verka för att kollektivavtalen ska närma sig varandra, vilket är en nödvändighet eftersom mediebranschen allt mindre är uppdelad i typiska områden som till exempel "dagspress" eller "tidskrifter". Genom denna strategi har förbundet lyckats mycket väl i förhandlingarna och kunnat flytta fram positionerna och förbättra villkoren. Vi har lyckats hålla emot de mycket kraftiga krav på försämringar som har kommit över hela
arbetsmarknaden i allmänhet och inom mediebranschen i synnerhet, som i sig varit extremt ansatt ekonomiskt. Detta har alltså kunnat göras tack vare att förbundet drivit frågan om ett gemensamt avtal. Ett mycket tydligt exempel på detta är när gemensamt löneavtal infördes och lägstalönerna därmed höjdes med som mest 6,1 procent på etermedieområdet, det vill säga betydligt högre höjning än vad som normalt hade kunnat åstadkommas om varje avtalsförhandling hållits separat. Likaså lyckades förbundet i den senaste avtalsrörelsen, genom att förhandla bemanningsavtalet delvis parallellt med övriga avtal, åstadkomma förbättringar även där. Arbetet med att förbättra bemanningsavtalen kommer självfallet att fortsätta i kommande avtalsrörelser. De konkreta krav som återfinns i motionens att-satser är alltså sådant som redan beaktats. FS föreslår kongressen besluta att anse motionen besvarad samt att överlämna motionen med yttrande till förhandlingsdelegationen.
Motion 25 Journalistklubben vid Mittmedia angående missbruk av bemanningsanställda Att anlita bemanningsanställda blir allt vanligare runt om i landet. Inom Mittmedia förvaltnings AB fanns det exempelvis i januari 38 bemanningsanställda, varav 22 på fasta placeringar i Mittmedia AB. Mittmedia-klubben ser med oro på att det riskerar att skapas ett A- och ett B- lag på redaktionerna. Människor jobbar sida vid sida, med olika anställningsvillkor. Förbundet bör prioritera att förbättra skrivningarna i bemanningsavtalet. Det gäller röd komp-dagar, eftersom helgdagsaftnar ofta hamnar på dem som är bemanningsanställda, som inte får kompensationsledigt. En extra semestervecka för dem som fyllt 40 är också viktig, liksom kortare inställelsetid. Med mera. Vi yrkar därför på att förbundet prioriterar arbetet för bättre villkor i bemanningsavtalet, enligt ovan. Motionen är även antagen vid årsmöten med journalistdistrikten i Dalarna och Gävleborg. Förbundsstyrelsens yttrande över motion 25 Förbundsstyrelsen delar motionärernas oro över hur mediebranschen använder bemanningsföretag. Särskilt anmärkningsvärd är den tilltagande utvecklingen med koncernägda bemanningsföretag som används för att täcka ett stadigvarande behov av personal. Från att vara en administrativ lösning vid korttidsfrånvaro och arbetstoppar har bemanning i vår bransch övergått till att bli ett sätt för arbetsgivarna att fylla rena vakanser utan att behöva ta ansvaret för att tillsvidareanställa. Inte minst ur det perspektivet håller FS med om att det är angeläget att bemanningsavtalet så mycket som möjligt liknar förbundets övriga avtal. Förbundet har också under hela den gångna mandatperioden verkat för detta i samtliga kollektivavtalsförhandlingar och även uppnått vissa framgångar, inte minst vad gäller skrivningarna om löneprocess och kompetensutveckling, som numera är gemensamma för samtliga avtal. Samtidigt är förbundsstyrelsen medveten om de skillnader som kvarstår, bland annat de som motionärerna lyfter. Journalistförbundet har all anledning att fortsätta verka för
förbättringar inom bemanningsavtalet. Det är en fråga som inte minst kommer att vara i fokus för det av FS föreslagna Otrygghetsrådet. Sedan 2013 finns också ett avtalsråd kopplat till bemanningsavtalet. Här kan Journalistförbundet och Almega Medieföretagen ge råd till de lokala parterna och även avgöra hur avtalet praktiskt ska tillämpas. FS föreslår kongressen besluta att anse motionen besvarad samt att överlämna motionen med yttrande till förhandlingsdelegationen.
Motion 26 Journalistklubben vid Kompetens i Skåne angående reglering av tillgänglighet När jobbar jag i dag? Som bemanningsanställd lever man ofta en slags stand by-tillvaro, där väntan på ett eventuellt samtal om att få jobba hindrar en från att planera vardagen. Trots överenskommelsen om att den anställdes önskemål gällande när hen ska jobba ska tillgodoses så långt verksamheten tillåter det, uppstår det ofta situationer då detta inte efterföljs. Efter det senaste bemanningsavtalet och våra lokala avtal har vissa förbättringar gjorts i hur vi är tillgängliga för att arbeta. Vi har till exempel fler lediga helger, och när vi är tillgängliga en helg kompenseras vi med lediga dagar. Det som dock fortfarande är ett problem är att vi inte vet när på dygnet vi förväntas jobba. Det medför givetvis stora problem när vi ska planera våra liv. När ska jag boka tvättstugan? Kommer jag att kunna hämta mitt barn när förskolan stänger? Att jobba kvällar och helger hör till jobbet. Men för att få livet att gå ihop måste man kunna veta det i förväg. Därför yrkar Kompetens i Skånes journalistklubb: att Journalistförbundet verkar för en tydligare reglering gällande tillgänglighet för bemanningsanställda där medarbetarna är tillgängliga antingen dag- eller kvällstid. Förbundsstyrelsens yttrande över motion 26 Möjligheten att förena arbete och privatliv är en av de bemanningsanställdas viktigaste frågor. Problemet har behandlats vid ett flertal tillfällen och bland annat getts högsta prioritet i den inventering av förbättringsområden som aktionsgruppen för bättre villkor för bemanningsanställda tog fram som ett underlag till 2012 års kollektivavtalsförhandlingar. Även om många bemanningsanställda journalister arbetar på längre, sammanhängande uppdrag finns det en inte obetydlig grupp med villkor som är mer typiska för bemanningsbranschen, där arbetstidsförläggningen varierar och där växlingar mellan dag- och kvällsarbete förekommer med kort varsel.
Kollektivavtalsförhandlingarna 2012 ledde till tydligare skrivningar i avtalet runt tillgänglig tid, bland annat i syfte att möjliggöra lokala kollektivavtal. Medieföretagen har rekommenderat att den tillgängliga tiden förläggs så att det finns en förutsägbarhet i när under dygnet den bemanningsanställda förväntas vara tillgänglig. Av motionen framgår att detta i dag inte alltid fungerar som det var tänkt. Det är därför motiverat att förbundet gör en förnyad översyn över hur bemanningsavtalet är skrivet och hur det praktiskt tillämpas. En sådan översyn får sedan avgöra om det är ytterligare skärpta kollektivavtalsskrivningar som behövs, eller ett ökat arbete med att träffa lokala överenskommelser. Detta kan göras både inom ramen för det föreslagna Otrygghetsrådet och i samband med kommande kollektivavtalsförhandlingar. Sedan 2013 finns också ett avtalsråd kopplat till bemanningsavtalet. Här kan Journalistförbundet och Medieföretagen ge råd till de lokala parterna och även avgöra hur avtalet praktiskt ska tillämpas. Det finns alltså möjligheter att hantera den fråga som motionärerna lyfter även i detta forum. FS föreslår kongressen besluta att anse motionen besvarad samt att överlämna motionen med yttrande till förhandlingsdelegationen.
Motion 27 Journalistklubben vid Mittmedia angående kronpåslag i löneavtalen Kronpåslag bättre än procent Nuvarande centrala löneförhandlingar ger ett procentpåslag, visserligen ibland kombinerat med ett kronpåslag. Ett stort problem med procentpåslag är att lönepåslagen missgynnar arbetsplatser med lägre medellön. Det innebär att journalister på arbetsplatser med låg medellön får lägre påslag i kronor när potten ska fördelas. En annan nackdel är när medarbetare med hög lön slutar så minskar pottens storlek, vilket i sin tur gör att kronpåslaget blir lägre. Att höja löner i procent blir orättvist och i förlängningen felaktigt. Vi yrkar därför på att framtida lönepåslag vid de centrala förhandlingarna ska vara i kronor och inte i procent. Motionen är även antagen vid årsmöten med journalistdistrikten i Dalarna och Gävleborg. Förbundsstyrelsens yttrande över motion 27 FS håller med motionärerna om svårigheterna som finns att upprätthålla rimliga lönenivåer överlag och kunna utjämna omotiverade löneskillnader mellan företag eller mellan storstad och landsbygd. Vid varje löneavtalsrörelse diskuteras konstruktioner som kan garantera principen om individuella och differentierade löner och samtidigt höja de lägsta lönerna. Kravet på ett kronpåslag i centrala avtal har länge varit vanligt bland flera LOförbund och metoden är, som motionärerna påpekar, ett sätt att närma grupper med lägre snittlön till de med högre snittlön. I kollektivavtalsförhandlingarna 2007 uppnådde förbundet en konstruktion i löneavtalet som innebar en mekanik där medarbetare som varit i yrket under en längre tid och med en månadslön under 25 000 kr fick ett fastställt kronpåslag i syfte att höja de allra lägsta lönerna i relation till övriga. I det nya löneavtalet för 2013-2016 har Journalistförbundet velat förtydliga arbetsgivarens ansvar för lönesättningen och lyckats enas med Medieföretagen om en rekommendation till löneprocess i syfte att förbättra den lokala lönebildningen. För att stävja och undvika att löneläget sänks generellt över tid ger också löneavtalet som det är skrivet i dag klubben rätt till 50
särskild överläggning för medarbetare med ogynnsamt löneläge eller ogynnsam löneutveckling, samt att nyanställdas och befordrades löner ska kunna prövas särskilt. Den nuvarande procentsatsen i kombination med en individgaranti har varit ett sätt att uppfylla löneavtalets princip att lönesättningen ska vara individuell och differentierad och även varit ett effektivt sätt att garantera en årlig höjning av lägstalönerna i avtalet, men alla förslag från klubbar och enskilda medlemmar till hur löneavtalen kan förbättras och uppfattas som rättvisa välkomnas och diskuteras i förhandlingsdelegationen. Det är dock förhandlingsdelegationen som har att prioritera och slutgiltigt fastställa kraven. FS föreslår kongressen besluta att anse motionen besvarad samt att överlämna motionen med yttrande till förhandlingsdelegationen. 51
Motion 28 Terje Lund angående lika lön för lika arbete Jag yrkar att: Kongressen beslutar att ge Förbundet i uppdrag att arbeta för att vårt avtalsområde blir kvitt så kallade geografiska löner. De löneskillnader som existerar idag mellan helt likartade arbeten, framförallt inom public-servicesektorn, är både orimliga och omotiverade. Arbetsgivaren gömmer sig bakom obevisade argument om marknadskrafternas påverkan och räcker inte det hänvisar man till historiska löner. Allt för att slippa en seriös debatt om lika lön för lika arbete. En rättvis lönesättning ska utgå ifrån avtalets skrivningar om att lönen ska vara differentierad och individuell, men den dominerande faktorn i lönesättningen ska vara arbetsvärderingen, där själva arbetsuppgifterna ska värderas lika varthän i landet de än utförs. Förbundsstyrelsens yttrande över motion 28 Geografin, det vill säga var i landet ett företag är aktivt och en person arbetar, är inte någon utgångspunkt för lönesättningen enligt Journalistförbundets centrala avtal. Avtalet ger inte stöd för varken lika eller olika lön i olika delar av landet. Lagstiftningen innehåller inga begränsningar utan intar hållningen att det kan finnas saklig grund för skillnader. Den geografiska skillnad som finns har framför allt två orsaker: - Lönesättningen utgår, precis som för större delen av övriga arbetsmarknaden, i första hand från förutsättningarna på det enskilda företaget. Ett företag som är verksamt i en region har bland annat befintligt löneläge som utgångspunkt för framtida lönesättning. - På företag som har riksomfattande verksamhet har man ibland formaliserat att det finns olika förutsättningar för lönebildningen i olika delar av landet. Oavsett om vi accepterar de skäl som brukar uppges eller inte så är det inom i stort sett varje sektor på arbetsmarknaden på det sättet. Inom Journalistförbundet har diskussionen framför allt gällt Stockholmslöner i förhållande till löneläget i andra delar av landet. Men lönenivåerna varierar mellan andra delar av landet också, även om det inte är lika stora skillnader. Eftersom avtalet inte anger att lönen ska vara olika i olika delar av landet är det utgångspunkten i befintligt löneläge och löneökningar utöver avtal, så kallad löneglidning, som skapat den skillnaden. 52
Utvecklingen mot större medieföretag gör att också lönebildningens villkor förändras. Förbundsstyrelsen räknar med att diskussionen kring lönesättningen villkor i olika delar av landet kommer att öka. Tyvärr är det inte alltid så att de lokala fackklubbarna förändrar sin organisation så att de tidigt i samlad ordning kan möta arbetsgivare i företag som går från att driva en verksamhet, till exempel en dagstidning, till flera verksamheter i olika delar av landet. På företag med sådan verksamhet är den lokala avtalstillämpningen nyckeln för att ändra/korrigera den befintliga lönestrukturen. Vid förhandlingar om omorganisationer bör lönesättningen och den framtida lönestrukturen finnas på dagordningen. I sådana fall är det den lokala tillämpningen av avtalen som ska vara i fokus. I public service-företagen har medlemmar i journalistklubbarna i samband med lönerevisioner diskuterat rimligheten av olika lönenivåer i olika delar av landet. En del har delat motionärens utgångspunkt att löneskillnaderna är orimliga och omotiverade. Andra har menat att skillnaderna är rimliga. En journalistklubb i ett riksomfattande företag kan syna motiven bakom löneskillnader i olika delar av landet i samband med lönerevisionen. Även i samband med lönekartläggningar i enlighet med Diskrimineringslagen finns möjlighet att syna hur systematisk eller osystematisk lönesättningen är. Bara för att löneskillnaderna historiskt har sett ut på visst sätt innebär det inte att löneskillnader av samma omfattning är korrekta eller acceptabla idag. Om föreslagna förändringar av Diskrimineringslagen blir verklighet återkommer skyldigheten att göra lönekartläggning varje år, för alla företag med tio anställda eller fler. I Journalistförbundets avtal anges redan att löneskillnader ska kunna gå att motivera på saklig grund, men utifrån vad motionären anför kan det vara så att detta regelverk inte är tillräckligt. Förbundsstyrelsen anser att krav på förändringar av gällande avtal bäst hanteras i kollektivavtalsförhandlingar. Det är dock förhandlingsdelegationen som har att prioritera och slutgiltigt fastställa kraven. FS föreslår kongressen besluta att anse motionen besvarad samt att överlämna motionen med yttrande till förhandlingsdelegationen. 53
Motion 29 Journalistklubben vid NWT angående tydligare skrivningar om lägstalöner NWT-klubben vill se tydligare skrivingar om lägsta löner. SJF-klubben på NWT AB har på senare år fått allt svårare att hålla uppe ingångslönerna vid nyanställningar. Som vi förstått det är avtalets lägsta löner tänkta för nya journalister med liten eller ingen erfarenhet av yrket. Vi ser att journalister - både med akademisk utbildning och utan - tvingas starta på lägstalön trots erfarenhet som borde generera en högre ingångslön. Vi har också exempel där journalister värderats klart över lägstalön (som icke akademiker), men som efter senare akademisk utbildning hänvisats till lägsta lön för akademiker. Den fleråriga erfarenheten vill då inte arbetsgivaren inte längre betala för. Inte förrän vid nästa lönerevision då dessa medarbetare plötsligt anses ha utvecklats enormt mycket och föreslås få stora påslag ur potten. Något som i sin tur tar stora resurser ur gemensamma löneutrymmet och försvårar rimlig löneutveckling för andra grupper. Vi anser att arbetsgivaren sätter det här i system för att hålla nere lönerna. NWT-klubben yrkar att kongressen ger förbundsstyrelsen i uppdrag att vid kommande avtalsförhandlingar arbeta för skrivningar som förhindrar att erfarna journalister vid nyanställningar tvingas in på lägstalöner. Förbundsstyrelsens yttrande över motion 29: se yttrande över motion 30 Motion 30 Journalistklubben vid Kommunalarbetaren angående lägstalöner Många journalister har väldigt låga löner, även efter många år i yrket. För att råda bot på det vore det rimligt att det fanns ett lönegolv som blir högre med 54
åren. Till exempel kunde det, förutom lägstalönen som redan finns, finnas en lägstalön som gäller efter 10, 20, 30 respektive 40 år i yrket. Sedan är väl en del av problemet att lägstalönen är alldeles för låg, så för journalister som börjar med lägstalönen går löneutvecklingen alldeles för långsamt. Det är därför också av största vikt att lägstalönen höjs. Vi föreslår att kongressen beslutar att Journalistförbundet i kommande förhandlingar driver höjd lägstalön för journalister, att Journalistförbundet utarbetar en lönetrappa med lägstalöner som ska gälla efter x antal år i yrket, att Journalistförbundet driver kravet på lägstalöner i flera steg i kommande förhandlingar. Förbundsstyrelsens yttrande över motionerna 29 och 30 Den felaktiga användningen av lägstalönerna i Journalistförbundets avtal, som NWT-klubben påtalar, har uppmärksammats tidigare av förbundet och saken har i vissa fall blivit föremål för centrala förhandlingar. Vid nyanställningar ska individens lön, så långt det är möjligt, sättas i korrekt relation till andra individers löner i lönestrukturen. Minskade ambitioner i samband med rekryteringsprocesser och en mer utbredd vilja att vara snål än att vara korrekt har gjort att en del arbetsgivare gör en schablonartad lönesättning vid anställningen. En schablon som används är lägstalön. Arbetsgivare kallar den ibland för ingångslön. Termen utgår ifrån att individen anställs och gör lönekarriär inom företaget, kanske stannar personen hela sitt yrkesliv på en arbetsplats. Men Journalistförbundets löneavtal bygger på att den kompetens som medarbetaren har med sig från tidigare yrkesliv och andra arbetsplatser också ska värderas, och att individen ska lönesättas i relation till sina arbetskamrater. Det är inte aktuellt med ingångslön, utom möjligtvis i meningen att det är den lön individen får när anställningen inleds. Med en sådan användning säger uttrycket ingenting om vilken nivå lönen ska vara på. Det är inte bara äldre som drabbas av arbetsgivarnas felaktiga handläggning. För att sätta korrekt lön på en individ, oavsett ålder, måste man utifrån Journalistförbundets avtal, göra en systematisk värdering av individens befattning och prestation. För att komma till rätta med för låg lön vid anställningen finns det skrivningar i löneavtalet som ska medge korrigeringar av för lågt satta löner vid följande 55
lönerevision. Pengarna till sådana korrigeringar ska inte tas ur annat tillgängligt löneutrymme, potten. Om verktygen för att korrigera missbruket av lägstalönerna upplevs som svårhanterliga kanske Journalistförbundet måste överväga andra lösningar. Trots den felaktiga användningen i vissa fall är lägstalönerna viktiga för att höja lönerna för förbundets lägst avlönade medlemmar. Medan arbetsgivarna helst har velat avskaffa dem så har förbundet krävt höjningar. Vid flertalet förhandlingar har höjningarna motsvarat nivåhöjningen i löneavtalet, vid några tillfällen har förbundet lyckats få igenom ännu större höjningar. Förbundsstyrelsen delar uppfattningen att ytterligare höjningar av lägstalönerna är ett viktigt krav. I Journalistavtalet för åren 2007-2010 lyckades Journalistförbundet i löneavtalet för dagspressområdet få in skrivningar som vid utgången av avtalsperioden gav journalister med 15 års yrkeserfarenhet löneökningar på viss nivå. Målet var att nå 25 000 kr i månadslön vid avtalsperiodens slut. När Journalistförbundet bytte lönesystem i början av 1990-talet, då befattningarnas innehåll och individernas prestationer fick större tyngd när enskildas löner skulle fastställas, lämnade man ett system bakom sig där individerna var garanterade löneökningar vart tredje år. Steg för steg, det var en trappa. Idag har större delen av arbetsmarknaden lämnat sådana tarifflönesystem och har lönesystem som i varierande grad bygger på värdering av individernas prestationer. För att hantera de problem som motionärerna diskuterar finns flera olika möjliga avtalsskrivningar. Det är dock förhandlingsdelegationen som har att prioritera och slutgiltigt fastställa kraven. FS föreslår kongressen besluta att anse motionerna besvarade samt att överlämna motionerna med yttranden till förhandlingsdelegationen. 56
Motion 31 Dagspressdistriktet angående övertidstaket Paragraf 8 moment 3 i Dagspressavtalet dikterar att den som tjänar över 45 912 kronor (47 060 år 2015) inte har rätt till ersättning för övertidsarbete. Denna skrivning måste tas bort ur avtalet. Chefer som kontrollerar arbetstiden för andra och som styr sitt eget övertidsarbete har inte rätt till övertidsersättning enligt avtalet. Det finns därmed ingen anledning till att vissa medarbetare ska nekas betald övertid enbart för att de tjänar över 45 912 kronor i månaden. Det är en stor grupp journalister på våra tidningar som med stöd av denna skrivning kan avkrävas omfattande gratisarbete. Eftersom avtalet också ger varje arbetsgivare rätt att kräva upp till 25 timmar övertidsarbete per månad, kan medarbetare i denna grupp tvingas jobba upp till 300 timmar extra varje år helt utan kompensation. Det kan inte vara i enlighet med ett modernt journalistavtal. Dagspressdistriktet yrkar att Journalistförbundet i nästa avtalsrörelse ser till att skrivningen om övertidstaket tas bort ur avtalet. Förbundsstyrelsens yttrande över motion 31 Förbundet har i varje kollektivavtalsförhandling under 2000-talet ställt krav på förändringar av reglerna om övertid i Journalistavtalet Dagspress. 2010 resulterade kraven i att nivåerna på övertidstaket höjdes rejält. Övertidstaket höjdes från 37 000 kronor per månad till 42 000 kronor per månad från och med 1 september 2010. Höjningen utökades till 43 000 kronor per månad från och med 1 juni 2011. För alla medarbetare oavsett funktion och roll gäller dock övertidsersättning vid arbete på lediga dagar. I avtalet infördes också en anmärkning för att tydliggöra kravet på att företaget och medarbetaren gemensamt ska diskutera effekterna av att en medarbetare passerar övertidstaket. Samma regel gäller också för medarbetare som befordrats till arbetsledare och inte längre har rätt till övertidsersättning. I de senaste avtalsförhandlingarna 2013 beslutade förhandlingsdelegationen att ställa krav om att reglerna skulle förändras och ett helt nytt system gällande övertiden diskuterades. Tyvärr nådde vi inte fram till en överenskommelse med motparten som innebar att reglerna kunde tas bort 57
eller ändras på annat sätt än genom en höjning upp till nu gällande nivå på 45 912 kronor för 2014 och 47 060 kronor för 2015. Förbundsstyrelsen håller med Dagspressdistriktet om att övertidsreglerna i Journalistavtalet Dagspress inte är förenliga med ett modernt kollektivavtal. Det är dock förhandlingsdelegationen som har att prioritera och slutgiltigt fastställa kraven rörande Journalistavtalet Dagspress och övriga krav. FS föreslår kongressen besluta att anse motionen besvarad samt att överlämna motionen med yttrande till förhandlingsdelegationen. 58
Motion 32 Gävleborgs journalistdistrikt angående arbetstidsförkortning På flera arbetsplatser har arbetstiden under senare år i praktiken förlängts i takt med att personalstyrkan minskat och stressen ökat samtidigt som arbetsgivaren ensidigt tagit bort praxis som gällt när det gäller arbetstidsförkortning utöver vad som fastslås i skrift i det centrala kollektivavtalet. Vi vill att Journalistförbundet verkar för kortare arbetstid, inte minst för att motverka negativa effekter av ob- och skiftarbete. Förslaget kan ses som en komplettering av avsnittet Minska stress och ohälsa i förbundets nya handlingsprogram. Vi föreslår att Journalistförbundet verkar för skärpta regler i kollektivavtalet när det gäller mängden ob-tid som krävs för att man ska få arbetstidsförkortning, generell arbetstidsförkortning i avtalsrörelserna. Förbundsstyrelsens yttrande över motion 32 Motionärerna lyfter en fråga som blir allt viktigare. Nyhetsförmedlingen inom dagspressområdet är inte längre bunden till den tryckta tidningens produktionstider. I kombination med den minskade bemanningen på redaktionerna innebär detta att allt fler medarbetare får arbeta obekväma tider, samtidigt som kraven på tillgänglighet även utanför schemalagd arbetstid ökar. Arbete på kvällar och helger är oundvikligt i en nyhetsorganisation, men arbetsgivarna måste förlägga arbetet så att hälsoriskerna undanröjs. En långsiktigt hållbar arbetsmiljö är en självklar förutsättning för att medieföretagen ska kunna utveckla den innovationskraft som behövs för att möta framtiden. Frågan kan angripas på olika sätt; motionärerna pekar på en möjlighet: arbetstidsförkortning genom kollektivavtal. Frågan är inte ny för Journalistförbundet, som historiskt har krävt och även uppnått olika former av arbetstidsförkortning i ett flertal avtalsförhandlingar. Sedan dess har verkligheten emellertid förändrats. Dagens kollektivavtal för dagspress är till exempel inte anpassat för renodlat nattarbete, något som under papperstidningens dagar knappt förekom. 59
Förbundsstyrelsen instämmer därför med motionärerna om att det är angeläget att ta upp frågan på nytt. Eftersom förändringarna i mediebranschens alla delar sker i snabb takt är det då också viktigt att beakta Journalistförbundets samtliga avtalsområden. FS föreslår kongressen besluta att anse motionen besvarad samt att överlämna motionen med yttrande till förhandlingsdelegationen. 60
Motion 33 Journalistklubben vid Mittmedia angående särskild kompensation för helgarbete Kompensation för tre heliga dagar. Mittmedia-klubben har förhandlat helgdagsaftnar i företaget, och fått böja sig för att dag före helgdag som inte är söndag är ordinarie arbetsdagar, med särskilt helgtillägg enligt kollektivavtalet. Trettondagsafton, skärtorsdag, valborgsmässoafton, dag före Kristi himmelsfärdsdag, allhelgonaafton och dag för nationaldag är alltså vanliga arbetsdagar. Detta gäller även de tre heligaste dagarna - julafton, nyårsafton och midsommarafton - även om medarbetare som inte behövs i det planerade arbetet och som inte har schemalagd ordinarie ledighet kan beviljas permission. Att få en röd komp-skrivning för julafton, nyårsafton och midsommarafton i det centrala avtalet vore mycket värt. I dessa dagar med webbpublicering och e-tidningar när papperstidningen inte kommer ut så håller det inte längre att hänvisa till tidningsfria dagar. Vi yrkar därför på att förbundets förhandlare i avtalsförhandlingarna verkar för att de som arbetar eller är ordinarie lediga på julafton, nyårsafton och midsommarafton kompenseras med en ledig dag. Motionen är även antagen vid årsmöten med journalistdistrikten i Dalarna och Gävleborg. Förbundsstyrelsens yttrande över motion 33: se yttrande över motion 34 Motion 34 Södra journalistdistriktet angående helgtillägg Mer deg till jul! Helgtillägget i nuvarande (dagspress-)avtal ger den som jobbar de stora aftnarna samma ersättning som den som jobbar dagen efter. Det är inte rimligt att samma extrapeng ska utgå för att jobba annandag påsk, trettondag jul och pingstdagen som för att jobba julafton. Att så inte är fallet 61
visas också tydligt i lokala avtal, där tillägget för att jobba en av de tunga aftnarna varierar mellan 0 och uppåt 8 000 (!) kronor. I sammanhanget framstår kollektivavtalets omkring 600 kronor som på tok för lågt, och eftersom de svenska mediesajterna förväntas vara bemannade oavsett kalenderdag är det också rimligt att arbetsgivarna betalar skäligt för det. Därför yrkar Södra att Journalistförbundet verkar för att helgtillägget, i den mån det är tillämpligt på de olika avtalsområdena, höjs kraftigt åtminstone vad gäller de stora aftnarna. Förbundsstyrelsens yttrande över motionerna 33 och 34 Förbundsstyrelsen håller med motionärerna om att ersättningen för arbete på helgdagsaftnar är för låg och menar att det är rimligt att ställa krav på förbättringar i nästa avtalsrörelse. För de allra flesta är, precis som motionärerna skriver, julafton, nyårsafton och midsommarafton mer helig än många av de helgdagar som enligt nuvarande avtal ger kompensationsledighet. Därför är det angeläget att arbeta för att villkoren på helgdagsaftnar förbättras. Det kan finnas olika sätt att nå detta mål. Till exempel kan Journalistförbundet ställa krav på högre helgtillägg och/eller extra ledig dag som motionärerna föreslår, men det kan också finnas andra förslag på lösningar, till exempel en generell höjning av ersättning för arbete på obekväm arbetstid som också bör kunna beaktas. Det är dock förhandlingsdelegationen som har att prioritera och slutgiltigt fastställa kraven. FS föreslår kongressen besluta att anse motionerna besvarade samt att överlämna motionerna med yttranden till förhandlingsdelegationen. 62
Motion 35 Journalistklubben vid Kommunalarbetaren angående restid För många av oss journalister innebär jobbet mycket resor. Mycket tid som vi är borta från familj, hem och fritid. Långt ifrån alla resor ryms inom arbetsdagen och som kompensation för restid som ligger utanför arbetstid, får vi enligt vårt kollektivavtal en ersättning per timme som baseras på månadslönen. En månadslön på 30 000 kronor ger en restidsersättning på 125 kronor i timmen. Journalister som har lägre lön får mindre restidsersättning än högavlönade, vilket blir orättvist. De extra hundralapparna för restiden är ingen stor tröst när det är återhämtning vi behöver. Kommer vi hem sent på kvällen efter en reportageresa är vi mer behjälpta av att kunna ta sovmorgon eller sluta tidigare dagen därpå. Är vi borta från hemarbetet eller familjen X antal timmar varje månad behöver vi tid för att ta igen detta. Restiden borde självklart gå att ta ut som kompledighet precis som övertidsarbete, om medarbetaren önskar det. När den tas ut i pengar borde den vara en fastställd summa, precis som OB-ersättning, så att inte lågavlönade missgynnas. Vi föreslår att kongressen beslutar att Journalistförbundet i kommande förhandlingar driver kravet att restid ska kunna kompenseras med ledighet när medarbetaren så önskar, att Journalistförbundet i kommande förhandlingar driver kravet att restidsersättningen, när den tas ut i pengar, är en fastställd summa i stället för att baseras på månadslönen. Förbundsstyrelsens yttrande över motion 35 Förbundsstyrelsen är överens med motionärerna om att återhämtning i många fall är viktigare än ekonomisk ersättning. Förbundsstyrelsen är också enig med motionärerna angående att det är individen själv som i de flesta fall bäst kan bedöma om den är i behov av vila eller pengar. I framförallt senaste avtalsrörelsen lades stort fokus på arbetstid och gränserna mellan jobb och fritid. Avtalsdelegationens arbete ledde bland annat till förbättringar angående den tillgängliga tiden inom Bemanningsavtalet, men fortfarande finns mycket kvar att göra. Med tanke på utvecklingen på arbetsmarknaden kommer även kommande avtalsrörelse att 63
behöva arbeta för att den tillgängliga tiden ska begränsas till arbetstiden och att den sistnämnda inte ställer orimliga krav på arbetstagaren. Arbetsgivaren har enligt Diskrimineringslagen ett ansvar att underlätta för arbetstagare att förena arbete med föräldraskap. Därmed borde det ligga även i arbetsgivarens intresse att se till att det finns möjlighet för arbetstagarna att ta igen förlorad tid med familjen. Restiden sliter naturligtvis lika mycket på en arbetstagare oavsett månadslön. Det är dock förhandlingsdelegationen som har att prioritera och slutgiltigt fastställa kraven. FS föreslår kongressen besluta att anse motionen besvarad samt att överlämna motionen med yttrande till förhandlingsdelegationen. 64
Motion 36 Dagspressdistriktet angående utlandsavtal Journalistavtalet har ett regelgolv som borde omfatta alla som jobbar på utlandsresor. Bestämmelserna finns i "Villkor vid utlandsresa", i dag en underbilaga till Journalistavtalet Dagspress, Tidskrift och Etermedier. Problemet är att inga arbetsgivare behöver tillämpa villkoren. Paragraf 1 moment 4 i Journalistavtalet stadgar att bilagan enbart ska tillämpas om ett lokalt reglemente saknas eller om företaget och medarbetaren inte redan gjort upp sinsemellan. I praktiken är det ett recept på kassa villkor. Att "Villkor vid utlandsresa" ska gälla alla medarbetare har varit ett återkommande krav på flera kongresser. Det har inte blivit mindre aktuellt. De redaktioner där utlandsarbete är vanligt har oftast lokala överenskommelser om hur uppdragen ska kompenseras. I kristider är det dock långt ifrån säkert att sådana avtal lämnas orörda. Ett bättre centralt avtal skulle därmed fungera som en trygghet även för medlemmar som idag inte berörs direkt av förbättringen. Dagspressdistriktet yrkar att Journalistförbundet i nästa avtalsrörelse ser till att reglerna i "Villkor vid utlandsresa" blir gällande fullt ut. Förbundsstyrelsens yttrande över motion 36 Villkoren vid utlandsresa är reglerade på lite olika sätt i de olika avtalsområdena. Precis som motionärerna skriver så har frågan varit uppe på flera kongresser och därmed på avtalskonferenser och i förhandlingarna. I avtalet för public service finns villkoren i det centrala avtalet på det sätt som motionen efterlyser, men där har motparten drivit på hårt för att ta bort dessa. Förbundet har alltså tvingats slåss för att bevara reglerna där, men även försökt få in dem i övriga avtal. Förbundsstyrelsen ser det som naturligt att detta arbete fortsätter. Det är dock förhandlingsdelegationen som har att prioritera och slutgiltigt fastställa kraven. FS föreslår kongressen besluta att anse motionen besvarad samt att överlämna motionen med yttrande till förhandlingsdelegationen. 65
Motion 37 Journalistklubbarna vid SR och SVT angående semestervillkor Vi, journalister anställda vid Sveriges Radio och SVT, vill att Journalistförbundet får i uppdrag att driva frågan om förbättrade semestervillkor. Fram till den dag man fyller 40 år har man inom Public Service 25 semesterdagar och sedan maximalt 28 dagar. Ska man få fler dagar måste man förhandla bort rätten till övertid. Det är klart sämre villkor än exempelvis inom dagspress eller på det statliga området där alla har 28 dagar och från 30 år 31 dagar, från 40 år 35 dagar. Vi anser dessutom att vi har dåliga villkor när det gäller sparande av semester. Semesterdagar över 20 får sparas i fem år, sen måste de tas ut. Under de år du tar ut sparad semester får du inte spara nya semesterdagar. Även förbundets medlemmar inom tidskrift, etermedia och bemanning har dåliga semestervillkor. Med den utvecklingen som journalistyrket fått, med alltmer uttalade krav från arbetsgivaren att vi ständigt ska vara online, nåbara och aktiva- i de sociala medierna, så framstår det som alltmer orimligt att många journalister ska ha sämre villkor än många andra yrkesgrupper när det gäller vila och återhämtning. Klubbarna vid Sveriges Radio och SVT yrkar därför att Journalistförbundets kongress ger förbundet i uppdrag att öka ansträngningarna för att få till stånd bättre semestervillkor för alla journalister. Förbundsstyrelsens yttrande över motion 37 Förbundsstyrelsen delar motionärernas uppfattning att de utökade kraven på att vara nåbar alla dygnets timmar borde innebära motsvarande ökade behov av vila och återhämtning. Fler semesterdagar och förändrade regler som underlättar att ta ut lediga dagar är ett sätt att uppnå detta. På dagspressområdet får medarbetare vid fyllda 40 år fem extra semesterdagar per år och public service-medarbetare får tre extra dagar. Tidskriftsavtalet har en annan konstruktion som innebär att alla medarbetare från och med det kalenderår de fyller 40 år har rätt till 5 dagars semesterlönegrundande tjänstledighet per år. Bemanningsavtalet och etermedieavtalet ger inga dagar utöver de grundläggande 25 lagstadgade semesterdagarna per år. 66
Journalistförbundets inställning är att det fattas två dagar vid fyllda 40 år i public serviceavtalet och 5 dagar vid fyllda 40 år i bemanningsavtalet och etermedieavtalet. Medieföretagen har invänt mot kravet på public serviceområdet med motiveringen att alla medarbetare inom public service har en arbetstidsförkortning om 50 min/vecka som de menar motsvarar 5 dagar per år. Journalistförbundets inställning till detta är förstås att det ena inte ska ställas mot det andra och har också i tidigare års kollektivavtalsförhandlingar arbetat för att semestervillkoren i de olika avtalsområdena ska bli så likalydande som möjligt. Det är dock förhandlingsdelegationen som har att prioritera och slutgiltigt fastställa kraven. FS föreslår kongressen besluta att anse motionen besvarad samt att överlämna motionen med yttrande till förhandlingsdelegationen. 67
Motion 38 Journalistklubben vid Södermanlands Nyheter angående kompetensutveckling I takt med en allt snabbare teknisk utveckling på arbetsplatser befolkade av journalister, oavsett om det är mediehus, radio- eller tv-stationer eller någon annan arbetsplats som sysslar med nyhetsförmedling, växer kraven på journalisternas tekniska kunnande. Digitala satsningar av varierande kraft ställer allt högre krav på att kunna göra webb-tv-intervjuer på ett proffsigt sätt. Bara för att nämna ett exempel som många av oss som började vår yrkesbana i en renodlad dagspress i dag ställs inför. Mediehuscheferna predikar gärna vikten av att hänga på det digitala nyhetståget och satsar gärna stora resurser på att bygga ut nyhetsförmedlingen på webben med tv-inslag och övriga möjligheter som den publiceringskanalen erbjuder. Tyvärr, måste vi konstatera, är ofta inte mediehuschefernas ambitioner lika starka när det gäller att erbjuda redaktionens journalister kompetensutveckling när det gäller att jobba med nyhetsförmedling på webben. Bara något så enkelt som en kurs i intervjuteknik i tv-mediet verkar kräva en femårsplan, exempelvis. Rätten till att varje medieföretag ska ha ett kompetensutvecklingsråd finns redan inskrivet i vårt kollektivavtal. Gott så, men steget från en paragraf i kollektivavtalet till att ett kompetensutvecklingsråd verkligen bildas och att journalister med höga ambitioner får den kompetensutveckling de vill ha och har rätt till tycks långt. Journalistförbundet har en fortsatt viktig uppgift i att jobba för att förbundets medlemmar får en relevant kompetensutveckling som gör att de kan sköta sitt jobb på rätt sätt och inte heller riskerar att förlora jobbet vid nedskärningar, med hänvisning till att de inte har rätt kompetens för de tjänster som blir kvar på en slimmad redaktion. Vi föreslår att kongressen beslutar att ge förbundsstyrelsen i uppdrag att fortsätta arbetet för att förbundets medlemmar ska erbjudas den kompetensutveckling de behöver i sina yrkesroller. Förbundsstyrelsens yttrande över motion 38: se yttrande över motion 40 68
Motion 39 Södra journalistdistriktet angående kompetensutvecklingsråd I journalistavtalet omnämns bildandet av ett kompetensutvecklingsråd: På begäran av lokal part ska ett råd för kompetensutveckling bildas vid företaget. Rådet består av representanter för arbetsgivaren och journalistklubben. Sammansättning och former för rådets arbete överenskommes mellan de lokala parterna. Syftet med rådet är bland annat att tillgodose företagets och medarbetarnas kort- och långsiktiga behov av rätt kompetens och därmed underlätta eventuella omställningsprocesser. Södras farhåga är att arbetsgivare inte tar uppdraget med ett kompetensutvecklingsråd på allvar, då skrivelsen visserligen uppmanar till bildandet av ett sådant men inte preciserar hur arbetsprocessen ska se ut. Särskilt i dessa tider, då uppsägningsbeskeden duggar tätt, skulle ett kompetensutvecklingsråd kunna vara ett utmärkt verktyg för att se till att personer inte blir uppsagda med hänvisning till att de saknar rätt kvalifikationer. Därför yrkar Södra att Journalistförbundet verkar för att stärka kompetensutvecklingsrådens funktion, genom att enligt ovan formulera en mer tvingande skrivelse i kommande avtal. Gärna med en formulering om att varje medarbetare har rätt till ett visst antal timmar per år för kompetensutveckling. Förbundsstyrelsens yttrande över motion 39: se yttrande över motion 40 Motion 40 Måns Uggla och Marita Johansen angående kompetensutvecklingsfond Ökad satsning på utbildning Vi yrkar att kongressen ger förbundsstyrelsen följande uppdrag: Ställ hårdare krav på arbetsgivarna att öka utbildningsinsatserna för omställning till digital produktion. Förbundsstyrelsen skriver om vikten av 69
kompetensutvecklingsråd och vidareutbildningsstipendier i sin handlingsplan 2014-2017. Men det som behövs är skapandet av en rejäl kompetensutvecklingsfond, kanske genom att avstå en del löneutrymme i kommande avtalsförhandlingar. Förbundsstyrelsens yttrande över motionerna 38, 39 och 40 Förbundsstyrelsen instämmer i att det skett en alarmerande utveckling där ett allt större ansvar för journalisters kompetensutveckling läggs över på enskilda medarbetare. FS kan också se att de möjligheter till att bilda kompetensutvecklingsråd som finns i avtalen inte har använts i tillräckligt stor utsträckning och att för de klubbar som begärt att råd ska bildas har det många gånger har varit mycket svårt att bedriva ett kontinuerligt arbete i rådet. Det höga antalet ansökningar till våra vidareutbildningsstipendier visar på att behovet av kompetensutveckling inte har minskat sedan möjligheten till kompetensutvecklingsråd kom in i avtalet och insatser som kan göras av Trygghetsrådet kommer också tyvärr för sent, när uppsägningar redan är ett faktum. I kollektivavtalsförhandlingarna 2013 lyckades Journalistförbundet få in en skärpt skrivelse jämfört med tidigare om att kompetensutvecklingsrådens syfte ska vara att underlätta eventuella omställningsprocesser. Meningen med skrivelsen är att förtydliga arbetsgivarens ansvar att stärka enskilda individers kompetens för att undvika uppsägningar vid eventuella nedskärningar och underlätta för de medarbetare som trots allt blir uppsagda, att finna nya jobb. I handlingsplanen vill FS som ett led i att minska otryggheten, utöver att utveckla kompetensutvecklingsråden på arbetsplatserna, även fortsätta arbetet att säkerställa att alla journalister genom kurser i Servicebolaget och genom vidareutbildningsstipendier får den kompetensutveckling de behöver i ett yrke i ständig omvälvning. FS pekar också i förslaget till idéprogram på nödvändigheten att förändra journalistutbildningarna så att grundutbildningarna minskas till förmån för vidareutbildningar, där tanken är att enskilda journalister ska kunna välja utbildningar efter egna behov. Frågan har även varit uppe i förhandlingarna om ett nytt omställningsavtal för hela den privata sektorn, vilka i skrivande stund inte lett till konkreta resultat. Ett sådant nytt omställningsavtal skulle resultera i det som motionärerna efterlyser, men utan att vi skulle behöva avstå löneutrymme i våra egna avtalsförhandlingar inom mediebranschen. Men mer behöver göras och FS instämmer med motionärerna i att det är viktigt att fortsätta och utveckla arbetet genom att ställa än hårdare krav på arbetsgivarna att öka utbildningsinsatserna för kompetensutveckling och omställning parallellt med kompetensutvecklingsråden. 70