TBT i Västerås hamnområdet. Anna Kruger, Västerås stad

Relevanta dokument
Mälarfarledsprojekt Västerås Anna Kruger, Västerås stad

Kemikalier i fokus. Organiska tennföreningar i musslor och fisk från Västerås. Tomas Viktor. Del 1 Laboratoriestudier

Farligt, farligare, farligast? Kriterier för sediment med rester av båtbottenfärger

Mark Elert och Celia Jones

STABCON stabilisering och solidifiering av förorenade sediment

Stabilisering för deponering av förorenade muddermassor

Undersökning av sediment utanför Skåre hamn, Gislöv hamn och Smyge hamn samt tång i Smyges hamnbassänger

Analys av miljöfarliga ämnen på land och i sediment vid båtuppläggningsplatser

Undersökning av sediment i Borstahusens hamn i Öresund

Sanering av Oskarshamns hamnbassäng Anders Bank Structor Miljö Göteborg AB, delprojektledare Miljö

TBT i Västerås Anna Kruger, Västerås stad anna.kruger@vasteras.se

YTTRE FJÄRDEN GÄVLE HAMN

Miljöteknisk undersökning av sediment, Varbergs hamn

BILAGA A.1. Grundläggande karakterisering av muddermassor

Processer att beakta i de förorenade massorna

Vad är ett laktest? Laktester för undersökning av föroreningars spridningsegenskaper. Anja Enell, SGI

Resultat från pilotförsök Masstabilisering. Rapport nr 2011:12 (fd. 2011:9) Oskarshamns kommun

Reviderad version

MILJÖSANERING. Masshanteringstjänster inom Ragn-Sells

Miljögifter i fisk från Västeråsfjärden

Behandling av As-förorenad jord med nya metoder vid Ragn Sells AB

Vilka regler styr hanteringen av förorenade sediment?

Kemisk stabilisering av spårämnen i förorenad jord: fungerar det? Jurate Kumpiene

Hantering av förorenade sediment och muddermassor

Biologisk och kemisk karakterisering av framtida muddermassor i Västerås hamn

Grundläggande karakterisering av farligt avfall till deponi

Grundläggande karakterisering av avfall som ska deponeras

Miljöteknisk undersökning av sediment i ytterområdet. Avrop 1. Rapport nr O-hamn 2011:8. Oskarshamns kommun

Urlakningsmetoder + Miljöanalyser, tjärasfalt (16PAH)

Process Guide Rensmuddring

Avfall, deponier och laktester Eva Lidman

Saneringsmuddring av Mjösund fritidsbåthamn

Grundläggande karakterisering av avfall som ska deponeras.

Resultat från pilotförsök Masstabilisering. Oskarshamns kommun

Sweco Infrastructure AB. Org.nr säte Stockholm Ingår i Sweco-koncernen

Muddringsområdet. Muddringen tar ca två månader och kommer att genomföras under vinterhalvåret 2016 eller 2017.

Grundläggande karakterisering av avfall som ska deponeras. 1. Avfallsproducent och avfallets ursprung (5 1 punkten)

Tillståndsprövning av saneringsprojekt - reflektioner Några väsentliga skillnader jämfört med tillståndsprövning av vanliga projekt

RAPPORT. Båtbottenfärger i Sörmländska natur- och småbåtshamnar. Organiska tennföreningar, koppar, zink, zinkpyrition och irgarol i ytsediment

Figur 1. Flygfoto över hamnen där provtagna lokaler är utmärkta

8. Sammanfattning av sedimentanalyser

Samråd enligt miljöbalken

Laktester för riskbedömning av förorenade områden. Bakgrund. Syfte. Underlag

Förorenade sediment i Viskan vad planeras för åtgärder

Kriterier för återvinning av avfall i anläggningsarbeten Vårmöte Nätverket Renare Mark den 1 april 2008

In-situ övertäckning av förorenade sediment

Resultat från lakning av avfallsmassor från lekplats vid Sunda samt bedömning om lämpligheten för återanvändning i anläggningsändamål

Västerås stad, miljö- och hälsoskyddsförvaltningen. Anna Karlsson, FO/avfallsutbildning, Eskilstuna

Sedimentprovtagning Stora hamnkanalen och Rosenlundskanalen

Miljösamverkan Västerbotten

Förekomst och rening av prioriterade ämnen, metaller samt vissa övriga ämnen i dagvatten

Bilaga 8E - Plan för återanvändning av restmaterial i Projekt Slussen

Välkommen på samråd Utbyggnad av Södertälje kanal och sluss samt Mälarfarlederna

Förnyad grundläggande karaktärisering och överensstämmelseprovning av PP-stoft och PS-slagg för 2010

Inventering undersökning klassning av nedlagda deponier

Behandling av avfall från saneringen i Bengtsfors

Bilaga 2, Sedimentprovtagning

1. Hur löses problematiken med mikroplaster i urban miljö? Är frågan relevant för din organisation och arbetar ni med frågan idag?

Tennorganiska föreningar i sediment. Christina Tina Kindeberg

PM Miljöteknisk markundersökning. Tyresö kommun. Tyresö Strand. Stockholm

MARINE MONITORING AB Effektövervakning av TBT Åtgärder ger resultat!

SANERING AV OSKARSHAMNS HAMNBASSÄNG

TUNGMETALLER RAKT UT I FARSTAVIKEN INFORMATIONSMÖTE OM FARSTAVIKEN OCH UTSLÄPP AV MILJÖGIFTER

Hantering av sediment ur ett miljörättsligt perspektiv

Muddermassor med miljöfördelar

Provtagning av vatten och sediment för analys av organiska och ickeorganiska miljögifter vid sjön Trekanten, Liljeholmen, Stockholm

Avdelning/Handläggare Datum Ärendebeteckning Miljöenheten Anna Carnelius

Resultatrapport - Provtagning av ytvatten och sediment i Styrstad dike

Förslag till utredning för genomförande av utredningsvillkor i mark- och miljööverdomstolens avgörande i mål M

Muddring av Hemfjärden

Saneringsmuddring av Mjösund fritidsbåthamn

HÖGSKOLAN I KAL MAR. Grundämnen och organiska miljögifter i blåmusslor från odlingar i Kalmarsund. Naturvetenskapliga institutionen.

Fytosanering och energiskog möjlig behandlingsmetod?

Kalkrik aska som bindemedel i markstabilisering

Kan gruvavfall utgöra en resurs? Lena Alakangas Avdelningen för Geovetenskap och Miljöteknik Luleå Tekniska Universitet

Utvärdering av Ekobackens deponi

Dumpningsdispens och utfyllanden vid Grimskallen

Miljöteknisk markundersökning vid Stenvikshöjden i Oxelösunds kommun

FO-mark båtuppställningsplatser

Lakvatten (sigevann) från en modern svensk deponi Hanna Modin

SANERING AV OSKARSHAMNS HAMNBASSÄNG

KOMPLETTERANDE UNDERSÖKNINGAR I KÄLLOMRÅDET. Gotlandsfärjans påverkan på metaller i vattenmassan

Naturvårdsverkets författningssamling

Naturvårdsverkets författningssamling

Återvinning av avfall i anläggningsarbete

Sanering av Oskarshamns hamn. Oskarshamn harbour - The environmental problem. As Cd Cu Pb Zn. dioxins Hifab AB 1

Avfallsbegreppet GERTRUD GYBRANT

Miljöpåverkan vid återvinning av tjärhaltiga beläggningsmaterial

Bottenfärg (biocidfärg) miljökonsekvenser och tillsynsplan. Maria Svanholm, enhetschef Miljöanalys, Stockholms miljöförvaltning

Västerås Stad Mälardalens högskola Sweco Environment

Sedimentundersökning i Lindöfjärden, Malmfjärden och Fredrikskanskanalen i Kalmar kommun, december 2011

Nätverket Renare Mark Syd - NSR 11 oktober 2007

Hur arbeta med förorenade massor

Studiebesök i Gävle hamn den oktober 2010 Rapport nr O-hamn 2010:21

CLP-förordning, vad innebär det? Grundläggande karakterisering av jordmassor

Provtagning av sedimentets ytgel i Oskarshamns hamnområde 2012

Information 20. Vägledning för nyttiggörande av muddermassor i hamnoch anläggningskonstruktioner

Alternativt faxas till eller scannas och skickas via e-post till

Bilaga 2 Provtagning och analys

UNDERLAG FÖR INDIKATIVT PRISUPPGIFT FÖR MOTTAGNING AV FÖRORENADE MASSOR (FAST AVFALL) VID MARKSANERING KLIPPANS LÄDERFABRIK, KLIPPANS KOMMUN

Transkript:

TBT i Västerås hamnområdet Anna Kruger, Västerås stad anna.kruger@vasteras.se

Hur ser det ut i fjärden? Översta 2 cm

Mälarprojektet i praktiken Djupare, rakare och bredare farled Större och modernare båtar Uppgradering av Södertälje kanal och sluss Säkrare transporter

Bedömning av risker med förorenad sediment Kemisk data Biologisk data, Bio Assays Fysisk data Identifiera ev. kunskapsluckor Hur beter sig föroreningar: - bundna/lösa? - nedbrytning pågår? - är dem biotillgängliga? - lakning? - påverkas organismer i området negativt? Ur Gröna manualen Hav møter Land

Muddringsvolymer och halter av TBT Ca 350 000 m3 muddermassor varav ca 100 000 m3 är förorenade av Cu, Zn och Cr samt PAH och TBT TBT halt varierar: - Nivå - Typ av botten - Historik ELEMENT SAMP LE Område 1 SGI steg 1 2013-03 Område 2 SGI steg 1 2013-03 Område A SGI steg 2 2013-08 Område B SGI steg 2 2013-08 Samlingspr ov SGI 2014-03 Nivåvärde mindre än ringa risk Elert och Jones (2013) Nivåvärde avfall till inert deponi Elert och Jones (2013) ordern T1219299 T1219299 T1308199 T1308199 L1404866 TS 105 C % monobutylt enn dibutyltenn tributyltenn µg/kg TS µg/kg TS µg/kg TS 47,9 45,0 40,4 41,5 28,5 5,59 6,40 11 16 7,37 18,6 21,9 25 35 11,6 58,0 70,1 72 270 68,5 400 150 400 500 20 500

Biologisk data Klassificering av TBT enligt CLP-förordningen - Risker för vattenmiljön styrande (H14) - Skadliga långtidseffekter för vattenlevande organismer - Ämnen som är mycket giftiga för vattenmiljön IVL har bland annat utfört - bottenfauna undersökningar - biologisk-kemisk karakterisering av framtida muddermassor

Vad gör vi med 100 000 m3 sediment? Åtgärd Möjligt Miljömässig Ekonomisk Miljövinst Sideffekter Kommentar Nollalternativ inte muddra för att öka brädden i hämnen, bara underhållsmuddring 0 0 0 0 0 Byggande av vågbrytare In situ behandling S/S och ren lera uppepå 5 4 4 till 5 4 4 till 5 Avlägsna med inkapsling med ren lera 2 5 5 4 till 5 4 till 5 Byggande av invallning för Udden In situ behandling S/S och ren lera uppepå 5 4 3 4 4 till 5 Avlägsna med inkapsling med ren lera 5 5 5 4 till 5 4 till 5 Byggande av hårdgjordyta på land 5 5 4 3 3 Skicka massorna till Gävle/Holland för stabilisering och konstruktion av hamnytor 5 3? 5 2 In situ behandling mha kemiska metoder (ytaktiva ämnen som aktiv kol, olivin) utan inkapsling 2??? 2 Biologisk nedbrytning 0 Separation och tvättning 0 Avlägsna och behandla mha kemiska metoder (ytaktiva ämnen som aktiv kol, olivin) med inkapsling med < 5 cm övertäckning 2 3 3 3 2 Deponering Deponering på land VAFAB 0 4 1 2 0 Deponering på land Langøyas 5 3 2 3 2 Deponering i geotextil tuber 1 4 2 3 2 Bedömningar tagna ur kända fakta för platsen, olika undersökningar och erfarenheter som beskrivs i "Den Grönne manual

Solidifiering och stabilisering av förorenad sediment s/s teknik: Robust teknik där man blandar sediment med bindemedel för att skapa en tät och hållfast monolit som kan anvandas i anläggningsändamål och som förhindrar spridning av föroreningar.

s/s 3 steg Steg 1 och Steg 2 laboratorieundersökningar - På sediment och stabiliserad sediment - Tidåtgång ca 10 månader - Möjligt att använda? Hållfasthet, permabilitet, utlaknings potential - Bindemedelrecept? Provnummer Område 1 SGI 2013-03 Område 2 SGI 2013-03 Område A SGI 2013-08 Område B SGI 2013-08 Samlingsprov SIG 2014-03 L/S l/kg 5,0 10,0 5,0 10,0 5,0 10,0 5,0 10,0 5,0 10,0 ph - 6,5 6,4 6,6 6,7 6,5 6,5 6,3 6,4 5,8 6,8 <15 <98 Monobutyltenn ng/kg TS 75 150 28 217 115 301 155 357 dibutyltenn ng/kg TS 20 40 20 57 65 124 37 107 tributyltenn ng/kg TS 130 260 115 270 195 284 120 228 22 132 150 465 - L/S 10 för ej stabiliserad sediment visar att vi understiger nivå för mindre än ringa risk

10 recept

s/s 3 steg forts. Steg 3 Fältförsök, 60 m3 sediment, avstämning inför produktion Försöket har haft som mål att i) få underlag för val av dimensionerande värden för geoteknisk dimensionering av fullskaletillämpning ii) få verifierat att miljöaspekterna är uppfyllda och iii) ge underlag för utförandet av stabilisering/solidifiering av muddrade förorenade sediment. Omfattande instrumentering och provningsprogram

s/s 3 steg forts. Steg 3 Fältförsök, resultat laktesterna Figur 11.13. Ackumulerade utlakade mängder vid L/S 10 av TBT, DBT, MBT från sedimentet och från 28, 91 och 180 dygns fältstabiliserat sediment i främst bassäng 1 (28 dygn: samlingsprov från bassäng 1 och bassäng 2). Gröna linjer: Nivåvärden för mindre än ringa risk för avfall för anläggningsändamål. Röda linjer: Gränsvärden för avfall till inert deponi. Gränsvärden för avfall till inert deponi. Värden under detektionsgräns anges med <-tecken samt med halva detektionsgränsvärdet. Y-axeln är logaritmerad. Laktester utfördes på uppborrade fältstabiliserade sedimentprover, SGI Lab krossade dem ned till < 4 mm och homogenserades till ett samlingsprov ur vilket prov togs till lakningarna

s/s 3 steg forts. Steg 3 Fältförsök, resultat vattenprover från miljörör Tabell 11.29. Halter av OTC-föreningar i samlingsprov av vattenprov från miljörör i Västerås bassäng 1, samt i lakvatten (första lakvattnet; L/S 5) från fastfasprov, i båda fallen provtagna dels efter 91 dygns, dels efter 180 dygns stabilisering från bassäng 1. Provbeteckning Miljörör 91 dygn Lakvatten L/S 5 från 91 dygns fastprov Miljörör 180 dygn Lakvatten L/S 5 från 180 dygns fastprov Ämne \ Provnr Enhet T1407869 T1410853 T1412658 T1416024 Probehandling 1/ 2/ 1/ 2/ monobutyltenn ng/l <20 1,8 30 <3,0 dibutyltenn ng/l <20 2,4 <2,0 <3,0 tributyltenn ng/l <20 1,9 <2,0 <3,0 tetrabutyltenn ng/l <20 <1,0 <2,0 <3,0 Vattnen från miljörören endast dekanterades på analyslaboratoriet före analys

s/s slutsatser De förorende muddermassor går att stabilisera och solidifiera. Lab- och fältförsöket visar att de s/s-behandlade förorenade muddermassornas skjuvhållfasthet är 40-100 kpa Massorna uppfyller kraven för låg permeabilitet Utlakade mängder av bl.a. TBT i s/s behandlade muddermassor (recept med aktiv kol) låg under nivåvärde för < ringa risk.

Biologisk data slutsatser Undersökningarna visar på: - Ingen toxiciteteffekt för bland annat TBT eller tillväxthämning har noterats - Det planerade muddringsområdet hyser en rik förekomst av stormusslor där äkta målarmussla och flat dammussla är upptagna på Artdatabankens rödlista - Laktest L/S 10 visar att materialet med betryggande marginal klassificeras som inert.

Reflektioner Hur föroreningar beter sig i sedimentet skiljer sig från plats till plats Utlakade mängder av bl.a. TBT i muddermassorna ligger under nivåvärde för < ringa risk. De halter av TBT som finns i hamnbassängens sediment är inte toxiska för ekosystemet. Föroreningar tas inte upp av organismerna i området. Därigenom blir exponeringen för miljö- och människor liten. Nedbrytning av bland annat TBT pågår Höga koncentrationer av ej ackumulerbara miljögifter i sediment behöver därför inte per automatik leda till att kostsamma saneringar är nödvändiga. Det kan till exempel leda till att ett stort saneringsprojekt genomförs utan att någon egentlig positiv effekt uppnås.