Motioner med yttranden

Transkript

1 Motioner med yttranden

2 Motioner och yttranden Innehåll Motion Sida Värdegrund 1. Martin Klepke angående värdegrund i stadgar och idéprogram 5 2. Mälardalens frilansklubb angående Journalistförbundets värdegrund 6 3. Elsa Persson och Anna Langseth angående villkor för medlemskap 6 Idéprogram och handlingsplan Journalistklubbarna vid SR och SVT angående mångfald bland Journalister 9 5. Södra journalistdistriktet angående lobbyarbete för förändrat presstöd 12 Otrygghet 6. Journalistklubbarna vid SR och SVT angående otrygga jobb Gävleborgs journalistdistrikt angående missbruket av tillfälliga anställningar OJ-distriktet angående stöd till visstidsanställda Södra journalistdistriktet angående strategi för anställningstrygghet Journalistklubben vid LRF Media angående rättvisa regler för visstidsanställda Dagspressdistriktet angående kraftsamling för kollektivavtal Gävleborgs journalistdistrikt angående särbehandling av visstidsanställda 24 Journalistik och förändringar i mediebranschen 13. Marita Johansen och Måns Uggla angående upplysningskampanj om journalistik Journalistklubbarna vid SVT och SR angående den goda lokala journalistiken Emilia Söelund och Frilans Syd angående konsekvenser av förändringar på mediemarknaden Mälardalens frilansklubb angående oberoende journalistik Ekendistriktet angående stärkande av organisationspressen Allan Eriksson angående offentliganställda journalisters villkor Maria Johansson och Måns Uggla angående bildjournalistik Ola Bjärnek angående samarbete till stöd för journalistiken Frilans Riks angående omvärldsanalys Gävleborgs journalistdistrikt angående mediebranschens förändring Tomas Carlsson angående definition av journalistik 42 2

3 Anställningsvillkor 24. Södra journalistdistriktet angående utvärdering av strategin för Ett avtal Journalistklubben vid Mittmedia angående missbruk av bemanningsanställda Journalistklubben vid Kompetens i Skåne angående reglering av tillgänglighet Journalistklubben vid Mittmedia angående kronpåslag i löneavtalen Terje Lund angående lika lön för lika arbete Journalistklubben vid NWT angående tydligare skrivningar om lägstalöner Journalistklubben vid Kommunalarbetaren angående lägstalöner Dagspressdistriktet angående övertidstaket Gävleborgs journalistdistrikt angående arbetstidsförkortning Journalistklubben vid Mittmedia angående särskild kompensation för helgarbete Södra journalistdistriktet angående helgtillägg Journalistklubben vid Kommunalarbetaren angående restid Dagspressdistriktet angående utlandsavtal Journalistklubbarna vid SR och SVT angående semestervillkor Journalistklubben vid Södermanlands Nyheter angående kompetensutveckling Södra journalistdistriktet angående kompetensutvecklingsråd Måns Uggla och Marita Johansen angående kompetensutvecklingsfond Journalistklubbarna vid Bonnier Tidskrifter och Bonnier Business Media angående nytt arbetsmiljöavtal Lottie Cronestrand angående kunskap och information om skiftarbete Södra journalistdistriktet angående åldersdiskriminering 75 Frilansvillkor 44. Mälardalens frilansklubb och Frilans Riks angående uppföljning av arbetet med frilanskalkylatorn och -rekommendationen Radio- och TV-frilansklubben angående F-skattare på redaktioner Frilans Riks angående frilansombudsman Frilans Riks angående arbetsplatsklubbarnas arbete med frilansfrågor Frilans Riks angående prioritering av socialförsäkringsfrågor Frilans Riks angående avgifter på pensionssparande Torbjörn Hallgren och Carl-Magnus Höglund angående fond för frilansar vid konkurser Peter Höök angående solidaritetsfond för frilansar 93 3

4 Ekonomi och avgifter 52. Radio- och TV-frilansklubben angående ersättning för frilansfackligt arbete Kent Wilhelmsson angående arvode för förbundsordförande 97 Organisation och arbetsformer 54. Christer Nordmark med flera angående organisering Journalistklubben vid Södermanlands Nyheter angående medlemsrekrytering och medlemsvård Ekendistriktet angående uppdragsjournalister Cecilia Landmark angående krisstöd till fackliga företrädare Södra journalistdistriktet angående kurser i krishantering Journalistklubben vid Bonnier Tidskrifter angående försäkringsvillkor efter Monica Kleja angående snabbt agerande för medlemmar Örebro läns journalistdistrikt angående möjlighet att välja distriktstillhörighet Dagspressdistriktet angående ändringar i distriktsstadgarna Staffan Teste angående fler pensionärer på kongressen SVT-klubbens sektion Sport angående ambulerande kongresser Agneta Adeen angående utlämning av presskort Frilans Syd angående pott för klubbars rekryteringsarbete 118 Upphovsrätt 67. Journalistklubbarna vid SR och SVT angående upphovsrätt Maria Johansson angående upphovsrätt för rörlig bild 122 Övriga motioner 69. Journalistklubben vid SR angående stipendieregler Seniordistriktet angående stipendieregler Frilans Riks angående rättvisemärkning av medier Frilans Riks angående satsning på forskning, analys och debatt Malin Eijde angående PP Pensions fastighetsinnehav Mälardalens frilansklubb angående tidningsbilaga för egenföretagare 134 4

5 Motion 1 Martin Klepke angående värdegrund i stadgar och idéprogram I Förslag till idéprogram betonas att Journalistförbundet är en demokratisk organisation där medlemmarna har inflytande på alla nivåer. Frågan är dock om detta är förenligt med Journalistförbundets rådande syn på de av förbundets medlemmar som inte står upp för alla människors lika värde och medlemmar som aktivt eller passivt bidrar till de ökande hoten mot andra av Journalistförbundets medlemmar. Noteras kan också att ordet demokrati inte finns med någonstans i Journalistförbundets stadgar. Inte heller finns där några ord om att Journalistförbundet står upp för alla människors lika värde. Journalistförbundet har vidare svarat JA på frågan Kan man ha uppdrag i fackförbundet och samtidigt företräda Sverigedemokraterna? (DN ) Journalistförbundets tidning Journalisten har också berett plats för personer som anser att brottslingar ska benämnas muslimer om det är deras religion och att så kallade autonoma vänstermänniskor i Sverige bör fängslas. Att stå upp för demokrati och alla människors lika värde innebär naturligtvis inte att dessa åsikter inte ska få komma till tals. Men det innebär att personer med sådana åsikter inte ska kunna inneha förtroendeposter i förbundet. I en demokratisk organisation måste alla medlemmar, oavsett religion eller etnicitet, ha samma värde. Personer som inte vill företräda alla medlemmar, oavsett religion eller etnicitet, ska därmed inte heller kunna föra förbundets talan. Förbundets stadgar och idéprogram bör därför kompletteras enligt följande: 1. att i Journalistförbundets stadgar, under 2 Förbundets organisation, föra in följande meningar: Förbundet vill värna demokratin och verkar för en samhällsutveckling på grundval av alla människors lika värde samt politisk, social och ekonomisk demokrati. Journalistförbundets förtroendevalda inom förbundsstyrelsen, distrikt, journalistklubbar och klubbsektioner ska verka för medlemmarnas intressen på grundval av alla människor lika värde. 2. att i Journalistförbundets idéprogram, under Meningen med föreningen, efter orden: Vi är en demokratisk organisation där medlemmarna har inflytande på alla nivåer föra in följande mening: Journalistförbundet vill värna demokratin och verkar för en samhällsutveckling på grundval av alla människors lika värde samt politisk, social och ekonomisk demokrati. Förbundsstyrelsens yttrande över motion 1: se yttrande över motion 3 5

6 Motion 2 Mälardalens frilansklubb angående Journalistförbundets värdegrund En aktuell och komplicerad fråga de senaste åren för många svenska fackförbund är hur man ska hantera medlemmar som samtidigt är medlemmar i eller företräder partier eller organisationer som inte respekterar alla människors lika värde. Debatten har nu nått Journalistförbundet efter en omdiskuterad intervju i Journalisten våren 2014 med en fotograf. Denne fotografs professionella verksamhet bestod i aktivism inom olika högerradikala medier. Den efterföljande debatten kom bland annat att handla om hur förbundet skulle ställa sig till om till exempel Sverigedemokraterna producerar en egen tidning och journalisterna där söker medlemskap i Journalistförbundet. Det här är en viktig debatt anser vi. Idag finns det inga skrivningar i våra stadgar kring vilka värderingar som ska prägla i Journalistförbundet när det gäller synen på mänskliga rättigheter och alla människors lika värde. Det finns heller inte mycket skrivet om detta i förslagen till handlingsprogram och idéprogram som ska antas på kongressen. Vi vill betona att vi inte är ute efter åsiktsregistrering men menar att ett fackförbund ändå kan kräva att medlemmarna delar förbundets värdegrund. Därför yrkar vi att man i förbundets stadgar slår fast att Journalistförbundets värdegrund vilar på "solidaritet, mänskliga rättigheter samt övertygelsen om alla människors lika värde", att professionell verksamhet som anses strida mot Journalistförbundets värdegrund inte är förenligt med medlemskap i Journalistförbundet. Förbundsstyrelsens yttrande över motion 2: se yttrande över motion 3 Motion 3 Elsa Persson och Anna Langseth angående villkor för medlemskap Journalistiken har en viktig uppgift i samhället som kunskapsspridare, vilket kräver saklig och korrekt nyhetsförmedling. Som journalister har vi också stor makt att påverka opinionen. Därför krävs det att alla aktuella parter ska få komma till tals och att en nyhetsartikel/ett nyhetsinslag är nyanserat och bygger på fakta. Som medlem i SJF förbinder sig en person till att följa de yrkesetiska reglerna som bland annat handlar om krav på korrekt och allsidig nyhetsförmedling, enligt Spelregler för press, radio och tv. 6

7 På senare tid har webbsidor som i huvudsak ägnar sig åt demonisering av utvalda grupper, och hetsar mot dessa, skaffat sig ansvariga utgivare, och därmed närmat sig traditionella medier. Detta innebär dock inte att det som publiceras på de här sidorna kan kallas journalistik. Att ha som huvudsyfte att peka ut och hetsa mot enskilda grupper utifrån ras, religiös tillhörighet, kön, könsidentitet eller sexuell läggning är i sig ett brott mot de yrkesetiska reglerna, som gäller för SJF:s medlemmar, då det varken kan kallas sakligt eller allsidigt. Lägg därtill att enskilda artiklar som förmedlas som nyhetsartiklar på dessa webbsidor ofta struntar i att återge korrekt fakta, ge utpekade parter rätt att bemöta anklagelser eller kritik och ignorerar att iaktta försiktighet vid publicering av namn och bild. Dessutom har åtminstone en av dessa sidor ägnat sig åt att uppmana sina läsare till att förfölja och trakassera journalister. I liggande handlingsprogram för Journalistförbundet står följande: Journalistiken har en demokratisk uppgift i samhället. Därför är journalistiken inte vilken vara som helst.. De webbsidor som hetsar mot olika grupper motarbetar demokratin, och det kan inte anses vara förenligt med det journalistiska uppdraget. MOTION 1: Vi önskar att Journalistförbundet tar ställning för att en publicistiskt verksam person (skribent, redaktör, fotograf etc) som i huvudsak arbetar för ett medium som inte följer de yrkesetiska reglerna, såsom att ge allsidig nyhetsförmedling och att sträva efter att återge alla parters ståndpunkter, utan snarare ägnar sig åt hets mot, och demonisering av vissa grupper utifrån kategorier såsom ras, religiös tillhörighet, könsidentitet eller sexuell läggning inte ska få vara medlem i Journalistförbundet. MOTION 2: Om kongressen röstar ned motion 1, vill vi att kongressen tar ställning till motion 2. Vi yrkar att kongressen ger förbundsstyrelsen i uppdrag att utreda hur regler kan utformas på bästa sätt för att dra en gräns för vilken typ av publicistiska uppdrag som kan anses vara förenlig med ett medlemskap i Journalistförbundet, med tanke på att en publicistiskt verksam person (skribent, redaktör, fotograf etc) som i huvudsak arbetar för ett medium som ägnar sig åt hets mot och demonisering av vissa grupper utifrån kategorier såsom ras, religiös tillhörighet, könsidentitet eller sexuell läggning inte följer journalistikens yrkesetiska regler eller journalistrollens demokratiska uppdrag. Förbundsstyrelsens yttrande över motionerna 1, 2 och 3 Journalistförbundet kännetecknas, bland annat, av att alltid värna öppenhet, yttrandefrihet och demokrati. En person som blir medlem i förbundet förbinder sig 7

8 att följa de yrkesetiska reglerna och de värderingar som finns i stadgarna. Varje medlem är också valbar för förtroendeuppdrag i förbundet. Det är först när en medlem eller förtroendevald aktivt agerar och uppenbarligen bryter mot dessa regler och värderingar som en eventuell uteslutning kan bli aktuell. Motionären i motion 1 påpekar mycket riktigt att ordet demokrati inte finns med i förbundets stadgar. Förbundsstyrelsen föreslår därför att följande skrivning förs in i stadgarna: Förbundet vill värna demokratin och alla människors lika värde. Journalistförbundets förtroendevalda inom förbundsstyrelsen, distrikt, journalistklubbar och sektioner ska verka för medlemmarnas intressen på grundval av alla människors lika värde. (Se förbundsstyrelsens Förslag till stadgeändring i 2, Förbundets organisation.) Förbundsstyrelsen har även fört in meningen Journalistförbundet vill värna demokratin och alla människors lika värde. i det reviderade förslaget till idéprogram. Båda tilläggen har sin grund i förslagen till ändringar i motion 1, och anknyter också till den första att-satsen i motion 2. Motionären i motion 1 uppger att Journalistförbundet svarat ja på frågan Kan man ha uppdrag i fackförbundet och samtidigt företräda Sverigedemokraterna? (DN ). Det fullständiga svaret på frågan lyder: Ja, i teorin är det möjligt. Men den som styrs av partiprogram hör inte hemma på våra uppdrag. Det vill säga att den förtroendevalda som sätter ett partiprogram före förbundets stadgar, regler och värderingar inte är lämplig som företrädare för förbundet. Journalistförbundet är en partipolitiskt obunden förening som organiserar journalister. Det förbundet bedömer vid ansökan om medlemskap är de journalistiska arbetsuppgifterna. Att bedöma vilka som kan vara medlemmar i förbundet utifrån vad de tycker, tänker, skriver och säger är en omöjlig hållning för ett fack- och yrkesförbund som tror på demokrati och yttrandefrihet. Det är inte heller möjligt, som motionärerna i motion 3 föreslår i sin första att-sats, att personer inte kan vara medlemmar utifrån vad det medium de arbetar för väljer att publicera, hur tveksamma och olämpliga dessa publiceringar än kan uppfattas vara. Pressfriheten innebär att ett medium får publicera vad det vill. Efter publicering kan detta sedan anmälas till befintliga kontrollorgan, som Allmänhetens Pressombudsman eller rättsväsendet. Det är den gängse tillämpning av rättssäkerhet som ett demokratiskt samhälle bygger på. Det måste också fungera på samma sätt när det gäller medlemskap i förbundet: Det är först när en medlem aktivt agerar och uppenbarligen bryter mot Journalistförbundets regler och värderingar som en eventuell uteslutning kan bli aktuell. FS föreslår kongressen besluta att anse motionerna 1, 2 och 3 besvarade. 8

9 Motion 4 Journalistklubbarna vid SR och SVT angående mångfald bland journalister Förbundsstyrelsen vill i sitt förslag till handlingsprogram och idéprogram bland annat utveckla mediebranschen och värna journalistikens uppdrag i det demokratiska samhället. Vi ser direkta kopplingar till att det då behövs fler journalister med mångfaldskompetens. I idéprogrammet står det att förbundet vill öka mångfalden i medierna. Av flera skäl vill vi poängtera vikten av att förtydliga formuleringarna om mångfald bland journalisterna. Med mångfald menar vi t ex tillgångar i språkkunskaper, nätverk och perspektiv som kommer ur olikheter gällande främst de olika diskrimineringsgrunderna och socioekonomisk bakgrund. Trovärdigheten hos allmänheten när det gäller både medier och enskilda journalister är i många fall skrämmande låg. Självklart finns det flera förklaringar till detta, men en anledning är hur homogen gruppen journalister är när det gäller annan etnisk bakgrund, socioekonomisk bakgrund samt flera av diskrimineringsgrunderna. Vi tror att det är en överlevnadsfråga för en bransch som har svårt att hitta nya läsare/tittare/mediekonsumenter att ha journalister med mer varierad bakgrund än idag. Arbetet med otrygga jobb aktualiseras här och har kopplingar till möjligheter och svårigheter för individer med mångfaldskompetens att överhuvudtaget vilja ge sig in i en bransch med dåliga villkor. Ordet mångfald används i dokumenten både när det handlar om en variation och mängd av medier i sig samt när det gäller enskilda journalisters mångfaldskompetens. I inledningen till idéprogrammet, tredje stycket är det svårt att utläsa vilket av detta man menar. Det står vi vill ( ) öka mångfalden i medierna. Detta bör förtydligas vad som avses. I stycket med rubriken Jämställdhet och mångfald står relevanta och viktiga saker. Men som yrkesförbund kan vi formulera oss skarpare och mer offensivt. Mångfald handlar om mer än att inte diskriminera. Vi anser också att förbundet ska formulera sig kring mångfald när det gäller rekrytering samt ha som mål att öka andelen förtroendevalda med mångfaldskompetens. Vi har konkreta förslag till tillägg i dokumenten: Till handlingsprogrammet: 9

10 Uppmärksamma vikten av och verka för mångfaldskompetens och variation bland journalisterna. (Förslagsvis under Utveckla mediebranschen ) Visa att förbundet är inkluderande och är positiva till mångfald. (Förslagsvis under Organisera alla ) Verka för att andelen medlemmar och förtroendevalda med mångfaldskompetens ökar. (förslagsvis under Organisera alla ) Till idéprogrammet: Mångfald bland journalisterna är också en fråga om journalistisk trovärdighet och ekonomisk hållbarhet för medieägarna. (Förslagsvis i inledningen efter tredje stycket) Vi föreslår att förbundsstyrelsen uppdras att antingen lägga till formuleringarna ovan eller anpassa dem så att andemeningen i dem ändå framgår, att förbundsstyrelsen går igenom dokumenten och förtydligar där det krävs enligt synpunkterna i motionstexten, att förbundsstyrelsen ges möjlighet att lägga till eller omformulera Jämställdhet och mångfald så att det finns tydligare kopplingar till förslagen till tillägg ovan. Förbundsstyrelsens yttrande över motion 4 Frågan om mångfald bland journalisterna är, precis som motionärerna för fram, viktig både vad gäller trovärdighet och ekonomisk hållbarhet. En bred anslutning till journalistyrket som speglar samhällets struktur är något Journalistförbundet ser positivt på och gärna uppmärksammar. I förbundsstyrelsens förslag till idéprogram görs det också tydligt att Samhället och medierna behöver journalister med alla slags erfarenheter och bakgrund. Det huvudsakliga ansvaret i frågan om mångfald bland journalister ligger dock hos dem som anställer och/eller anlitar journalister. Medieföretagen måste se till att det finns en mångfaldskompetens och variation bland medarbetarna. Många journalistklubbar tar upp detta med sina motparter redan idag. Det är också viktigt att respektera klubbarnas, sektionernas och distriktens suveränitet att välja vilka de vill till sina fackliga representanter. I förbundsstyrelsens förslag till idéprogram refererar begreppet mångfald till en ökning av aktörer på marknaden. Att mångfald bland journalister är en viktig fråga för Journalistförbundet kan dock göras än tydligare. 10

11 Förbundsstyrelsen har därför reviderat sitt idéprogram och fört in en av de skrivningar motionärerna föreslår: Mångfald bland journalisterna är en fråga om journalistisk trovärdighet och ekonomisk hållbarhet för medieägarna. Den tillagda skrivningen återfinns i stycket Meningen med föreningen, tredje stycket, i förslaget till idéprogram. FS föreslår kongressen att besluta att bifalla motionen. 11

12 Motion 5 Södra journalistdistriktet angående att intensifiera lobbyarbetet för ett förändrat presstöd Strukturomvandlingen av mediemarknaden sker i en hisnande fart. Journalistförbundets styrelse föreslog därför i maj förra året att det nuvarande presstödet omvandlas till ett redaktionellt, kanal- och distributionsneutralt produktionsstöd. Samtidigt konstaterade förbundsstyrelsen att man, trots en fortsatt skeptisk inställning till statligt stöd av journalistik, också ser att ett offentligt finansierat stöd kan komma att visa sig vara det enda sättet att bibehålla den journalistiska process som fortfarande återstår och som är nödvändig i en fungerande demokrati. I september förra året kom presstödskommittén med sitt slutbetänkande. Kommitténs förslag var föråldrat, ansåg förbundsordföranden Jonas Nordling. Det låg långt ifrån SJF:s förslag. Eftersom strukturomvandlingen inte visar några tecken på att avta och ett förändrat och förstärkt statligt stöd till medier blir allt viktigare för var dag som går yrkar Södra att under rubriken Utveckla mediebranschen i förslaget till nytt handlingsprogram föra in följande stycke: "Verka för att presstödet omvandlas till ett nytt stöd till journalistisk produktion/redaktionellt innehåll." att, som en konsekvens av detta, intensifiera lobbyarbetet för att förändra presstödet i enlighet med styrelsens förslag i maj Förbundsstyrelsens yttrande över motion 5 Journalistförbundets styrelse tog fram ett nytt förslag till förändrat presstöd under Tyvärr tog inte presstödskommittén till sig innehållet utan lade fram ett förslag som inte svarar mot de förändringar som mediebranschen går igenom och står inför i framtiden. Förbundsstyrelsen anser att motionärernas förslag är bra och har i enlighet med detta reviderat sitt förslag till handlingsplan. Motionärens förslag till tillägg Verka för att presstödet omvandlas till ett stöd till journalistisk produktion/redaktionellt innehåll har lagts till under punkten Utveckla mediebranschen i förslaget till handlingsplan. 12

13 Eftersom detta blir en tydlig punkt i handlingsplanen för den kommande kongressperioden så kommer också arbetet för att få gehör för förbundets presstödsförslag på politisk nivå att intensifieras. FS föreslår kongressen att besluta att bifalla motionen. 13

14 Motion 6 Journalistklubbarna vid SR och SVT angående otrygga jobb De otrygga jobben är många. Det handlar om vikarier, bemanningsanställda, timanställda, programanställda eller ofrivilliga frilansar; personer som trots sin arbetssituation gör sitt bästa för att producera god journalistik och ständigt måste bevisa att de duger. Hade fler haft en trygg anställning är vi övertygade om att flera saker skulle bli bättre: journalistiken, kompetensen på redaktionen, arbetsmiljön, effektiviteten, lönsamheten och den enskildes privata situation. Frågan om otrygga jobb är inte ny. Vi klubbar inom Journalistförbundet har jobbat med frågan under många år. Trots debatt, argument, studier, enskildas berättelser, kollektivavtalsskrivningar, internt och externt arbete så ser företagen inte samma sak som vi. För vi tror helt enkelt inte att det är lönsamt med en stor andel otrygga jobb. Vi vill ha en diskussion med mediebolagen om vem som tjänar på en stor andel otrygga jobb. Företagen anställer ofta för korta perioder och byter ut personen när den närmar sig en inlasning, trots att det ständigt finns ett behov av arbetskraft. Eller så väljer de att inte ta något arbetsgivaransvar alls och anlitar bemanningsföretag eller frilansar. Alla som arbetar för våra företag är viktiga: frilansar, bemanningsanställda, vikarier, programanställda. Men vi vill inte att olika medarbetare ska spelas ut mot varandra, för att företaget ska slippa ta sitt arbetsgivaransvar. Det kommer självklart alltid behövas ersättare när någon är borta och frilansar och visstidsanställda är viktiga för att berika journalistiken. Men när börjar ett företag förlora på för stor flexibilitet och för hög andel otrygga jobb? Vi journalistklubbar inom SVT och Sveriges Radio vill uppdra åt förbundsstyrelsen att förbundet lägger upp en strategi för att växla upp arbetet med att motverka otryggheten för journalister, att förbundet hittar samarbeten med andra fackförbund som också insett vikten av att ta upp kampen mot en otrygg arbetsmarknad för att öka trycket på arbetsgivare och beslutsfattare. Förbundsstyrelsens yttrande över motion 6: se yttrande över motion 8 14

15 Motion 7 Gävleborgs journalistdistrikt angående missbruket av tillfälliga anställningar På samtliga redaktioner i Gävleborg förekommer det att arbetsgivarna tar in olika typer av visstidsanställda i syfte att täcka ett uppenbart konstant personalbehov. Detta anser vi är ett missbruk av visstidsanställningar i linje med förbundsstyrelsens förslag till handlingsplan Det kan till exempel handla om programanställda och vikarier på Sveriges Radio samt vikarier och bemanningsanställda inom Mittmedia. Det här leder till en otrygghet och psykisk ohälsa bland de som visstidsanställs. Det här leder också till att de fastanställda får en större arbetsbelastning när de hela tiden tvingas lära upp nya medarbetare, vilket i sin tur leder till högre kostnader och en sämre journalistisk produkt. Vi yrkar att Journalistförbundet gör allt vad som står i dess makt att stoppa arbetsgivarens missbruk av tillfälliga anställningsformer i syfte att täcka ett uppenbart konstant personalbehov. Förbundsstyrelsens yttrande över motion 7: se yttrande över motion 8 Motion 8 OJ-distriktet angående stöd till visstidsanställda De senaste åren har anställningsvillkoren för journalister förändrats radikalt. Allt färre har i dag en tillsvidareanställning och allt fler har visstidsanställningar i form av vikariat eller projektanställningar. År 2003 gjorde Journalistförbundet en inventering av hur stor procent av den redaktionella bemanningen som bestod av visstidare, genom att förtroendevalda, en viss dag, inventerade sina arbetsplatser och kom fram till snittsiffran 18 procent. Inom Sveriges Radio och SVT var siffran ännu högre, 25 procent. Sannolikt är andelen visstidsanställningar högre i dag och en verklighet vi tyvärr får leva med. Vi vill få svar på följande frågor: Hur stor andel av verksamma journalister har en tillsvidareanställning respektive en tillfällig anställning? Hur stor procent har en anställning via bemanningsföretag? 15

16 I förlängningen kan det vara intressant att intervjua ett antal uppdragsgivare och be dem förklara; varför de inte tillsvidareanställer och föredrar att anlitar journalister via bemanningsföretag. Vi vill att förbundet genomför en utredning/undersökning om hur journalistens anställningsförhållande ser ut som grund att forma en strategi för hur vi bäst kan stödja medlemmar som inte är fast anställda, vid sidan av kravet på tillsvidareanställning. Förbundsstyrelsens yttrande över motionerna 6, 7 och 8 Journalistförbundet har i decennier arbetat för att stärka och förbättra villkoren för visstidsanställda. Bland annat har förbundet i kollektivavtal begränsat arbetsgivares möjlighet att stapla visstidsanställningar på varandra och förändrat reglerna för företrädesrätt till återanställning. Ett annat exempel är att påverka rättspraxis genom att ta förhandlingar när arbetsgivare missbrukar de regelverk som finns drev Journalistförbundet ett fall som dels handlade om felaktigt intag av frilans och dels om missbruk av programanställningsformen inom Public Service. Förbundet vann målet på alla punkter och i efterdyningarna av den domen har många visstidsanställda blivit tillsvidareanställda, framför allt inom Public Service, men domen har fått verkningar på alla områden i mediebranschen. Men FS håller med om att det behövs ännu starkare krafttag mot otryggheten. Den allt hårdare marknaden för journalister med ständiga nedskärningar i antalet tillsvidareanställda på medieföretagen gör att villkoren för visstidsanställda, frilansar, bemanningsanställda och journalister med andra osäkra anlitandeformer blivit ännu tuffare. Under den gångna kongressperioden inrättades en aktionsgrupp för bemanningsanställda som verkat för att förbättra villkoren för denna utsatta grupp, men FS ser att arbetet med otrygga jobb kräver en bredare insats. Kampen mot otrygga jobb är en av de högst prioriterade frågorna i FS förslag till handlingsplan för den kommande kongressperioden. Därför har FS föreslagit att ett Otrygghetsråd inrättas och det är precis den typ av frågor som motionärerna tar upp som bör behandlas i detta råd. Att kartlägga otrygga jobb bland medlemmarna, belysa och bekämpa arbetsgivarens missbruk av visstidsanställningar, bemanningsföretag och felaktiga frilansuppdrag, ingår också i handlingsplanen och att forma en strategi för hur man bäst kan stödja medlemmar som inte är fast anställda, som motion 8 föreslår bör lämpligen vara en del av Otrygghetsrådets uppgifter. Journalistförbundet samarbetar redan idag med andra fackförbund i dessa frågor och ser positivt på alla möjligheter till facklig samverkan för att minska otryggheten. Bland annat har förbundet tillsammans med Hotell och Restaurangfacket och 16

17 Sveriges universitetslärarförbund belyst den växande problematiken och ställt krav på starkare skyddslagstiftning för visstidsanställda. Dessutom är Journalistförbundet medlem i TCO som i flera år drivit frågan om att Sveriges lagstiftning kring visstidsanställningar bryter mot EU-rätten. Utöver otrygghetsrådet kommer Journalistförbundet att fortsätta verka för att förbättra visstids- och bemanningsanställningsvillkoren avtalsvägen, samt fortsätta verka för att frilansarnas villkor stärks. FS delar andemeningen i motion 7, men kan inte bifalla den då det kan råda delade meningar om vad allt som står i dess makt innebär. FS föreslår kongressen besluta att bifalla motion 6 och 8 samt att anse motion 7 besvarad. 17

18 Motion 9 Södra journalistdistriktet angående strategi för anställningstrygghet Södra distriktet angående förbundets stöd brister i Lasfrågan! Arbetsgivarnas allt vidare tolkning av Las öppnar för godtycke i frågan om kvalifikationer. Som fackliga företrädare hävdar vi att anställda ofta visst har tillräckliga kvalifikationer. Dock känner vi att vi inte har tillräckligt stöd från förbundet att driva dessa fall, eftersom man inte är beredd att dra dem till AD. Södra yrkar att förbundsstyrelsen får i uppdrag att utarbeta en strategi för hur principen att lång anställningstid ska ge större anställningstrygghet stärks. Förbundsstyrelsens yttrande över motion 9 De ökade krav som ställs på medarbetare till följd av utvecklingen i mediebranschen har inneburit att många arbetsgivare i förhandlingar om uppsägningar ställer högre krav på vad medarbetare ska kunna eller ha erfarenhet av för att anses uppfylla kravet på tillräckliga kvalifikationer. Tidigare fanns det större möjligheter att under en längre tid växa in i nya roller på redaktionerna. Samtidigt har många medarbetare inte genom arbetsgivarnas försorg fått den nödvändiga kompetensutveckling i yrket som borde vara en självklarhet, utan många medarbetare får själva ta ansvar för detta. Med detta från arbetsgivarens sida hårdnande synsätt blir det ofta väldigt tuffa förhandlingar för klubbens förhandlare. Från förbundet centralt ges rådgivning och stöttning till de journalistklubbar som står inför en omorganisation med uppsägningar som följd i syfte att åstadkomma så bra förhandlingsresultat som möjligt för våra medlemmar. I de fall klubb och arbetsgivare inte kan uppnå en samsyn förhandlar också förbundet på central nivå. Våra journalistklubbar gör ett fantastiskt arbete och det är inte en ovanlighet att klubbens förhandlare lyckas åstadkomma vissa uppgörelser som innebär att medarbetare väljer att tacka ja till en överenskommelse med arbetsgivaren vilket innebär att det inte uppstår någon tvist om turordningen i slutändan. Om arbetsgivare säger upp medarbetare trots att de vid lokal och central förhandling inte lyckats visa att medarbetare med längre anställningstid saknar tillräckliga kvalifikationer för kvarvarande tjänster så kan detta angripas genom att driva en tvist om brott mot turordningen enligt lagen om anställningsskydd. I den situationen förs alltid en diskussion med berörda medlemmar och journalistklubben angående möjligheterna att driva en tvist om turordningsbrott i efterhand. 18

19 Att förbundet inte skulle vara berett att ta en turordningstvist till Arbetsdomstolen måste vara ett missförstånd. Detta har gjorts många gånger och så sent som den 12 augusti 2014 har förbundet stämt Dagens Nyheter avseende åtta medlemmar som förbundet hävdar har sagts upp felaktigt och i strid med turordningen. I varje turordningstvist måste naturligtvis göras en bedömning utifrån det specifika fallet innan förbundet beslutar om att en tvist som inte lösts genom lokala eller centrala förhandlingar ska bli föremål för en domstolsprövning. Det förutsätter också att medlemmen är beredd att driva en tvist i domstol med förbundets hjälp. Förbundsstyrelsen anser att nuvarande lagstiftning där både anställningstid och tillräckliga kvalifikationer är avgörande för vilka medarbetare arbetsgivaren kan säga upp på grund av arbetsbrist även fortsättningsvis ska vara utgångspunkt vid förhandlingar. Självklart måste förbundet slå vakt om att lagens regler upprätthålls och inte kringgås av arbetsgivare som vill ha en ordning där de fritt kan välja vilka medarbetare som ska kunna sägas upp. För att lång anställningstid ska ge större anställningstrygghet krävs också att arbetsgivarna förmås ta ett större och långsiktigt ansvar för medarbetarnas kompetensutveckling utifrån den verksamhet som arbetsgivaren vill bedriva i framtiden. Där krävs att förbundet tillsammans med journalistklubbarna arbetar för att få till stånd fungerande kompetensutvecklingsråd på varje arbetsplats samt diskussioner med arbetsgivarna om vilken verksamhet man vill bedriva i framtiden så att varje medarbetare vet vad som kommer att förväntas av dem. FS förslår kongressen besluta att anse motionen besvarad. 19

20 Motion 10 Journalistklubben på LRF Media angående rättvisa regler för visstidsanställda I Lagen om anställningsskydd 5 anges följande: Om en arbetstagare under en femårsperiod har varit anställd hos arbetsgivaren antingen i allmän visstidsanställning i sammanlagt mer än två år, eller som vikarie i sammanlagt mer än två år, övergår anställningen till en tillsvidareanställning. LAS ger också möjlighet för arbetsmarknadens parter att komma överens om annat under just den paragrafen. Vi på LRF Media kan nu konstatera att Tidskrift och Etermedia har sämre villkor för vikarier som arbetar länge på företaget än andra delar av journalistkollektivet. Dagspress och Public Service har samma skrivning som i LAS, alltså att två års anställning under en femårsperiod ger en fast anställning. Hos Tidskrift och Etermedia måste den visstidsanställde ha arbetat hela 4 år under en femårsperiod för att få en fast anställning. Vi på LRF Media anser att en sådan tidsgräns är både orättvis och orealistisk. Fyra år är så lång tid att regeln blir helt verkningslös. Hos oss har ett antal vikarier fått fast anställning tidigare, när regeln angav två år. Vi föreslår alltså att SJF arbetar för att få samma årsregel som anges i LAS för alla sina avtalsområden. Förbundsstyrelsens yttrande över motion 10 I lagen om anställningsskydds 5 återfinns den så kallade konverteringsregeln, regeln om att allmän visstidsanställning och vikariat övergår till tillsvidareanställning efter viss angiven tid. Samma paragraf reglerar vilka tidsbegränsade anställningar som gäller i enlighet med lagstiftningen. Regeln är dispositiv vilket innebär att det är möjligt att avvika från lagens bestämmelser genom centralt kollektivavtal. Förbundet har tidigare förhandlat fram att andra anställningsformer ska gälla i våra kollektivavtal än de som finns i LAS, till exempel allmän visstidsanställning. När konverteringsregeln senare tillkom i 5 LAS så hävdades från förbundets sida att regeln var tillämplig, men efter en prövning i Arbetsdomstolen stod det klart att då vi överenskommit om andra anställningsformer än de som gäller enligt LAS i våra kollektivavtal, så gäller inte heller den så kallade konverteringsregeln. Förbundet måste därför komma överens med motparten Medieföretagen för att konverteringsregler ska gälla på våra avtalsområden. 20