INNEHÅLLSFÖRTECKNING BILAGA 1. INTERVJUPERSONERNA... 14

Gör BasUt skillnad? -redovisning av intervjuer inom utvärderingen av BasUt. Av Roger Orwén, Högskolan i Halmstad, sektionen för Hälsa och samhälle (HOS)i januari 2012.

INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. OM BASUT OCH DENNA RAPPORT... 2 2. SOM HELHET POSITIVT... 4 3. REFLEKTIONER FÖR FRAMTIDA INSATSER... 7 4. ÄR ARBETSPLATSERNA LÄRANDE ORGANISATIONER?... 10 5. SAMMANFATTNINGSVIS... 12 BILAGA 1. INTERVJUPERSONERNA... 14 1

1. Om BasUt och denna rapport Föreliggande rapport redovisar fokusgruppintervjuer november-december 2011 med deltagare på utbildningssatsningen BasUt. BasUt vänder sig i första hand till baspersonal inom Region Hallands psykiatri och kommunernas socialpsykiatri, såsom skötare, vårdare, undersköterskor, boendestödjare, rehabpersonal och behandlingsassistenter. Syftet är att förstärka baspersonalens kompetens, men också att förbättra samverkan mellan kommuner och Region Halland för personer med psykisk funktionsnedsättning 1. Utbildningar 2010 inom BasUt Regelverk/lagstiftning och organisation Samverkansavtalet Bemötande vid problemskapande beteende Psykossjukdomar Personlighetsstörningar Neuropsykiatriska funktionshinder Utbildningar 2011 inom BasUt Kognitiva hjälpmedel - att få vardagen att fungera Brukardagen Inspirationsdag på Tylösand, med storföreläsningar samt seminarium Hälsofrämjande och rehabiliterande insatser i praktisk samverkan Rapportens frågeställningar Föreliggande rapport är den andra delen av Högskolan i Halmstads utvärdering av BasUt, där den första är en enkätundersökning bland deltagare på BasUt. Denna rapport utgår ifrån fyra frågeställningar, samtal med styrgruppen för BasUt i oktober 2011 och vissa resultat från nämnda enkätundersökning. Vid samtal med styrguppen i oktober 2011 klargjordes huvudfrågorna för fokusgruppintervjuerna: gör BasUt skillnad? Påverkar utbildningen det dagliga arbetet? I övrigt utgår rapporten från följande frågor: o Vilka spår sätter basutbildningen på enskilda arbetsplatser? o På vad sätt förändras arbetet genom basutbildningen? o I vilken omfattning för deltagare från basutbildningen vidare informationen från konferenserna? o I vilken omfattning kan arbetsplatserna ses som en lärande organisation som tar vara på erfarenheter, utbildningar liknande BasUt m.m.? 1 Hämtat från www.regionhalland.se 28 december 2012 2

Enkätundersökningen Utvärdering av BasUt utbildning för all baspersonal inom psykiatrin i Halmstad vid Högskolan i Halmstad i januari 2011, beskriver BasUt och ställer frågor kring fem av utbildningstillfällena. Delar i enkätundersökningen används för att jämföra intervjuresultaten i denna rapport. Syftet med föreliggande intervjuundersökning är att vara en pusselbit i hela utvärderingen av BasUt och en del i kunskapsunderlaget vid planering av kommande utbildningstillfällen. 1.1 Metod Undersökningsmetod är fokusgruppintervju. En fokusgruppintervju är en form av semistrukturerad gruppintervju, där personer med viss erfarenhet inom ett område tillfrågas. Den består av en liten grupp människor, ofta mellan 6-9, sammanförda av en moderator (forskaren 2 ) för att undersöka attityder och åsikter, känslor och idéer inom ett speciellt ämnesområde 3. Intervjuerna inleds med att deltagarna berättar om sina arbetsplatser, bakgrund och vilka utbildningar de deltagit i. Därefter samtal om bra och mindre bra utbildningsdelar eller annat av betydelse att lyfta fram. Som innehållet, formen eller annat runtomkring. Sedan samtal om utbildningarna sätter spår på arbetsplatsen och om ny kunskap förändrar arbetssätt. Avslutningsvis samtal om hur utbildningen återförs till arbetsplatsen och om arbetsplatsen kan betraktas som en lärande organisation. I samtalen frågar jag också om hur andra på arbetsplatsen uppfattat utbildningstillfällen, för ökad förståelse för arbetsplatsen som helhet. Samtalen flöt ofta på bra, med många åsikter om både innehåll och form. Platsen var ett konferensrum eller liknande, med fika bokat och en liten paus gjordes för att smaka av kaffet och kakan eller smörgåsen. Det tydliggjordes för intervjupersonerna att inga enskilda namn ska kunna identifieras, och för flera av dem är det betydelsefullt med återkoppling av intervjuresultaten. Vilket sannolikt även är viktigt för liknande utvärderingar framöver. Intervjupersonerna Det genomförs åtta gruppintervjuer, totalt 36 personer från sex kommuner samt Halmstad (avd. 19) och Varbergs sjukhus (avd. 21 rättspsykiatri). Grupperna består av mellan två till sju personer. Av dessa var 30 män och 6 kvinnor, från blandade arbetsplatser och med olika utbildningsbakgrund, vanligast med undersköterska och skötare. Ålder från 22-61 år, medelvärde 49 år. Se alla intervjupersonerna i bilaga 1. 2 Jag som författat denna rapport är fil.mag i Sociologi, har läst arbetsvetenskapligt program vid Högskolan i Halmstad och genomfört utvärderingar inom skilda områden sedan 1999, bland annat om frågor kring lärande bland arbetsledare inom äldreomsorgen i Halland. Gruppintervjuer har varit vanligt förekommande vid olika former av utvärderingar under åren. 3 Tre utmärkande drag för en fokusgrupp är att sammankomster vanligtvis kretsar kring ett påpekande, ett startskott som moderatorn introducerar för att fokusera diskussionen. Moderatorn behöver inte inta en lika neutral roll i processen som vid andra intervjutekniker och metoden sätter särskilt stort värde på interaktionen i gruppen som ett medel att inhämta information, snarare än varje enskild medlems synpunkt. Hämtat från Martyn Denscombe Forskningshandboken, sid 137 ff. 3

2. Som helhet positivt Som helhet jättebra, alltid något att ta med sig, träffat andra från kommuner, som boende t ex, fått ett ansikte och vi har pratat om hur vi har det. Det är bra med brukarperspektiv, man får ett helt annat perspektiv. Ur intervju med regiongrupp Helhetsbilden från de åtta gruppintervjuerna är att utbildningstillfällena inom BasUt upplevs värdefulla på flera sätt. Utbildningarna ger nya kunskaper, ett givande erfarenhetsutbyte och en del nya kontakter i andra kommuner eller region. Utbildningarna sätter också en del spår i verksamheterna, där nya kunskaper används. BasUt stimulerar och inspirerar till mer utbildning. Utbildningen ger även en spegling och bekräftelse av det egna arbetet. Sammanfattande reflektioner i den ovan refererade enkätundersökningen (sid. 47 ff) ger en liknande bild. Där hävdas att föreläsningarna uppskattas av flertalet deltagare. Och att utbildningen bidrar till ökade kunskaper, trygghet i yrkesrollen och är relevant för vardagsarbetet. Värdefulla kunskaper sätter spår BasUt ger intervjupersonerna värdefulla kunskaper och anses vara en betydelsefull utbildningssatsning. I samtalen berättas ofta om att nya brukarperspektiv förändrar bemötande i vardagen, om att ny kunskap kring neuropsykiatriska funktionshinder ökar förståelsen för brukaren och upptäckten av alla tillgängliga kognitiva hjälpmedel som kan underlätta vardagen. Dessa är exempel på föreläsningar som sätter spår i det vardagliga arbetet. Främst i form av förändrat arbetssätt i vissa specifika situationer, som ändrat bemötande och tips på nya kognitiva hjälpmedel. Utbildningen gör att det finns en gemensam referensram mellan personalen, vilket underlättar samtal om och genomförande av förändringar. Brukare och närstående som berättade om sina liv var mycket värdefullt, att få belyst från andra sidan. Teatern var bra. Det var påtagligt och konkret, det gav en tankeställare. Ur intervju med kommungrupp Återigen bemötande och att få höra från deras sida. Blev bekräftat att vi gör många bra saker själva, men också att det finns riktigt dåligt bemötande. Jag tänker nu mer på hur jag är, hur jag gör. Vissa kollegor ser brukare som mindre värda, brukarna själva berättade om detta. Hemskt att höra. Viktigt se människan. Ur intervju med kommungrupp 4

Brukarperspektivet uppmärksammas ofta i samtalen. Särskilt där brukare berättar om hur de upplever personalens bemötande i olika situationer. Dessa utbildningstillfällen leder till nya reflektioner om eget bemötande i vardagen. I vissa fall kanske det förändrar ett arbetssätt. Ofta ger ny kunskap om sjukdomen nya infallsvinklar för bemötande. Exempelvis nya kunskaper om bemötande av personer med autism. Nya kunskaper ger mer förståelse för hur de upplever sin värld. Som att de ibland försvinner i sin egen tankesnårskog, och att tillåta dem vara i detta ett tag. Ett annat exempel är ny kunskap kring Aspergers syndrom. Exempelvis att många har en annan känslighet, att man, till exempel, bör beröra armen på ett visst sätt för att undvika upprördhet. Tyckte mycket om delen om hjälpmedel, var grundligt och bra presenterat, uppskattade att var både brukare och arbetsterapeut. Ur intervju med regiongrupp Utbildningen om kognitiva hjälpmedel anses konkret och tillämpbar. Flera beskriver sin förvåning över alla tillgängliga hjälpmedel, och vet nu också vilka de kan kontakta för att införskaffa dem. Några saker som uppmärksammas är tidshjälpmedel och att en smartphone kan bli ett stöd. Givande erfarenhetsutbyte Ett syfte med BasUt är förbättrad samverkan mellan kommuner och Region Halland i arbetet med personer med psykiatrisk diagnos/psykisk funktionsnedsättning. Intervjupersonerna menar att erfarenhetsutbytet vid utbildningstillfällena är givande, både för att knyta kontakter och lära mer om hur andra arbetar, för tips och inspiration. Utbytet verkar variera från utbyte av idéer i grupper och på fikarast, till att konkret samverkan uppstår och utvecklas. Ett exempel är från en arbetsplats som uppger att samarbetet med en vuxenpsykologisk mottagning i regionen har förbättrats, ett annat att en arbetsplats i regionen tagit kontakt med Clavis 4 för studiebesök och erfarenhetsutbyte. BasUt har varit en inspiration i arbetet och väldigt givande, hittat små grejor som varit bra, men inga större förändringar. Bra att träffa kollegor, höra hur de jobbar, värdefullt att höra hur andra har det. Fått kontakt med Clavis och bokat in studiebesök. Intervju med regiongrupp 4 CLAVIS är en verksamhet vid Socialförvaltningen i Halmstad för personer 18-65 år med psykisk ohälsa eller psykisk funktionsnedsättning. 5

Det har inte varit många Aha-upplevelser, mycket upprepning, men har då fått bekräftelse på att gör rätt saker. Var besviken över att inte handläggare var där. Samverkan är viktig, men vi gör för lite. Den som hamnar i kläm är brukarna. Intervju med kommungrupp Det har varit jättepositivt, nya möten landsting-kommun över gränserna, nya kontakter har skapats, det är särskilt viktigt att samverka. Intervju med kommungrupp Blir uppmärksammade Det finns ett värde för intervjupersonerna utöver kunskapen: att bli uppmärksammade, att de ges möjligheten att komma iväg till annan plats, umgås med kollegor och äta god mat. En vinst i BasUt finns i att uppmärksamma personalen, som ofta får positiv stimulans och inspiration vid utbildningstillfällena. Bra med mat, att lite lyxigt, känner sig uppskattad, känner att de satsar på oss. Viktigt med det trevliga runtomkring. Skön känsla att det satsas på oss. Intervju med regiongrupp Stimulerar till mer utbildning Utbildningstillfällena verkar inspirera till och stimulera efterfrågan av utbildning. Ny kunskap om till exempel neuropsykiatriska funktionshinder, bemötande ur ett brukarperspektiv och hjälpmedel 5 verkar ge mersmak, och insikt i att det finns mycket mer inom dessa områden än vad några utbildningstillfällen kan fånga. Kunskapsutvecklingen inom psykiatrin upplevs viktig att kunna följa och ta del av. Ett vanligt exempel på tillfällen som ger ökad inspiration är inspirationsdagarna i Tylösand. De upplevs mycket positivt, med stor variation och intressanta föredrag. På en del arbetsplatser inspirerar också utbildningarna till konkreta satsningar på utvecklingsarbete. I en kommungrupp ledde Bo Hejlskovs föreläsning om bemötande vid problemskapande beteende till en egen studiecirkel utifrån hans bok och en regiongrupp inspirerades av ett självskattningsformulär som nu införs. 5 Denna rapport undersöker dock inte ett samlat utbildningsbehov, det får göras på annat sätt. 6

3. Reflektioner för framtida insatser I detta avsnitt beskrivs områden som kan uppmärksammas, områden intervjupersonerna upplever har förbättringspotential. Kanske mer anpassat efter behov? I likhet med enkätundersökningen (sid.47 ff.) menar en del intervjupersoner att vissa utbildningstillfällen är på för låg nivå för dem, de ger lite tillbaka och skulle var mer anpassade till deras eget arbete och behov. Som exempel på låg nivå nämns utbildningstillfället om samverkansavtalet. Samverkansfrågor är aktuella och viktiga - i alla intervjuer betonas vikten av samverkan - men att föreläsningstillfällets innehåll för en del inte motsvarade förväntningarna. Men för andra är det givande. Samverkansavtalet var dåligt, inte bara min uppfattning, det var på för låg nivå. De pratade om basgrejor som vi redan kan. Det var mycket tomma ord, patienter faller mellan stolarna. Det finns planer men det har inte så mycket med verkligheten att göra. Ur intervju med regiongrupp Samverkan är det tyngsta och viktigaste. Det var bättre än jag trodde. Var intressant. Om hur viktigt det är att samverka, med fallbeskrivningar och att samverkan görs för individens bästa, och att det finns en koordinator som håller ihop. Ur intervju med kommungrupp Föreläsningstillfällena verkar således ge inspiration, erfarenhetsutbyte, nya kunskaper och väcker intresse för mer utbildning. Men det finns också en del som tycker utbildningen kunde gett mer. Ett förslag från intervjuerna är att arbetsplatserna på ett mer aktivt sätt kunde berätta om utbildningsbehoven, för att än mer svara upp mot både utbildningsbakgrund, erfarenhet och aktuella behov. Denna rapport fångar inte in behov och önskemål om andra utbildningar, en inventering som bör göras på annat sätt. Men för att undvika upplevelser av för låg nivå eller att innehållet inte var förväntat, skulle beskrivningen av utbildningstillfällena kanske kunna tydliggöras och nivå klargöras på andra sätt. 7

Mer tillämpbart? Ett område i intervjuerna rör en önskan om att utbildningarna än mer kan tillämpas i deras eget arbete på hemmaplan. Ibland är det inte så, utan upplevs otillfredsställande för en del. Ett exempel är från föreläsningar om psykoser och andra neurologiska funktionshinder. Det upplevs intressant och viktigt, men att de önskat mer kunskap om hur bemötandet kan ske ute i verksamheterna. Med fler konkreta exempel för den dagliga rutinen på ett, exempelvis, gruppboende. Några från kommungrupperna menar också att föreläsningar om slutenvård ger mindre i utbyte. De menar att förståelse och insikt i sjukdomsbild är bra, men gärna mer kunskap om praktiskt vårdarbete utifrån denna insikt. Exempelvis olika sätt att bemöta en person i ett boende och hur ett visst beteende kan skapa problem. Mer kunskap att ta med sig hem till det vardagliga arbetet. Flera upplever utbildningstillfällen med mycket statistik och abstrakta teorier som alltför långt från deras verksamhet, för akademisk och svår att ta till sig. Där ett återkommande exempel är utbildningsdel om Hälsofrämjande och rehabiliterande insatser i praktisk samverkan. I flera intervjuer återkommer intervjupersonerna till att utbildningsbehoven bättre bör klarläggas. Så att det blir mer tillämpbart för en del och på rätt nivå i förhållande till utbildning och erfarenhet för andra. Bra initiativ med utbildning, men vi själva är nog för dåliga på att lägga förslag på vad vi vill ha. Det borde riktas mer, detta behöver vi, skräddarsy mer (Intervju med kommungrupp) Utbildningsformen Gällande utbildningsformen menar flera att färre utbildningstillfällen med hög kvalitet är bättre än många utspridda. En vanlig uppfattning är att hellre ha heldagar inom ett ämne med uppgifter däremellan, än enstaka eftermiddagar. Det blev för en del för packat (koncentrerat) med generella bilder (hög abstraktionsnivå) med lite möjlighet till tillämpning och reflektion i samband med eller en tid efter utbildningstillfällena. Om det nu satsas mycket pengar, vore det bättre med hög kvalitet på alla föreläsare och två heldagar istället för en eftermiddag, med uppföljning och kanske en uppgift att reflektera över Intervju med kommungrupp Flera intervjupersoner upplever det värdefullt med föreläsningsanteckningar på hemsidan, bra att kunna trycka ut för de frånvarande. Vilket bland annat medfört att alla på arbetsplatsen ges möjlighet att diskutera, även de som inte deltog. 8

Det finns blandade uppfattningar om grupparbetena. Flera ser ett värde i att lära av varandra, särskilt tillsammans med deltagare från regionen, och värdefullt med nya kontakter. Några tycker grupparbetena är obehagliga, särskilt att redovisa inför andra. En oro som för en del verkar påverka hela utbildningstillfället. Flera återkommer till att organiserade grupper är att föredra, med tydlighet kring gruppsamtalens ledning och de frågor som ska redovisas. Ibland upplevs redovisningarna utdragna med mycket upprepningar. Tankar om deltagarna Några menar att för få handläggare deltar i utbildningarna, då dessa är mycket viktiga för helheten runt klienten/brukaren. De behöver också, uppges det, ta del av kunskap om exempelvis bemötande. Det blir lättare för alla om samsyn finns mellan utredning, bedömning och biståndsbeslut. En del saknar också psykiatripersonal från regionen, som många gånger är en viktig samverkanspart. Ett sätt att underlätta kontaktskapande är mer information om deltagande yrkesgrupper tillsammans med kontaktuppgifter. Saknar framförallt psykiatripersonal, vår samverkanspart, få gånger har ärendehandläggare varit med, sällan politik och chefer Intervju med kommungrupp Sällan strukturerat, men ändå viss återföring Lärdomar från utbildningarna återförs ofta inte på ett organiserat sätt, utan främst via spontana samtal på fikaraster eller i korridoren. Detta kan bero på att många på arbetsplatsen går på utbildningarna och att det funnits lite nyheter att sprida. Några efterlyser mer organiserad återföring och lägger ansvaret på arbetsledaren/chefen. I en del fall diskuterats vissa intressanta delar från BasUt på arbetsplatsträffar eller liknande. Det har inte varit någon återkoppling på arbetsplatsen, mer på tåget och kanske något visst som har fångat intresse. Vi borde pratat mer om det i grupper, jag saknar det. Och de som inte var med får inte höra. Det skulle ge mycket om vi kunde diskuterat det i gruppen. Ur intervju med kommungrupp Min uppfattning är att återföringen sällan skedde organiserat, mer av spontana samtal vid fikarasten eller korridoren, ibland utvalda delar på arbetsplatsträff eller liknande. Några menar att det skulle varit mer återföring, andra att det räcker som det är. Ofta berättas att någon insikt eller annan kunskap från en utbildning - som en annan infallsvinkel vid bemötande - kan tillämpas i en specifik situation, och då är det bra att kunna diskutera denna med en kollega som kanske varit på samma föreläsning. I vissa fall, utöver korridoren eller fikarummet, lyfts delar från utbildningarna fram som är tillämpbart för den enskilda arbetsplatsen. 9

Jag får intrycket att arbetsplatserna rör sig från att inte återkoppla alls, till att regelbundet diskutera igenom och lyfta fram den nyss genomförda utbildningen, men att fler befinner sig på skalan med lite återföring. Men det finns arbetsplatser som återför mer noga. Vunna insikter från utbildningen lyfts fram på arbetsplatsträff eller liknande, där utbildningarna redovisas och intressanta delar diskuteras. Antagligen skulle utbildningsinsatsen få än mer betydelse om mer kraft läggs på återföring efter genomförd utbildning. Vi har gått igenom på arbetsplatsträffar med de som varit på utbildning, där vi gick igenom höjdpunkter i materialet, och alla har också läst igenom materialet Ur intervju med kommungrupp 4. Är arbetsplatserna lärande organisationer? Det finns många definitioner av begreppet lärande. Men en gemensam nämnare verkar vara att lärande innebär en relativt varaktig och erfarenhetsbaserad förändring av en individs kompetens. Denna förändring kan gå i både negativ (t ex inlärd hjälplöshet) och positiv riktning, i form av fördjupad eller utvidgad kompetens i något avseende. Lärande kan beskrivas på flera sätt, en är att se det som en pendelrörelse mellan reflektivt handlande, kunskapsbaserat, regelbaserat och rutiniserat eller färdighetsbaserat handlande. Utifrån detta synsätt handlar lärande om ett samspel mellan rutin och reflektion, mellan anpassning och utveckling. Man skulle kunna tala om två huvudformer av lärande: ett utvecklingsinriktat eller kreativt lärande, som kan sägas röra sig från den rutiniserade handlingsnivån mot ett kunskapsbaserat eller reflektivt handlande, som innebär att bryta och byta invanda rutiner. Den andra huvudformen är ett anpassningsinriktat eller bemästringslärande. Ett lärande som istället innebär en rörelse mot ett regelbaserat eller rutiniserat handlande, dvs. ett lärande inriktat mot att bemästra och befästa nya kunskaper eller handlingar 6. Utifrån definitionen ovan behövs reflektivt handlande för att skapa en läroprocess som vidgar en persons kompetens. Återföring med tillhörande reflektion är därmed sannolikt viktigt för att en individs kompetens ska vidgas och fördjupas och förändring ska kunna ske i organisationen. Via BasUt sker lärande på olika sätt och på olika platser. Främst vid själva utbildningstillfället, och till viss del efteråt via spontana samtal på arbetsplatsen - ibland med kollegor som inte varit med och ibland med någon från samma föreläsning. Lärande sker också via erfarenhetsutbyte vid konferenstillfället och ibland vid kontakter därefter med andra arbetsplatser. Man kan därför hävda att BasUt har vidgat personernas kompetens. Men skulle det kunna sätta än mer avtryck? 6 Per-Erik Ellström Användning och nytta av utvärderingar: ett lärandeperspektiv, i boken Lärande utvärdering genom följeforskning av Lennart Svensson m.fl. 10

Reflektion efter BasUt genomförs sällan på ett organiserat sätt. Vilket lärande blir det i organisationen när inte arbetsgruppen gemensamt reflekterar över hur ny kunskap kan tillfogas ordinarie rutiner? Ett antagande är att lärandet från BasUt främst tillförs den enskilde, utan att på ett djupare plan påverka organisationen i form av förändrat arbetssätt. Reflektioner i tidigare nämnda enkätundersökning pekar också åt detta håll: att utan uppföljning på arbetsplatserna får föreläsningarna begränsat genomslag. Men samtidigt kan - till exempel - ett förändrat bemötande eller ett nytt hjälpmedel göra skillnad för en enskild brukare. En förklaring till att återföring och uppföljning skett i begränsad omfattning är att många går på samma utbildning, vilket ses som en anledning att inte diskutera i grupp. En annan anledning att utbildningen inte ger mycket nytt. En tredje anledning att arbetsledaren inte prioriterar återföring från BasUt. Förändringstryck på arbetsplatserna Ett annat intryck från samtalen om lärande är organisationernas förändringstryck. Det pågår ett flertal andra utbildningar, omorganisationer, nya utvecklingsplaner, studiecirklar, värdegrundsarbete m.m. En del har handledning som ger inspiration och idéer. Intervjupersoner berättar om pågående och kommande utbildningar som exempelvis Boston-modellen och Mi (Motivational interviewing). I rådande förändringstryck upplever en del att tid finns för reflektion över arbetets innehåll, en del att tid saknas. Det berättas om arbetsplatsträffar där angelägna områden diskuteras, och andra att tiden istället läggs på praktiska saker, som mat, bemanning etc. Det berättas om tuffare arbetskrav, med fler arbetsuppgifter, nya kunskapskrav och ökad flexibilitet. Detta är några anledningar till att BasUt, tillsammans med andra utbildningssatsningar, upplevs viktig och värdefull. Vi lär oss av varandra på arbetsplatsen, alla har handledning, vi har personalmöten där chefen avsätter tid för reflektion och lärande. Vi jobbar med kartläggning av autism. Det händer mycket inom psykiatrin, nya människor kommer, nya lösningar behövs. Intervju med kommungrupp Vi jobbar med värdegrund, Mi, Boston, vi jämför arbetsplatser. Vi försöker knyta ihop olika utbildningar. Vi jobbar nu mer strukturerat med en genomförandeplan med individen i centrum, har handlingsplan med rutiner och det sker ett succesivt lärande. Intervju med kommungrupp 11

5. Sammanfattningsvis Gör BasUt skillnad? Helhetsbilden - utifrån de åtta intervjuerna - är att BasUt upplevs värdefullt och givande. Utbildningarna ger nya kunskaper, ett intressant erfarenhetsutbyte och en del nya kontakter i andra kommuner eller i regionen. Utbildningarna sätter också en del spår när nya kunskaper används. Särskilt framträdande är nya sätt att bemöta brukare. Även kunskaper om neuropsykiatriska funktionshinder och kognitiva hjälpmedel ger nya förhållningssätt. BasUt stimulerar och inspirerar också till mer utbildning. Utbildningen ger även spegling och bekräftelse av eget arbete och det finns en känsla av att bli uppmärksammad och uppskattad av arbetsgivaren. Återföring av utbildningarna är begränsad, de stannar ofta vid fikabordet eller spontana samtal i korridoren. En anledning kan vara det förändringstryck som råder, med flera andra nya utbildningar och nya sätt att arbeta. Det finns en öppenhet för och det genomförs lärande insatser på arbetsplatserna. Exempelvis utbildningar liknande BasUt, Mi, Boston-modellen och egen handledning, för att nämna några. Arbetsplatsträffar är en vanlig plats för att diskutera något mer ingående. För att Basut ska gör än mer avtryck, bör sannolikt mer fokus läggas på att organisera återföringen för mer reflektion och fördjupning. Utbildningsbehovet kunde också klarläggas än mer så att fler upplever utbildningstillfällena givande, och/eller att utbildningsbeskrivningarna görs ännu tydligare för att undvika feltolkningar av innehållet och möta deltagarnas erfarenheter. 12

Referenser Denscombe Martyn (2000) Forskningshandboken, Studentlitteratur, Lund Ellström Per-Erik Användning och nytta av utvärderingar: ett lärandeperspektiv, i boken Lärande utvärdering genom följeforskning (2009) av Lennart Svensson, Göran Brulin, Sven Jansson och Karin Sjöberg, Studentlitteratur AB i lund Högskolans rapport Utvärdering av BasUt - utbildning för all baspersonal inom psykiatrin i Halland (2011) Om BasUt på www.regionhalland.se i december 2011 13

Bilaga 1. Intervjupersonerna Huvudman Verksamheter/ Arbetsplatser Laholm Gruppbostad, resurscentrum, vuxenpsyk.rehab (2), boendestöd (2) Halmstad Boendeenhet Victoriagatan, boendeenhet Åled, boendeenhet Oskarström, Boendeenhet Vallås Antal Ålder Kön Utbildning Antal utbildningstillfällen 5 39, 44, 50,51, 59 4 44, 63, 53, 40 4 kvinnor, 1 man 3 kvinnor, 1 man Undersköterska (4), barnskötare Undersköterska (4) 4, 8-9, 9-10, 10, alla, Hylte Treklövern (2), dagcenter Falken (2) och boendestöd (3) 7 22, 29, 39, 39, 46, 49, 52 5 kvinnor, 2 män Hotel- och restaurang, psykiatrisjuksköterska, undersköterska (4), svetsare I stort sett samtliga Falkenberg Boendestöd IFO (2), Falkgruppen med psyk. funktionshindrade (2), boendestöd LSS (2), Rimmarevägen-gruppboende boendestöd 7 56, 37, 61, 54, 55, 60, 49, 39 7 kvinnor, 1 man Psyk.rehab/skötare, arbetsterapeut, psyk.rehab/skötare, psyk.rehab /behandlings.sekr, skötare/psyk rehab (tre saknas) 4, 5, 4-5, 4-5, 8-9, 8-10, samtliga Varberg Gruppbostad psykiskt funktionshindrade (2), gruppbostad funktionshindrade, boendestöd (2) 5 56, 60, 54, 50, 51 5 kvinnor Undersköterska/skötare (4), beteendevetare socialpsykologi Nästan samtliga (3), ungefär hälften Kungsbacka Varbergs sjukhus, Region Halland Boendestödjare (4), 2 serviceboende funktionshinder, 2 servicebostad psykiskt funktionshindrade 4 35, 50, 50,52 Rättspsykiatrisk enhet, avd 21 2 40, 53 1 man, 1 kvinna 4 kvinnor Socionom (2), mentalskötare (2) Skötare (2) Alla 3, 3, 3-4, 5, 4-5, 6-8, alla Halmstad sjukhus, Region Halland Avd 19, psykiskt funktionshindrade (tre omvårdnadsgrupper, depression, självskadebeteende, ätstörningar) Totalt 36 22-61 år, medel: 49 år 2 41, 45 2 kvinnor Skötare (2) De flesta 30 kvinnor, 6 män 14