Tiltak for god proteinkonservering i surfôret Hur utnyttjar vi bäst proteinet i ensilaget? Mårten Hetta, Sveriges Lantbruksuniversitet Håvard Steinshamn, Merko Vaga, Åshlid Taksdal Randby & Anne-Kjertsi Bakken
Bakgrund I ekologisk mjölkproduktion har vi begränsningar hur mycket kraftfoder vi får ge djuren! Det behöver inte - vara ett problem - inte begränsa produktionen Det kan vara. - en fördel för miljön - och en positiv effekt för djuren och besättningen
Proteinförsörjning till mjölkkor NH 3 Mikrober Lever Urea Urea (N) cycel Mikrobiell syntes Mikrobiellt protein (75 %) Energi Tillväxt Mjölksyntes Foder protein (N) Rumen Tunntarmen = AAT Escape Foder protein (25 %) Amino syror Omsättbart protein =MP/AAT Mårten Hetta Träck och Urin (N)
Introduktion Vi har en lång tradition av att tillföra protein till våra mjölkkor, sojamjöl, fiskmjöl, och rapsprodukter. När vi tillför proteinfoder ökar mjölkproduktionen och ofta även koncentrationen av protein i mjölken, fetthalten däremot sjunker något. Höga proteinhalter kan påverka fertiliteten negativt. Rådande betalningssystem för mjölk och nuvarande foderpriser har gynnat relativt höga proteinhalter i foderstaterna. Ökad proteinutfodring påverkar miljön direkt negativt och har en etisk problematik (Soja).
Mjölkmängd (kg/d) Mjölkmängden ökar, men 32 30 y = -0.00048x 2 + 0.219x + 4.72 R 2 = 0.881 28 26 24 22 20 100 120 140 160 180 200 220 240 Råprotein (g/kg DM) Huhtanen et al
MNE g/kg N men, kvoten mjölkproteinmängd/protein intag, Milk Nitrogen Efficiency (MNE), sjunker drastiskt. Milk N efficiency (g/kg) 400 350 300 250 200 y = 0.0049x 2-2.86x + 622 R 2 = 0.958 150 100 120 140 160 180 200 220 240 CP (g/kg DM) Koncentrationen protein i foder g/kg TS Huhtanen et al
Koncentrationen i mjölken g/kg Fetthalten sjunker lite medans proteinhalten stiger något, 50 Concentration (g/kg) 45 40 35 30 25 100 120 140 160 180 200 220 Mängden protein CP (g/kg i foder DM) Koncentrationen protein g/kg i foder g/kg Huhtanen et al
Miljöpåverkan Utnyttjandet av protein (N) i foderstaten avtar med ökad protein utfodring. Mjölk proteinmängd/protein intag,= Milk Nitrogen Efficiency (MNE) Vi förväntar oss en effektivitet på mellan 20 till 35 procent (Biagini & Lazzaroni, 2009), men det är möjligt att uppnå 40 procent (Frank & Swensson, 2002). Mängden N i träck ökar snabbt med ökad proteinutfodring, 85-90 procent (N ) av det av extra tillförda proteinet återfinns i träcken (N), vid normala foderstater. En stor andel av N i träck och urin är i form av Urea som; Avdustar till atmosfären i form av ammoniak Läcker N till yt- och grundvatten Avgör som N 2 O =vilket är en stark växthusgas
Utmaningar 2015 Marknaden Mjölkkvoterna upphör inom EU I April 2015 Miljöpolitiska hänsyn Nästan 50 procent av det av det grundvatten som pumpas upp ur marken i EU används av jordbruket Nytt vattendirektiv infört i EU 2015 Mårten Hetta
Ensileringsförsök inom Forut Material och Metoder Stjørdal (63 30 N, 10 54'E) Trondheim Första års Ekologisk Vall (äng) 2012 Skörd I 11 Juni (5000, kg TS/ha) 30 % Klöver Skörd II 27 Juli (4100, kg TS/ha) 76 % Klöver
Hypoteser Proteinetskvalitet i grovfodret beror på; Den botaniska sammansättningen (skörd I & II), Förtorkning (färsk, kort 7,5 h och lång 24 h) Val av konserveringsmedel (tillsatser, C, F & L)
Konservering Förtorkning 7,5 eller 24 timmar Konservering (Mini silos i 100 dagar 18 C) Behandlingar Ingen tillsats (C) (kontroll) Myrsyra (F) (Restriktiv förjäsning 4 liter per ton) Mjölksyrabakterier (L) 10 5 CFU/g FM
Analyser Kemiska (Norfor) Proteinvärde (Utilisable crude protein) New!
Kemisk sammansättning och fodervärde Ensilage Råprotein scp WSC NDF Syror AAT 20 PBV 20 NEL 20 Skörd Första 122 570 88 387 87 81 4 6,0 Andra 155 441 25 379 137 68 58 5,3 Förtorkning Snabb 135 496 63 379 109 76 24 5,7 Långsam 140 515 50 387 110 74 32 5,6 Tillsatser Ingen (C) 141 534 20 381 132 70 38 5,6 Myrsyra (F) 133 455 129 383 57 84 8 5,7 Bakterier (L) 138 528 20 385 140 70 36 5,6
NH3-N In vitro, Utnyttjbart protein ucp Foder inkuberas med våmmvätska och mäter koncentrationen av NH 3 i lösningen över tiden. När våmmens bakterier bryter ned.. protein ökar koncentrationen av NH 3. kolhydrater så minskar koncentrationen av NH 3. 300,0 250,0 200,0 150,0 100,0 50,0 Edmunds et al., 2012 Mårten Hetta 0,0 0 5 10 Tid i timmar 15 20 25 30
ucp g/kg DM ucp g/kg DM ucp g/kg DM ucp g/kg DM 200 180 160 140 120 200 180 160 140 120 100 80 60 40 Första skörd, Snabb 20 Passagehastighet från våmmen 0 0,01 0,02 0,03 0,04 0,05 0,06 0,07 100 80 60 40 Andra skörd, Snabb 20 0 0,01 0,02 0,03 0,04 0,05 0,06 0,07 200 180 6,0 MJ, NEL 200 180 5.3 MJ, NEL 160 160 140 140 120 120 100 100 80 80 60 60 40 Första skörd, Långsam 40 Andra skörd, Långsam 20 20 0 0 0,01 0,02 0,03 0,04 0,05 0,06 0,07 0,01 0,02 0,03 0,04 0,05 0,06 0,07 Kontroll Mjölksyra bakt. Myrsyra
Resultat i sammandrag Betydligt högre energivärde i första skörden Högre proteinhalt i den andra skörden (Klöver) Förtorkningen hade i den här studien liten betydelse (Laboratorieförsök) Betydligt högre sockerhalt i det foder som var behandlat med myrsyra. Myrsyran gav den bästa konserveringen av protein både med AAT och ucp beräkningar Det är mycket svårt att skatta betydelsen av laboratorieförsök för mjölkproduktionen i praktiken!
Andra har funnit med produktionsförsök Myrsyra (ensilering) har en positiv effekt på mikrobsyntesen i våmmen Jaakola et al 2006. Konserveringsmedel har en liten effekt på smältbarheten av ensilaget (Shingfield et al 2002). Det är i första hand energikonsumtionen som styr produktionen av mjölkprotein (Huhtanen and Hristov,2009), inte proteinkvalitén!
Procentuella effekter på konsumtionen av variation i grovfoderkvalitén 15 Smältbarhet, D-value, n=81 Helsäd, n=37 10 16 14 % 5 0 600 650 700 750-5 % 12 10 8 6 4 2-10 0 0 0,2 0,4 0,6 0,8 1 % -15 18 16 14 12 10 8 6 4 2 0 Klöver, n=53 0 0,2 0,4 0,6 0,8 1 % 0-0,5-1 -1,5-2 -2,5-3 -3,5-4 -4,5-5 2A: Skörd, n=37 0 0,2 0,4 0,6 0,8 1
Hur minimerar vi behovet av extra proteinfoder? Våmmens mikrober behöver inte vara högre RP koncentration än (130-140 g/kg DM Mjölkurea 3 mmol = (17-80 mg Urea /100 ml) Undvik höga givor av kraftfoder Använd grovfoder av hög kvalitet Högt energivärde God hygienisk kvalitet, låga syror och ammonium-n TS-halten skall inte vara allt för låg (Konsumtionseffekt)
Botaniskt innehåll och Förtorkning Tillsatsmedel Konservering skörde-tidpunkt? Råprotein (+) NDF (-) NDFD (+) ph (-) Socker (+) Syror (-) Vattenhalt (-) NH 4 -N (-) ADF-N (-) Smörsyra (-) Smaklighet (+) Proteinkvalitet i kraftfodret Energihalt (+) Het Forskning! 2012 Mårten Hetta
«Prosjektet var finansiert av Forskningsmidler over jordbruksavtalen (Prosjektnummer 207755 i Norges forskningsråd), Fylkesmennene i Sør- og Nord- Trøndelag, Sør- og Nord-Trøndelag fylkeskommuner, TINE SA og Norsk Landbruksrådgiving».
Tack till! Mina kollegor på Bioforsk och NMBU & Professor Pekka Huhtanen, SLU
Tack för att ni lyssnade! 2009 Linda Karlsson