Rötning med inledande termofilt hydrolyssteg för hygienisering och utökad metanutvinning på avloppsreningsverk. My Carlsson



Relevanta dokument
Rötning med inledande termofilt hydrolyssteg för hygienisering och utökad metanutvinning på avloppsreningsverk

Rötning med inledande termofilt hydrolyssteg för hygienisering och utökad metanutvinning på avloppsreningsverk

Rötning med inledande termofilt hydrolyssteg för hygienisering och utökad metanutvinning på avloppsreningsverk

Rötning Viktiga parametrar

AnoxKaldnes ANOXBIOGAS Referensprojekt AnoxBiogas, uppdaterad Mars 2015

Pilotförsök för ökad biogasproduktion. hygienisering av slam vid Sundets reningsverk i Växjö

Möjligheter och risker vid samrötning

Vad gör de i Europa med slammet och hur bra blir det?

RÖTNINGENS MIKROBIOLOGI NÄRINGSLÄRA BIOGASPROCESSEN PROCESSDRIFTPARAMETRAR PROCESSTÖRNING

Termofil efterrötning av avloppsslam

Driftoptimering hur säkerställer vi att vi gör rätt? Upplägg. Förutsättningar för en bra gasproduktion. Vem är jag och vad sker på SLU?

Växjö väljer termisk hydrolys varför och hur?

Uppdatering av Aktionsplan för återföring av fosfor ur avlopp Naturvårdsverkets svar på RU. Bakgrund. Hållbart nyttjande av fosfor

... till tillämpning

Förbehandling av matavfall Workshop med Biogas Syd i Malmö den 17 januari 2012

Avgasning av slam för ökad reningskapacitet och förbättrade slamegenskaper (projekt )

JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik. Tekniskt jordbruksinstitut med tydlig miljö- och energiprofil

Biogasanläggningen i Boden

Biogas. en del av framtidens energilösning. Anna Säfvestad Albinsson Projektledare Biogas Norr, BioFuel Region

Vattenstämman 14 maj Kretsloppssamhälle eller förbränningssamhälle eller både och?

Upplägg. Vad begränsar biogasproduktion vid reningsverk? Hur kan FoU bidra till att reducera dessa begränsningar?

Varför återföring av klosettvatten

Energi- och kostnadseffektiv biogasproduktion från avfall - kartläggning och jämförande av nyckeltal (WR54)

Rätt slam på rätt plats

Biogödsel Kol / kväve Kväve Ammonium- Fosfor Kalium TS % 2011 kvot total kväve total av TS %

Hållbar återvinning av näring

Oönskade ämnen i slam smittämnen.

Förstudie. Rapport SGC ISRN SGC-R-215-SE

Simulering av biogasprocesser

RÖTNING AV HUSHÅLLSAVFALL OCH RENINGSVERKSSLAM I VÄXJÖ Anneli Andersson Chan Växjö kommun

Strategier för att effektivisera rötning av substrat med högt innehåll av lignocellulosa och kväve

Var produceras biogas?

: Molekylärbiologiska metoder för bestämning av barriärverkan vid dricksvattenproduktion En litteraturstudie

Alternativa hygieniseringsmetoder

PM Ny hygieniseringsmetod

Smittämnen och antibiotikaresistens i slam

Läkemedelsrester i avloppsvatten och kommunala reningsverk, nuläget. Nicklas Paxéus, Gryaab AB

Torrötning av avvattnat rötslam vid termofil temperatur

Passiv gödselseparering

EXRT EN NY SORTS SLAMBEHANDLING FÖR ÖKAT BIOGAS PRODUKTION. (extended sludge retention time)

Avdödning av mikroorganismer vid långtidslagring av avvattnat slam

Rapport Metanpotential

RÅGASPRODUKTION: ENERGIGASPRODUKTION FRÅN BIOMASSA OLIKA METODER FÖR RÖTNING GRUNDLÄGGANDE PROCESSBEGREPP BIOGASANLÄGGNINGENS DELAR EGENSKAPER HOS

Gårdsbaserad biogasproduktion

Om mig. Varför finns vi? Vad är VA-kluster Mälardalen?

Pilotstudie. Termofil efterrötning för hygienisering och minskad slamproduktion. Rapport Nr Svenskt Vatten Utveckling

RAPPORT U2010:06. Rötning med inledande biologiskt hydrolyssteg för utökad metanutvinning på avloppsreningsverk och biogasanläggningar.

Teknikmarknad Teknikmarknad

Översikt över befintliga och nya tekniker för förbehandling av slam före rötning. VA-teknik

Bilaga 1. Förslag till förordning Utfärdat den xx Regeringen föreskriver 1 följande

Strategi för interaktion mellan biogasforskning och branschaktörer för Biogas Väst

Projekt i tre etapper. Etapp 2 och 3 ekonomi. Projektorganisation. Energiprojektets Mål

Nr , Utvärdering av filter i dagvattenbrunnar en fältstudie i Nacka kommun

Rötning av animaliska biprodukter

Alternativa hygieniseringsmetoder RAPPORT B2007:01 ISSN

Biogas -lokal produktion. Ilona Sárvári Horváth Ingenjörshögskolan Högskolan i Borås

Rötning av avloppsslam vid 35, 55 och 60 C

Biogas från tång och gräsklipp

Beställargrupp. för minskade utsläpp av läkemedelsrester, mikroplaster och andra föroreningar via avloppsreningsverk

Regeringsuppdrag fosfor repetition + vad händer nu? Lund 12 december 2014 Anders Finnson Svenskt Vatten

Avloppsrening för att uppnå morgondagens miljömål. Anneli Andersson Chan, Utvecklingschef VA

Fosforförordningen-vad händer nu? #NAM17 i Växjö 25 januari 2017

05/12/2014. Övervakning av processen. Hur vet vi att vi har en optimal process eller risk för problem? Hämning av biogasprocessen

Sorterande system för biogas från avlopp och matavfall

Projekt SWX-Energi. Rapport nr 31. Rötrester - åter till kretsloppet

Kolets biogeokemiska kretslopp. Fotosyntes

Uppsala Vatten och Avfall Biogasanläggningen Kungsängens gård Erfarenheter

Slamhantering ett framtida problem? Hur ska växtnäringen i vår restprodukt utnyttjas i framtiden?

Rapport SGC 100 OPTIMERAD SAMRÖTNING AV RESTPRODUKTER FRAN STAD OCH LAND. Marita Linne Lars Andersson Anders Dahl. BioMil AB.

Örebro Reningsverk. Teknisk förvaltning Vattenrenare Fordonsgasproducent Revaq-certifierad Underhållare. Mattias Persson Lisa Osterman Jan Rönnkvist

Biogasanläggning Energibesparing med avloppsvatten Peter Larsson ver 2

Biogasutlysningen. Vilka projekt har kommit ur utlysningen? Gasdagarna 24 oktober Kalle Svensson, Energimyndigheten

Elektroporation för forcerad metanutvinning från förnybara resurser

Rötning av animaliska biprodukter


En finansiärs syn på substrat och spridning av resultat

Ditt matavfall i ett kretslopp

Utredning: Blåmusslor som biogassubstrat

Hållbarhetskriterier för biogas

Föroreningar i biogas före och efter uppgradering

Nyckeltal för reningsverk verktyg för effektivare resursanvändning

Biogas i Jönköping Guide: Mats Kall

FÖRUTSÄTTNINGAR OCH MÖJLIGHETER

Befintlig och ny teknik inom biogas

Kan mikrobiell elektrokemi tillämpas inom avloppsvattenrening?

Hygienisering av avloppsslam

Avfallsutredning för Stockholms län -

Industrihampa som biogassubstrat och fastbränsle

Elektroporation. Test av ny teknik för ökad metanbildning och hygienisering vid rötning RAPPORT 2007:14 ISSN

Genomgång av ED Biogas anläggning med fokus på design, konstruktion och säkerhet

Förutsättningar för hållbar slamhantering i SITE-kommunerna

RISKER MED SMÅSKALIGT SLAM bakterier, virus och läkemedelsrester. Annika Nordin

SP Biogasar häng med!

Biogas från skogen potential och klimatnytta. Marita Linné

Regeringsuppdrag om återföring av fosfor

Östersund 17 september 2013

RAGN-SELLS AB. Slamförbränning & extraktion. Lars Tolgén. KSLA 27 feb En del av kretsloppet

VA-verkens bidrag till Sveriges energieffektivisering

Daniel Hellström Svenskt Vatten Utveckling

Förutsättningar för hållbar slamhantering i SITE-kommunerna

Transkript:

Rötning med inledande termofilt hydrolyssteg för hygienisering och utökad metanutvinning på avloppsreningsverk My Carlsson

Förstudie

Finansiering och involverade Förstudie Finansierades av SGC, SVU och Avfall Sverige Genomfördes av personal från BioMil AB och AnoxKaldnes AB Labb- och pilotprojekt Finansieras av SGC, SVU, VA SYD, NSVA, Gryaab, UMEVA, AnoxKaldnes och BioMil Genomförs av personal från AnoxKaldnes, BioMil och VASyd

Förstudie Förstudien visade på följande möjliga fördelar med metoden: Ökad utrötningsgrad / högre metanproduktion Effektivare patogenreduktion Effektivare utlösning av mineraler och spårämnen viktiga för rötningsprocessen Eliminering av skumbildande ämnen Större möjlighet att bryta ner toxiska och inhiberande ämnen Behov av vidare studier av samband mellan substratsammansättning, processoptimum och effekt

Förstudie Förstudien visade på följande möjliga fördelar med metoden: Ökad utrötningsgrad / högre metanproduktion Effektivare patogenreduktion Effektivare utlösning av mineraler och spårämnen viktiga för rötningsprocessen Eliminering av skumbildande ämnen Större möjlighet att bryta ner toxiska och inhiberande ämnen Behov av vidare studier av samband mellan substratsammansättning, processoptimum och effekt

Förstudie Förstudien visade på följande möjliga fördelar med metoden: Ökad utrötningsgrad / högre metanproduktion Effektivare patogenreduktion Effektivare utlösning av mineraler och spårämnen viktiga för rötningsprocessen Eliminering av skumbildande ämnen Större möjlighet att bryta ner toxiska och inhiberande ämnen Behov av vidare studier av samband mellan substratsammansättning, processoptimum och effekt

Avloppsslam och hygienisering Naturvårdsverkets förslag till slamförordning

Avloppsslam och hygienisering Naturvårdsverkets förslag till slamförordning

Avloppsslam och hygienisering 2012-01-25 Miljödepartementet kommer inte att anta Naturvårdsverkets förslag till slamförordning 2012-02-02 Naturvårdsverket får ett nytt uppdrag om hållbar återföring av fosfor. Redovisas senast 12 aug 2013.

Fördelar termofil förhydrolys Tänkbara fördelar jämfört med pastörisering 70 C under 1 timme: Fjärrvärme vid lägre framledningstemperatur kan användas för uppvärmningen Möjlighet till ökad processeffektivitet

Frågeställningar Under vilka förutsättningar är termofil förhydrolys gynnsamt för ökad processeffektivitet med avseende på biogas-/metanytbyte och nedbrytningsgrad? Kan termofil förhydrolys valideras som godkänd hygieniseringsmetod för Klass A-slam? Hur påverkar termofil förhydrolys patogener och anaerob nedbrytning i jämförelse med den etablerade metoden pastörisering? Vilka aspekter måste beaktas vid implementering av termofil förhydrolys?

2 omgångar labförsök Simulering Pilotförsök

Pilotanläggning - Förhydrolyslinjen

Under vilka förutsättningar är termofil förhydrolys gynnsamt för ökad processeffektivitet? TS- och VS-reduktion: Ökade för samtliga testade blandslam Metanutbyte: resultat varierade från -8 % till +18%.

VS-red men inte metan? Vätgasförlust? VFA-förlust? Aerob nedbrytning? Mätfel?

Under vilka förutsättningar är termofil förhydrolys gynnsamt för ökad processeffektivitet? Hydrolysgas måste ledas in i efterföljande rötkammare för att eventuellt kunna tillgodogöras. Vid stora variationer i inkommande slam kan förhydrolysen fungera som ett utjämningssteg. Karakteriseringsmetoden som använts är för grov för att kunna förklara de skillnader i effekt som iakttagits.

Kan termofil förhydrolys valideras som godkänd hygieniseringsmetod för Klass A-slam? Salmonella frånvarande i 25 g vv E Coli < 1 000 CFU/g TS Enterokocker < 1 000 CFU/g TS

Kan termofil förhydrolys valideras som godkänd hygieniseringsmetod för Klass A-slam? Termofil förhydrolys har en hygieniseringseffekt Salmonella: Frånvarande efter termofil förhydrolys E-Coli (Klass A: < 35 vid 3,5 % TS) Datum Matningstank Hydrolystank RK test RK ref 2011-07-27 43 000 <10 2011-09-26 <10 2011-10-26 130 000 -* <10 8 400 2011-11-01 68 000 <10 <10 3 000 2011-11-08 150 000 <10 <10 6 500 Enterokocker (Klass A: < 35 vid 3,5 % TS) Datum Matningstank Hydrolystank RK test RK ref 2011-07-27 31 000 <100 2011-09-26 <100 2011-10-26 55 000 -* <100 3 600 2011-11-01 58 000 <100 <100 3 500 2011-11-08 220 000 <100 <100 6 400

Kan termofil förhydrolys valideras som godkänd hygieniseringsmetod för Klass A-slam? De hygieniseringskrav som ställs i förslaget till ny slamförordning kan ej uppfyllas med avseende på enterokocker, då detektionsnivån för denna ligger högre än uppställt krav i ickeavvattnat slam. Samtliga krav som ställs på hygienisering i ABP-förordningen uppfylldes med termofil förhydrolys i pilotskala. Resultaten från labskala gav svårtydbara resultat med avseende på hygieniseringseffekt, både från termofil förhydrolys och pastörisering.

Hur påverkar termofil förhydrolys patogener och anaerob nedbrytning i jämförelse med den etablerade metoden pastörisering? Resultaten från labskala gav svårtydbara resultat med avseende på hygieniseringseffekt, både från termofil förhydrolys och pastörisering.

Vilka aspekter måste beaktas vid implementering av termofil förhydrolys? Kompletterande utrustning: tankar och värmeväxlare Säkerhetsåtgärder avseende vätgas om >25 % H 2 Ekonomi: Kostnader för slamavsättning, fjärrvärme, värde av producerad biogas Framledningstemperatur av fjärrvärme Leda in hydrolysgasen i rötkammaren Internbelastning Påverkan på avvattningsegenskaper?? Kombinera med produktion av intern kolkälla

Tack för mig! my.carlsson@anoxkaldnes.com 046-182155