Telemeddelande (A) Sid. 1(7) Mnr HANO/20110208-1 2011-02-08 Hanoi Henrik Gorbow UD-ASO Dnr 7 Vietnam - Ekonomisk och Handelspolitisk rapport Hög tillväxt och en kraftig minskning av inkomstfattigdomen har dramatiskt förändrat Vietnam sedan den ekonomiska reformpolitiken inleddes för 20-25 år sedan. Prognoser tyder på fortsatt tillväxt kring 6-7 procent, men makroekonomiska balansproblem och en ineffektiv, skuldtyngd statlig företagssektor utgör betydande orosmoln i det nya medelinkomstlandet Vietnam. Externa bedömare efterlyser mer fokus på stabilitet snarare än kortsiktig tillväxt med tanke på den höga och stigande inflationen, den låga valutareserven och den allt svagare valutan. Handel och investeringar är fortsatt drivkraften i ekonomin. Exportintäkterna ökade med 23 procent under de första tio månaderna 2010. Samtidigt som handelsunderskottet i synnerhet mot Kina fortsätter att växa. Vietnam ses fortfarande som ett intressant land att investera i men en stor del av Vietnams produktion består av varor och tjänster med lågt förädlingsvärde. Det statliga bolagens dominerande roll, bristen på kvalificerad arbetskraft, krånglig byråkrati, omfattande korruption och undermålig infrastruktur är några faktorer som verkar hämmande på en fortsatt hållbar tillväxt. Vietnams ekonomi fortsätter att växa kraftigt Sedan liberaliseringen av ekonomin, Doi Moi, inleddes för ett tjugotal år sedan har Vietnams ekonomi vuxit kraftigt de senaste tio åren med omkring sju procent per år. Tack vare den snabba utvecklingen har Vietnam gått från att vara ett av världens fattigaste länder till att bli ett medelinkomstland genom att ha en BNP per capita som överstiger USD 1 000. Landet är på väg att uppfylla nästan alla FN:s millenniemål och minskningen av inkomstfattigdomen är remarkabel. Omkring 30 miljoner människor har lyfts över den nationella fattigdomsgränsen de senaste tio åren.
2(7) Trots tillväxten har Vietnams konkurrenskraft i internationella mätningar varit relativt likartad. Vietnams regering har uppmärksammat detta och bett ekonomen Michael E. Porter att studera hur konkurrenskraften kan förbättras. 1 Bland annat lyfter han behovet av en tydlig och långsiktig makroekonomisk politik, ökad konkurrens genom en öppen marknad där företag kan konkurrera på lika villkor samt en bättre balans mellan statligt ägda, privata och utländska företag. Vietnam har klarat de senaste årens globala finansiella och ekonomiska kris bättre än många andra länder. BNP beräknas växa med ca 6,9 procent år 2011 vilket är lägre än Kina (10,3 procent) och Indien (8,6 procent). Men högre än Malaysia (4,3 procent) och Thailand (4,3 procent) 2. Vietnam i siffror 2010 samt prognos för 2011 3 (% av BNP om inte annat anges) BNP per capita 2010: USD 1 110 Inflation 2010: 11,8 % Prognos för 2011: USD 1 230 Prognos för 2011: 7,6 % BNP per capita (PPP) 2010: USD 3 140 Prognos för 2011: USD 3 380 BNP-tillväxt 2010: + 6,8 % Prognos för 2011: + 6,8 % Kredittillväxt 2010: 25,5 % Prognos för 2011: 15,6 % Valutareserv 2010: USD 16,8 miljarder Prognos 2011: USD 15,5 miljarder Export 2010: USD 78 miljarder Prognos för 2011: 89 miljarder Export 2010: 80,0 % Prognos för 2011: 81,4 % Budgetbalans 2010: -7,0 % Prognos för 2011: -5,8% Statsskuld 2010: 51,1 % Prognos för 2011: 50,9 % Arbetslöshet 2010: 4,3 % av den arbetsföra befolkningen Prognos för 2011: 3,6 % Valutakurs 2010: 19 498 VND/USD Prognos 2011: 19 824 VND/USD Reproränta 2010: 13,6 % Hos bankerna är räntan betydligt högre ca 18-19 procent Prognos 2011: 14,3 % 1 Vietnam Competitiveness Report 2010 2 Economist Intelligence Unit (Data tool). 3 Economist Intelligence Unit
3(7) Import 2010 : USD 91 miljarder Utländska investeringar 2010: USD Prognos för 2011: 104 miljarder 59 miljarder Import 2010: 93,3 % Prognos för 2011: USD 70,2 miljarder Prognos för 2011: 95,0 % Vietnam klarade den globala lågkonjunkturen som följde den finansiella och ekonomiska krisen bättre än vad många fruktade. Under de senaste åren har landet också gjort betydande och målmedvetna ansträngningar att bli mer integrerat i den globala ekonomin. WTO-inträdet år 2007 har ytterligare bidragit till Vietnams tillväxt. År 2010 har också i hög grad präglats av Vietnams väl genomförda ordförandeskap i ASEAN. Det finns en tydlig vilja hos den vietnamesiska regeringen att fortsätta driva fram frihandelsavtal med flera länder och regioner. I oktober 2010 paraferades det s.k. partnerskapsavtalet med EU som på sikt bereder vägen för ett frihandelsavtal. Det är dock osäkert hur stark regeringens vilja att driva på denna förhandlingsprocess med EU egentligen är. Signalerna är något svårtolkade. Samtidigt har Vietnam inlett förhandlingar om ett frihandelsavtal inom ramen för Trans Pacific Partnership där Brunei, Chile, Nya Zeeland, Singapore, USA, Australien ingår. Integreringen i världsekonomin skapar förvisso förutsättningar för ökad tillväxt men ökar också sårbarheten för global ekonomisk turbulens. Fortsatt tillväxt är det övergripande målet Den nyligen avslutade elfte partikongressen bekräftade att den vietnamesiska regeringen fortsätter att ha en stark tillväxt som övergripande politiskt mål. Vid partikongressen i januari fastlades målet om en fortsatt årlig tillväxt om 7-7,5 procent samt att BNP per capita ska vara 2 100 USD före år 2015. Men kraven på en tydlig finans- och penningpolitik ökar Under 2010 har den tillväxtfrämjande politiken, som inneburit insatser i form av skatterabatter och en kraftig utlåning, fått sig en allvarlig törn. Under året har inflationen ökat kraftigt och uppgick vid årets slut till nära 12 procent jämfört med året före den högsta nivån på 22 månader. En orsak till detta är kraftigt ökade livsmedelspriser vilket framför allt drabbat befolkningen med låg inkomst. Under året har även räntorna stigit mycket kraftigt vilket minskat konsumtions- och investeringsviljan och något som på sikt gör det svårt att upprätthålla en hög tillväxt.
4(7) Centralbanken har under året beslutat att genomföra tre devalveringar av valutan. Mot bakgrund av att valutakursen styrs av politiska beslut och inte i huvudsak av marknaden har en betydande svart marknad uppstått. Vilket lett till en växande hamstring av både dollar och guld hos den breda allmänheten. Vilket även det har begränsat tillgången till kapital. Vietnam är ett mycket handelsberoende land handeln motsvarar nära 170 procent av BNP. De tio första månaderna 2010 ökade exportintäkterna med 23 procent. Huvuddelen av exportintäkterna kommer från textil-, klädes- och skoindustrin men även teknikrelaterade produkter står för en ansenlig del av exporten. I huvudsak består exporten av varor av relativt lågt förädlingsvärde. Vietnams största exportmarknader är USA, EU, ASEAN, Japan, Kina, Sydkorea samt Australien. Samtidigt består importen av varor med ett högt förädlingsvärde, t.ex. maskiner och råvaror. Detta har inneburit att Vietnam har ett relativt stort, och ökande, handelsunderskott vilket ytterligare sätter press på ekonomin. Utländska investeringar är ytterligare en nyckelfaktor för Vietnams ekonomi. Under 2010 års tio månader uppgick investeringarna till ca 191 miljarder USD en tillväxt med nära 20 procent jämfört med året innan. De utländska investeringarna står för nära 28 procent av de totala investeringarna. En allt större del av investeringarna har nu skiftats över till fastigheter och exportoch arbetskraftsintensiv industri från den icke-omsättningsbara industrin (t.ex. bygg, transport och kommunikationer). Under de senaste åren har den vietnamesiska regeringen sett sitt stora nätverk av statligt drivna företag som drivkraften i ekonomin. Genom stora konglomerat med intressen i mycket diversifierade sektorer har regeringen sett de statliga bolagen som ett sätt att styra landet mot välstånd. Idag finns ca 1 500 statsägda företag, en minskning från 6 000 år 2000 och 12 000 år 1990. De företag som privatiseras är ofta relativt små företag och ofta privatiseras enbart en liten del av företaget. Företagen är i hög grad ineffektiva och bedömare gör gällande att de svarar för ca 40 procent av kapitalinvesteringarna samtidigt som de endast producerar till ett värde motsvarande ca 25 procent av BNP. Vinashin Ett talande exempel på de statliga bolagens problem är Vinashin som under flera år var ett av flaggskeppen bland de statliga bolagen och en
5(7) viktig komponent av regeringens politik för att utveckla landet. Men under det senaste åren har det visat sig att företaget var allt annat än en vinstmaskin. Under flera år diversifierades verksamheten kraftigt genom lånefinansierade investeringar i en rad sektorer allt ifrån kraftverk till motorcykeltillverkning. Lånen var dels inhemska banklån eller statliga obligationer men även lån på den internationella marknaden. Vinashins totala lån uppgår till svindlande belopp, ca 4,5 miljarder dollar. En del av lånen har nu tagits över av andra statligt ägda företag t.ex. PetroVietnam som är något mer stabilt tack vare tillgång till naturresurser etc. Under det senaste året har flera ansvariga i företagsledningen pekats ut och även arresterats. Mycket tyder dock på att ansvaret för missförhållandena även finns högre upp i hierarkin. Premiärminister Dung som nyligen har lyckats konsolidera sin ställning anses haft en mycket viktig roll i Vinashins expansion som inleddes år 2005. En första återbetalning av skulderna om USD 600 miljoner har skjutits på framtiden. Under nationalförsamlingens senaste session diskuterades Vinashin överraskande öppet och regeringen kritiserades hårt för sitt hanterande av skandalen. Framtida utmaningar Ökad statsskuld, ett allt större handelsunderskott och en brant stigande inflation har hanterats genom att regeringen gjort ad-hoc insatser i form av prisregleringar, devalveringar och höjda räntor. Detta har sammantaget skadat omvärldens förtroende för den vietnamesiska regeringens förmåga att hantera ekonomin. Flera internationella kreditratinginstitut har därför nyligen beslutat att nedgradera sin värdering av Vietnam. 4 Detta i sin tur kommer troligtvis göra det svårare och mer dyrbart att finna internationell finansiering för nya och nödvändiga infrastrukturprojekt vilket ytterligare kan få en negativ effekt för den framtida tillväxten. Vietnam ses fortfarande som ett intressant land att investera i. Allt fler utländska investerare och multinationella företag väljer att förlägga sin produktion i Vietnam. Ett viktigt skäl är att man söker alternativ till Kina. Vietnams styrkor, i ett regionalt sammanhang är god arbetsmoral, ekonomisk stabilitet, konkurrenskraftiga arbetskraftskostnader, fördelaktiga skattesatser 4 Moodys nedgraderade sin värdering från BB till BB- i slutet av förra året och Standard & Poor följde efter och nedgraderade sin värdering från Ba3 till B1
6(7) samt ett tydligt stöd från regeringen. Vi ser även tydliga tecken på en allt mer växande, i huvudsak urban, medelklass. Men ett fortsatt upprätthållande av den nuvarande tillväxttakten innebär att man måste hitta lösningar för att: - öka produktiviteten i ekonomin bl.a. genom en balanserad mix av statligt ägda bolag, privata företag och utländska företag som konkurrerar på lika villkor. Genom att skapa en sådan marknad ökar förutsättningarna för de mest produktiva företagen att växa och därmed stärka en långsiktig tillväxt. - få bukt med det växande handelsunderskottet. Detta kräver insatser som stärker de Vietnamesiska företagen att utveckla sig och producera varor av ett högre förädlingsvärde än vad som gäller nu. Den ökade globala konkurrensen innebär att det på sikt inte går att fokusera på relativt okvalificerad och arbetsintensiv produktion. - hantera bristen på kvalificerad arbetskraft. Ökad bredd och kvalitet på utbildningen samt kunskapsöverföring från mer utvecklade länder behövs för att Vietnams ekonomi ska kunna ta över en större andel av förädlingskedjan (t.ex. design, varumärken och marknadsföring, logistik och forskning- och utveckling), för att därmed få en större del av vinsterna. Flera företagare har därutöver vittnat om behovet av kompetent personal i ledande befattningar. Den nödvändiga förändringen av produktionsstrukturen leder till högre kompetenskrav vilket på sikt kan leda till att landets invånare delas upp i två läger: de som har utbildning och som kan ta del av utvecklingen och de som saknar kvalificerad utbildning och riskerar att fastna i fattigdom. Här krävs breda insatser inom utbildningssektorn. - få bukt med en omfattande byråkrati och en bristande transparens i den offentliga administrationen. Regeringen har visserligen vidtagit åtgärder för att förbättra regelverken men mycket återstår att göra. Den bristande transparensen och ett krångligt regelverk skapar även grogrund för en omfattande korruption vilket är ett mycket stort problem för den Vietnamesiska ekonomin. Vietnam rankas som 116 av 178 länder i Transparency Internationals årliga mätning. Under det senaste året har dock korruptionen diskuterats allt flitigare och flera fall har uppmärksammats av media. - få en infrastruktur i takt med utvecklingen. Transportnätet, eltillgången och hamnarna är undermåliga i större delar av landet. Miljön blir allt sämre. Flera företagare vittnar om återkommande elavbrott och svårigheter att få leverans
7(7) av varor vilket leder till produktionsproblem. Här krävs stora investeringar för att möta behoven och klara en fortsatt tillväxt. Men mot bakgrund av den ansträngda ekonomin riskerar man att ha svårigheter att finna finansiering för att kunna möta de nuvarande behoven och därmed säkerställa en framtida tillväxt. HERRSTRÖM CC: UD-IH UD-FIM Molin, Klas Andersson, Liselott Andreasson, Lars Dahlin, Gustav Washington, Ambassaden Bryssel, Representationen Bangkok, Ambassaden Singapore, Ambassaden Kuala Lumpur, Ambassaden Jakarta, Ambassaden Peking, Ambassaden Phnompenh, Ambassaden Herrström, Staffan