BILDNING en väg att skapa tilltro till utbildning. Stefan S Widqvist



Relevanta dokument
FILOSOFI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

GEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP

KOPPLING TILL LÄROPLANEN

Språk, lärande och identitetsutveckling är nära förknippade. Genom rika möjligheter att samtala, läsa och skriva ska varje

KOPPLING TILL LÄROPLANEN

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150

Pedagogikens systemteori

EntrEprEnörsk apande och läroplanen skolår: tidsåtgång: antal: ämne: kurser:

Humanistiska programmet (HU)

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150

Förordning om särskilda programmål för gymnasieskolans nationella program

Världsreligionerna och andra livsåskådningar Religion och samhälle Identitet och livsfrågor Etik

Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden.

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska

Sexualitet, genus och relationer i grundskolans styrdokument

KOPPLING TILL SKOLANS STYRDOKUMENT

LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP ÅRSKURS 3-6

1. Skolans värdegrund och uppdrag

TALLKROGENS SKOLA. Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform

Statens skolverks författningssamling

Inlärning. perception. produktion

Kursplaner RELIGION. Ämnesbeskrivning. Centralt innehåll. Insikt med utsikt

Koppling till gymnasieskolans styrdokument

Relationellt lärarskap - att möta unika barn i matematikundervisningen. Mätningens tidevarv. Det levda livet i klassrummet!

Pedagogisk planering för 3klubbens fritids

Spårens koppling till gymnasieskolans gymnasiegemensamma ämnen

Övergripande planering Reviderad:

MASTERPROGRAM I STATSVETENSKAP

Ur läroplan för de frivilliga skolformerna:

Demokrati på skolgården och i klassrummet

Religionskunskap. Ämnets syfte

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen

FÖRETAGSEKONOMI. Undervisningen i ämnet företagsekonomi ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Lpfö98/rev2016 och Spana på mellanmål!

MASTERPROGRAM I STATSVETENSKAP

LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP

Vad kan jag göra för att visa det? 1A Eleven uppfattar innebörden i

kultursyn kunskapssyn elevsyn 2014 Ulla Wiklund

LÄRARUTBILDNINGENS BILDNINGSPROFIL Södertörns högskola

Masterprogram i teologi med inriktning systematisk teologi 120 högskolepoäng

Ämne Pedagogik, PED. Om ämnet. Om ämnet Pedagogik

Forskningscirkeln en metod för kunskapsbildning

Pedagogik, kommunikation och ledarskap

Betyg i gymnasieskolan. En översiktlig presentation

2. Kulturrelativism. KR har flera problematiska konsekvenser:

Mål & visionsdokument Mångkulturella Finska Folkhögskolan

analysera kristendomen, andra religioner och livsåskådningar samt olika tolkningar och bruk inom dessa,

VUXENUTBILDNINGEN. Läroplan för vuxenutbildningen 2012 ISBN

Hur undervisar du om viktiga framtidsfrågor?

Utbildningsplan för Pedagogik, kandidatprogram 180 högskolepoäng

Utbildningsplan för. Utöver detta krävs för respektive inriktning även behörighet/ kunskaper enligt nedan: Inriktning mot arabiska:

I undervisningen ska eleverna ges möjlighet att analysera texter och begrepp, kritiskt granska källor, diskutera och argumentera.

Introduktion till tidningsprojektet

Arbetsområde: Att göra det rätta: om etik och moral

Utbildningsplan för Pedagogik, kandidatprogram 180 högskolepoäng

Skolverket. Enheten för kompetensutveckling

Lokal kursplan för samhällsorienterande ämnen vid Kungsmarksskolan

Lärande för hållbar utveckling bidrag/del av förskolans och skolans måluppfyllelse

Religionsutbildning är en kvarleva från statskyrkans tid och bör därmed avvecklas Motion (2010:35) av Paul Lappalainen (MP)

LÄRARUTBILDNINGENS INTERKULTURELLA PROFIL Södertörns högskola

Utbildning för bildning reflektioner kring utbildning av ingenjörer i allmänhet och Industriella ekonomer i synnerhet

Hem- och konsumentkunskap inrättad

Demokratiplan. Sånnaskolan. Senast uppdaterad

Läroplan för förskolan

Nationella skolplaner i hemkunskap (hämtat från skolverket)

Idunskolans lokala pedagogiska planering för gymnasiesärskolan. Läsåret 2015/2016 och 2016/2017

Utbildningsplan Dnr CF /2006

Bildningsstaden Borås

TEKNIKPROGRAMMET Mål för programmet

Del ur Lgr 11: kursplan i religionskunskap i grundskolan

Broskolans röda tråd i So-ämnen

Förord. Författarna och Studentlitteratur

Förslag till huvudområdes- och inriktningsbeskrivningar på DOCH

STÖDMATERIAL Kunskapskrav som understiger vitsordet åtta

HISTORIA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

SAMHÄLLSLÄRA. Läroämnets uppdrag

Progression i VFU-kurserna i Ämneslärarprogrammet

Vår vision Vi skapar öppna vägar till kunskap för ett gott samhälle

Samhällsvetenskapsprogrammet (SA)

KAPITEL 3 DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGENS UPPDRAG OCH MÅL. 3.1 Den grundläggande utbildningens uppdrag

Utbildningsplan för Masterprogram i översättning (Översättarutbildningen)

Naturvetenskapsprogrammet Mål för programmet

Magisterprogram i teologi med inriktning systematisk teologi 60 högskolepoäng

Statens skolverks författningssamling

VISION OCH MÅLBILD FÖR BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN I ÄLVDALENS KOMMUN

Introduktion till etik i omvårdnaden GERD AHLSTRÖM, PROFESSOR I OMVÅRDNAD, CHEF FÖR VÅRDALINSTITUTET

Ämnesvis uppdelning med hänvisning till läroplan

HISTORIA. Ämnets syfte

» Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Borås Stads. Bildningsstaden Borås. Bildningsstaden 1

Gratis är gott. Eftersmaken är sur.

samhällskunskap Syfte

Strategi. Program. Plan. Policy. Riktlinjer. Regler. Borås Stad. Bildningsstaden Borås

Mötet mellan tradition och förnyelse ett val mellan bredd och djup? Jörgen Nissen, LiU Per-Anders Forstorp, KTH

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte

Södertälje kommun Barnkonventionen i praktiken Tveta förskolor 1

Utbildningsplan Dnr CF /2006. Sida 1 (6) INTERNATIONELLA MEDIEPROGRAMMET, 180 HÖGSKOLEPOÄNG International Communications Programme, 180 ECTS

Etik Värdegrund Samvete introduktion till vårdetik. Anna Söderberg

Magisterprogram i religionsvetenskap, 60 hp

Utbildningsplan Dnr CF /2006. Sida 1 (5)

Transkript:

en väg att skapa tilltro till utbildning Stefan S Widqvist

UTBILDNING FÖR VEM OCH FÖR VAD? Motiv EKONOMISKA HUMANISTISKA DEMOKRATISKA

EKONOMISKA MOTIVERINGAR Utbildningens främsta funktion i samhällsutvecklingen är att åstadkomma ekonomisk tillväxt

HUMANISTISKA MOTIVERINGAR Det viktigaste motivet för utbildningen är att människor ges tillfälle att utvecklas genom kunskap

DEMOKRATISKA MOTIVERINGAR Utbildningens huvudsakliga funktion är att bidra till att demokratiska medborgare träder ut i samhället

LISSABON-DEKLARATIONEN 2000 göra Europa till the most competetive and dynamic knowledge-based economy in the world

Utbildningen idag präglas av snäva perspektiv som reducerar kunskap till att vara en vara på marknaden. Människan begränsas till att vara the economic man..

Den kritiska förmågan, att kunna genomlysa de väsentliga problemen i samhället och kunna tänka i skilda banor utvecklas inte i utbildningen. Den demokratiska potentialen krymper

PROBLEMATIKEN I DAGENS UTBILDNINGSSYSTEM Det huvudsakliga problemet är frånvaron av en genomgripande diskussion om de mest grundläggande begreppen för all utbildning KUNSKAP BILDNING DEMOKRATI

Vad kan möjliggöra en djupare tilltro till utbildning?

Utbildningen behöver ett inre liv som skapar mening

Det klassiska tyska bildningsbegreppet Wilhelm von Humboldt 1810 Berlinuniversitetet BILDUNG

Undervisningen syftade till frihet inte fostran till undersåtlighet Studenten skulle ta sig ur sitt beroendeförhållande till läraren och finna vägen till eget omdöme och underbyggd kritik

Grunden för von Humboldt Kant Svar på frågan: Vad är upplysning? 1784

Upplysning Människans utträde ur sin självförvållande omyndighet som visar sig i oförmågan att tänka utan ledning av någon annan. Den upplysta människan använder sitt förnuft på ett kritiskt, självständigt sätt.

Upplysningens motto: Sapere aude! Våga veta!

Platon Paideia Allmänbildning - bred människa Enhet - uppfostran utbildning bildning

Platon Formatio Forma människan Staten så att hen blev en moraliskt god samhällsmedborgare

Humanismen Det är mänskligt att vara bildad annars en lägre rå, djurlik människa

BILD tradition BILDA förnyelse

Föreställningen att människan är en varelse som BILDAR SIG SKAPAR SIG

Bildning är något människan gör med sig en aktivitet som utvecklar hens förmåga och omdöme, vilket gör friheten möjlig

Bildning är i den mening att åstadkomma något inte på förhand givet Gör sig till något som inte fanns innan

Ej bildningsgods Ej en fast uppsättning kunskaper

SPÄNNINGAR EMELLAN Utbildning Bildning Givna mål Process Ensidig - Mångsidig

Att bilda sig är att bli något som inte är på förhand givet vs Målrationalitetens uppnåendemål

Dagens skola betonar *det på förhand givna målet *resultatet Bildningen betonar *i första hand verksamheten *själva tillägnandet

FAKTA?

PROVISORISKA SANNINGAR

Målrationaliteten styrd utifrån Individen anpassar sig efter en yttre form och dess innehåll

Lönsamt läsande effektivt klara av kurser med smart studerande, Kommer detta på tentan?

Bildningsprocessen styrd inifrån Lusten att lära och förändra sig själv Betonar kunskapens egenvärde

Ett snävt nyttighetstänkande ger ingen plats åt fritt kunskapstänkande Ges det tid och utrymme för bildande processer?

PROBLEMATIK Hur stimulera utveckling av människans förmågor? Regelstyrt, mätbara mål, kortsiktiga krav, studiebrådska vs Studiefrihet, oberoende av givna kursmål, kunskapsmöten, få ta tid

BILDNING ÄR I FÖRSTA HAND EN PROCESS

BILDAD ETIK CIVILISERAD ETIKETT

Bildning en process som innebär att människan genom sina nya insikter inte bara utvecklas utan också i grunden förändras

Självbildningsideal oberoende fri Autodidakt Personlighetsbildande ideal utveckla hela människan Medborgarideal den aktivt deltagande samhällsmedborgaren

dock, de traditionella bildningsbegreppen behöver problematiseras så att de inte får ett ensidigt egocentristisk fokus på den enskilda individens utveckling individen får inte bli ett slutet subjekt

BILDNNING Bildning är inte ett personligt förfiningsprojekt utan något som bidrar till att öppna upp och relatera individen till världen

BILDNING, IDAG?!

Läraren, som tar bildning som utgångspunkt för sitt pedagogiska handlande, sätter igång olika reflektionsoch lärandeprocesser, som kan leda eleverna till upptäckter som inte alltid kan förutses.

FRÅGAN I CENTRUM

Varje elevs bildningsprocess låter sig inte enkelt fångas in av förutbestämda kunskapsmål likt den målrationella skolans detaljerade kursplaner.

Bildningsprocesser upplöser strikta ämnes- och fackgränser, så att natur, teknik, estetik och humaniora förenas

Bildningsprocesser förenar och integrerar det vi traditionellt sett som teori och praktik och förstår på så vis att all kunskap i grunden är praktisk

Bildningsprocesser förenar det bekanta med det obekanta så att såväl det närliggande som det främmande förstås

Bildningsprocesser skapar insikter om både det traditionella kulturarvet som till de mångkulturella värdena, där både klassiker som globala texter samsas

Bildningsprocesser visar på hur då, nu och framtid hänger samman

Bildningsprocesser ser till både det rationella och det sinnliga

Bildningsprocesser betraktar delen i förhållande till helheten

Hur förstå bildningens huvudfåra idag? Bidrar till *att människan breddar hens perspektiv på sig själv

bidrar till *att människan breddar hens perspektiv på sig själv *att hens etiska ansvar sträcker sig utanför det egna individuella intresset

bidrar till *att människan breddar hens perspektiv på sig själv *att hens etiska ansvar sträcker sig utanför det egna individuella intresset *att hen kan orientera sig i världen och förstår de globala sammanhangen

bidrar till *att människan breddar hens perspektiv på sig själv *att hens etiska ansvar sträcker sig utanför det egna individuella intresset *att hen kan orientera sig i världen och förstår de globala sammanhangen * att kunna delta som aktiv samhällsmedborgare för att förbättra den gemensamma världen

Bildning är nödvändig för att utbildningen skall bli meningsfull för människan Att kunskap får ett egenvärde bortom de externa motiven

TRADITIONER *KUNSKAPSMÄTNING *SOCIAL OMTANKE

För att mening skall kunna uppnås krävs en relationell grundsyn i det pedagogiska handlandet

Hur blir eleven människa? Genom mötet med andra människor! Det är där hen får syn på sig själv!

Mot bakgrund av uppfattningen att människan blir till och utvecklar sig som människa i en social gemenskap och att det är i relation till andra människor hen succesivt tillägnar sig en individualitet och en känsla av ett sammanhängande Jag

blir bildningens grundläggande tanke att människan behöver delta i sociala verksamheter för att kunna utveckla en reflekterande omdömesbildning som går utöver det egna Jaget

Meningsfull utbildning kräver då SAMVERKAN för att möjliggöra SAMVARO

För att kunskapen skall få ett eget värde och en meningsfull utbildning skall komma till stånd krävs att de EXTERNA MOTIVEN OCH KRAVEN HÅLLS UNDAN

Relation till uppgiften Relation till materialet Relation till den Andre

att eleven utvecklas till en människa där olika former av kunskap, bildning och samhälleligt demokratiskt ansvar förenas en elev som både kan vara i det lokala nära och lyfta blicken till världens omständigheter

Ytterst en fråga om olika människosyn MEKANISK/INSTRUMENTELL Bli ett yrke / examen Människan formas främst genom externa krav, yttre stimuli och påverkan ORGANISK Bli en människa / lycklig Den individuella utvecklingen kommer inifrån människan själv

Utbildningen borde inte syfta till att eleven blir ett yrke utan att eleven blir en människa som hanterar ett yrke

Det överordnade målet för alla utbildningsinstitutioner borde vara att bidra till att forma världsmedborgaren.

Världsmedborgaren En människa som reflekterar över och tar sig an nutidens stora och brännande globala problem för att bidra till lösningar som är till gagn för hela mänskligheten

Den mångsidiga och ansvarsfulle världsmedborgaren med god förmåga att sätta in de specifika kunskaperna i de större sammanhangen.