Skolval Effekter på kvalitet/effek1vitet, jämlikhet, social sammanhållning och valfrihet
Hur bör effekterna av skolval utvärderas? Levin (2002) menar ag fyra uiallsvariabler är relevanta: l Effek1vitet l Jämlikhet (diskuteras här som likvärdighet & segrega1on) l Social sammanhållning/sociala värderingar l Valfrihet
Ökar skolval kvaliteten/effek1viteten? Svensk forskning l De mest välgjorda studierna (Böhlmark och Lindahl 2013; Wondratschek, Edmark och Frölich 2013): l Små posi1va effekter av friskolekonkurrens (kortsik1gt och långsik1gt) l Små posi1va effekter av generellt skolval kortsik1gt, men inga långsik1ga effekter. l Medelstora effekter på TIMSS- resultat av friskolekonkurrens. l Inga effekter på kostnader. l Inga skillnader mellan effekterna av vinstdrivande och icke- vinstdrivande friskolor Slutsats: små/medelstora posi1va effekter av skolval i Sverige
Ökar skolval kvaliteten/effek1viteten? Interna0onella provresultat l Den mest övertygande akademiska forskningen = friskolekonkurrens ökar resultaten i PISA & minskar kostnaderna (West och Woessmann 2010). l Notera skillnaden med Pisarapporten som konstaterar ag det inte finns någon rela1on mellan andelen elever i friskolor och länders presta1oner! Använder dock extremt enkel metodologi som inte kan analysera orsakssamband bör inte basera poli1k på dega. Slutsats: större möjligheter ag välja fristående alterna1v höjer effek1viteten i PISA Forskning från andra länder l Bok baserad på cirka 800 studier = generellt milt (ibland starka) posi1va effekter av skolval och konkurrens systemets uiormning är vik1gt (Heller Sahlgren 2013a). Slutsats: generellt har skolval världen över posi1va effekter, men effektstorleken beror på vilket system som analyseras.
Vad händer med likvärdigheten? Mäts som spridningen i resultat mellan elever & effekten av bakgrund på resultaten l Skolverket skriver ag det fria skolvalet sannolikt har leg 1ll minskad likvärdighet. Forskningen är dock blandad på denna punkt. l Ingen effekt av högre andel elever i friskolor eller större valmöjligheter på spridningen i resultat mellan elever (Böhlmark och Holmlund 2011; Fredriksson och Vlachos 2011) l Inga systema1ska skillnader mellan effekterna av friskolekonkurrens på olika elever från mer eller mindre bemedlade hem (Böhlmark och Lindahl 2007). l Lika stora posi1va effekter av skolvalet, om något större effekter bland elever med låg socioekonomisk bakgrund & elever i områden med hög kriminalitet (Niepel 2012) Slutsats: inga större skillnader i likvärdigheten med svenskt skolval
Vad händer med likvärdigheten? Interna0onella provresultat l Större andel elever i skagefinansierade friskolor = effekten av elevers bakgrund i PISA och TIMSS sjunker (Schütz, Ursprung och Woessmann 2008; Schütz, West och Woessmann 2007). Forskning från andra länder l Upptagningsområden & närhetsprincip = betydelsen av elevers bakgrund för resultaten ökar jämfört med skolval med betygsintagning i Korea (Song 2012) Slutsats: om något förbägrar skolval och konkurrens likvärdigheten (se Heller Sahlgren 2013b för längre diskussion)
Hur påverkas segrega1onen? Mäts som skillnader i elevsammansä=ning/resultat mellan skolor Svensk forskning l Senaste studierna: skolvalet ökar skolsegrega1onen (Böhlmark och Holmlund 2011; Östh, Andersson och Malmberg 2012) l Notera ag vinstdrivande friskolor tenderar ag utbilda elever med lägre socioekonomisk bakgrund jämfört med icke- vinstdrivande friskolor. Vinstdrivande gymnasieskolor har samma elevsammansägning som kommunala gymnasieskolor (Vlachos 2012) Interna0onell forskning l Amerikansk och engelsk forskning: skolsegrega1onen ökar med skolval (Allen 2007; Bifulco, Ladd och Ross 2009; Burgess m.fl. 2007; Koedel m.fl. 2009) l Inga effekter i Tyskland eller Nederländerna (De Haan, Leuven och Oosterbeek 2011; Makles och Schneider 2011)
Hur påverkas segrega1onen? Vad säger egentligen studierna? l I USA finner forskare ag 30 % av familjerna som har barn i offentliga skolor flygar enbart för ag välja skola (Caetano och Macartney 2013). l Husprisstudier indikerar ag högre skolresultat leder 1ll högre huspriser när närhetsprincipen är vik1g för antagning (Nguyen- Hoang och Yinger 2011). l Skolval minskar rela1onen mellan huspriser och skolresultat och därmed bostadssegrega1onen (se tex Brunner, Cho och Reback 2012; Machin och Salvanes 2010) Slutsats: negoeffekterna av skolval på skolsegrega1onen är osäkra epersom bostadssegrega1onen verkar minska (se Heller Sahlgren 2013b för längre diskussion)
Social sammanhållning/sociala värderingar l Svensk forskning: inga effekter på aqtyder om etniska minoriteter ska ha samma räqgheter som etniska svenskar l Elever i friskolor tycker ag etniska minoriteter ska ha samma räqgheter i högre utsträckning, även när man kontrollerar för familjebakgrund och kamrateffekter, men inga förändringar i denna korrela1on över 1d. Totalt seg högre tolerans bland elever 2009 jämfört med 1999 (Shafiq och Myers 2013). l Metodologin är inte 1llräcklig för ag visa kausala effekter l Amerikansk forskning: inga eller posi1va effekter l En ligeraturanalys visar ag skolval an1ngen leder 1ll mer demokra1ska värderingar, socialt kapital, större sannolikhet ag göra volontärarbete etc., eller har ingen effekt alls. YGerst lite stöd för nega1va effekter (Wolf 2007). Slutsats: inget stöd för ag skolval leder 1ll sämre social sammanhållning/sociala värderingar, om något tvärtom.
Valfrihet Skolval ökar valfriheten, men regleringar avgör hur mycket och för vem. l Närhetsprincipen används i många skolor när de är översökta = fördel 1ll föräldrar som har råd ag flyga närmare bra skolor. Kö1d gynnar mo1verade föräldrar. LoGerier mer neutrala. l Brist på info = minskar valfriheten i prak1ken (svårt ag utöva ra1onellt val) l Hur mycket valfriheten ökar beror också på antalet nya skolor och var de startar (vinstdrivande skolor dominerar av en anledning: större 1llgång 1ll kapital och incitament ag expandera) l Valfriheten beror också på regleringar är alla skolor likadana minskar valfriheten l Skolvalet populärt, men föräldrar anser ag informa1onen är o1llräcklig & ag närhetsprincipen är eg hinder för eg meningsfullt val (Malmberg, Andersson och Bergsten 2013). Slutsats: skolval, allt annat lika, ökar föräldrars och elevers valfrihet, men systemets uiormning spelar roll för hur mycket och för vem.
Slutsatser l Skolval har generellt posi1va effekter på kvalitet/effek1vitet l Skolval har generellt posi1va eller inga effekter på likvärdigheten l Svårt ag tolka effekterna på skolsegrega1on epersom skolval verkar minska bostadssegrega1onen. l Skolval har an1ngen posi1va eller inga effekter på social sammanhållning/ sociala värderingar. l Skolval har generellt posi1va effekter på valfriheten, men hur mycket och för vem beror på systemets uiormning.
Mer informa1on Sammanställd av Gabriel Heller Sahlgren, forskningschef vid Centre for Market Reform of Educa1on i London och affilierad forskare vid Ins1tutet för Näringslivsforskning (IFN) (gsahlgren@cmre.org.uk) För mer informa1on: kontakta karin.svanborg.sjovall@1mbro.se