Trafikkontoret Göteborgs Stad Yrkestrafikanternas parkeringssituation KPMG Consulting Antal sidor: 53 Antal bilagor: 4
Sammanfattning Syftet med undersökningen är att identifiera och rangordna alla tänkbara problem, behov och önskemål om förbättringar som yrkestrafikanter upplever när det gäller parkeringssituationen i centrala Göteborg. Detta har gjorts med hjälp av undersökningsmetoden (PDS). Enligt PDS-metoden identifieras en målgrupps problem och önskemål om förbättringar genom ett omfattande intervjuarbete och därefter får målgruppen bedöma och rangordna dessa i ett frågeformulär. För att identifiera frågeställningar till frågeformuläret genomfördes ett stort antal intervjuer med målgruppen som bestod av hantverkare, taxichaufförer, chaufförer på budfirmor, chaufförer för värdetransporter och chaufförer för övrig distributionstrafik. Dessutom samtalade vi med berörd personal på Trafikkontoret, Gatubolaget och Securitas. 850 formulär, baserade på det omfattande intervjuarbetet, distribuerades till målgruppen. Svarsfrekvensen uppgår till 30% och är fullt tillräcklig för att få ett tillförlitligt resultat, vilket det stabiliseringstest som vi har utfört visar. En övervägande andel (56%) av respondenterna tillhör yrkeskategorin chaufförer för övrig distributionstrafik. Resterande svar fördelar sig enligt följande; chaufförer på budfirmor 17%, hantverkare 10%, taxichaufförer 7% och chaufförer för värdetransporter 2%. Eftersom den sistnämnda gruppen endast omfattar ett fåtal respondenter har det inte varit möjligt att ta fram något resultat för dessa. Drygt hälften (53%) av respondenterna parkerar/stannar till i centrala Göteborg minst fem gånger per dag och ytterligare en av fem (20%) gör detsamma en eller några gånger per dag. I de flesta fall (76%) rör det sig om att stanna till kortare tid än en halvtimma. Det finns ett stort missnöje när det gäller parkeringssituationen. Parkeringssituationen förefaller vara ett laddat ämne bland yrkestrafikanterna. Undersökningsresultaten visar på ett starkt engagemang för området; problemmedelvärdena är höga och många uppger att de är missnöjda med hur parkeringssituationen ser ut idag. Resultaten visar också på en negativ utveckling över tiden. I genomsnitt upplever respondenterna att det fungerar sämre att parkera idag jämfört med för två-tre år sedan. Det starka engagemanget och missnöjet indikerar att det finns ett stort behov av åtgärder och PDS-resultaten är då vägledande för vilka förbättringar som är viktigast att genomföra. Följande fem problem ges högst prioritet i undersökningen: 1. Det är irriterande att obehöriga fordon i så stor utsträckning ställer sig på de lastzoner som finns i centrala Göteborg. 2. Det händer alltför ofta att det helt saknas någonstans att stå i anslutning till den plats dit jag ska i centrala Göteborg. 3. Det är irriterande att jag ibland tvingas ställa mig en bit bort p g a att det saknas möjlighet att ställa sig i anslutning till den plats dit jag ska i centrala Göteborg. 4. Jag upplever att det finns alltför få lastzoner på olika platser i centrala Göteborg. 5. Det är irriterande att många av de trafikförändringar som kontinuerligt genomförs i centrala Göteborg leder till att parkeringssituationen försämras för oss yrkestrafikanter. Utifrån vår erfarenhet är det oftast bättre att i analysen av en PDS-undersökning arbeta utifrån olika problemområden än att fästa alltför stor uppmärksamhet vid enskilda påståenden. För att få
en struktur på hur ett uppföljnings- och åtgärdsarbete bör läggas upp har vi därför valt att utgå från de totalt 50 högst rankade påståendena och samla de som är likartade i problem- eller åtgärdsområden. Nio övergripande områden har identifierats enligt följande. 1. Utbudet av parkeringsytor 2. Trafikpolitiska frågor 3. Relationen till andra trafikanter 4. Parkeringsytornas utformning 5. Parkeringsvakterna 6. Information 7. Parkeringsböter 8. Regler som begränsar möjligheten att parkera/stanna till 9. Skyltar och markeringar De begränsade möjligheterna att hitta någonstans att parkera/stanna till dominerar problembilden. Resultaten visar att Utbudet av parkeringsytor är det allra viktigaste problemområdet då det omfattar ett stort antal påståenden med mycket hög rank. Att Trafikpolitiska frågor och Regler som begränsar möjligheten att parkera/stanna till också kan sägas behandla de begränsade parkeringsmöjligheterna ger dessutom ytterligare tyngd åt denna problematik. Eftersom företeelser kopplade till att hitta någonstans att parkera/stanna till naturligtvis är en mycket central fråga när det gäller parkeringssituationen är det knappast särskilt förvånande att dessa påståenden är så starkt koncentrerade till listans övre del. P g a den starka problemupplevelsen är det mycket viktigt att ta itu med ett åtgärdsarbete relaterat till området. Ett åtgärdsarbete måste förmodligen delvis bestå av att man på olika sätt försöker öka utbudet av parkeringsytor, vilket säkert är både dyrt och krångligt att lösa, men man skulle också kunna arbeta med att förändra regler eller med att tydligare informera om de parkeringsmöjligheter som redan finns. Relationen till andra trafikanter, Parkeringsytornas utformning, Parkeringsvakterna och Information är också viktiga ur åtgärdsmässig synvinkel, om än inte lika viktiga som de områden som gäller utbudet av parkeringsytor. Det finns både skillnader och likheter i olika yrkeskategoriers ranking av problempåståenden. Gemensamt för olika yrkeskategorier är att de alla ger mycket hög prioritet åt de områden som gäller utbudet av parkeringsytor. Skillnaderna gäller framför allt 3) Relationen till andra trafikanter och 4) Parkeringsytornas utformning som ges högre prioritet av chaufförer för övrig distributionstrafik än av övriga respondenter. Vi finner också att taxichaufförer prioriterar 5) Parkeringsvakterna högre än andra och att 8) Regler som begränsar möjligheten att parkera/stanna till är viktigare för taxichaufförer och hantverkare än för övriga yrkeskategorier. Det finns alltså en del olika uppfattningar att ta hänsyn till i ett åtgärdsarbete men trots skillnaderna tyder ändå undersökningsresultaten på en ganska samstämmig bild mellan olika yrkeskategorier.
Innehåll 1 Förord 1 2 Syfte 2 3 Tillvägagångssätt 3 3.1 Målgrupp 3 3.2 Metod 3 3.3 Problemgenerering 3 3.4 Kvantifiering 3 4 Resultatets tillförlitlighet 5 4.1 Svarsfrekvens 5 4.2 Stabiliseringstest 5 5 Respondentstatus 7 5.1 Klassificeringsvariabler 7 5.2 Nulägesvariabler 10 6 PDS-resultat 16 6.1 De tio högst rankade problemen totalt 17 6.1.1 De tio högst rankade problemen för hantverkare 18 6.1.2 De tio högst rankade problemen för taxichaufförer 19 6.1.3 De tio högst rankade problemen för chaufförer på budfirmor 20 6.1.4 De tio högst rankade problemen för chaufförer för övrig distributionstrafik 21 6.2 Övergripande problemområden 22 6.2.1 Problemområde 1: Utbudet av parkeringsytor 24 6.2.2 Problemområde 2: Trafikpolitiska frågor 26 6.2.3 Problemområde 3: Relationen till andra trafikanter 27 6.2.4 Problemområde 4: Parkeringsytornas utformning 29 6.2.5 Problemområde 5: Parkeringsvakterna 31 6.2.6 Problemområde 6: Information 33 6.2.7 Problemområde 7: Parkeringsböter 35 6.2.8 Problemområde 8: Regler som begränsar möjligheten att parkera/stanna till 36 6.2.9 Problemområde 9: Skyltar och markeringar 37 6.3 Ickeproblem: De tjugo lägst rankade problemen 38
7 Styrkor och svagheter 41 7.1 Faktorerna rangordnade efter hur viktiga de är 42 7.2 Faktorerna rangordnade efter hur de fungerar 43 7.3 Faktorerna rangordnade efter uppfyllnadsgrad 44 8 Särskilt komplicerade platser 47 9 Gapanalys 48 9.1 Den interna rankingen av yrkestrafikanternas största problem 49 9.2 Yrkestrafikanternas ranking av de problem Trafikkontoret, Gatubolaget och Securitas trodde var störst 50 9.2.1 Yrkestrafikanternas ranking av de problem parkeringsvakterna på Gatubolaget trodde var störst 51 9.2.2 Yrkestrafikanternas ranking av de problem parkeringsvakterna på Securitas trodde var störst 52 9.2.3 Yrkestrafikanternas ranking av de problem tjänstemän på Trafikkontoret trodde var störst 53 Bilagor Bil 1 Bakgrundsdata Bil 2 Problemranking Bil 3 Intern ranking, stabiliseringstest Bil 4 Frågeformulär
1 Förord Denna rapport innehåller resultaten från den undersökning som Trafikkontoret i Göteborg har givit KPMG Consultings undersökningsenhet PDS Research i uppgift att genomföra när det gäller yrkestrafikanternas parkeringssituation. Vår förhoppning är att resultaten ska utgöra ett bra underlag för hur Trafikkontoret ska gå tillväga för att förbättra parkeringssituationen för yrkestrafikanter i centrala Göteborg. Undersökningen är genomförd enligt metoden (PDS) som bygger på att människor har lättare för att klaga och hitta fel än att komma med konkreta förslag på förbättringar. Enligt PDS-metoden identifieras målgruppens problem och behov genom ett omfattande intervjuarbete och därefter får målgruppen bedöma dessa i ett frågeformulär. I resultatet får man frågeställningarna rangordnade, där de frågor man sannolikt tjänar mest på att åtgärda rankas högst, och de man tjänar minst på att åtgärda rankas lägst. PDS-resultatet blir på så vis en konkret checklista för hur Trafikkontoret bör förändra parkeringssituationen i centrala Göteborg för att på bästa sätt anpassa den efter yrkestrafikanternas behov. Undersökning och analys har genomförts av KPMG. Databearbetning och statistiska beräkningar har utförts av Mistat AB. Stockholm, Per Nyås Eva Ström 1 (53)
2 Syfte Syftet med undersökningen är att: Identifiera samt rangordna alla tänkbara problem, behov och önskemål om förbättringar som yrkestrafikanter upplever när det gäller parkeringssituationen i centrala Göteborg. Fastställa vilka övergripande och mer strategiska frågor som har störst betydelse för en positiv upplevelse av parkeringssituationen samt att mäta hur väl dessa faktorer tillgodoses idag, vilket möjliggör en identifiering av styrkor och svagheter. Mäta kunskapen om målgruppens problem, behov och önskemål om förbättringar hos såväl tjänstemän inom Trafikkontoret som parkeringsvakter inom Gatubolaget respektive Securitas. Marknadsföra Trafikkontoret och den lyhördhet och kundorienteringsförmåga som företaget besitter. 2 (53)
3 Tillvägagångssätt 3.1 Målgrupp Undersökningens målgrupp är yrkestrafikanter inom följande yrkeskategorier: Hantverkare Taxichaufförer Chaufförer på budfirmor Chaufförer för värdetransporter Chaufförer för övrig distributionstrafik 3.2 Metod (PDS). 3.3 Problemgenerering Projektet startades upp genom att KPMG i slutet av oktober 2000 fick en översiktlig ämnesgenomgång per telefon. För att ytterligare sätta oss in i ämnet gick vi därefter igenom en del skriftligt material och samtalade med berörd personal på Trafikkontoret och Gatubolaget men även på Securitas. Parallellt med detta genomfördes ett antal pilotintervjuer i form av fria samtal med målgruppen. Utifrån pilotintervjuerna utformades den områdesbeskrivning/intervjuguide som låg till grund för nästa steg i undersökningen, intervjufasen. Syftet med denna fas var att identifiera de problem och frågeställningar som skulle ingå i frågeformuläret. Ett femtontal intervjuer med målgruppen genomfördes per telefon. För att ytterligare identifiera intressanta frågeställningar gick vi vid sidan om intervjuarbetet också igenom backdata från tidigare PDS-undersökningar av liknande karaktär. De identifierade problemen och frågeställningarna sammanställdes i ett preliminärt frågeformulär som diskuterades och fastställdes tillsammans med Trafikkontoret vid ett möte i slutet av november 2000. Formuläret kom att omfatta 106 konkreta och detaljerade påståenden samt ett antal betygs- och klassificeringsfrågor (se bilaga 4). 3.4 Kvantifiering I början av december 2000 distribuerades frågeformuläret till totalt 750 personer i målgruppen. 400 av dessa fick sitt formulär per post. Resterande 350 formulär skickades till Gatubolaget som distribuerade dem till olika företag där formulären delades ut till representanter i målgruppen. 3 (53)
Efter ca en vecka skickades en påminnelse ut till de som fått formuläret postalt. P g a den oväntat ganska låga svarsfrekvensen skickades formuläret i mitten av januari 2001 ut på nytt till de som fått formuläret postalt men som ännu inte besvarat det. Då det visade sig att svaren var mycket ojämnt fördelade mellan de olika yrkeskategorierna i målgruppen distribuerades i slutet av januari ytterligare 100 formulär till de två yrkeskategorierna hantverkare och taxichaufförer, 50 till respektive grupp. Även inom yrkeskategorin chaufförer för värdetransporter hade vi i det här läget endast fått in ett fåtal svar. Eftersom denna yrkeskategori är förhållandevis liten till antalet beslutades dock att ytterligare försök att få in svar från gruppen ej skulle göras. Något resultat för chaufförer för värdetransporter har därmed ej kunnat tas fram. Samtliga respondenter som besvarade frågeformuläret fick en Trisslott värd 25 kr som tack för hjälpen. 4 (53)
4 Resultatets tillförlitlighet 4.1 Svarsfrekvens Antal personer i första urvalet 750 Antal personer i andra urvalet 100 Returer samt ej utdelade formulär 20 Totalt antal distribuerade formulär 830 Antal databearbetade formulär 250 Svarsfrekvens 30% Svarsfrekvensen i en PDS-undersökning ligger vanligtvis mellan 30% och 55%, vilket innebär att den här undersökningens svarsfrekvens på 30% är förhållandevis låg. Att målgruppens svarsbenägenhet inte var större än så här kan tyckas något förvånande eftersom vi under förstudiens intervjufas kunde konstatera att det fanns ett mycket stort engagemang hos målgruppen för parkeringsfrågor och då de flesta vi talade med ansåg att parkeringssituationen inte fungerade tillfredsställande. Undersökningens svarsfrekvens kan sättas i relation till de frekvenser på 37% respektive 32% som erhölls i de parkeringsstudier som genomfördes 1994 och 1997 i Göteborg där målgruppen var privatbilister. Svarsfrekvensen kan också jämföras med den frekvens på 43% som uppnåddes i den parkeringsstudie som genomfördes i Umeå under år 2000. Även i denna studie bestod målgruppen av privatbilister. 4.2 Stabiliseringstest En PDS-undersökning är mer kvalitativ än kvantitativ till sin karaktär och går att jämställa med ett stort antal djupintervjuer. Detta innebär att antalet databearbetade svar, som i undersökningen totalt uppgår till 250 stycken, är tillräckligt för att få ett tillförlitligt resultat. Dessutom vet vi av erfarenhet från tidigare PDS-undersökningar att resultatet mycket snabbt stabiliseras och att det redan efter ett fåtal besvarade formulär är möjligt att se tydliga tendenser, vilka endast förändras marginellt av ytterligare svar. Att resultatet även i denna undersökning snabbt stabiliserades kan åskådliggöras med hjälp av det stabiliseringstest som har utförts (se tabellen på nästa sida). 5 (53)
Antal databearbetade formulär (slutgiltigt resultat) 250 svar (preliminärt resultat) 150 svar (preliminärt resultat) 75 svar ing 1 2 1 2 1 2 3 5 3 4 6 6 5 3 7 6 4 3 7 7 5 8 8 11 9 10 13 10 8 9 Ovanstående tabell visar att rankingen efter 150 respektive 75 inkomna formulär inte skiljer särskilt mycket från det slutgiltiga resultatet. Eftersom påståendenas ranking på ett tidigt stadium visar en sådan påtaglig stabilitet kan vi dra slutsatsen att resultaten inte skulle ha förändrats nämnvärt vid ytterligare svar. Detta visar att svarsfrekvensen på 30% är fullt tillräcklig för att få ett tillförlitligt resultat. 6 (53)
5 Respondentstatus 5.1 Klassificeringsvariabler Tabellerna på följande sidor visar hur svaren är fördelade mellan det totala antalet respondenter. En utförligare redovisning av hur svaren fördelas mellan olika respondentgrupper finns i bilaga 1. Kön Kvinna 7% Man 92% Ålder 25 år eller yngre 8% 26-35 år 22% 36-45 år 31% 46-55 år 23% Äldre än 55 år 16% Hur länge har respondenterna haft sitt nuvarande arbete? 1 år eller kortare tid 8% 2-3 år 12% 4-5 år 8% 6-10 år 12% Längre tid än 10 år 58% Yrkeskategori Chaufför för övrig distributionstrafik 58% Chaufför på budfirma 17% Hantverkare 10% Taxichaufför 7% Chaufför för värdetransporter 2% Annan grupp 6% 7 (53)
Vilken typ av fordon kör man i sitt arbete? Lastbil 58% Skåpbil/mindre lastbil 18% Personbil/kombibil 17% Annat fordon 9% Ej svar 1% Andel respondenter som har Nyttokort Ja 6% Nej 92% Ej svar 2% Andel respondenter som har parkeringstillstånd för alternativt drivna fordon Ja 10% Nej 88% Ej svar 1% Hur ofta använder man p-dosa vid parkering i sitt arbete? Några gånger per dag eller oftare 3% En gång per dag 1% Några gånger per vecka 1% En gång per vecka 2% En gång per månad 0% Mer sällan 3% Aldrig 88% Ej svar 1% 8 (53)
Hur ofta betalar man parkeringsavgift i en parkeringsautomat vid parkering i arbetet? Några gånger per dag eller oftare 8% En gång per dag 3% Några gånger per vecka 8% En gång per vecka 3% En gång per månad 6% Mer sällan 23% Aldrig 50% Andel respondenter som har tillgång till mobiltelefon i arbetet Ja 94% Nej 6% Använder man wap-funktionen på mobiltelefonen? Ja 1% Nej 57% Har ingen wap-funktion 42% 9 (53)
5.2 Nulägesvariabler Totalresultatet visar vad genomsnittet av respondenterna har svarat, men det är också intressant att titta på olika respondentgruppers åsikter. Vi har därför tagit fram resultat för nedanstående grupper. Respondenter som arbetar som hantverkare, taxichaufförer, chaufförer på budfirmor samt som chaufförer för övrig distributionstrafik Respondenter som parkerar/stannar till fem gånger per dag eller oftare respektive en gång per dag eller mer sällan Respondenter som parkerar/stannar till 10 minuter eller kortare tid respektive en timma eller längre tid Respondenter som felparkerar några gånger per dag eller oftare respektive sällan eller aldrig Respondenter tycker att det fungerar bra att parkera/stanna till respektive respondenter som tycker att det fungerar dåligt Respondenter som har haft kontakt med tjänstemännen inom Göteborgs kommunala parkeringsverksamhet Respondenter som har kontakt med parkeringsvakterna veckovis eller oftare respektive sällan eller aldrig Hur uppfattningarna skiljer mellan olika respondentgrupper när det gäller nulägesvariablerna redovisas i de fall större avvikelser förekommer på följande sidor i samband med respektive tabell. En utförligare redovisning av hur svaren fördelas finns i bilaga 1. 10 (53)
Ungefär hur ofta parkerar/stannar man vanligtvis till i centrala Göteborg i sitt arbete? Fem gånger per dag eller oftare 53% Några gånger per dag 16% En gång per dag 4% Några gånger per vecka 15% En gång per vecka 3% Mer sällan än en gång per vecka 9% Ej svar 1% Drygt hälften (53%) av respondenterna parkerar/stannar till fem gånger per dag eller oftare och ytterligare en av fem (20%) parkerar/stannar till en eller några gånger per dag. Nästan nio av tio (88%) chaufförer på budfirmor parkerar/stannar till fem gånger per dag eller oftare och drygt sju av tio (72%) taxichaufförer gör detsamma. Tittar vi däremot på hantverkare samt chaufförer för övrig distributionstrafik finner vi att endast fyra av tio (40% respektive 41%) inom dessa yrkeskategorier parkerar/stannar till lika ofta. Ungefär hur lång tid parkerar/stannar man vanligtvis till i centrala Göteborg i sitt arbete? 5 minuter eller kortare tid 12% 6-10 minuter 24% 11-30 minuter 40% 31-60 minuter 9% 1-2 timmar 9% Längre tid än 2 timmar 6% Ej svar 2% Nästan fyra av tio (36%) respondenter parkerar/stannar vanligtvis till tio minuter eller kortare tid. Ytterligare fyra av tio (40%) parkerar/stannar till mellan 11 minuter och en halvtimma. Chaufförer på budfirmor parkerar/stannar till något kortare tid än övriga yrkeskategorier. Nästan åtta av tio (77%) står stilla i mindre än tio minuter. Hantverkare däremot parkerar/stannar till något längre tid än övriga yrkeskategorier. Här finner vi att nästan sex av tio (56%) står still längre tid än en halvtimma. 11 (53)
Hur ofta tvingas man felparkera i sitt arbete? Några gånger per dag eller oftare 37% En gång per dag 12% Några gånger per vecka 28% En gång per vecka 5% En gång per månad 3% Mer sällan 13% Aldrig 3% I ovanstående tabell kan vi utläsa att nästan hälften (49%) av respondenterna felparkerar minst en gång per dag. Ytterligare en tredjedel (33%) av respondenterna uppger att de felparkerar en eller några gånger per vecka. Sammantaget kan vi alltså konstatera att åtta av tio (82%) respondenter felparkerar en gång i veckan eller oftare. Tittar vi på hur resultatet fördelar sig mellan olika yrkeskategorier finner vi att den grupp som oftast felparkerar är chaufförer på budfirmor, där så många som drygt tre fjärdedelar (77%) felparkerar minst en gång per dag. Antal parkeringsböter under de senaste 12 månaderna Ingen 65% En 20% Två till tre 12% Fyra till tio 3% I ovanstående tabell kan vi utläsa att nästan två tredjedelar (65%) av respondenterna inte har fått någon parkeringsbot under de senaste 12 månaderna. De som ofta felparkerar blir helt naturligt oftare bötfällda än de som sällan felparkerar, även om vi kan konstatera att faktiskt bara hälften (50%) av de respondenter som felparkerar en gång per dag eller oftare hade fått parkeringsböter under det senaste året. 12 (53)
Hur tycker man generellt att det fungerar att parkera/stanna till i centrala Göteborg i arbetet? Mycket bra (5) 0% Ganska bra (4) 21% Varken bra eller dåligt (3) 23% Ganska dåligt (2) 43% Mycket dåligt (1) 13% Medelvärde 2,53 I tabellen ovan kan utläsas att nästan sex av tio (56%) respondenter tycker att det fungerar dåligt att parkera/ stanna till i arbetet. Endast en av fem (21%) anser att det fungerar ganska bra medan ingen tycker att det fungerar mycket bra. När vi granskar de olika yrkeskategorierna finner vi att samtliga ger låga värden men att chaufförer på budfirmor ger ännu lägre värden än övriga grupper. Medelvärdet för frågan uppgår till 2,53 av 5,0 möjliga, vilket kan sättas i relation till det genomsnittliga betygsvärdet på 3,94 i våra 100 senaste undersökningar. Värdet kan även jämföras med det betygsvärde på 3,38 som erhölls i den parkeringsstudie som genomfördes i Umeå under år 2000 där målgruppen bestod av privatbilister. Vi kan således konstatera att värdet i den här undersökningen är förhållandevis lågt, vilket indikerar att många yrkestrafikanter är missnöjda med hur det fungerar att parkera/stanna till i centrala Göteborg. Hur tycker man generellt att det fungerar att parkera/ stanna till i centrala Göteborg idag jämfört med för två-tre år sedan? Mycket bättre (5) 0% Lite bättre (4) 8% Varken sämre eller bättre (3) 37% Lite sämre (2) 22% Mycket sämre (1) 17% Medelvärde 2,44 Ingen uppfattning 15% Ovanstående tabell påvisar en negativ utveckling över tiden. Inte ens en av tio (8%) respondenter anser att det fungerar bättre att parkera/stanna till idag än det gjorde för några år sedan. Knappt fyra av tio (39%) menar att det fungerar sämre medan nästan lika många (37%) uppger att det varken fungerar bättre eller sämre. Uppfattningen varierar i viss mån beroende på vilken yrkeskategori man tillhör. Samtliga kategorier ger emellertid låga värden även om chaufförer från budfirmor och hantverkare ger ännu lägre värden än taxichaufförer och chaufförer för övrig distributionstrafik. Medelvärdet för frågan uppgår till 2,44 av 5,0 möjliga, vilket indikerar att respondenterna i 13 (53)
genomsnitt anser att det fungerar sämre att parkera/stanna till i centrala Göteborg idag jämfört med för några år sedan. Detta pekar på behovet av ett mer omfattande uppföljnings- och åtgärdsarbete. Har man haft kontakt med tjänstemännen inom Göteborgs kommunala parkeringsverksamhet under de senaste 12 månaderna? Ja 18% Nej 82% Knappt en av fem (18%) respondenter har haft kontakt med tjänstemännen inom Göteborgs kommunala parkeringsverksamhet under det senaste året. Hantverkare, taxichaufförer och chaufförer för budfirmor har haft kontakt med den kommunala parkeringsverksamheten i betydligt högre utsträckning än vad chaufförer för övrig distributionstrafik har haft. Hur tycker man generellt att kontakten med tjänstemännen inom Göteborgs kommunala parkeringsverksamhet fungerar? Mycket bra (5) 5% Ganska bra (4) 31% Varken bra eller dåligt (3) 46% Ganska dåligt (2) 13% Mycket dåligt (1) 5% Medelvärde 3,22 Ingen uppfattning 61% De flesta respondenter (61%) har ingen uppfattning om hur kontakten med tjänstemännen inom Göteborgs kommunala parkeringsverksamhet fungerar men av de som har en uppfattning anser knappt en av fyra (36%) att det fungerar bra medan knappt hälften (46%) tycker att det varken fungerar bra eller dåligt. Nästan en av fem (18%) uppger att kontakten fungerar dåligt. Hantverkarna har en något mer positiv upplevelse av kontakten med den kommunala parkeringsverksamheten än vad övriga yrkeskategorier har. Medelvärdet för frågan är 3,22 av 5,00 möjliga, vilket indikerar att respondenterna i genomsnitt generellt upplever att kontakten med tjänstemännen inom Göteborgs kommunala parkeringsverksamhet fungerar hyggligt men inte så mycket mer. 14 (53)
Ungefär hur ofta har man kontakt med parkeringsvakterna i centrala Göteborg? Dagligen 9% Veckovis 23% Månadsvis 15% Halvårsvis 9% Mer sällan 35% Aldrig 9% Drygt hälften (53%) av respondenterna har endast kontakt med parkeringsvakterna en gång per halvår eller mer sällan men det finns också de som dagligen har kontakt (9%). Ytterligare en fjärdedel (23%) har veckovis kontakt med parkeringsvakterna. Taxichaufförer och chaufförer på budfirmor har kontakt med parkeringsvakterna oftare än övriga yrkeskategorier. Nästan tre av tio (28%) taxichaufförer och drygt en av fem (21%) chaufförer på budfirmor har dagligen kontakt. Hur tycker man generellt att kontakten med parkeringsvakterna i centrala Göteborg fungerar? Mycket bra (5) 6% Ganska bra (4) 40% Varken bra eller dåligt (3) 30% Ganska dåligt (2) 17% Mycket dåligt (1) 7% Medelvärde 3,19% Ingen uppfattning 15% Av de respondenter som har en uppfattning om hur kontakten med parkeringsvakterna fungerar anser nästan hälften (46%) att denna kontakt fungerar ganska eller mycket bra. Tre av tio (30%) menar att kontakten varken fungerar bra eller dåligt medan nästan en fjärdedel (24%) uppger att kontakten fungerar ganska eller mycket dåligt. Intressant att notera är att hantverkare samt chaufförer för övrig distributionstrafik ger högre betyg åt hur kontakten med parkeringsvakterna fungerar än vad taxichaufförer och chaufförer från budfirmor gör, trots att vi i föregående fråga kunde konstatera att dessa två grupper inte har kontakt med parkeringsvakterna lika ofta som de sistnämna yrkeskategorierna. Medelvärdet för frågan är 3,19 av 5,00 möjliga. Värdet kan sättas i relation till det betygsvärde på 3,60 som parkeringsvakterna erhöll i den parkeringsstudie som genomfördes i Umeå under år 2000 där målgruppen bestod av privatbilister. 15 (53)
6 PDS-resultat Respondenterna fick bedöma 106 konkreta och detaljerade påståenden som gäller parkeringssituationen för yrkestrafikanter i centrala Göteborg på en skala från noll till tre enligt den övergripande frågan Hur stort är problemet för dig? (0 = Inget problem, 1 = Litet problem, 2 = Ganska stort problem och 3 = Stort problem). Respondenterna gavs även möjlighet att markera svarsalternativet x = Ej relevant (se frågeformuläret i bilaga 4). En rankinglista har tagits fram genom att varje enskilt problempåståendes medelvärde beräknades. Detta gjordes genom att de värden som respondenterna hade ringat in för varje påstående summerades och därefter dividerades med antalet respondenter. Det påstående som fick högst medelvärde rankas som nr 1, det påstående som fick näst högst medelvärde rankas som nr 2 o s v. Tabellen på nästa sida visar de tio högst rankade påståendena i undersökningen. Medelvärdet för det totalt högst rankade påståendet i undersökningen är 2,36 vilket kan sättas i relation till det genomsnittliga medelvärdet på 1,71 för det högst rankade problemet i våra 100 senaste PDS-undersökningar. Ett högt medelvärde indikerar att respondenterna dels har en stark problemupplevelse, dels känner ett starkt engagemang för ämnet, medan ett lågt medelvärde pekar på det motsatta. De extremt höga medelvärdena i denna undersökning tyder således på att respondenternas problemupplevelse och engagemangsnivå är högre än i genomsnitt. Medelvärdet för det högst rankade problemet kan också sättas i relation till de medelvärden på 2,24 respektive 2,18 som erhölls i de parkeringsstudier som genomfördes i Göteborg 1994 och 1997 där målgruppen var privatbilister. Det kan också jämföras med det högsta problemmedelvärdet på 2,27 som erhölls i den parkeringsstudie som genomfördes i Umeå under år 2000. Att medelvärdet är högre i den studie som vänder sig till yrkestrafikanter än i de som vänder sig till privatbilister är inte särskilt förvånande eftersom parkeringsfrågor är en del av yrkestrafikanternas vardag på ett helt annat sätt och därmed skapar ett större engagemang. På nästa sida illustreras undersökningens tio högst rankade problem totalt sett. ingen av de tio högst rankade påståendena varierar till viss del mellan olika yrkeskategorier. I stycke 6.1.1-6.1.4 redovisas därför de tio högst rankade problemen för respondenter som arbetar som hantverkare, taxichaufförer, chaufförer på budfirmor samt chaufförer för övrig distributionstrafik. Frågornas mycket konkreta karaktär, i kombination med rangordningsförfarandet, gör att det lämpar sig mycket väl att i ett uppföljningsarbete arbeta med resultatet i kvalitetscirklar eller workshops. 16 (53)
6.1 De tio högst rankade problemen totalt Problempåstående 1 Det är irriterande att obehöriga fordon i så stor utsträckning ställer sig på de lastzoner som finns i centrala Göteborg. 2 Det händer alltför ofta att det helt saknas någonstans att stå i anslutning till den plats dit jag ska i centrala Göteborg. 3 Det är irriterande att jag ibland tvingas ställa mig en bit bort p g a att det saknas möjlighet att ställa sig i anslutning till den plats dit jag ska i centrala Göteborg. 4 Jag upplever att det finns alltför få lastzoner på olika platser i centrala Göteborg. 5 Det är irriterande att många av de trafikförändringar som kontinuerligt genomförs i centrala Göteborg leder till att parkeringssituationen försämras för oss yrkestrafikanter. 6 Det är krångligt att köra runt och leta efter en parkeringsplats i centrala Göteborg eftersom framkomligheten är begränsad. 7 Jag upplever det som stressande att jag ibland måste ställa mig på platser där jag riskerar att få en parkeringsbot. 8 Parkeringsvakterna i centrala Göteborg visar alltför liten förståelse för att jag ibland måste felparkera för att kunna utföra mitt uppdrag. 9 Jag upplever att Trafikkontoret inte anstränger sig tillräckligt för att förbättra parkeringssituationen för oss yrkestrafikanter. 10 Jag upplever att allmänheten har alltför liten förståelse för att vi yrkestrafikanter ibland tillfälligt tvingas ställa oss så att vi hindrar andra trafikanter. 17 (53)
6.1.1 De tio högst rankade problemen för hantverkare Hantverkare totalt Problempåstående 1 2 Det händer alltför ofta att det helt saknas någonstans att stå i anslutning till den plats dit jag ska i centrala Göteborg. 2 6 Det är krångligt att köra runt och leta efter en parkeringsplats i centrala Göteborg eftersom framkomligheten är begränsad. 3 22 Det finns alltför få betalningsfria korttidsparkeringar i centrala Göteborg som är till för snabba ärenden (ca 10 minuter). 4 3 Det är irriterande att jag ibland tvingas ställa mig en bit bort p g a att det saknas möjlighet att ställa sig i anslutning till den plats dit jag ska i centrala Göteborg. 4 18 Jag saknar ett informationsmaterial med karta som tydligt anger vilka möjligheter att parkera/stanna till som finns för oss yrkestrafikanter på olika platser i centrala Göteborg. 6 1 Det är irriterande att obehöriga fordon i så stor utsträckning ställer sig på de lastzoner som finns i centrala Göteborg. 6 7 Jag upplever det som stressande att jag ibland måste ställa mig på platser där jag riskerar att få en parkeringsbot. 8 5 Det är irriterande att många av de trafikförändringar som kontinuerligt genomförs i centrala Göteborg leder till att parkeringssituationen försämras för oss yrkestrafikanter. 9 29 Parkeringsvakterna i centrala Göteborg säger i alltför liten utsträckning spontant till om de lägger märke till att jag parkerar fel, utan skriver istället ut en parkeringsbot. 10 15a Jag saknar möjligheten att snabbt stanna till på platser som är belagda med stoppförbud i centrala Göteborg (om jag ser att jag kan göra detta utan att hindra övrig trafik). 10 20 Jag upplever att reglerna om en parkeringsbots storlek inte tar tillräcklig hänsyn till hur allvarlig en felparkering är. 10 30a Jag saknar markeringar eller skyltar som visar hur nära en korsning jag kan stå utan att riskera en parkeringsbot. 18 (53)
6.1.2 De tio högst rankade problemen för taxichaufförer Taxichaufför totalt Problempåstående 1 5 Det är irriterande att många av de trafikförändringar som kontinuerligt genomförs i centrala Göteborg leder till att parkeringssituationen försämras för oss yrkestrafikanter. 2 2 Det händer alltför ofta att det helt saknas någonstans att stå i anslutning till den plats dit jag ska i centrala Göteborg. 3 8 Parkeringsvakterna i centrala Göteborg visar alltför liten förståelse för att jag ibland måste felparkera för att kunna utföra mitt uppdrag. 4 12 Jag saknar särskilda parkeringsplatser ( vip-platser ) i centrala Göteborg som endast är till för oss yrkestrafikanter. 5 9 Jag upplever att Trafikkontoret inte anstränger sig tillräckligt för att förbättra parkeringssituationen för oss yrkestrafikanter. 5 15a Jag saknar möjligheten att snabbt stanna till på platser som är belagda med stoppförbud i centrala Göteborg (om jag ser att jag kan göra detta utan att hindra övrig trafik). 7 3 Det är irriterande att jag ibland tvingas ställa mig en bit bort p g a att det saknas möjlighet att ställa sig i anslutning till den plats dit jag ska i centrala Göteborg. 7 11 Det är irriterande att det inte är tillåtet att köra upp på trottoarkanten eftersom det hade underlättat vid lastning, lossning, på- och avstigning etc. 7 65b Jag upplever att det finns alltför få på- och avstigningszoner på olika platser i centrala Göteborg. 10 6 Det är krångligt att köra runt och leta efter en parkeringsplats i centrala Göteborg eftersom framkomligheten är begränsad. 10 20 Jag upplever att reglerna om en parkeringsbots storlek inte tar tillräcklig hänsyn till hur allvarlig en felparkering är. 10 32b Parkeringsvakterna i centrala Göteborg verkar ofta utgå från att jag har gjort fel, vilket gör det besvärligt och tålamodsprövande att prata med dem. 19 (53)
6.1.3 De tio högst rankade problemen för chaufförer på budfirmor Budfirmor totalt Problempåstående 1 1 Det är irriterande att obehöriga fordon i så stor utsträckning ställer sig på de lastzoner som finns i centrala Göteborg. 2 7 Jag upplever det som stressande att jag ibland måste ställa mig på platser där jag riskerar att få en parkeringsbot. 3 4 Jag upplever att det finns alltför få lastzoner på olika platser i centrala Göteborg. 4 3 Det är irriterande att jag ibland tvingas ställa mig en bit bort p g a att det saknas möjlighet att ställa sig i anslutning till den plats dit jag ska i centrala Göteborg. 5 5 Det är irriterande att många av de trafikförändringar som kontinuerligt genomförs i centrala Göteborg leder till att parkeringssituationen försämras för oss yrkestrafikanter. 6 2 Det händer alltför ofta att det helt saknas någonstans att stå i anslutning till den plats dit jag ska i centrala Göteborg. 7 6 Det är krångligt att köra runt och leta efter en parkeringsplats i centrala Göteborg eftersom framkomligheten är begränsad. 8 8 Parkeringsvakterna i centrala Göteborg visar alltför liten förståelse för att jag ibland måste felparkera för att kunna utföra mitt uppdrag. 9 14 Jag upplever att många av de vägarbeten som är på gång i centrala Göteborg försvårar möjligheten att hitta någonstans att ställa sig. 10 13 Jag upplever det som stressande att jag ibland måste ställa mig på platser där jag hindrar andra trafikanters framkomlighet. 20 (53)
6.1.4 De tio högst rankade problemen för chaufförer för övrig distributionstrafik Övrig distribution totalt Problempåstående 1 1 Det är irriterande att obehöriga fordon i så stor utsträckning ställer sig på de lastzoner som finns i centrala Göteborg. 2 4 Jag upplever att det finns alltför få lastzoner på olika platser i centrala Göteborg. 3 2 Det händer alltför ofta att det helt saknas någonstans att stå i anslutning till den plats dit jag ska i centrala Göteborg. 4 3 Det är irriterande att jag ibland tvingas ställa mig en bit bort p g a att det saknas möjlighet att ställa sig i anslutning till den plats dit jag ska i centrala Göteborg. 5 10 Jag upplever att allmänheten har alltför liten förståelse för att vi yrkestrafikanter ibland tillfälligt tvingas ställa oss så att vi hindrar andra trafikanter. 6 5 Det är irriterande att många av de trafikförändringar som kontinuerligt genomförs i centrala Göteborg leder till att parkeringssituationen försämras för oss yrkestrafikanter. 6 6 Det är krångligt att köra runt och leta efter en parkeringsplats i centrala Göteborg eftersom framkomligheten är begränsad. 8 11 Det är irriterande att det inte är tillåtet att köra upp på trottoarkanten eftersom det hade underlättat vid lastning, lossning, på- och avstigning etc. 9 9 Jag upplever att Trafikkontoret inte anstränger sig tillräckligt för att förbättra parkeringssituationen för oss yrkestrafikanter. 10 13 Jag upplever det som stressande att jag ibland måste ställa mig på platser där jag hindrar andra trafikanters framkomlighet. ingen hos chaufförer för övrig distributionstrafik avviker inte särskilt mycket från den totala rankingen. Detta kan förklaras av att en stor andel (58%) av det totala antalet respondenter utgörs av denna yrkeskategori, vilket medför att kategorin får mycket stort genomslag i det totala resultatet. 21 (53)
6.2 Övergripande problemområden Undersökningens tio högst rankade påståenden kan inte samlas under en rubrik utan berör flera olika områden. Enligt vår erfarenhet är det bättre att i resultatanalysen arbeta utifrån olika områden än att fästa alltför stor uppmärksamhet vid enskilda påståenden. För att få en struktur på hur ett åtgärdsarbete bör läggas upp har vi därför valt att utgå ifrån undersökningens totalt 50 högst rankade påståenden och samla de som är likartade i problem- eller åtgärdsområden. Nio övergripande problemområden med nedanstående prioritetsordning har identifierats. Problemområde Problem med rank nr 1. Utbudet av parkeringsytor 2, 3, 4, 7, 12, 14, 15b, 22, 26b, 38 2. Trafikpolitiska frågor 5, 6, 9, 39 3. Relationen till andra trafikanter 1, 10, 13, 19, 28 4. Parkeringsytornas utformning 11, 23, 24, 40, 41a, 47, 48, 50 5. Parkeringsvakterna 8, 29, 32b, 36, 45b 6. Information 18, 21, 26a, 28, 30b, 32c, 37, 45a, 49 7. Parkeringsböter 17, 20, 35 8. Regler som begränsar möjligheten att parkera/stanna till 15a, 25, 41b 9. Skyltar och markeringar 30a, 32a, 43a, 43b Områdesindelningen visar att den dominerande oroshärden är 1) Utbudet av parkeringsytor då detta område omfattar ett stort antal påståenden med mycket hög rank. Att 2) Trafikpolitiska frågor och 8) Regler som begränsar möjligheten att parkera/stanna till också kan sägas behandla de begränsade parkeringsmöjligheterna ger dessutom ytterligare tyngd åt utbudsproblematiken. Eftersom företeelser kopplade till att hitta någonstans att parkera/stanna till naturligtvis är en mycket central fråga när det gäller parkeringssituationen är det knappast särskilt förvånande att dessa påståenden är så starkt koncentrerade till listans övre del. P g a den starka problemupplevelsen är det mycket viktigt att ta itu med ett åtgärdsarbete relaterat till området. Ett åtgärdsarbete måste förmodligen delvis bestå av att man på olika sätt försöker öka utbudet av parkeringsytor, vilket säkert är både dyrt och krångligt att lösa, men man skulle också kunna arbeta med att förändra regler eller med att tydligare informera om de parkeringsmöjligheter som redan finns. Även 3) Relationen till andra trafikanter, 4) Parkeringsytornas utformning, 5) Parkeringsvakterna och 6 Information är viktiga ur åtgärdsmässig synvinkel, om än inte lika viktiga som de områden som gäller utbudet av parkeringsytor. Problemrankingen skiljer i viss mån mellan olika respondentgrupper och framför allt mellan olika yrkeskategorier (de respondentgrupper som har tagits fram redovisas på sid 10). Vid redovisningen av problemområdena beskrivs de större variationer som finns. Skillnaderna gäller 22 (53)
framför allt 3) Relationen till andra trafikanter och 4) Parkeringsytornas utformning som ges högre prioritet av chaufförer för övrig distributionstrafik än av övriga respondenter. Vi finner också att taxichaufförer prioriterar 5) Parkeringsvakterna högre än andra och att 8) Regler som begränsar möjligheten att parkera/stanna till är viktigare för taxichaufförer och hantverkare än för övriga yrkeskategorier. Det finns alltså en del olika uppfattningar att ta hänsyn till i ett åtgärdsarbete men trots skillnaderna tyder ändå undersökningsresultaten på en ganska samstämmig bild mellan olika yrkeskategorier. 23 (53)
6.2.1 Problemområde 1: Utbudet av parkeringsytor Problempåstående 2 Det händer alltför ofta att det helt saknas någonstans att stå i anslutning till den plats dit jag ska i centrala Göteborg. 3 Det är irriterande att jag ibland tvingas ställa mig en bit bort p g a att det saknas möjlighet att ställa sig i anslutning till den plats dit jag ska i centrala Göteborg. 4 Jag upplever att det finns alltför få lastzoner på olika platser i centrala Göteborg. 7 Jag upplever det som stressande att jag ibland måste ställa mig på platser där jag riskerar att få en parkeringsbot. 12 Jag saknar särskilda parkeringsplatser ( vip-platser ) i centrala Göteborg som endast är till för oss yrkestrafikanter. 14 Jag upplever att många av de vägarbeten som är på gång i centrala Göteborg försvårar möjligheten att hitta någonstans att ställa sig. 15b Det saknas alltför ofta utrymme i anslutning till lastzonerna i centrala Göteborg där jag kan vänta på att lastzonen blir ledig om den är upptagen när jag kommer. 22 Det finns alltför få betalningsfria korttidsparkeringar i centrala Göteborg som är till för snabba ärenden (ca 10 minuter). 26b Det finns alltför få sträckor med parkeringsförbud längs gatorna i centrala Göteborg där jag kan stanna till en kortare stund. 38 Det är irriterande att det ibland, p g a utrymmesbrist, saknas möjlighet att dubbelparkera på gatorna i centrala Göteborg (d v s att under en kort tid stå utanför en bil, container, byggställning etc). Problemområdet Utbudet av parkeringsytor består av påståenden som gäller yrkestrafikanternas begränsade möjligheter att hitta någonstans att parkera/stanna till. Området omfattar tio av de 50 högst rankade påståendena, varav tre återfinns bland de fem högst rankade. Påståendenas höga rank tyder på att området är mycket viktigt för målgruppen och att det därför är här som Trafikkontoret bör satsa sina största ansträngningar i ett åtgärdsarbete. Betydelsen av problemområdet förstärks dessutom av att nästan nio av tio (85%) respondenter uppger att det är ganska eller mycket viktigt att det finns gott om ytor att stå på i anslutning till den plats dit man ska, vilket ytterst få (3%) menar att det gör. Att detta område utgör en svaghet illustreras dessutom i matrisen på sid 46. När vi studerar olika respondentgruppers ranking av påståendena inom området finner vi vissa variationer mellan olika yrkeskategorier. Varken chaufförer på budfirmor eller chaufförer för 24 (53)
övrig distributionstrafik avviker särskilt mycket från den totala rankingen men när det gäller hantverkare och taxichaufförer finns en del variationer. Hantverkare placerar: 22 ( Det finns alltför få betalningsfria korttidsparkeringar i centrala Göteborg som är till för snabba ärenden ) på 13:e plats. 26b ( Det finns alltför få sträckor med parkeringsförbud längs gatorna i centrala Göteborg där jag kan stanna till en kortare stund ) på 13:e plats. Taxichaufförer placerar: 22 ( Det finns alltför få betalningsfria korttidsparkeringar i centrala Göteborg som är till för snabba ärenden ) på 13:e plats. 65b ( Jag upplever att det finns alltför få på- och avstigningszoner på olika platser i centrala Göteborg ) på 7:e plats. Vi kan också konstatera att dessa två yrkeskategorier ger rank 15b ( Det saknas alltför ofta utrymme i anslutning till lastzonerna i centrala Göteborg där jag kan vänta på att lastzonen blir ledig om den är upptagen när jag kommer ) mycket låg prioritet, vilket emellertid inte är särskilt förvånande. 25 (53)
6.2.2 Problemområde 2: Trafikpolitiska frågor Problempåstående 5 Det är irriterande att många av de trafikförändringar som kontinuerligt genomförs i centrala Göteborg leder till att parkeringssituationen försämras för oss yrkestrafikanter. 6 Det är krångligt att köra runt och leta efter en parkeringsplats i centrala Göteborg eftersom framkomligheten är begränsad. 9 Jag upplever att Trafikkontoret inte anstränger sig tillräckligt för att förbättra parkeringssituationen för oss yrkestrafikanter. 39 Tjänstemännen inom den kommunala parkeringsverksamheten gör för lite för att lyssna och ta tillvara på mina och andras synpunkter om hur parkeringssituationen skulle kunna förbättras för oss yrkestrafikanter. Problemområdet Trafikpolitiska frågor omfattar fyra av de 50 högst rankade påståendena, varav tre återfinns bland de tio högst rankade. Påståendenas höga rank tyder på att även detta område har hög dignitet. Något som ger området ytterligare vikt är att drygt åtta av tio (82%) respondenter anser att det är ganska eller mycket viktigt att det finns parkeringsregler som tar särskild hänsyn till yrkestrafikanternas specifika parkeringsbehov, vilket knappt någon (6%) menar att det finns. Att området utgör en svaghet illustreras dessutom i matrisen på sid 46. Även Trafikpolitiska frågor handlar egentligen om yrkestrafikanternas begränsade möjligheter att hitta någonstans att parkera/stanna till, fast på en lite mer övergripande och strategisk nivå. Det faktum att området kan kopplas ihop med föregående område ( Utbudet av parkeringsytor ) ger ytterligare tyngd åt utbudsproblematiken. När vi studerar olika respondentgrupper finner vi inte några variationer som utmärker sig utan man verkar vara ense om hur viktigt området Trafikpolitiska frågor är. 26 (53)
6.2.3 Problemområde 3: Relationen till andra trafikanter Problempåstående 1 Det är irriterande att obehöriga fordon i så stor utsträckning ställer sig på de lastzoner som finns i centrala Göteborg. 10 Jag upplever att allmänheten har alltför liten förståelse för att vi yrkestrafikanter ibland tillfälligt tvingas ställa oss så att vi hindrar andra trafikanter. 13 Jag upplever det som stressande att jag ibland måste ställa mig på platser där jag hindrar andra trafikanters framkomlighet. 19 Jag är ibland orolig för att min bil ska utsättas för stöld eller inbrott vid parkering, lastning, lossning etc i centrala Göteborg. 28 Trafikkontoret gör för lite för att informera allmänheten om vilka parkeringsregler som gäller för oss yrkestrafikanter. Problemområdet Relationen till andra trafikanter omfattar, precis som namnet antyder, påståenden som gäller förhållandet mellan yrkestrafikanter och övriga trafikanter. Framför allt gäller påståendena andra trafikanters oförmåga att visa hänsyn och förståelse för yrkestrafikanternas behov (rank 1, 10 och 28). Inom området ingår fem av de 50 högst rankade påståendena, varav två återfinns bland de tio högst rankade. Bl a hittar vi det allra största problemet inom området ( Det är irriterande att obehöriga fordon i så stor utsträckning ställer sig på de lastzoner som finns i centrala Göteborg ). Påståendenas höga rank visar att även detta område bör ges hög prioritet i ett åtgärdsarbete. Betydelsen av området förstärks dessutom av att drygt åtta av tio (84%) respondenten tycker att det är ganska eller mycket viktigt att allmänheten visar förståelse för att parkeringssituationen är problematisk, vilket knappt en av tio (8%) menar att de gör. Att denna faktor utgör en svaghet illustreras dessutom i matrisen på sid 46. När vi studerar olika respondentgrupper finner vi att det finns mycket stora skillnader i ranking mellan olika yrkeskategorier (se tabellen på nästa sida). Högst prioritet åt påståendena ger chaufförer för övrig distributionstrafik medan hantverkare genomgående ger lägre prioritet. 27 (53)
totalt Hantverkare Taxi Budfirma Övrig distrib Problempåstående 10 56 16 18 5 Jag upplever att allmänheten har alltför liten förståelse för att vi yrkestrafikanter ibland tillfälligt tvingas ställa oss så att vi hindrar andra trafikanter. 13 62 26 10 10 Jag upplever det som stressande att jag ibland måste ställa mig på platser där jag hindrar andra trafikanters framkomlighet. 19 36 70 38 12 Jag är ibland orolig för att min bil ska utsättas för stöld eller inbrott vid parkering, lastning, lossning etc i centrala Göteborg. ingen av det påstående som totalt sett rankas högst ( Det är irriterande att obehöriga fordon i så stor utsträckning ställer sig på de lastzoner som finns i centrala Göteborg ) varierar också mellan olika yrkeskategorier. Påståendet placeras på första plats av chaufförer på budfirmor respektive chaufförer för övrig distributionstrafik medan det placeras på sjätte plats av hantverkare och först på 16:e plats av taxichaufförer. 28 (53)
6.2.4 Problemområde 4: Parkeringsytornas utformning Problempåstående 11 Det är irriterande att det inte är tillåtet att köra upp på trottoarkanten eftersom det hade underlättat vid lastning, lossning, på- och avstigning etc. 23 Avsaknaden av markeringar som avgränsar de parkeringsplatser som finns längs gatorna i centrala Göteborg medför att bilarna ibland står alltför nära varandra (svårt köra in och ut, öppna dörrar, baklucka etc). 24 Den kantsten som finns längs gatorna i centrala Göteborg är ibland så hög att det är svårt att komma upp på trottoaren med gods, utrustning etc. 40 Jag är ibland orolig för att skada andra bilar p g a att parkeringsytorna är så små. 41a Jag är ibland orolig för att få skador på min bil p g a att parkeringsytorna är så små. 47 En del av de lastzoner som finns i centrala Göteborg är så små att det är svårt att köra in och ut, lasta, lossa, öppna dörrar och baklucka etc. 48 Den ojämna gatstensbeläggning som finns i anslutning till vissa av de ytor i centrala Göteborg där jag brukar stå medför att det kan vara svårt att få med mig gods, utrustning etc. 50 En del av de lastzoner som finns i centrala Göteborg är så små att jag inte får plats med bilen helt och hållet. Problemområdet Parkeringsytornas utformning omfattar påståenden som gäller parkeringsytornas onödigt begränsade storlek och att de är utformade på ett sätt som försvårar lastning, lossning, på- och avstigning etc. Parkeringsytornas utformning består av åtta av de 50 högst rankade påståendena. Det faktum att området endast omfattar ett av de 20 högst rankade påståendena tyder på att det bör ges lite mindre vikt i ett åtgärdsarbete än de tidigare redovisade områdena. Betydelsen av området förstärks av att drygt åtta av tio (82%) respondenter uppger att det är ganska eller mycket viktigt att det finns gott om utrymme att lasta, lossa, öppna dörrar, baklucka etc på den plats där man står, vilket endast drygt en av tio (12%) uppger att det finns. Påståendena inom området utgör framför allt problem för chaufförer för övrig distributionstrafik (se tabellen på nästa sida). Att denna grupp anser att parkeringsytornas utformning är viktigare än övriga grupper är ganska naturligt eftersom många av dem kör omkring i lastbilar som kräver stort utrymme och då de dessutom behöver mer plats än övriga yrkeskategorier för lastning och lossning. 29 (53)