Norovirus i vatten - vad vet vi och hur kan kunskapen användas? Avstamp från genomförda projekt Elisabeth Hallin
Innehåll Bakgrund Projektet Resultat Slutsatser Foto: Scandinav Sid 3.
Dricksvattenburna sjukdomsutbrott i Sverige 1992-2011 78 utbrott sammanlagt ca 72 000 smittade Sid 4. http://www.folkhalsomyndigheten.se/pagefiles/22024/sjukdomsutbrott-vatten-1992-2011.pdf
Orsakande agens Sid 5.
Antal fall per agens Ca 80 % av fallen orsakade av Cryptosporidium från utbrotten i Östersund och Skellefteå Livsmedelsverket uppskattar ca 175 000 fall av svår gastroenterit per år i Sverige, motsvarande att en person blir sjuk var 40:e år av dricksvattnet Sid 6.
Norovirus Norovirus tillhör familjen Calicivirus Norovirus är en vanlig orsak till gastroenterit världen över, kallas ofta för vinterkräksjuka Norovirus kan spridas via kontaminerat vatten Norovirus, elektronmikroskop. Foto: Kjell-Olof Hedlund, Folkhälsomyndigheten Flera vattenburna utbrott Går inte att odla Flera forskargrupper håller på att utveckla metoder för att påvisa norovirus i vatten Foto: Jörgen Wiklund, Scandinav Sid 7.
Syfte Syftet med projektet är att sammanställa befintlig kunskap inom virus i vatten-området. Hur har resultaten använts av projekten? Vilken kunskap har vi och vilka kunskapsluckor finns? Foto: Johner, Scandinav Sid 8.
Inkluderade projekt (urval) FOOD-VIRUS Reducing the risk from foodborne viruses in the Nordic countries, 2008-2011 NORVID Humanpatogena virus i Svenska vattentäkter, 2009-2012 VISK Virus i vatten Skandinavisk kunskapsbank, 2010-2013 Viroclime Impact of climate change on the transport, fate and risk management of viral pathogens in water, 2010-2012 Sid 9.
Andra publikationer (urval) Schultz et al. 2011, Collaborative validation of a rapid method for efficient virus concentration in bottled water. International journal of food microbiology. Maunula et al. 2012, Presence of human noro- and adenoviruses in river and treated wastewater, a longitudinal study and method comparison. Journal of water and health. Grøndahl-Rosado et al. 2014, A One Year Study on the Concentrations of Norovirus and Enteric Adenoviruses in Wastewater and A Surface Drinking Water Source in Norway. Food and environmental virology. Petterson et al. 2015, Variability in the recovery of a virus concentration procedure in water: Implications for QMRA. Water research. Sid 10.
Metod för att detektera virus i vatten Förfiltrering/ förbehandling Flockulering Viruskoncentrering Eluering/ resuspendering Nukleinsyraextraktion Realtids- PCR Sekundär koncentrering Sid 11. Membranfiltrering. Foto: Elisabeth Hallin
Slutsats - Metoder Olika metoder varierar i Metodologin Vilka virus som används som processkontroll Utvärdering Lågt utbyte i metoderna Hämning sker i PCR-stegen Foto: Daniel Olsén, Shiny Happy People Vattenkvaliteten verkar påverkar utbytet Val av kontrollvirus påverkar utbytet Viabilitet Gemensam syn på kontroller och utvärdering av metoderna! Sid 12.
Slutsats - Barriärverkan Fiktivt vattenverk flockning/sedimentering/snabbfiltrering, eventuellt följt av ytterligera avskiljande steg och desinfektion. Vattenverk i Västra Götaland koagluering/flockulering/sedimentering, snabbfilter, långsamfilter, klodesinfektion Vattenverk i Norge koagulering/flockulering, snabbfilter, aktivt kol, UV-desinfektion, klordesinfektion Alla uppvisar god rening av virus under normala förhållanden Riskerna ligger i tillfällig högre koncentration av virus och/eller suboptimala processer Sid 13.
Sammanfattning Det finns stora processförluster inom metoderna I stort sett alla drar slutsatsen att det finns norovirus i ytvatten under framförallt de kalla månaderna Använd MBA och/eller QMRA som stöd i utvärdering av barriäreffekt av vattenverk och tänk på avvikande scenarion Lär känna ditt vatten Sid 14. Foto: Lars Owesson, Scandinav
Tack till Svenskt Vatten Utveckling Caroline Schönning, Folkhälsomyndigheten Sara Byfors, Folkhälsomyndigheten