Dagvattenrening tekniker, implementering, underhåll, funktion i nordiskt klimat Godecke Blecken Universitetslektor i VA teknik, tekn dr Stadens vattensystem, Luleå tekniks universitet Mail: godble@ltu.se, +46 (0)920 491394
ET ET ET YTAVR YTAVR YTAVR INF Naturlig vegetation 0% hårdgjord yta INF Bostadsområde 20-50% hårdgjord yta INF Stad 75-100% hårdgjord yta
SVU rapport: kunskapssammanställning Baserad på litteraturstudie, forskning på LTU och egen erfarenhet Litteraturstudie: huvudsakligen vetenskapliga artiklar Stormwater OR Urban Runoff AND NAMN PÅ TEKNIK AND Treatment OR Pollutant OR Removal
SVU rapport: kunskapssammanställning Baserad på litteraturstudie, forskning på LTU och egen erfarenhet Litteraturstudie: huvudsakligen vetenskapliga artiklar Stormwater OR Urban Runoff AND NAMN PÅ TEKNIK AND Cold OR Winter
SVU rapport: kunskapssammanställning Baserad på litteraturstudie, forskning på LTU och egen erfarenhet Litteraturstudie: huvudsakligen vetenskapliga artiklar Stormwater OR Urban Runoff AND NAMN PÅ TEKNIK AND Sweden
SVU rapport: kunskapssammanställning Baserad på litteraturstudie, forskning på LTU och egen erfarenhet Litteraturstudie: SVU-rapporter, erfarenheter från kommuner mm.
SVU rapport: kunskapssammanställning Fokus på reningsanläggningar, t ex. dammar, våtmarker, filter mm. Även andra anläggningar inkluderas som påverkar dagvattenkvalitén (t ex. gröna tak) eller kan ha reningseffekt (t ex. infiltration, svackdiken: huvudsyfte kvantitet, men även rening kan uppnås)
Dammar Huvudprocess: sedimentation Rening av TSS och partikelbundna föroreningar, inte/mindre effektiv: lösta föroreningar, kväve Utformning viktigt för att erhålla en bra rening Underhåll (tömning) Egen anläggning eller första reningssteg
Utformning Persson, 1999. Hydraulics Efficiency of Constructed Wetlands and PondsWater Sci Technol.
Photo courtesy of Dr. Michael Barrett, Univ. of Texas at Austin
Underhåll Borttagning av sediment Förreningsdamm har fördelar eftersom grövre sediment renas Vad görs med sedimentet?
Underhåll Inspektion av anläggningens hydrauliska delar Rätt vattennivå? Igensättning av in-/utlopp?
Photo courtesy of Prof W.F. Hunt, NC State Univ, USA
Flytande våtmarker Kan implementeras i dammar Förbättrad rening, t ex. av näringsämnen Ganska ny teknik, lite praktisk erfarenhet, inga långtidsstudier.
Dagvattenvåtmarker Bättre rening än damm: - även bio-geo-kemiska processer; t ex för rening av näringsämnen - ofta längre uppehållstid jämfört med damm
Utformning Olika djup Mindre damm för för-rening av sediment
Funktion under vintern I princip gäller samma som för dammar Bio/geo-kemiska processer mindre effektiva under vintern. Varierande resultat i olika studier.
Underhåll Liknande underhåll som för damm Regelbunden inspektion av utloppet viktig för att upprätthålla vattennivån
Which one is the Wetland and the Pond?
Bäckaslöv våtmark, Växjö Byggd 1994 Avrinningsområde: 320 ha Mätningar 1997 och 2012/13
Föroreningskoncentrationer: inlopp, efter dammen och efter våtmarken 6 Concentration of TN (mg/l) 5 4 3 2 1 III 0 Station Year P1 P2 1997 P3 P1 P2 2013 P3 Jämförelse 1997-2013
Reningsfunktion av dammar och våtmarker under vintern Kan vara sämre pga. - isbildning (syrebrist, ojämnt flöde) - kalla temperaturer (mindre bio/geokemisk aktivitet, mindre antal anpassade växtarter) - vägsalt (mer lösta föroreningar) Men t ex. studier i Växjö har inte visat problem under vintern.
Huvudsyfte rening. Bräddning vid intensiva regn Filtermaterial ofta jord/sand blandningar: störst andel av reningen Växter: bidrar också till reningen minskar igensättningen estetik Dagvattenbiofilter, växtbäddar, rain garden
Funktion av ett dagvattenbiofilter overflow
Underhåll Problem: igensättning Kontroll bräddbrunn Kontroll vegetation
Reningsförmågan av biofilter under vintern
Reningsförmågan av biofilter under vintern: Salt och temp.
Anpassat filtermaterial för kalla klimat Mindre andel fina partiklar, därför bättre infiltration vid kalla temperaturer Kompromiss mellan infiltration och rening
Andra filtertyper/material Många olika filtermaterial med bra adsorptionsförmåga (rening av lösta ämnen). Kan implementeras på olika sätt I dagvattensammanhang (brunnsfilter, efterpolering, mm.) Långtidsfunktion? Underhåll / intervall för filterbyte?
Svackdiken och översilningsytor Huvudsyfte: avledning och fördröjning (v svackdike < v ledning ), beroende på utformning av utloppet även magasinering (För-)rening pga. sedimentation
Underhåll Gräsklippning Regelbunden kontroll
Underhåll Gräsklippning påverkar rening och flödeskapaciteten
www.bae.ncsu.edu/stormwat Eroding Swales
Funktion under vintern Inga större problem Kan användas som snöupplag
Bioswales Fler/högre växter bidrar till bättre rening.
Infiltrationsanläggningar/ vattengenomsläppliga ytbeläggningar Ingen fokus på rening, men viss rening möjlig genom upptagning av föroreningar Dock även grundvattenförorening möjlig Kräver regelbundet underhåll, annars igensättning.
Igensättning!
Effektiv fördröjning Gröna tak Vattenkvalitet: olika resultat beroende på studie: ibland utsläpp av föroreningar, ibland bra vattenkvalitet
Exempel: Gröna tak i Luleå Högre Cu och N koncentrationer i dagvattnet från gröna tak jämfört med plåttak. Tvärtom för alla andra metaller.
Underhåll Gödsling kan påverka vattenkvalitén
Underhåll Gödsling kan påverka vattenkvalitén Funktion under vintern/i kallt klimat Inga större problem med hänsyn till vattenkvalitét