Växjö Cykelväginventering 2013 TRAFIK- OCH STADSMILJÖAVDELNINGEN Tekniska förvaltningen Växjö kommun
Colin Hale cahale@gmail.com 0729 33 53 63 22-01-14
Bakgrund och innehåll Den här rapporten är ett komplement till inventeringstabellerna över Växjös cykelvägar. Inventeringen genomfördes mellan oktober och december 2013 längs vägar från Cykelvägkartan och Cykelvägplanens huvudcykelvägkarta. Problemen som noterades gjordes cyklandes på en stadscykel i stan, men det finns många olika sorters cyklister och det är viktigt att tänka på det under inventeringen. Följande är en ofullständigt lista av olika cyklister och vanor: Nya vuxencyklister Barn och unga cyclister Gamla cyklister Cyklister som kör med en hand som de pratar i mobilen Trehjulingar cyklar Cykel + vagn Lastcykel: både två och tre hjul Cyklister med dåligt framlyse Cyklister som skjutsar på pakethållaren Rapporten är uppdelad i två delar, där den första beskriver åtta olika problemtyper ( 1.1-1.8) med 27 underkategorier. Den andra delen ( 2.1-2.9) beskriver mer i detalj de olika problemen samt ger några förslag på lösningar. 1. Problem 3 1.1 Gropar 4 Hål Flera hål Infällt avlopp eller lock Beläggning glapp 1.2 Kantstener 6 Olägenhet Säkerhetsproblem 1.3 Vägbeläggning 7 Grov beläggning Gupp Saknas avsnitt Sprickor 1.4 Sikt 9 Löst underlag Korsning - cykelväg, vegetation Korsning - cykelväg, staket eller annat Korsning - väg, vegetation Korsning - väg, staket eller annat Tunnel 1.5 Flyt 12 Korsning Cykelvägproblem Gående konflikt Bilkonflikt Förvirring Blockering Cykelväglogik Koppling 1.6 Skylt 16 Saknas vägskylt Saknas rikting på vägskylt 1.7 Grinder 17 Saknas korsning - eller varningsskylt 1.8 Rondell 18 2. Övriga problem och förslag 19 2.1 Osynliga cykelbanor 20 2.2 Marking av cykelbanor 21 2.3 Markering av fara 22 2.4 Koppling 23 2.5 Konsekvent 23 2.6 Skolor 24 2.7 Industriområdet 24 2.8 Cykel prioritiet 25 2.9 Cykelfartvägar 25 Tankar om inventeringen 26 2
1. Problem Problemen samlades ihop via ett Google Docs-formulär, där varje punkt innehåller: Datum och tid GPS koordinater Kategori Sub-kategori Åtgärd Beskrivning Bilder 1 Med GPS, kan man få utförligare information om problemområdet och det kan också användas som referens i framtiden. Komplicerade problem inkluderar mer information i beskrivningen. Åtgärdar definieras enligt följande: Lätt en enkel förandring (t.ex. saknas skylt) Mellan en mer komplicerad reparation (t.ex. ny asfalt) Svårt en stor reparation eller designförbättring (t.ex. rondell) 1 Bildfunktionen i formuläret tillkom under inventeringens gång, varför inte alla problempunkter beskrivs med bild i tabellen. Dock finns det många fler bilder i bildarkivet. 3
1.1 Gropar Hål Ett hål eller lucka i asfalten som kan vara en störning eller säkerhetsproblem för cyklisten. Antal: 43 Flera hål Flera hål i ett område som behöver repareras i större omfattning. Antal: 17 4
Infällt avlopp eller lock Ett lock eller avlopp som sitter under ytan, tillräckligt för att vara en störning eller säkerhetsrisk för cyklisten. Antal: 132 Beläggning glapp Ett stort glapp mellan två beläggningar - kullerstenar och asfalt till exempel. Antal: 7 5
1.2 Kantstener Olägenhet En kant som kan störa eller överraska en cyklist. Antal: 53 Säkerhetsproblem En kant som kan vara farlig eller som kan skada cykeln. Antal: 48 6
1.3 Vägbeläggning Grov beläggning Ett stort område med grov beläggning. Antal: 62 Gupp Ett gupp stort nog att kunna orsaka olyckor. Antal: 14 7
Saknas avsnitt En stor del asfalt saknas, ofta tvärs över hela banan. Antal: 32 Sprickor En spricka eller område med flera sprickor i vägen eller vägbanan som är tillräckligt bred för att fånga ett cykeldäck och utgöra en risk för cyklisten. Antal: 28 8
Löst underlag En betydande del av grus, smuts eller vegetation täcker vägen. Antal: 3 1.4 Sikt Korsning - cykelväg, vegetation Dålig sikt vid en korsning mellan två cykelvägar på grund av vegetationen - ofta vid en privat bostad. Antal: 45 9
Korsning - cykelväg, staket eller annat Dålig sikt vid en korsning mellan två cykelvägar som orsakas av staket eller andra hinder som blockerar cyklistens sikt. Antal: 6 Korsning - väg, vegetation Dålig sikt vid en korsning mellan en cykelbana och väg orsakas av staket eller andra hinder som blockerar cyklistens eller bilförarens sikt. Antal: 27 10
Korsning - väg, staket eller annat Dålig sikt vid en korsning mellan en cykelbana och väg orsakad av staket eller andra hinder som blockerar cyklistens eller förarens sikt. Antal: 10 Tunnel Tunnlar kan orsaka problem med sikten, särskilt där cykelvägar korsar nära ingången till tunneln. Cykelbanor som tappar i höjd mot blinda korsningar skapar potentiellt osäkra förhållanden för cyklister som närmar sig från motsatta riktningar. Antal: 19 11
1.5 Flyt Korsning En korsning av cykelväg och väg som är förvirrande, bristfällig och/eller har dålig sikt. Antal: 14 Cykelvägproblem Problem som inte passar in i de andra kategorierna, till exempel dålig belysning eller potentiell fara i närheten av vägen. Antal: 15 12
Gående konflikt Flera cykelvägar går genom områden med många fotgängare. Det begränsar cyklistens framkomlighet och skapar osäkra förhållanden. Antal: 6 Bilkonflikt En potentiell konflikt mellan cykel och bil, till exempel kan cykelvägens design placera cyklisten på vägen på ett osäkert sätt. Konflikt uppstår också genom att bilar parkerar på cykelbanan. Antal: 21 13
Förvirring Cykelbanans riktning inte är uppenbar och ibland mer komplicerat än att bara lägga till en skylt. Antal: 18 Blockering Ett objekt befinner sig på cykelvägen och begränsar cyklistens rörlighet och kan tvinga ut hen på vägen. Antal: 17 14
Cykelväglogik Den här cykelväg är inte logiskt, och kanske finns det ett bättre alternativ. Antal: 11 Koppling Det är dålig anslutning mellan cykelvägar - ofta skapar cyklister sin egen väg. Antal: 9 15
1.6 Skylt Saknas vägskylt Det saknas tecken för att indikera riktningen - särskilt med färgade linjer. Antal: 59 Saknas rikting på vägskylt Skyltar för att visa riktning saknas på den blå stolpen - i ena riktningen, på färgade cykelvägar. Antal: 8 16
Saknas korsning - eller varningsskylt Avsaknad av korsnings- och väjningsmarkering för att se till att bilister stannar och ser upp för cyklister innan de korsar cykelbanan. Antal: 172 1.7 Grinder Grinderna begränsar cyklistens framkomlighet - särskilt lastcyklar, trehjulingar och cyklar med vagn. Antal: 127 17
1.8 Rondell De flesta rondeller är utformade så att cyklisterna kör i cirkel med bilar. Detta är en farlig lösning eftersom bilar inte ger företräde för cyklisten i rondellen som avsett. Antal: 15 (som är särskilt dålig) 18
2. Övriga problem och förslag Den andra delen av den här rapporten kommer att ägnas åt problemområden som behöver undersökas mer noggrant. Exempel finns markerade på kartan ovan. Några av problemen har även förslag på lösningar. 19
2.1 Osynliga cykelbanor Många cykelbanor i Växjö är osynliga för bilförare eftersom de saknar markeringar och skyltar. Bilförare fortsätter genom banan utan att lägga märke till varken cykelbana eller cyklist. Denna bild är tagen längs Skogslyckevägen - en väg med flera exempel på osynliga cykelbanor som korsar bilvägar. När en cykelväg är osynlig, kommer bilförare använda dem för andra ändamål, till exempel parkering. Det är vanligt att se bilar parkerade i cykelbanor där märkningen är dålig, både i stadens centrum, inom kommersiella områden och i bostadsområden. På detta foto, till exempel, är lastbilar parkerade på cyklebanorna på båda sidor av Smedjegatan i Västra Mark - ett vanligt problem i området. 20
2.2 Marking av cykelbanor Färgad cykelväg och markeringar kan bidra till att identifiera cykelbanor längs vägar och i korsningar. Bilförare är mer benägna att ge efter för cyklister och minska parkering i cykelbana. Detta foto visar en färgad cykelkorsning i Polen. Foto: Petr Vilgus, Wikimedia Commons I områden med hög trafikvolym, som i stadens centrum och i kommersiella områden, kan det vara nödvändigt att installera fysiska hinder för att hindra bilar från parkering eller körning på cykelväg. Detta skulla till exempel hjälpa på cykelbanan längs Hjalmar Petris väg, där cyklister kör i båda riktningarna på samma sida. Det är både farligt och obehagligt med de breda lastbilarna och den höga trafikvolymen. Foto: Ken Ray, http://livininthebikelane.blogspot.se 21
2.3 Markering av fara Några risker som avlopp och gupp eller korsningar med dålig sikt behöver ibland inte komplicerade reparationer, det skulle kunna räcka med bättre markeringar för att kommunicera potentiella risker. Bilden till vänster visar en potentiellt farlig korsning mellan två cykelvägar. Båda vägar leder ner mot en korsningen med dålig sikt. Exempel på vägmarkeringar för bilar kan också tillämpas på cykelbanor. Målade mönster i korsningar skulle kunna användas på cykelvägarnas risk- eller problemområden som inte kan lösas på annat vis. 22
2.4 Koppling Ett vanligt klagomål från cyklister och en vanlig observation under inventeringen är bristen på kontinuitet och kopplingen mellan cykelbanor. Ibland hamnar de på olämpliga och obekväma ställen och ibland i vägkorsningar med dålig eller ingen markering. Till exempel: vägar som korsar flera villagator. De färgade vägarna fungerar bra för att koppla ihop de olika områdena i staden och mer bör läggas - särskilt genom staden i öst-västlig riktning. 2.5 Konsekvent Det finns exempel på inkonsekvenser i Växjös cykelinfrastruktur. Till exempel är inte alla rondeller utformade för att användas på samma sätt. Några korsningar kräver att cyklisten måste korsa vägen på olika sätt. Bilden till vänster visar samma korsning - i ena änden, en smidig övergång från en yta till en annan. Vid den andra änden, en irriterande kansten. 23
2.6 Skolor I flera områden kring skolor saknas det bra cykelinfrastruktur som är lämpliga för ungdomar och barn. Många ungdomar cyklar på villagator eller på trottoaren längs trafikerade vägar. I dessa områden är säkerheten högsta prioritet och infrastrukturen bör återspegla detta. Bra cykelbanor och markeringar fungerar som en inbjudan och en uppmuntran till mer cykling och till att främja en säker cykling med säkra förhållanden för unga cyklister. Människor reser till och från skolor dagligen så det är en viktig plats för att påverka rutiner och beteenden. Foto: Google Maps 2.7 Industriområdet Kommersiella och shoppingområden har höga trafikvolymer som innebär osäkra förhållanden för cyklister. Stora bilar (t.ex. lastbilar) med dålig sikt kräver separata cykelbanor med visuella och fasta markeringar för att skilja fordonen från cyklisterna. Det är områden dit människor reser till och från varje dag. De är områden med rutin som därmed kan ha stor betydelse för ett förändrat beteende. Bra cykelinfrastruktur som är synlig i rutin-områdena blir en effektiv metod för att uppmuntra till mer cykling. Exempel inkluderar Västra Mark (Arabygatan, Smedjegatan, Hjalmar Petris väg, Hammerdalsvägen), Norremark, Evedalsvagan, Alegatan-Kvarnvägen, Lantmannavägen, Systratorpsvägen, Alevägen, Grand Samarkand, Marketenterivägen och Norremarksvägen. Foto: Google Maps 24
2.8 Cykel prioritiet Cykel prioriterade områden är viktiga vid korsningar och för att öka statusen för cykling i staden. Att etablera cykelhighway genom staden är ett effektivt sätt att förflytta människor på ett säkert och snabbt sätt med cykeln. Smalspåret kan till exempel ta människor från Evedal, Sandsbro, Hovshaga och Araby till centrum och stationen. Det kan också ge säker framkomlighet för folk till familjedestinationer som stranden vid Evedal och Araby park. Växjö runt är en vanlig väg för både transport-och fritidscyklister. Det finns dåliga vägkorsningar, i Öster till exempel som bör ge prioritet åt cyklister. Bilden här visar en cykelbana korsar vägen - kräver att bilister stannar och ser efter cyklister innan de fortsätter. 2.9 Cykelfartvägar Foto: Google Maps Gågator kan utgöra konfliter mellan snabba cyklister och fotgängare, i synnerhet längs Storgatan som ligger längs två färgade cykelvägar. Cykelfartsområden som de i Holland skulle kunna inrättas i stadens centrum. De ger till exempel cyklisterna alternativ att välja andra vägar än gågatorna. Dessa påverkar inte trafiken med annat än att bilhastigheten sänks och det ges utrymme för cykelparkering. Cyklister kan då röra sig med större lätthet och mer säkert genom stadens centrum. Att etablera prioritet för cyklister i centrum bidrar till att upprätthålla och förmedla stadens önskan om att bli en cykelstad. Foto: Google Maps 25
Tankar om inventeringen Det finns uppenbart ett starkt intresse för att förbättra kvaliteten och tillgängligheten i Växjös cykelinfrastruktur och att öka säkerheten för cyklister och fotgängare. Inventeringen bör bli en kontinuerlig process som upprätthåller en dialog mellan cykelvärlden och kommunen. Denna kontinuerliga dialog kommer att bidra till att lösa infrastrukturproblem när de uppstår, förbättra kvaliteten på infrastrukturen och cyklisternas förutsättningar och med hjälp att prioritera planeringsstrategier för framtiden. 26