Intern ekonomi och arbetsfördelning i dagens familjer

Högskolan i Halmstad Sociologiska Institutionen C-uppsats 15 juni 2009 Intern ekonomi och arbetsfördelning i dagens familjer Författare: Caroline Pettersson och Kamilla Rickerli Handledare: Eva Schmitz och Lars-Olof Hilding Examinator: Martin Berg Vårterminen: 2009

Abstract Författare: Caroline Pettersson och Kamilla Rickerli Titel: Intern ekonomi och arbetsfördelning i dagens familjer C Uppsats Handledare: Eva Schmitz och Lars-Olof Hilding Examinator: Martin Berg Sociologiska Institutionen vid Högskolan i Halmstad Denna uppsats handlar om den interna ekonomins uppdelning och arbetsfördelningen av hushållssysslorna i familjer. Vår studie utgår ifrån en enkätundersökning med 40 familjer och 8 djupintervjuer, som visar hur uppdelningen ser ut samt hur familjerna själva ser på sin arbetsfördelning och uppdelning utav deras interna ekonomi. Syftet med undersökningen är att se hur fördelningen ser ut i dagens familjer när det kommer till vem som gör vad i hemmet, vem som betalar för vad och om det finns några samband mellan detta och parens internt relativa inkomst och/eller utbildningsbakgrund. Vi har även ställt frågor till våra informanter om hur de uppfattar sin generations arbetsfördelning och interna ekonomiska uppdelning i jämförelse med deras föräldrageneration. I vår uppsats har vi valt att använda litteratur som handlar om hur familjen och roller inom familjen har förändrats. När vi visar den forskning som vi har använt oss utav presenterar vi denna utifrån tre olika teman, Hushållsarbetets uppdelning, Ekonomiska resurser och makt samt Den könssegregerade arbetsmarkanden. Dessa olika teman innehåller bl a teorier från Beck & Beck-Gernsheims och Christine Romans & Göran Ahrnes teorier. Våra resultat visar att det fortfarande är kvinnan som har det största ansvaret när det gäller hushållet, även om männen mer än vad deras pappor gjorde, i viss mån bidrar till hushållssysslorna och skötsel av barnen. Vi kunde i vår studie även se att kvinnorna var mindre nöjda med uppdelningen av hushållsarbetet än vad männen var, en önskan om att männen aktivt skulle delta mer avseende barnen uttryckte en del av våra kvinnliga informanter. Resultatet visar även att den ekonomiska uppdelningen är mer jämställd än vad arbetsfördelningen är, detta skiljer sig också lite från föräldragenerationen där papporna i många familjer ensam ansvarade för den interna ekonomin och mammorna blev tilldelad en hushållskassa. Nyckelord: Familjer, inkomst, kön, utbildning, individualisering, hushållsarbete, ekonomi

Innehållsförteckning Förord 1. Inledning...1 1.1 Syfte och problemformulering...1 1.2 Perspektiv och avgränsningar...3 1.3 Uppsatsens disposition...3 2. Bakgrund...4 3. Tidigare forskning...6 3. 1 Hushållsarbetes uppdelning...6 3. 2 Ekonomiska resurser och makt...7 3. 3 Den könssegregerade arbetsmarkanden...9 4. Teoretiska utgångspunkter...10 4. 1 Patriarkat...10 4. 2 Familjen - hushållet och inkomstfördelningen mellan man och kvinna...11 4. 3 Individualisering...13 5. Metod...14 5. 1 Val av metod/metoddiskussion...15 5. 2 Avgränsning...18 5. 3 Tillvägagångssätt vid insamling av information...19 5. 4 Etiska överväganden...22 5. 5 Egen förförståelse/värderingar...23 6. Resultatredovisning...23 6. 1 Hushållsarbetets fördelning resultat av enkätsvar...24 6. 2 Hushållens ekonomifördelning resultat av enkätsvar...30 6. 3 Koefficientresultat...34 6. 4 Resultat av enkätens fria frågor...36 6. 4. 1 Skillnader i arbetsfördelning i hemmet...36 6. 4. 2 Likheter i arbetsfördelning i hemmet...37 6. 4. 3 Skillnad i ekonomisk uppdelning...37 6. 4. 4 Likhet i ekonomisk uppdelning...37 6. 4. 5 Övriga kommentarer...37 6. 5 Resultat av intervjuerna enligt teman...38

6. 5. 1 Intervju med familj nr 1...38 6. 5. 2 Intervju med familj nr 2...40 6. 5. 3 Intervju med familj nr 3...41 6. 5. 4 Intervju med familj nr 4...43 7. Analys och sociologisk tolkning...45 7. 1 Arbetsdelningen i hemmet...45 7. 2 Manliga respektive kvinnliga sysslor...46 7. 3 Orsaker bakom hushållets arbetsuppdelning 47 7. 4 Orsaker bakom föräldraledighet...48 7. 5 Skillnader mot föräldragenerationen 49 7. 6 Likheter med föräldragenerationen...49 7. 7 Den interna ekonomiska uppdelningen...50 8. Reflektioner...52 9. Litteraturförteckning...55 Bilagor Bilaga 1 Bilaga 2 Följebrev till enkäten Intervjuguide

Förord Att skriva den här C-uppsatsen har varit mycket lärorikt, intressant och roligt men samtidigt även jobbigt. Att skriva om samma kapitel flera gånger och vända och vrida på många perspektiv och teorier tar på krafterna. Genom att få ta del av all intressant litteratur och olika teorier och få information från våra informanter som deltagit i studien, har vi lärt oss mycket. Vi är därför mycket stolta över att vi nu är färdiga med vår uppsats som vi lagt ner mycket tid och möda på och känner oss väldigt nöjda med. Vi vill här passa på att tacka alla våra informanter som deltagit i vår studie genom att svara på vår frågeenkät samt även tacka de familjer som deltagit i våra djupintervjuer. Utan er alla hade vi aldrig kunnat genomföra vår studie och följaktligen inte heller kunnat skriva denna uppsats. Till våra handledare Eva Schmitz och Lars-Olof Hilding vill vi också rikta ett stort tack, ni har varit till stor hjälp för oss i detta uppsatsarbete. Slutligen vill vi tacka våra närmaste för allt stöd och uppmuntran de gett oss under tiden för våra studier och arbetet med denna uppsats. Ett särskilt tack till Paul Rickerli som har varit till mycket stor hjälp för oss speciellt i sammanställandet av empirin till denna uppsats, tack för ditt engagemang och stöd. Högskolan i Halmstad, 1 juni 2009 Caroline Pettersson Kamilla Rickerli

1. Inledning Samhället idag med dess familjebildning och arbetsuppdelning ser inte likadant ut eller grundar sig på samma faktorer som för ca 50 år sedan. Vi lever nu i ett samhälle där individualismen är väldigt stark, något som bl a visar sig i lagstiftningen där man istället för familj lagstiftning nu ser till individen som eget rättsobjekt, man sambeskattar inte heller makar längre. Individen är numera i centrum istället för som tidigare som del av ett sammanhang exempelvis familjen. Vi går mot en utveckling med fler ombildade familjer, kärnfamiljen är inte längre den enda familjekonstellationen, i samband med detta kommer individerna längre och längre ifrån det ekonomiska ansvaret gentemot varandra. Individualismen har även skapat en frigörelse från de traditionella rollerna i familjerna och därmed skapat mer jämlika villkor. Kvinnan är inte längre lika ekonomiskt beroende av mannen som hon var förr och inte heller längre rättsligt underställd mannen, vilket har betytt att de patriarkala relationerna förändrats i många familjer (Denvall, V och Jacobsson, T 1998:227). Under de senaste decennierna ser vi hur olika typer av nya familjebildningar växer fram. På grund av det stora antalet separationer och skilsmässor följer många nybildade familjer med både mannens och kvinnans barn från tidigare förhållanden samt eventuella gemensamma barn. En del människor väljer att bo sambo eller vara gifta men avstår helt från att skaffa barn, ytterligare andra väljer idag att leva som särbos. Vilket också har inneburit förändringar i familjens funktion och hur beroendet mellan makarna förändrats. Utifrån dessa förändrade relationer vill vi skriva om hur arbetsfördelningen ser ut i dagens familjer samt även hur den interna ekonomin fungerar i dagens hushåll. 1. 1 Syfte och problemformulering Inför vår c-uppsats kände vi en nyfikenhet på hur dagens familjer fungerar i detta avseende. Många studier och mycket forskning beskriver hur förhållandena var i dåtidens familjer men vi ville ta reda på hur uppdelningen av ekonomin samt hushållssysslorna ser ut i familjerna i vår samtid. Christine Romans studier av ämnet den moderna familjen och dess problematik visar att svenska kvinnor har minskat sin tid på hushållsarbete och att män har ökat sin. Roman menar att arbetsfördelningen bl.a. beror på faktorer som parters utbildning och yrkesstatus. 1 (56)

Forskning har visat att ju högre position kvinnan har på arbetsmarkanden i förhållande till mannen desto mer hjälper mannen till hemma (Roman C, 2004: 77). Men det är fortfarande kvinnan som tar det största ansvaret för både hushåll och barn, kvinnor har fortfarande en lägre position än män på arbetsmarknaden och med detta som utgångspunkt är vi intresserade av att se hur arbetsfördelningen i hemmet och uppdelningen av ekonomin ser ut i dagens familjer i vår närhet. Syftet med denna uppsats är att studera hur arbetsfördelningen av hushållsarbetet och arbetet med barnen ser ut i dagens familjer samt hur uppdelningen av den interna ekonomin ser ut i dessa hushåll. Vi ville även ta reda på om dagens familjer är nöjda med sin uppdelning av arbete och ekonomi inom hushållet. För att uppnå vårt syfte ställer vi ett antal problemformuleringar. Enligt Holme & Krohn Solvang ska en frågeställning vara spännande, fruktbar och enkel (Holme, I-H & Krohn Solvang, B, 1997:37). Våra problemformuleringar blir därmed följande: Vem gör vad i hemmet (finns det några sysslor i hushållet som är typiskt manliga respektive typiskt kvinnliga )? Vem står för respektive kostnad (är det några kostnader inom familjen som är typiskt manliga respektive typiskt kvinnliga )? Kan man utläsa några samband från faktorerna kön, utbildning, yrke, och inkomst med vem som gör vad i hemmet samt vem som betalar för vad? Är dagens familjer nöjda med den uppdelning de har avseende ekonomi och arbete inom hushållet? 2 (56)

1. 2 Perspektiv och avgränsningar I vår studie av den interna ekonomifördelningen samt arbetsfördelningen inom hushållen, har vi valt att vända oss till enbart heterosexuella familjer med barn. Med familj menar vi i detta sammanhang en mamma och en pappa som lever tillsammans med ett eller flera gemensamma barn. Vi ansåg däremot inte att barnen längre behövde bo kvar hemma för att föräldrarna skulle kunna delta i studien. Då vi även ville studera arbetsfördelningen och arbetet med barnen mellan föräldrarna, valde vi familjer där båda föräldrarna fortfarande bodde tillsammans. Vi har därför i mesta mån som vi haft möjlighet att kunna påverka detta, inte vänt oss till ombildade familjer i denna studie. 1. 3 Uppsatsens Disposition Vår disposition av uppsatsen är avsedd att vara överskådlig och med en förhoppning att de ska vara lätt att kunna följa med och orientera sig i vår studie och i våra resultat. I kapitel två redovisar vi bakgrundsinformation för vårt ämne. Under kapitel tre redogör vi för tidigare gjord forskning och i kapitel fyra de olika teorianknytningar vi valt att använda oss av. Under kapitel fem beskriver vi vilka metoder vi använt oss av i vår undersökning, vad som legat till grund för varför vi valt de olika metoderna för informationsinsamling, vilket urval vi gjort samt hur vi har burit oss åt för att får fram vår information. I det kapitlet tar vi även upp de avgränsningar och de etiska aspekter vi gjort samt den förförståelse och de värderingar vi själva hade när vi började arbetet med denna uppsats. Kapitel sex redovisar resultaten av våra båda enkät delar den med frågor avseende hushållsarbetets fördelning samt den med frågor på hur den interna ekonomin i familjen var uppdelad. Därefter redovisas intervjusvaren från de åtta kvalitativa intervjuer som vi genomförde i samband med denna uppsats. Slutligen tar vi i kapitel sju upp den analys och sociologiska tolkning som vi här gör på vårt insamlade material i förhållande till de teorier vi valt att använda oss av. Därefter redogör vi för reflektioner och eventuella samband som vi kunnat göra av våra resultat. Bifogade bilagor är vårt enkätinformationsbrev samt vår intervjuguide. 3 (56)

2. Bakgrund För att förstå hur uppdelningen av ekonomin och arbetsfördelningen i familjen har förändrats måste man se hur förändringen har sett ut ur ett historiskt perspektiv. Det var först under 1800 och 1900 talet som familjen som vi idag är vana vid, med omsorg för barn och varandra växte fram, innan dess har familjens huvuduppgift varit att överleva och föra släktbanden vidare (Ahrne, G, Roman, C & Franzen, M 1996:100). Familjens huvudsakliga uppgift var då att hjälpa till på gården med att producera mat mm. Denna familjefunktion har förändrats genom åren till att istället bli mer av en konsumtionsenhet. I samband med industrialiseringen kom familjen i kris och den traditionella familjeformen förändrades. Färre människor gifte sig och färre barn föddes, detta eftersom kvinnor i allt större utsträckning började förvärvsarbeta. Man såg en funktionsförlust i familjen eftersom behov som tidigare tillfredsställdes inom familjen istället nu tillgodoseddes av externa sociala institutioner (Roman, C 2004:23). Även relationerna mellan könen förändrades sedan lagstiftningen blev mindre patriarkal, 1921 blev kvinnor enligt lag helt jämställda männen (Ahrne, G, Roman, C & Franzen, M 1996:100). Under 1950-talet hade den patriarkala familjetypen börjat spela ut sin roll (Roman, C 2004:26). Mannen var fortfarande ensamförsörjare men med rådande brist på arbetskraft började kvinnorna nu efterfrågas på arbetsmarknaden (Ibid:38). Parallellt med detta skedde under efterkrigstiden en flytt från landsortens jordbruk till städernas industrier, det skedde en urbanisering. Många sociologer trodde att familjen skulle utvecklas till en institution av jämlikhet och kamratskap (Ibid:49). I samband med att kvinnorna behövdes på industrierna genom lönearbeten byggdes den offentliga sektorn i form av barnomsorg mm ut. De dubbla rollerna som kvinnorna hamnade på arbetet och inom familjen ledde bl a till att skilsmässorna ökade i antal (Ibid:22). I och med kvinnans ökade förvärvsarbete diskuterades hushållsarbetets fördelning och blev en jämställdhetsfråga, likaså frågan om hur pengar fördelades och hur de användes inom familjen (Ahrne, G & Roman, C 1997:4). Trots att övergången från sambeskattning till individbeskattning frigjorde individen från familjen så visar studier gjorda av Christine Roman, Göran Ahrne och Anita Nyberg att det fortfarande är kvinnor som har huvudansvaret för både barnen och hushållet. Nästan alla kvinnor tar ut merparten av föräldraledigheten och arbetar deltid. 4 (56)

Svenska kvinnor har sedan 1970- talet minskat tiden på hushållsarbete från 32 timmar per vecka till ca 19 timmar 1991. Männen har ökat sin tid för hushållsarbete från 2 till 5 timmar. Roman visar studier gjorda av statistiska centralbyrån som visar att svenska kvinnor lägger ner dubbelt så mycket tid på hushållsarbete som svenska män. Statistik visar att samboende kvinnor med småbarn ägnar hemarbetet dubbelt så mycket tid i jämförelse med kvinnor i åldern 20-44 år utan barn (Roman, C 2004:71). Feministiska forskare som t.ex. Ann Oakley menar att könsarbetsdelningen i familjen gör kvinnor både socialt och ekonomiskt beroende av sina män (Oakley A 1974: 165). Kritik riktades mot de patriarkala relationerna där kvinnan hade dubbla roller med sitt lönearbete och sitt obetalda hushållsarbete. I början av 1990 talet fanns en utbredd uppfattning av att familjen befann sig i en kris, den ökade individualiseringen och det ökade antalet skilsmässor sågs som hot mot familjen och det genomfördes olika kampanjer för att försöka rädda familjen (Roman, C 2004:22). De tyska sociologerna Ulrich Beck & Elisabeth Beck-Gernsheim menar att äktenskapet är bräckligare nu än förr men samtidigt så anses det som något mycket viktigt för människor. Även om skilsmässorna ökar så sker det även en ökning i antalet ombildade familjer och samboskap. Det är färre personer idag som väljer att gifta sig men antalet människor som ingår samboskap ökar. Behovet efter kärlek och förhållande hos människor är starkare än någonsin och även om det innebär mycket konflikter inom förhållandet så förlorar människorna inte hoppet om ett nytt förhållande. I vår tidsålder anser Beck & Beck- Gernsheim att människor lever med väldigt många olika intressen som sliter och drar i oss alla. De krav man har på sig själv i form av status, trygghet, självförverkligande mm och de krav och förväntningar man har på sin partner kombinerat med samhällets norm på hur ett bra förhållande ska vara gör det mycket svårt att kunna hålla ihop ett förhållande idag menar författarna (Giddens, A 2007:175). Sedan 1980 lever ca två miljoner par i Sverige som gifta eller sambo (sammanboende). En omfördelning har skett i denna grupp då andelen som är gifta har minskat och andelen sambos har ökat, år 2001 levde i Sverige 600 000 par som sambos. Antalet skilsmässor var på 1940 talet 1000 par per år till skillnad mot under 1990 talet då 20 000 par skilde sig. Antalet par som ingick äktenskap har sjunkit från ca 70 000 per år på 1940 talet mot idag då endast ca 35 000 par per år gifter sig. 5 (56)

Trots dessa ökade siffror av upplösta äktenskap och ej ingångna äktenskap så levde i Sverige på 1990 talet 75 procent av barnen (0-17 år) tillsammans med båda sina biologiska föräldrar (Ibid:176). I dagens äktenskap är det inte längre den materiella och ekonomiska tryggheten som ligger till grund för varför man väljer att gifta sig. Det är istället den känslomässiga relationen som är skälet till varför man ingår äktenskap (Eldén, S 2009:19). 3. Tidigare forskning Vi kommer i detta kapitel att diskutera den tidigare forskningen som är relevant för vår uppsats utifrån tre olika teman, detta för att lättare visa på problematiken kring vårt ämne. Dessa tre ämnen är Hushållsarbetets uppdelning, Ekonomiska resurser och makt samt Den könssegregerade arbetsmarkanden. 3. 1 Hushållsarbetes uppdelning Ann Oakley var en av de första som problematiserade kvinnors obetalda hushållsarbete, hon definierar en hemmafru som en kvinna som arbetar i hemmet och gör allt hushållsarbete. I sina studier från början av 1970-talet redovisar Oakley att 70 % av de hemmafruar som hon intervjuat är missnöjda med sitt arbete som hemmafru och framför allt med de monotona hushållssysslorna. Oakley likställer dessa hemmafruars hushållsarbete med löpande bandsfabriksarbetare och dess upplevelser av monotoni, isolering och fragmentisering. Ytterligare några aspekter Oakley kom fram till i sina studier av dessa kvinnor var att de ofta kände sig socialt isolerade och att deras arbete som hemmafru anses ha mycket låg status. Att arbeta som hemmafru är dessutom något som ständigt pågår, det finns inte några bestämda arbetstider som när man går till ett kontor, utan arbetsbelastningen blir i de flesta fall mycket hög, upp emot 77 timmar/vecka enligt Oakley (Oakley, A 1974:182). Centralt för Oakley är att arbetsdelning är baserad på kön, och att vissa yrken anses vara typiskt kvinnliga eller typiskt manliga. Hon anser att den könsmässiga arbetsdelningen är socialt konstruerad och att den inte beror på biologiska skillnader könen emellan (Ibid:89). 6 (56)

Uppfattningen om att kvinnor och män i förhållanden ska dela lika på försörjning och hushållsarbetet är utbredd i Sverige, men samtidigt är könsarbetsuppdelningen i praktiken väldigt stor (Ahrne, G, Roman, C & Franzen, M 1996:130). Kvinnor har fortfarande en lägre position på arbetsmarknaden och har inte samma möjligheter som män att göra karriär. Detta leder till att de tjänar mindre än männen, samtidigt som de blir mer beroende av männen (Ahrne, G & Roman, C 1997:46). I sina studier visar Oakley att mannen har en chefsroll i familjen och att kvinnan är ekonomiskt beroende av sin man (Oakley, A 1974: 61). Oakleys studier visar att även om kvinnor kan få en viss hjälp med matlagning, städning och andra sysslor i hushållsarbetet så är det ändå kvinnan som har ansvaret för hushållet, oberoende av hur mycket kvinnan själv lönearbetar utanför hemmet (Ibid:89). Oakleys studier är gjorda under 70 talet och idag är inte lika många hemmafruar på samma sätt, men vi tycker ändå att hennes forskning är väldigt relevant för vår studie eftersom Oakley var den första att problematisera hushållsarbetet. Många av dagens kvinnor har dessutom vuxit upp med 70-talets hemmafruar som förebilder. 3. 2 Ekonomiska resurser och makt I Göran Ahrne & Christine Romans rapport Utredning om fördelningen av ekonomisk makt och ekonomiska resurser mellan kvinnor och män diskuterar de om hushållsarbetet sker på rationella grunder dvs. att den som har mest tid att vara hemma också är den som gör mest i hemmet. Ahrne & Roman drar slutsatsen av deras rapport att det finns en viss rationalitet i fördelningen av hushållsarbetet när det gäller tid men de menar att arbetsfördelningen inte blir mer jämlik utav att kvinnor arbetar heltid (Ahrne, G & Roman, C 1997:37). I stället menar de att anledningen till att männens andel av hushållsarbetet blir större när kvinnor arbetar heltid beror på att kvinnorna ägnar mindre tid åt hushållsarbetet (Ibid:38). Ahrne & Romans kvantitativa studier visar att det finns ett jämställdhets ideal men att det är väldigt sällan parterna i ett hushåll lever upp till det. I deras studie redogjorde de för fyra olika slags familjetyper, den jämställda, den semijämställda, den konventionella samt den patriarkala. Deras resultat visade att mer än ¾ av kvinnorna i en patriarkal familjetyp ansåg att männen i familjerna borde ta ett lika stort ansvar för hemmets skötsel som de själva gjorde. Men männen i de patriarkala familjetyperna har en uppfattning som stämmer mer överens med hur det egentligen ser ut i hushållet (Ibid:40). 7 (56)

Kvinnor lönearbetar oftare mindre än män, och de satsar i regel mindre på sina karriärer och tjänar därefter mindre än sina män. Detta är något som man ofta menar stödjer mansdominansens reproduktion. Ahrne & Romans material stödjer teorin om att arbetsfördelningen i familjen är beroende av parternas olika inkomster (Ibid:46). Ahrne & Roman visar att vissa specifika hushållssysslor är mer könsuppdelade än andra, tvätt, städning och matlagning är sysslor som de ser är typiskt kvinnliga, medan diskning och handling är vanligare sysslor för män att utföra (Ibid:50). Andra sysslor som Ahrne & Roman såg som var typiskt kvinnliga är t.ex. att plocka undan, sy och dekorera. Att plocka undan små saker och hålla undan är ett beteende som både skapar och bekräftar den kvinnliga identiteten. Detta får också en motsvarande betydelse för männen som gör att de i sin tur styrker sin manliga identitet genom att utföra typiska manliga sysslor som t.ex. fixa med bilen och sköta trädgården (Ibid:54). Ahrne & Romans studie visar även att arbetsfördelningen i hemmet tenderar att bli mer traditionell när par skaffar barn. Kvinnan tar fortfarande ut den största delen av föräldraledigheten och i samband med detta så ökar deras del av hushållsarbete (Ibid:57). Kvinnors anpassning av sitt arbete efter barn kan man se tydligt men däremot så förändras mannens situation väldigt sällan vilket ger en traditionell könsuppdelning inom hem och arbetsliv (Ibid:61). En annan viktig aspekt på vem som är föräldraledig är också den ekonomiska aspekten och Ahrne & Romans studier visar att löneskillnader mellan män och kvinnor stärker detta även om det inte är det enda motivet bakom beslutet om föräldraledighet (Ibid:76). Könsskillnader i inkomster leder till att kvinnan blir beroende av mannen, vid äktenskap och samboende minskar ofta kvinnans inkomst mycket mer än mannens vilket resulterar i att kvinnan blir mer beroende av mannen (Ibid.:87). Användningen utav de kvinnliga respektive manliga inkomsterna skiljer sig. Kvinnans pengar ses fortfarande som extrapengar och mannens inkomst är pengar som försörjer familjen. Detta kan man tydligt se om man tittar på vad pengarna går till, Ahrne & Romans undersökning visar att kvinnans pengar oftare går till mat och kläder till barnen, medan mannens pengar går till hyra, bil eller kapitalvaror. Deras studie visar också att detta sker över klassgränserna, man ser att ju större skillnad mellan lönen parterna emellan är, desto större köns uppdelning av pengarna (Ibid.:109). Ahrne & Romans studie visar att även om det finns ett ideal för jämställdhet så är det något som är svårt att i verkligheten genomföra. Deras studie visar att det bara är i var 10:e familj som hushållsarbetet är jämt fördelat, studien visar även att var fjärde familj har en traditionell könsuppdelning av hushållsarbetet (Ibid:165). 8 (56)

3. 3 Den könssegregerade arbetsmarknaden I den traditionella familjeformen kärnfamiljen har mannen huvudansvaret för försörjningen utav familjen och kvinnan har ansvaret för hushållsarbetet, barnen och mannen. Mannen har länge enligt den traditionella psykologiska forskningen givits ett högre värde än kvinnan. Detta visar sig bl a genom att män generellt har högre lön och att de innehar fler chefsposter i samhället mm (Hwang et al 2005:595). I Anita Nybergs rapport Kvinnor, män och inkomster. Jämställdhet och beroende uttrycker hon att det finns två skilda sektorer på arbetsmarknaden, en för män och en för kvinnor. Mellan dessa två sektorer finns det en väldigt liten sektor där de könsmässigt jämställda yrkena finns. Nyberg menar att det är den könssegregerade arbetsmarknaden som är förklaringen bakom löneskillnader mellan kvinnor och män (Nyberg, A 1997: 17). Mannen i en familj som har barn tar mindre ansvar för det oavlönade arbetet än en man i en familj utan barn. Nyberg menar att det beror på att kvinnor som inte har barn ägnar mycket mindre tid åt hemarbetet än kvinnor med barn och att mäns beroende av kvinnans oavlönade arbete ökar när familjen skaffar barn (Ibid: 71). Detta resultat såg även Ahrne & Roman i sin forskning. Vi menar att det också kan bero på att mannen i det tidiga barnlösa förhållandet inför sin partner är mer benägen att visa sig från sin bättre sida än senare i förhållandet. Nyberg menar vidare att man för att förstå kvinnors och mäns inkomster måste se dessa som ett resultat utav vad som sker både inom familjen men också som ett resultat av vad som sker på arbetsmarknaden och i välfärdsstaten (Ibid:74). Nyberg pekar på att kvinnan idag har tredubbla roller, med det syftar hon på kvinnans roll som lönearbetare, försörjare och vårdare utav barn. Detta leder till att kvinnor har kortare lönearbetstider och lägre löneinkomster men samtidigt mer bidrag än män. För att man ska kunna åstadkomma en förändring menar Nyberg att man måste agera på alla arenor, förändringar måste ske både inom familjen på arbetsmarknaden och i välfärdsstaten. För att man ska kunna uppnå ett ekonomiskt jämställt samhälle måste arbetsdelningen mellan avlönat och oavlönat arbete minska och den könssegregerade arbetsmarknaden måste förändras (Ibid: 83). 9 (56)

4. Teoretiska utgångspunkter 4. 1 Patriarkat En av teorierna som vi använder oss utav i vår studie är teorin om Patriarkatet. Den kanadensiska sociologen Dorothy Smith definierar Patriarkatet som mäns makt över tänkandet (Meeuwisse, Anna & Swärd, Hans 2002:280). Med detta menar Smith att det i det västerländska samhället finns en mansdominerad elit som har ett slags företrädarskap över vad makt innebär. I våra rättsystem utgår man därmed från vad man tror är könsneutrala perspektiv men som i själva verket enbart utformats av män och bygger på mäns normer. Dessa normer introduceras sedan i livet i olika sammanhang som något alla tar för givet som den verkliga bilden (Ibid:280). Kate Milett var den första att använda sig utav begreppet patriarkat utifrån en feministisk kontext, Milett hävdar att relationen mellan man och kvinna i alla samhällen är baserad på makt. Millett menar att detta system är osynligt och uppfattas som naturligt eftersom det finns överallt och på alla områden i samhället. Milett menar att kvinnor inte bara blir underlägsna männen utan genom patriarkatet blir kvinnor även ekonomiskt beroende av deras män (Gemzöe, L 2008:47). Radikala feminister som använder sig utav begreppet patriarkat, menar att det samhälliga systemet vi lever i bygger på att män har dominans över kvinnor (Ibid:46). De hävdar även att män är ansvariga för utnyttjandet av kvinnor och de ser familjen som den största källan bakom det kvinnliga förtrycket i samhället. De menar att det enda sättet att förändra situationen är genom att störta den patriarkaliska ordningen (Giddens, A 2007:120). Även den moderna feminismen använder sig utav begreppet patriarkat, men där man ser patriarkatet som en social struktur, och man ser inte att alla män skapar denna struktur (Gemzöe, L 2008:56 ). Feminister menar att kvinnan utför de sysslor i hemmet som är nödvändiga och regelbundna medan mannen står för de uppgifterna som är mer kreativa och kan göras när man har tid över. Arbetsfördelningen grundas även på vad kvinnan respektive mannen anses sköta bäst. Kvinnor anses ofta vara bättre på städning, tvätt, disk, matlagning och barnomsorg, vilket visas av Pamela Abbot & Claire Wallace i deras studier (Abbot P & Wallace C 1998:182). 10 (56)

Ann Oakley var som vi nämnde tidigare, av de första som problematiserade hemarbetet och kvinnans roll som hemmafru. Hennes studier visar att även om kvinnor får hjälp utav sina män att utföra hushållssysslor så är det ändå kvinnorna som i slutändan har ansvaret oberoende av hur mycket hon själv lönearbetar (Oakley, A 1974:183). Oakleys menar i sin teori om hemmafrun att vissa yrken anses vara typiskt manliga eller typiskt kvinnliga och detta beror inte på biologiska skillnader könen emellan utan pga. att den könsmässiga arbetsfördelningen är socialt konstruerad (Ibid:228). Idag ser den sociala konstruktionen av arbetsfördelningen annorlunda pga. att familjen och dess roller är förändrade samt det ökade antalet lönearbetande kvinnor, detta gör att det resultat som Oakley kom fram till i sina studier inte alltid är applicerbara på dagens familjer. Trots detta anser vi att mycket av hennes teori och resonemang är aktuella i vår studie. Vidare anser Oakley att familjen inte är jämställd eftersom kvinnor inte är jämställda med män. Mannens roll i familjen är chefsrollen kvinnan är beroende av mannen eftersom det är han som står för försörjningen (Ibid: 61) De flesta deltidsarbetande är kvinnor och detta för att de ska kunna ta hand om sina sysslor i hemmet (Ibid:78). Män har karriärer och kvinnor tar hand om hushåll och barn (Ibid:82). Detta påverkar även hur vi ser på en kvinna med karriär, Oakley menar att män och kvinnor ser på kvinnan som könlös och ses inte som feminin pga. av sin karriär (Ibid:89). 4. 2 Familjen - hushållet och inkomstfördelningen mellan man och kvinna Sociologerna Christine Roman och Göran Ahrne har i sina studier inom detta ämne granskat sina resultat utifrån tre olika utgångspunkter: Ekonomisk rationalitetsteori, Maktresursteori och Kulturella föreställningar. Den Ekonomiska rationalitetsteorin utgår ifrån att man i familjen förhandlar sig fram till en överenskommelse om hur tiden ska fördelas och vad som ska konsumeras. Att kvinnor oftare är mer produktiva i hushållet och att män i de flesta fall har högre lön än kvinnor, gör att familjen tjänar på om kvinnan tar hand om hushållet och mannen i större utsträckning lönearbetar. Roman & Ahrne menar att båda parterna är överens om denna uppdelning eftersom det är ekonomiskt rationellt (Ahrne, G & Roman, C 1997: 6). 11 (56)

Den andra utgångspunkten enligt Roman & Ahrnes teorier är Maktresursteorin, i denna tittar man på hur makar förhandlar om arbetets fördelning beroende på deras olika maktresurser. Exempel på maktresurser är utbildning, inkomst och yrkesposition. Detta ger en förklaring till varför kvinnor utför hushållsarbetet när deras män har ett större maktkapital. Om kvinnan har ett högre maktkapital än sin man förväntas hans deltagande i hushållsarbetet därefter att öka (Ibid:12). Roman & Ahrne utgår även ifrån teorin om Kulturella föreställningar, de menar att det finns olika värden som förknippas med kvinnor och kvinnlighet, och på motsvarande sätt män och manlighet. Enligt den här teorin ser man att det är kulturen som är orsaken bakom arbetsfördelningen. Att ta hand om hushållet ses som kvinnligt, och att vara huvudförsörjare av familjen är mer manligt därför produceras kvinnlighet och manlighet genom hushållsarbetet (Ibid: 8). Christine Roman stödjer även Heidi Hartmanns teori om att hemarbetet gör kvinnor ekonomiskt beroende av sina män och att de samtidigt utesluts från arbetsmarknaden och därmed även minskar konkurrensen för männen (Roman, C 2004:72). Både Roman och de amerikanska sociologerna Blood & Wolfe menar att den partnern med störst inkomst också har störst inflytande i äktenskapet. I Blood & Wolfes studier från 1960-talet visar de att kvinnor som förvärvsarbetade hade större inflytande i äktenskapet i jämförelse med dem som var hemmafruar, detta i enlighet med Roman & Ahrnes Maktresursteori. Roman har genom sina egna, och andras studier, sett tendensen att ju högre position kvinnan har på arbetsmarknaden i förhållande till mannen desto mer hjälper mannen till. Svenska studier visar att makar som delar på hemarbetet oftast är välutbildade och har liknande yrkesstatus (Ibid:77). Roman visar forskningsresultat där makars förhandlingsprocess påverkas av deras ekonomiska resurser, detta har även betydelse för valet av vem som ska ta ut merparten av föräldraledigheten (Ibid:79). Roman utgår även ifrån forskning som visar att konsumtionen skiljer sig kvinnor och män emellan. Kvinnor ansvarar i större utsträckning för dagliga inköp och veckoinköp och bekostar då främst familjens mat och barnens kläder medan männen tar ansvar för större ekonomiska frågor såsom sparande, lån, kapitalvaror och hyra etc.( Ibid:81). Roman skriver i sin bok, Den moderna familjen - Sociologiska sanningar och feministisk kritik, att den feministiska forskaren Heidi Hartmann anser att sysslorna i hemmet ska ses som ett arbete, och att det arbetet främst sköts utav kvinnor (Roman, C 2004:72). 12 (56)

Många sociologer utgick ifrån att individualiseringsprocessen skulle skapa en mer jämlik familjerelation. Tankar om den symmetriska familjen eller den demokratiska familjen växte fram som svar på förändringen efter andra världskriget (Ibid:27). Men Roman menar att kvinnor trots sitt ökade förvärvsarbetande utanför hemmet fortfarande har det största ansvaret för hushållets skötsel och för barnen och ser därför inte att den jämlika familjen råder idag, då det fortfarande är kvinnorna som tar ut den största delen av föräldraledigheten och som gör det mesta av hushållsarbetet. 4. 3 Individualisering I vår studie av arbetsfördelning inom familjen och den interna ekonomin utgår vi även ifrån Ulrich Beck & Elisabeth Beck Gernsheims begrepp Individualization. Ulrich Beck definierar individualization som ett koncept som beskriver en strukturell, sociologisk förändring av sociala institutioner i relationen mellan individ och samhälle (Beck & Beck-Gernsheim 2002:202). Beck & Beck Gernsheim använder sig av individualisering som ett begrepp för att se hur människor handskas med förändringar när det kommer till identitet, medvetenhet och hur deras livssituationer och biografiska mönster har ändrats samt även hur familjens struktur har förändrats (Ibid:202). Vi vill använda oss utav detta begrepp i vår studie för att vi vill se hur individualiseringen kan förklara hur familjen i Sverige har förändrats när det kommer till både arbetsfördelningen mellan makar men även uppdelningen av deras ekonomi, eftersom Beck & Beck-Gernsheims teori visar hur kvinnans roll har förändrats men även hur familjens funktion har förändrats. Deras teori utgår ifrån att de traditionella institutionerna som klass, familj och religion inte har lika stor betydelse längre för hur vi lever våra liv och för hur vår identitet skapas idag. De ser istället individen som samhällets grundläggande enhet och de menar att individualiseringen är en social struktur av samhället i sig, detta eftersom samhällets förändringar har gjort att familjen inte har samma funktion utan det är nu upp till den enskilda individen att skapa sina egna förutsättningar i livet (Ibid:89). Beck & Beck-Gernsheim menar att individualiseringsprocessen friar människor från de traditionella rollerna i samhället, de beskriver familjen som en zombie- kategori dvs. den traditionella familjen är död men att familjen fortsätter att leva med alla nya konstellationer som finns (Ibid:204). Den traditionella familjen har förlorat sitt monopol, eftersom det nu finns flera olika familjekonstellationer (Ibid:98). 13 (56)

Beck och Beck-Gernsheims pekar på att den största förändringen i familjen är rollfördelningen. Tidigare hade mannen en tydlig försörjare roll för familjen, och kvinnan som ansvarig för barn och hushåll. När kvinnor nu i allt större utsträckning lönearbetar kommer deras roll allt närmre mannens. Kvinnor och män ses som skilda individer på ett helt annat sätt än för bara 100 år sedan, de har egna intressen, planer och tar egna beslut. För kvinnans del har det skett en väldigt stor förändring, från att leva för familjen till att leva mer för sig själv (Ibid:57). Beck & Beck-Gernsheim menar att man kan se individualiseringsprocessen som ett resultat av efterkrigstidens både förändrade ekonomi och välfärdsstatens utbyggnad. I samband med detta har kvinnors möjlighet till utbildning förändrats, deras position på arbetsmarknaden har också förstärkts. Men kvinnan har fortfarande det största ansvaret i hushållet oavsett hur mycket hon arbetar utanför hemmet. Att man idag får barn allt senare och även det faktum att man föder färre barn, ser Beck & Beck-Gernsheim som ett resultat av att kvinnorna nu mer än tidigare har ett eget liv att leva, och att kvinnorna nu väljer att göra karriär innan de skaffar barn (Ibid:61). Vidare menar Beck & Beck-Gernsheim att äktenskapet tidigare har fungerat som en institution där man höll ihop pga. av ekonomiska skäl, till skillnad mot dagens äktenskap där de menar att äktenskapet idag mer är en produkt eller en konstruktion som individerna själva formar baserad på kärleksrelationer (Ibid:9). Att familjen idag inte hålls ihop av ekonomiska skäl menar Beck och Beck-Gernsheim, sätter större press på individerna för att familjen ska fungera. De beskriver dagens familjeliv som en strukturering av sociala institutioner, eftersom alla i familjen har egna aktiviteter och intressen (Ibid:91). Beck & Beck-Gernsheim anser att trots att individualiseringen har förstärkt kvinnans roll och skapat ett mer jämlikt förhållande mellan makarna, ökar konflikterna inom familjen ju jämlikare kvinnor och män blir (Ibid:105). Trots att kvinnans roll har förändrats inom familjen, är det fortfarande hon som har huvudansvaret för hushållet. 5. Metod I följande kapitel kommer vi redogöra för de metoder vi valt att använda oss av i vår studie. I vårt fall rör det sig om både en kvantitativ såväl som en kvalitativ metod, då vi har gjort en enkätundersökning samt intervjuer. Vi beskriver även hur vi gjorde vårt urval, tillvägagångssättet för insamlingen av information, vilka avgränsningar och etiska aspekter vi gjorde samt vilken förförståelse vi hade. 14 (56)

5. 1 Val av metod/metoddiskussion I vår studie om intern ekonomi och arbetsfördelning i dagens familjer, använder vi oss som vi nämnde tidigare av såväl kvalitativ som kvantitativ metod. Med en kvalitativ metod i sin forskning försöker man att studera situationen utifrån informantens perspektiv. Man kan säga att forskaren här fokuserar på att se situationen inifrån och man försöker skapa sig en så djup och fullständig information som möjligt av företeelsen. Idar Magne Holme & Bernt Krohn Solvang menar att forskaren här har ett stort ansvar i sitt eget förhållningssätt pga. den närhet som uppstår mellan forskare och informant i denna typ av metodstudie (Holme, I-H & Krohn Solvang, B, 1997:92). Vi ansåg att det vore bra för vår studie att använda oss av kvalitativa intervjuer för att kunna få fram en så djup och nära insikt som möjligt i dessa frågor som rör vem som gör vilka sysslor i hemmet samt vem som betalar vad i hushållet. Det sociologiska fenomen som vi här studerar rör en del av privatlivets i vissa fall dolda sidor, något som alla kanske inte vill saluföra till allmänheten. För att kunna nå ut till så många människor som möjligt på relativt kort tid valde vi även att använda oss av en kvantitativ metod. När man gör en kvantitativ studie är tilltron till resultatet ofta väldigt stor. Om siffrorna säger ett visst resultat så tolkar man det som en absolut sanning. Man bör dock vara lite skeptisk när man ser på dessa resultat, de kan lätt feltolkas om man inte känner till de förutsättningar som metoderna bygger på (Ibid:150). Holme & Krohn Solvang menar att det kan vara en fördel att använda sig av både kvalitativa och kvantitativa metoder. Att kombinera kvantitativ och kvalitativ, och därmed använda sig utav båda metoderna kan ge en mer nyanserad och helhetsinriktad uppfattning av ett fenomen. En annan fördel med att använda sig av en kombination av metoderna är att det stärker tilliten till analysresultaten om man får fram ett likartat resultat från båda metoderna (Ibid:86). Dessa synpunkter är något som vi tagit fasta på i vår studie och därför valt att använda oss av både en kvantitativ metod i form av vår frågeenkät samt våra kvalitativa djupintervjuer. Vill man i sin studie ta reda på om ett visst antal procent av befolkningen har en viss uppfattning vilket vi till viss del ville, så lämpar sig den kvantitativa metoden bäst och då vi även ville försöka förstå vad som låg bakom människors handlande vad gäller hur de väljer att fördela sin interna ekonomi samt arbetsfördelningen av hushållssysslorna, är den kvalitativa metoden bäst lämpad, vilket gjorde att vi även valda att använda oss av den (Trost, J 2003:15). 15 (56)

En annan aspekt inom forskning som vi har valt att lyfta fram är att det inom vetenskapsteorin finns två dominerande vetenskapliga huvudriktningar; positivismen och hermeneutiken. Positivismen har sitt ursprung i naturvetenskapen medan hermeneutiken har en mer humanistisk inriktning (Thuren, T 1991:14) Positivismen räknar med två källor till kunskap iakttagelser och logik, den empiriska kunskapen får vi genom våra sinnen. Kritiken riktad till positivismen beror på att man inte skapar samma förståelse för människor och fenomen som man når genom hermeneutiken (Ibid:16). Den hermeneutiska kunskapen bygger på förståelse och introspektion medan den positivistiska kunskapen bygger på mer hårddata som bygger på sinnesintryck (Ibid:100). Mats Alvesson och Stanley Deetz tar i sin bok om den kritiska samhällsvetenskapliga forskningen upp hur den kritiska forskningen har till syfte att rubba den existerande verklighetsuppfattning som allmänt råder. De menar att den kritiska forskningen ska fungera som en hjälp till att få människor att ifrågasätta den allmänna diskurs om olika fenomen som finns (Alvesson & Deetz, 2000:7). Människor ska reflektera och tänka till istället för att bara bekräfta det invanda. De menar att den rådande diskursen annars lätt blir det som ligger till grund för beslut och agerande hos människor, de vill väcka en debatt, en reaktion att tänka till själv och inte bara följa gängse normer. Därför anser de att frågor om teorier och värderingar ska stå i centrum för att man ska kunna uppnå reflektion och kreativitet (Ibid:9). Med detta resonemang i åtanke, har vi i vår studie vid vår informationsinsamling valt att använda oss av både en kvantitativ såväl som en kvalitativ metod med olika teorier som utgångspunkter. Detta för att skapa så mycket bredd som möjligt av vårt resultat och öka våra möjligheter till reflektion. När vi i arbetet med denna uppsats skulle se på vår studies resultat har vi försökt som man bör göra i all forskning, att se på resultatet med kritiskt granskande ögon. I vårt resultat som grundas på både kvalitativa som kvantitativa metoder har vi därför kunnat ställa våra resultat emot varandra för att se om vi får liknande utfall. Vi har alltså i vår forskning använt oss av både ett positivistiskt såväl som ett hermeneutiskt synsätt. Genom att använda oss av båda dessa perspektiv anser vi att vi får en bredd i vårt resultat och att det har skapat en bättre möjlighet för kritisk granskning i vår analys. I samband med vår studie har vi även reflekterat över våra egna livssituationer samt de föreställningar och diskurser som vi själva har i dessa frågor. Eftersom man som forskare alltid tolkar sitt material behöver vi vara medvetna om den påverkan vår egen situation och förförståelse har på vår tolkning av vårt resultat. Om vi 16 (56)

själva kanske levt som ensamstående med bittra upplevelser av smärtsamma relationer och separationer, hade vår förförståelse och därmed tolkning sett annorlunda ut. Vi är alla människor produkter av våra liv och gör våra tolkningar och val mm utefter det. I början av arbetet med vår uppsats hade vi först för avsikt att enbart använda oss av en kvalitativ metod i form av ett antal djupintervjuer. Vi ändrade oss ganska snabbt efter att ha läst Gunnar Anderssons artikel Om familjehistorier (Sjöberg, K, 1999:58) där han reflekterar över en del svårigheter som han mötte i sin studie av familjer. Andersson skriver bl a att familjen och partnerintervjuer troligen är svårare att genomföra än intervjuer med enskilda individer eftersom gruppsamtalets konst tar mycket av forskarens koncentrationsförmåga (Ibid:74). Anderssons syfte med sin forskning var att se hur familjemedlemmarna tillsammans såg på familjens liv och hur de såg på varandra, därför valde han att intervjua hela familjen som en grupp. Vidare menar han att om han hade varit intresserad av hur individerna upplever sin familj skulle han valt att intervjua individerna enskilt (Ibid:64). Syftet med våra intervjuer var att få familjehistorien berättad ur ett mer enskilt perspektiv, vi ville höra båda parternas upplevelser var och en för sig. Vi anser att genom att intervjua parterna var för sig, kom vi dem närmre och fick därmed lättare tillgång till en djup, ärlig och kanske i vissa fall känslig information. Vi gjorde även det här valet eftersom vi anser att det ger ett material som kompletterar vårt andra resultat på ett bra sätt eftersom enkätstudien baseras på båda parternas gemensamma berättelse. Andersson noterade även att det är en skillnad att höra en familjehistoria beroende på om var och en i familjen berättar den eller om familjen tillsammans berättade den (Ibid:63). Detta ansåg vi för vår studie var av stor vikt och vi valde därför att lägga upp enkätstudien på så sätt att föräldrarna tillsammans skulle fylla i frågorna. Vi ville inte ha ex en pappa som sitter och kryssar i allt han tycker att han gör hemma men som kanske inte alls överensstämmer med verkligheten (även om detta är hans individuella uppfattning, men det är inte den vi i denna studie var ute efter). På samma sätt som Andersson i sin studie ville få den gemensamma familjebilden, var vi ute efter samma sak. Vi ville därför att familjen (föräldrarna) gemensamt skulle fylla i svaren. En diskussion som allt mer förs i forskningsprocesser är relationen mellan forskare och informant, samtidigt som man når närhet till sin informant är det viktigt att man stannar kvar i sin roll som forskare och är medveten om att ens informanter inte har samma professionella roll som en själv. Det är viktigt att man ser vilken information som är rätt att använda sig av 17 (56)

och vilken information som har framkommit ur relationen som skapas, och som kan vara att gå över gränsen om man använder sig utav den. Karen Davis menar att närhet är en förutsättning men att den samtidigt kan skapa problem och att det blir viktigt att man gör etiska ställningstaganden i sin roll som forskare (Ibid:143). I vår studie ville vi se om det finns ett samband mellan hur arbetsfördelningen är gjord inom familjen och i förhållande till den inkomst mannen respektive kvinnan i förhållandet har. I de förhållanden som ej har gemensam ekonomi, ville vi ta reda på vem i förhållandet som stod för vilken typ av kostnad och om man där kunde se några mönster. Vi ville även se om man kunde se några samband till ålder och utbildning i förhållande till vem som gjorde det mesta av hushållsarbetet. Hade vi valt att enbart genomföra ett mindre antal kvalitativa intervjuer, anser vi att vi inte fick möjlighet att dra några som helst generella slutsatser i dessa frågor. För att kunna göra så genomförde vi även en kvantitativ enkätstudie. Tankar om reliabilitet och validitet fanns med som utgångspunkt vid dessa tankegångar. Med reliabilitet avses tillförlitlighet och att studien utförs på samma sätt för alla med samma frågor och under samma omständigheter osv. En mätning av ett visst resultat ska alltså kunna ge samma resultat vid en ny mätning (Trost, J 2003:99). Med validitet avses giltigheten, att man verkligen mäter det man avser att mäta (Ibid:101). 5. 2 Avgränsning I vår studie av våra familjer har vi valt att enbart rikta oss till föräldrarna och inte alls till barnen då vi ville ta reda på hur arbetsfördelningen av hushållssysslorna och den eventuella uppdelningen av hemmets interna ekonomi var gjord mellan föräldrarna. Då vi i vår studie även ville se hur föräldrarna delade upp ansvaret för barnen var det ett krav att familjerna vi studerade hade barn. Däremot ansåg vi det inte som nödvändigt att barnen fortfarande bodde hemma när föräldrarna deltog i vår studie, de kunde då istället relatera till den tid som varit när barnen var hemmavarande. Om barnen bodde hemma eller inte gjorde därför ingen skillnad. Vi har inte heller utgått från några kulturella eller etniska perspektiv, då vi anser att dessa faktorer i första hand inte var primära i vår studie och för vårt resultat. I vår studie kommer vi 18 (56)

till viss del beröra begreppet klass eftersom vi i vår enkät och intervju har frågor angående inkomst och utbildning. Klassbegreppet kändes intressant eftersom män i de allra flesta samhällen har bättre tillgång till pengar och maktpositioner och med tanke på att klasskillnaderna i det moderna samhället fortfarande är stora. Som Antony Giddens hävdar så måste man utgå ifrån klassbegreppet för att man ska kunna förklara ojämlikheterna mellan könen (Giddens, A 2007: 267). I vårt urval av informanter har vi försökt ta hänsyn till ålder, utbildning och inkomst för att försöka få en så bred undersökningsgrupp som möjligt och därmed kunna se eventuella samband kopplade till våra frågeställningar. 5. 3 Tillvägagångssätt (vid insamling av information) Vi har i vår studie valt att använda oss av kvantitativa enkätfrågor samt åtta kompletterande kvalitativa djupintervjuer. Frågeenkäten är uppdelad i tre avdelningar där den första delen rör bakgrundsinformation angående parens ålder, utbildning och inkomst mm. Den andra delen består av 21 frågor som rör hur familjens arbetsuppgifter är fördelade. Den tredje delen består av 13 frågor och rör hur den ekonomiska situationen ser ut hos respektive familj. I arbetet med vår informationsinsamling började vi med att genomföra vår enkätstudie. Urvalet var i huvudsak människor i vår närhet. De var boende i våra kommuner, arbetandes på våra släktingars arbeten, var släktingar, vänner eller bekantas bekanta. Insamlingen av enkäterna skedde under en längre tid, men allt eftersom vi fick in enkäterna sammanställde vi dem för att få en bild av hur många svar vi hade fått från respektive inkomstgrupp. Detta var något som vi därigenom kunde påverka genom att dela ut enkäter till vissa vars inkomstläge och utbildning vi hade en ungefärlig bild av, så att vi på så sätt fick ett så brett och allmängiltigt resultat som möjligt i vår studie. Enkäterna delades ut genom olika metoder såsom mail, brev och personliga kontakter. Det är inte alltid så lätt att genomföra enkätstudier i dagens samhälle då vi upplever att det råder en viss mättnad hos människor generellt att svara på olika typer av enkäter. Vi ville inte heller att det skulle finnas en maktfaktor som eventuellt kunde påverka svaren. Därför valde vi exempelvis bort att dela ut enkäterna till en grupp människor där chefen på arbetsplatsen i fråga är gift med en av oss som skriver denna uppsats. På en skola fick vi hjälp av rektorn att dela ut enkäterna vid ett personalmöte och där han med hjälp av våra skrivna instruktioner informerade sina anställda om att de kunde fylla i denna 19 (56)