Ansvarig för rapporten: Lars lindqvist, NU-gruppen Ellen Källberg, NU-gruppen LRF Mer Mjölk 2012 Nordiska Undersökningsgruppen 2012-04-05 NORDISKA UNDERSöKNINGSGRUPPEN (SCANDINAVIAN SURVEY GROUP) Slottsgatan 14, 553 22 Jönköping 036-34 62 30 WWW.NUGRUPPEN.SE 1
2
Sammanfattning Syfte, metod och urval Syftet är att utvärdera hur långt Mer Mjölk har kommit i projektets målsättningar. Områdena som utvärderingen fokuserat på är: öka produktionen, skapa kommunikation mellan mjölkproducenter, LRF och andra aktörer, öka lönsamheten, förbättra företagens hållbarhet, öka företagsledarkompetensen, kunna erbjuda behovsanpassade utbildningar, och öka den internationella samverkan. Utvärderingen har bestått i tre delar. En del är en undersökning bland mjölkproducenter, både deltagare i projektet och icke deltagare. Djupintervjuer med referensgårdar är del två, och del tre är djupintervju med projektledaren för Mer Mjölk Lis Eriksson. 199 intervjuer genomfördes med mjölkproducenter, och fem djupintervjuer med tre referensgårdar. Slutsatser och analys Projektet har uppmärksammats i princip av samtliga mjölkproducenter, oavsett om man deltagit eller ej. Deltagarna har ett bra generellt intryck av projektet, där de flesta har angett betyget bra. Majoriteten av deltagarna anser att deras produktion har ökat på grund av projektet. Bland djupintervjuerna kommer produktionen öka, men det är på grund av att de bygger nya anläggningar. Målsättningen är inte nådd men projektet har kommit en bit på väg. För att ytterligare höja produktionen krävs att fler deltar i aktiviteterna, och att det klargörs hur aktiviteten påverkar företaget. Perspektivet bör vidgas om vad som påverkar mjölkproduktionen. Kommunikationen har ökat mellan mjölkproducenterna, vilket syns i både djupintervjuer och undersökningen. Projektet får anses ha kommit långt inom denna målsättning. För att ytterligare öka behöver antalet deltagare öka. Ett snävt synsätt på vad lönsamhet innebär kan påverka de ca 20 % som anser sig ha opåverkad lönsamhet. Två tredjedelar menar dock att lönsamheten har gått upp, och det går därför att säga att projektet har nått delar av målsättningen. I framtiden bör projektet fokusera på detta område, då det är av stor vikt för projektets totala framgång. Grundläggande utbildning i företagsekonomi kopplat till lantbruk skulle kunna förbättra kunskapen om vad som påverkar lönsamheten. Uppföljning är ett sätt att tydliggöra vad projektet gör, och sätta större press på deltagarna. Hållbarheten har påverkats främst inom det sociala, medan den ekonomiska är mindre påverkad. Den sociala påverkan är en naturlig del av varje aktivitet och därför blir det fler tillfällen för social aktivitet. Den ekonomiska är mer avancerad och är begränsad till vissa tillfällen. För att öka behöver fler deltaga i aktiviteterna och för att ta del av verktygen. Fokuset på branschen och förbättringsmöjligheterna har gjort att deltagarna upplever att de blivit mer kompetenta generellt. De upplever inte stor förbättring när det gäller att leda personal, och det behövs mer aktiviteter inom detta område. Nybyggnationen innebär att arbetsmiljön förbättrats, men fokuset är begränsat till detta. Målet angående företagsledarkompetens är inte uppnått, och här handlar det om utbildning och inspiration. Undersökningen visar att aktiviteterna har varit anpassade, och utbudet anses vara mycket bra. Utvärderingarna för enskilda aktiveter bör ge en bra bild, då utlåtanden från deltagare enbart är från de få tillfällen de varit med. Internationaliseringen är det område där projektet inte tagit nämnvärda steg, och kräver att man sätter igång med de aktiviteter som man föresatt sig. 3
Innehållsförteckning Kap 1 Syfte, metod och upplägg...6 1.1 Bakgrund och syfte...6 1.2 Metod och upplägg...6 Kap 2 Undersökning bland mjölkproducenter...7 2.1 Kännedom om projektet Mer Mjölk...7 2.2 På vilket sätt man sett eller hört om projektet...8 2.3 Intryck av hur projektet har fungerat...9 2.4 Hur man deltagit i projektet...12 2.5 Hur aktiviteterna/arrangemangen fungerat...15 2.6 Har projektet påverkat verksamheten...17 2.7 Bidrar deltagandet till ökad mjölkproduktion...18 2.8 Bidrar deltagandet till förbättrad lönsamhet...20 2.9 Bidrar deltagandet till att göra företaget mer hållbart på sikt...22 2.10 Höjer deltagandet kompetensen som företagsledare...23 2.11 Bidrar deltagandet till effektiviseringar och/eller förbättringar...25 2.12 Har aktiviteterna varit anpassade till lantbrukarens behov...26 2.13 Har deltagandet gjort att man fått internationella kontakter...28 2.14 Kollega som deltagit i projektet...29 2.15 Har projektet påverkat kollegans verksamhet...30 2.16 Ökad mjölkproduktion de närmaste åren...32 2.17 Saknas information om projektet, projektets mål och dess aktiviteter...34 2.18 Förslag på hur projektet kan nå ut med information på ett bättre sätt...35 2.19 Företagets kompetens och kunskap...36 2.20 Andra mjölkproducenters kompetens och kunskap...37 2.21 Kön...38 2.22 Ålder...38 2.23 Hur länge man bedrivit mjölkproduktion i egen regi...39 2.24 Storlek på mjölkkobesättning...39 2.25 Areal...41 2.26 Var står man i sitt mjölkföretagande...44 2.27 Antal anställda...45 Kapitel 3 Djupintervjuer med referensgårdarna... 46 3.1 Bakgrundsinformation...46 3.2 Varför ställde man upp som referensgård?...46 3.3 Mål/syfte med deltagandet...47 3.4 Bra/mindre bra med att vara referensgård...48 3.5 Allmänna intrycket av projektet...48 3.6 Hur har man deltagit i projektet...49 3.7 Fungerar aktiviteterna...49 3.8 Rådgivningens påverkan...50 3.9 Rådgivningens påverkan på målen...51 3.10 Volymmålet...51 3.11 Lönsamhetsmålet...52 3.12 Hållbarhetsmålet...52 3.13 Målet för ökad företagsledarkompetens...53 3.14 Kommunikationsmål...54 3.15 Behovsanpassad utbildning och rådgivning...54 4
3.16 Målet för internationell samverkan...55 3.17 Utvecklingen tack vare projektet...55 Kapitel 4 Djupintervju med projektledaren... 58 4.1 Intervju med Lis Eriksson, LRF...58 Kap 5 Analys... 61 5.1 Hur har projektet fungerat?...61 5.2 Kännedomen om Mer Mjölk...61 5.3 Målsättningen angående volym...61 5.4 Målsättningen angående lönsamhet...62 5.5 Målsättningen angående företagens hållbarhet...62 5.6 Målsättningen angående företagsledarkompetens...62 5.7 Målsättningen angående kontakter med andra i branschen...63 5.8 Målsättningen angående behovsanpassad utbildning...63 5.9 Målsättningen angående internationell samverkan...63 5.10 Övrigt...63 Kap 6 Slutsatser... 65 6.1 Hur har Mer Mjölk fungerat?...65 6.2 Kännedomen om Mer Mjölk...65 6.3 Ökad mjölkproduktion...65 6.4 Ökad lönsamhet...65 6.5 Företagens hållbarhet...66 6.6 Kompetens att leda företag...66 6.7 Kontakter med andra i branschen...66 6.8 Behovsanpassad utbildning...67 6.9 Internationell samverkan...67 6.10 Övriga slutsatser...67 6.11 Personliga reflektioner om resultatet...67 Bilagor: Enkäter 5
Kap 1 Syfte, metod och upplägg 1.1 Bakgrund och syfte LRF i Jönköping samt Svensk Mjölk gör en satsning på att öka mjölkproduktionen i länet under en treårsperiod. Områdena som projektet ämnar förbättra är generellt att öka produktionen, skapa kommunikation mellan mjölkproducenter, LRF och andra aktörer, öka lönsamheten, förbättra företagens hållbarhet, öka företagsledarkompetensen, kunna erbjuda behovsanpassade utbildningar, och öka den internationella samverkan. Rapporten syftar till att utvärdera hur långt Mer Mjölk har kommit i sina målsättningar. Utvärderingen är inte den avslutande utvärderingen, utan en delutvärdering. Utvärdering visar, med hjälp av en undersökning bland deltagande och icke deltagande mjölkproducenter, djupintervjuer med referensgårdar, och med projektledaren Lis Eriksson. I slutsatserna presenteras hur projektets olika områden lyckats, samt förslag på hur man kan fortsätta arbeta för att nå längre. 1.2 Metod och upplägg För att kunna utvärdera projektet har tre olika undersökningar gjorts. Under mars månad genomfördes telefonintervjuer med mjölkproducenter som deltagit i projektet, samt med mjölkproducenter som inte deltagit i projektet. Fem djupintervjuer har gjorts med mjölkproducenter på tre olika referensgårdar, och en djupintervju är genomförd med projektledare Lis Eriksson på LRF. Från LRF erhölls 510 adresser, varav 501 adresser var användbara. Totalt genomfördes 199 intervjuer, där 67 st är deltagande mjölkproducenter (återges som deltagare i rapporten) och 132 är icke deltagande producenter (återges som icke deltagande i rapporten). Vid intervjutillfället tillfrågades mjölkproducenten om de deltagit i projektet på något sätt, och svaret på denna fråga avgör vilken av ovan nämnda kategorier personen hamnar i. Av de som varit villiga att ställa upp på intervju har 29 % deltagit på något sätt i projektet. Kapitel två visar resultatet från undersökningen med hjälp av figurer. Kapitel tre återger en sammanfattad bild av svaren från djupintervjuerna med referensgårdarna. Projektledaren Lis Eriksson intervjuades och resultatet återfinns i kapitel fyra. De avslutande två kapitlen analyserar det totala insamlade materialet, för att sedan komma med slutsatser. 6
Kap 2 Undersökning bland mjölkproducenter Kapitlet redovisar resultatet från undersökningen med deltagare och icke deltagare i projektet. 2.1 Kännedom om projektet Mer Mjölk 100 100 96 Deltagit 80 Ej deltagit Procent 60 40 20 0 0 4 Ja Nej Figur 2.1 Har du hört talas om projektet Mer Mjölk? (fråga 1) Det är en marginell skillnad mellan kännedomen hos de deltagande i projektet och de som ej deltagit. Kännedomen är hög hos båda grupperna. 7
2.2 På vilket sätt man sett eller hört om projektet 100 80 82 75 86 88 Deltagit Ej deltagit 60 Procent 40 20 43 27 31 20 28 10 0 Nyhetsbrevet som kommer med mjölkbilen Annonser/artiklar i tidningar Genom kollegor, vänner och bekanta Genom rådgivarna Annat Annat: -Sms från LRF, 9 st -Arlamöte, 7 st -Broschyr, 3 st -E-mail -Genom Arla -Radio -Förening, 1 st -Internet -LRF samlingar -Tidningar -Årsmöte Figur 2.2 På vilket eller vilka sätt har du sett eller hört om projektet? (fråga 2) Det är rimligt att förutsätta att de som deltagit i projektet är mer uppmärksamma gällande information om projektet, vilket figur 2.2 bevisar. De som ej deltagit har inte sett eller hört om projektet i lika stor utsträckning som deltagarna. Annonser/artiklar och nyhetsbrev är de kanaler där flest uppmärksammat inom båda grupper. Här har LRF större kontroll över innehållet och det är rimligt att många deltagare och ej deltagare har tillgång till tidningarna och nyhetsbrevet. 8
2.3 Intryck av hur projektet har fungerat 100 80 Deltagit Ej deltagit 60 60 Procent 40 33 44 20 0 18 16 8 6 8 5 1 0 1 Mycket bra Bra Varken eller Dåligt Mycket dåligt Vet ej Figur 2.3 Vilket är ditt allmänna intryck av hur projektet hittills fungerat? (fråga 3) Vad har varit bra? - Aktiviteterna, 12 st -Öppna upp ögon för mjölkproduktionen, 8 st -Hela projektet, 7 st -Satsningen framåt -Informationen, 6 st -Bygge av fler koplatser, 5 st -Visar en positiv syn av mjölkproduktion -Yngre människor kan satsa på mjölkproduktion -Att man försöker ta fram mjölknäringen, 4 st -Erfarenhetsutbyte mellan lantbrukarna -Bra att inspirera fler att investera i mjölkproduktion, 3 st -Fler ska nu satsa på mjölkproduktion -Har gett inspiration -Finns möjlighet till fortbildning, 2 st -Upplägget -Aktualiserar att det kommer att fattas mjölk i framtiden, 1 st -De har kommit ut med budskapet på ett bra sätt -De som håller i projektet verkar vara målmedvetna och jobbar hårt -Det känns postitvt att leverera mjölk i framtiden -Det sköttes på ett bra sätt -Fler ansökningar till mjölkstallar och mjölkplatser -Fokuserar på att man vill ha mer mjölk -Ger bättre ekonomi -Har gett resultat -Intressant -Lantbrukarna vågar nu satsa framåt -Nyhetsbreven -Projektet har blivit en motor för hela branschen i länet 9
-Skapar mötesplatser för lantbrukare Vad kan bli bättre? -Mjölkpriset skulle vara högre, 14 st -Inriktar sig för mycket på robotmjölkning istället för generationsbytet, 3 st -Man ska tänka på de befintliga gårdarna och vad som kan förbättras där -Uppföljningen -Anpassa projektet efter gårdarnas olika storlekar, 2 st -För sen information med Nyhetsbreven -Mer politiskt intresse -Mer redovisningen av kalkyler -Avräkningspriset måste upp, 1 st -Behövs fler bönder istället för fler ladugårdar -Behövs fler mjölkkor än vad vi har i dagsläget -Bättre ekonomiska förutsättningar -Bättre samarbete mellan husdjursföreningen och projektet -Börja med hur det ser ut på gårdarna -Det ska inrikta sig mer på lönsamheten -Dålig struktur -Få med de yngre -För mycket kurser -För stora visioner -Glömmer bort de redan befintliga producenterna -Gynna en framtida mjölkproduktion -Har inte haft så stor genomslagskraft -Ingen konkret ekonomisk redovisning -Lite för mycket frälsningsmöte -Låg nivå på kurserna -Mer fakta om kostnader -Mer information om lantbrukarna som har byggt ut -Mer information om projektet Mer mjölk -Mer intressanta föreläsare -Måste nå ut till fler -Mjölkpriset styr -Närmre kontakt med mjölkproducenterna -Projektet är mer i Östergötland -Tydligare med att det fattas mjölk -Upplevs som flummigt Vad saknas i projektet? -Fokus på pris och lönsamhet, 5 st -Kunde kontakta mjölkbönderna personligen och ge en individuell rådgivning -Ekonomisk redovisning, 2 st -Bör anpassas efter mindre gårdar, 1 st -Dokumentation till myndigheter -Föreläsningar om att trimma befintlig produktion -Försöka värna om de som tänker sluta med mjölkproduktion -Grundsynen på de stora problemen -Göra mer analyser på gårdarna -Hjälp att hitta mer mark att odla på -Konsumenterna ska veta hur lågt priset är -Kunde vara mer evenemang nära Vrigstad istället för Nässjö -Kurser i utfodring -Mer information om överproduktion 10
-Mer konkret om ekonomin i mjölkproduktionen -Mer kontakt från projektledaren -Mer lokala träffar, att man bekantar sig mer lokalt -Mer långsiktighet -Mer om hur små gårdar ska klara sig -Mer redogörelse för vad som händer efter investering -Mer träffar med kollegor som har lyckats med projektets mål -Stötta de som vill ta över företagen i framtiden och som vill bygga ut -Tydlighet -Uppföljningsdokumentation -Upphandlingar av foder -Verklighetsförankring -Öppenheten av lantbrukarnas ekonomiska situation Nästan två av tre deltagande anser att projektet fungerat bra, och en få deltagare anser att projektet varit mycket dåligt, eller mycket bra. Nästan varannan av de icke deltagande har ingen uppfattning om projektet, vilket inte överraskar då de inte deltagit i projektets olika aktiviteter. Var tredje icke deltagare anser att projektet fungerar bra. I kommentarerna om vad som varit bra med projektet kan man läsa att det har satt fokus på mjölkproduktionen generellt, vilket både deltagare och icke deltagare kan dra nytta av. Det har fört in energi i branschen genom att inspirera, informera om hur man kan satsa och öka kommunikationen och nätverkandet mellan de aktiva. Trots att projektet satsat på att informera om hur priset bara är en del i deras lönsamhet, kommer det upp som det främsta området för förbättring i projektet, vilket inte ligger inom ramarna för projektet. Ytterligare förbättringar handlar till viss del om att anpassa projektet till gårdarnas nuvarande situation. 11
2.4 Hur man deltagit i projektet 100 Figuren överstiger 100 % då fler svarsalternativ är möjliga 80 67 Procent 60 40 20 19 9 8 15 4 0 Seminarier Studiebesök Erfaträffar Temadag Annat Nej, har ej deltagit Figur 2.4 Har du deltagit på något sätt i projektet och i så fall på vilket sätt? (fråga 4) Annat: -Kurs, 4 st -Lyssnat på ordförande vid annat sammanhang, 1 st -Medverkat i tidningsartikel -Möte -Robotträff Varför man ej deltagit: -Tidsbrist, 35 st -Är för gammal och ska snart gå i pension, 13 st -Jag ska sluta med mjölkproduktion, 12 st -Inget intresse, 11 st -Inte varit aktuellt, 9 st -Inget intresse av att bygga ut, 7 st -Har inte möjligheten att bygga ut, 6 st -Är inte i någon investeringfas, 5 st -Kommer behålla den mjölkproduktion jag har, 2 st -Osäker på om jag vill fortsätta med mjölkproduktion -Tycker att det är ett jippo -Tänker minska på mjölkproduktionen -För lång resa, 1 st -Har inte blivit tillfrågad -Har slutat med mjölkproduktion -Har varit med i liknande projekt tidigare -Tycker inte om upplägget -Skeptisk till projektet -Satsar inte så hårt på mjölkproduktionen -Tycker inte att det fyller någon funktion -Visste inte om att den fanns 12
-Är inte aktiv i någon förening Vad skulle behöva förändras för att du skulle delta? -Mer tid för att hinna delta, 11 st -Är mer för de yngre, 6 st -Att någon vill ta över vår gård, 5 st -Att jag ville satsa mer eller bygga ut, 4 st -Har inte varit aktuellt -Mer betalt när man producerar mjölk -Avståndet dit, 2 st -Mer personlig kontakt från projektet -Träffar på lokal nivå -Att de tog upp vetenskapliga framsteg, 1 st -Att EU-stödet dras in -Att lönsamheten blir bättre -Förutsättningarna för att expandera skulle förbättras -Inte intresserad -Mer anpassning efter mindre gårdar -Skulle behöva mer mark -Ökat fokus på produktion, foder och arbetskraft Vad skulle du vilja lära dig mer om inom ditt företagande/mjölkproduktion? -Ekonomi, 23 st -Robotmjölkning, 7 st -Utfodring -Allmänt utvecklas inom alla sektorer, 5 st -Lönsamhet -Avel, 4 st -Kunskap om byggnader -Effektivitet, 2 st -Ekonomiskt stöd -Fertilitet -Kviguppfödning -Lean Production, -Affärsjuridik, 1 st -Alternativ till mjölkproduktion -Anställningsvilkor -Bli bättre på att förhandla -Byggprocessen -Djurhälsan -Efra grupperna -Ekologisk växtodling -Djuret från kalv till ko -Företagsrådgivning -Hur man avvecklar företagandet -Kalvar och rekryteringsdjur -Kalvuppfödning -Kors beteende -Mer datakunskap -Nybyggnation -Närproducerat kraftfoder -Rekrytering -Odla inhemskt -Proteinfoderodling -Öka produktionen 13
Seminarier och temadagar är de aktiviteter som passat deltagarna främst. De som ej deltagit i projektet går att grovt dela in i två grupper, där den ena gruppen har en struktur där projektet inte passat in på grund av exempelvis pensionering. Den andra gruppen vill inte utveckla sin verksamhet, där de inte vill investera i utbyggnad och är nöjda med produktionen. Äldre mjölkproducenter förknippar projektet med yngre deltagare, varför de inte känner att projektet passat dem. Avsaknaden av tid är en stor faktor för de potentiella deltagarna, vilket i sin tur innebär att projektet inte prioriteras. Det är få kommentarer om att innehållet inte stämmer med mjölkproducenternas intresse, istället handlar det om avsaknaden av motivation att utvecklas. Det finns en risk att projektet engagerar de som hade gjort förändringar/förbättringar oavsett projektet Mer Mjölk, och missar de som behöver projektet. 14
2.5 Hur aktiviteterna/arrangemangen fungerat Bas: De som på något sätt deltagit i projektet 100 80 74 Procent 60 40 20 0 15 9 2 0 0 Mycket bra Bra Varken eller Dåligt Mycket dåligt Vet ej Figur 2.5 Hur har de aktiviteter/arrangemang du deltagit i fungerat generellt sett? (fråga 5) Vad har varit bra? -Bra upplägg, 10 st -Bra föreläsare, 8 st -Man delade erfarenheter, 7 st -Intressanta teman, 3 st -Mycket information -Allmänt inspirerande, 2 st -Saklig information -Ambitiöst och genomtänkt, 1 st -Att man satsar på mjölkproduktionen -Bra handledare -Bra idéer, fokus på rätt saker -Bra information om man tänker bygga -Bra kvalité på utbildningarna och seminarierna -Enskilda experter -Gårdarna var väl förberedda -Informativt och intressant -Kursen Trimma din robot -Kommunikationen bland parterna -Kompetent personal -Lagom stora grupper -Lean Production -Lärorikt -Rätt fokus -Uppmärksammade att det behövs mer mjölk -Varierande aktiviteter Vad kan bli bättre? -Fler deltagare, 3 st -Information hämtat från verkligheten och mindre teori -Bättre kursledare, 2 st -Bättre uppdaterade med nyheter inom branschen, 1 st -Fler diskussioner och debatter -Fler kurser på högre nivå -Högre nivå på kunskapen -Längre Erfaträffar -Mer fokus på befintlig produktion -Mer om EU-krav och politiker -Mer satsning på robotmjölkning -Mer öppen tid -Saknas kurser i ekonomi -Större diskussionsutrymme -Uppföljningen 15
De som deltagit är nöjda med aktiviteterna som erbjudits inom projektet, där nio av tio har angett betyg mycket bra eller bra. Upplägget är det som främst gjort deltagarna nöjda, och kvaliteten och engagemanget är ytterligare bidragande anledningar. Möjligheten att träffa och dela erfarenheter med andra deltagare upplevs som bra. Förbättringsområdena handlar om att fokuset borde vara på den befintliga gården och produktionen, och inte enbart på nybygge. Deltagarna önskar att det var fler med på aktiviteterna, vilket också styrks av att de vill ha mer tid för styrd diskussion så väl som för allmän deltagarna emellan. Nivån på kurserna diskuteras, och en högre nivå efterfrågas. 16
2.6 Har projektet påverkat verksamheten Bas: De som på något sätt deltagit i projektet 100 80 60 Procent 40 43 49 20 0 0 Ja, positivt Ja, negativt Nej Vet ej 8 Figur 2.6 Har projektet på något sätt påverkat din verksamhet? (fråga 6) Positivt På vilket sätt? -Har fått nya idéer, 5 st -Har fått mer inspiration att fortsätta med mjölkproduktionen, 3 st -Har börjat bygga -Mer optimistisk -Försöker bli mer effektiva, 2 st -Ekonomiskt positivt, 1 st -Fått framtidstro genom att kunna samtala med andra -Fått nya kontakter -Har börjat med Lean Production -Man känner att det finns den kompetens som man behöver -Mer kunskap -Ska eventuellt börja med kviguppfödning Negativt På vilket sätt? Inga kommentarer Varannan deltagare anser att projektet ej påverkat verksamheten nämnvärt. Detta kan förklaras av att deltagarna har olika syn på vad påverkan är för något. En deltagare anser att nätverket mellan olika mjölkproducenter har påverkat verksamheten, medan nästa deltagare vill ha mer konkreta effekter för att anses ha påverkats av projektet. Det är också svårt att härleda vad som är en effekt av Mer Mjölk, och vad som kommer från andra kanaler. Dessa kan vara delar av förklaringen till den stora andelen icke påverkade. 17
2.7 Bidrar deltagandet till ökad mjölkproduktion Bas: De som på något sätt deltagit i projektet 100 80 Procent 60 40 57 28 20 9 6 0 Ja Tveksam Nej Vet ej Figur 2.7 Volymmålet -Upplever du att ditt deltagande bidrar till idéer och uppslag till en ökad mjölkproduktion i ditt företag? (fråga 7) Motivering: -Man får inspiration från kollegor, 4 st -Jag upplever inte att det har tillfört något, 2 st -Man får mycket inspiration -Man har lärt sig mycket -Allmänt positiv syn, 1 st -Det har med bättre foder att göra, då blir det mer mjölk -Det har varit hög nivå på det man tagit upp på träffarna -Det är stimulerande att delta i olika seminarier -Intressant om generationsskifte -Jag blir mer intresserad -Jag försöker vara positiv när vi har besök -Jag skolar in min son i detta och mitt deltagande har hjälpt mig i detta -Jag tror att jag kommer få bättre lönsamhet med hjälp av dom aktiviteterna jag gått på -Man blir medveten om vad man ska bli bättre på -Man blir mer fokuserad på att producera mer mjölk om man deltar -Man hoppas att det ska ge något positivt tillbaka -Mer kunskap leder till bättre resultat -Nätverksbyggande och ny kunskap -Ska avveckla min mjölkproduktion -Vi har engagerat oss mer än vad vi hade gjort annars -Vi har valt att inte expandera just nu Dryga hälften av deltagarna anser att projektet har bidragit till ökad mjölkproduktion, och främst för att de får inspiration av de andra deltagarna. Nivån har varit hög på kurserna vilket har upplevts som stimulerande, och projektet har påverkat fokuseringen samt 18
engagemanget, och kunskapen leder på sikt till bättre produktion. Var tredje upplever dock inte att projektet har lett till idéer och/eller uppslag för att öka produktionen. 19
2.8 Bidrar deltagandet till förbättrad lönsamhet Bas: De som på något sätt deltagit i projektet 100 80 63 Procent 60 40 20 11 21 5 0 Ja Tveksam Nej Vet ej Figur 2.8 Lönsamhetsmålet -Upplever du att ditt deltagande bidrar till idéer och uppslag för att förbättra lönsamheten i ditt företag? (fråga 8) Motivering: -Man får idéer, 5 st -Man tänker till lite angående lönsamheten, 3 st -Jag blir duktigare, 2 st -Jag upplever inte att det har tillfört något -Att få olika information är positivt, 1 st -Deltagit i bara ett seminarium -Den kursen som hade hjälpt mig lönsamhetsmässigt blev inställd -Det har handlat mera om utökning än lönsamhet -Det måste vara konkreta råd som verkligen ger pengar tillbaka -Det roligaste har varit att träffa kollegor -Det är viktigt att kunna trimma produktionen -Foderkursen jag har gått på var nyttig -Hoppas att bygget vi gjort ska öka lönsamheten på sikt för mjölkproduktionen -Jag blir mer rationell i mitt arbete -Jag har gått kursen som handlar om att hålla koll på ekonomi, kostnader -Kunskapen hjälper -Lean kommer att göra att vi arbetar mer effektivt -Man får fokus på detaljer i produktionen -Man får träffa andra kollegor med andra tankar som kanske vet bättre än en själv -Man kan spara på kraftfoder -Man ser att utvecklingen har gått framåt -Många olika saker kan förbättras i ett företag och dessa punkter belyses -Om man går på en sådan här temadag. För en del handlar det om ekonomin -På lång sikt -På sikt kanske om jag väljer att bli kvigproducent åt någon som deltar i projektet -Styrningen med djurflödet -Var lite intresserad av kvighotell 20
-Vi har blivit effektivare Sex av tio anser att lönsamheten har förbättrats tack vare idéer och uppslag från projektet, men var femte anser att det inte har bidragit. Flera anser att projektet har gjort att man tänker till och att projektet har visat på detaljer som lantbrukaren kan påverka. Som tidigare återkommer kommentarer om att fokuset har varit på utökningen snarare än att förbättra med nuvarande byggnader. En annan kommentar handlar om att råden måste vara konkreta för att man ska få lönsamhet. För att uppleva förbättring bör råden vara av praktisk natur, som kan implementeras i produktionen. 21
2.9 Bidrar deltagandet till att göra företaget mer hållbart på sikt Bas: De som på något sätt deltagit i projektet 100 80 71 Ekonomiskt Socialt Procent 60 40 56 20 20 6 12 14 12 9 0 Ja Tveksam Nej Vet ej Figur 2.9 Hållbarhetsmålet - Upplever du att ditt deltagande bidrar till idéer och uppslag att göra ditt företag mer hållbart på sikt..? (fråga 9) Motivering: -Man förstärker nätverken, 7 st -Roligt att träffas, 3 st -Man byter tankar och erfarenheter med människor som man kanske inte gjort annars, 2 st -Alltid positivt att delta på seminarier, 1 st -Bra att man pratar om de problem och önskemål man har med andra kollegor -Det har inte varit så mycket ekonomiskt tänk -Det har varit mer skriverier i tidningar -Förbättrad arbetsmiljö -Jag kommer inte satsa på mjölk utan övergår till kött -Man får tips och idéer -Man ser inte förändringarna på kort sikt, men kanske på längre sikt -Mer mjölkproduktion på samma antal kor -Mer vaksam på företagets penningskydd -Om man tänker sig att utveckla sitt företag så innebär det kanske att man sysselsätter fler personer på arbetsmarknaden och det är positivt socialt sett -Rent ekonomiskt tror jag inte det eftersom det har med EU att göra -Vi planerar att utöka verksamheten Diagram 2.9 visar hur viktig den sociala aspekten av projektet är. Sju av tio anser att det sociala utbytet bidrar till att göra företaget mer hållbart på sikt. Kommentarerna bekräftar figuren, där stärkta nätverk anses förbättra företagen. Den ekonomiska hållbarheten har inte påverkats i samma utsträckning enligt de deltagande, där var femte är tveksam och dryga en av tio anser att det inte påverkats. Den sociala aspekten är lätt att utvärdera för deltagarna och har en direkt effekt, medan ekonomin påverkas mer på längre sikt och är svårare att mäta för deltagarna. 22
2.10 Höjer deltagandet kompetensen som företagsledare Bas: De som på något sätt deltagit i projektet 100 Allmänt 80 När det gäller att leda personal Procent 60 40 20 52 35 23 22 23 17 14 15 20 19 32 28 När det gäller att skapa en attraktiv arbetsplats 0 Ja Tveksam Nej Ej aktuellt/ Har inga anställda Figur 2.10 Målet för ökad företagsledarkompetens - Upplever du att ditt deltagande höjer din kompetens som företagsledare...? (fråga 10) Motivering: -Man delar med sig av erfarenheter med varandra, 2 st -Behöver mer idéer hur man skapar en attraktiv arbetsplats, 1 st -Beror mest på personkemin -Det ringer många och söker jobb, fastän vi inte söker någon ny arbetskraft -En större arbetsplats gör att man tvingas att bli en bättre arbetsledare -Har deltagit på en kurs angående företagsledarkompetens -Jag går mest på möten som handlar om nybyggnation -Jag har fått en större kompetens inom ekonomi -Kursen handlade inte om det innehållet, men man försöker alltid att förbättra -Kurserna jag har deltagit i har tagit upp ledarskap. Att jag blir mer fokuserad, avspeglas även på medarbetarna -Man blir mer insatt -Man får bättre lokaler att arbeta i när man blir inspirerad att bygga ny ladugård -Man får en bredare syn på andras synpunkter -Man får insyn på hur det är att ha anställda -Man försöker göra sitt bästa -Man lär sig alltid något och man får höra andras tankar och idéer -Marginell skillnad -Vi är i en fas där vi håller på att skapa en helt ny arbetsplats -Viktigt att få personalen delaktig i produktionen Generellt anser cirka hälften av deltagarna att de höjer sin företagsledarkompetens, men på konkret nivå är de mer tveksamma. Knappt var fjärde anser att de har höjt kompetensen att leda personal, och lika stor andel är negativ till utvecklingen. En tredjedel har inte personal och då är det inte applicerbart. Deltagarna är mer positiva vad gäller utvecklingen mot en attraktiv arbetsplats. Med hjälp av kurser och erfarenhetsutbyte har man blivit bättre 23
företagsledare. Den ökade kompetensen totalt sett gör att lantbrukaren blir mer fokuserad, vilket gör honom/henne till en mer medveten företagsledare. 24
2.11 Bidrar deltagandet till effektiviseringar och/eller förbättringar Bas: De som på något sätt deltagit i projektet 100 80 69 Procent 60 40 23 20 0 6 Ja Tveksam Nej Vet ej 2 Figur 2.11 Kommunikationsmål/Mötesplatser - Upplever du att ditt deltagande leder till att du, genom kontakter med andra i branschen, får uppslag till idéer som lett till effektiviseringar och/eller förbättringar i ditt företag? (fråga 11) Motivering: -När man träffas får man nya uppslag. Man får små idéer, 14 st -Bättre byggnation för mjölkproduktion, 1 st -Inga direkta kopplingar i mitt företag, men den som investerat nytt kanske ser dem -Jag får tips från av kollegor -Jag har bara deltagit vid ett tillfälle och då fick jag inget uppslag -Jag har bara varit på ett seminarie, inledande -Jag har blivit mer effektiv, även innan deltagandet -Jag har nog varit med för lite -Jag ska bygga ett nytt kalvstall -Lean Produktion är något vi lutar åt nu -Man försöker förbättra sina egna svagheter -Man har inte alltid de bästa lösningarna själv -På lång sikt -Vi tog tag i att bygga nytt Majoriteten anser att projektet har inneburit kontakter med andra i branschen som i sin tur delat med sig av erfarenheter. Möten innebär nya uppslag, och här har de lett till lean production och till och med beslutet att bygga nytt. Nästan en fjärdedel anser sig vara opåverkade, vilket kan förklaras av att de inte deltagit tillräckligt mycket och på så sätt missat möjligheterna att utöka sitt nätverk. 25