BILAGA 1 KLASSNING ENLIGT HVMFS 2013:19

Relevanta dokument
PM HYDROMORFOLOGISK PÅVERKAN

Miljökvalitetsnormer och miljöundersökningar

HVMFS 2016:31 BILAGA 3: BEDÖMNINGSGRUNDER FÖR HYDROMORFOLOGISKA KVALITETSFAKTORER I SJÖAR, VATTENDRAG, KUSTVATTEN OCH VATTEN I ÖVERGÅNGSZON

BILAGA 4 PM SAMLAD REGLERINGSMODELL

PM BILAGA 2. Påverkan på broar vid kapacitetsförbättrande åtgärder för Mölndalsån från Rådasjön till Kvarnbyfallen. Stensjön

Mölndalsån Översvämningsbegränsande åtgärder

Bedömning av försurning - stora förändringar mot förra cykeln. Länsvattendagen

Rimlighets- och expertedo mning av ekologisk status med sto d av hydromorfologi.

Sida 1 (18) Förvaltande Enhet /Upphandlingsnu mmer. Stora Projekt, Projekt Mälarbanan 2012/27198 Handläggare/upprättad av (projektör)

RAPPORT BILAGA A. Ansökan om tillstånd för kapacitetsförbättrande åtgärder för Mölndalsån från Rådasjön till Kvarnbyfallen MÖLNDALS KVARNBY

Underlagskarta: Copyright Lantmäteriet GSD

Nya statusklassningar vattendrag nov 2013

Naturvårdsverkets författningssamling

Gällande vattendomar och nuvarande regleringsstrategi vid varje dämme som handhas av Mölndals Kvarnby Thomas Ericsson Byålderman

RAPPORT. Ansökan om tillstånd för kapacitetsförbättrande åtgärder för Mölndalsån från Rådasjön till Kvarnbyfallen MÖLNDALS KVARNBY GBG VATTENSYSTEM

Datum Klassificeringen av Hydromorfologiska parametrar - En översiktlig beskrivning av metoder och tillvägagångssätt

PM BILAGA 2 UPPDRAGSLEDARE. Mats Andréasson UPPRÄTTAD AV. CG Göransson

PM BILAGA 1 UPPDRAGSLEDARE. Mats Andreasson UPPRÄTTAD AV. C-G Göransson

Dalälvens vattenkraftssystem

Statusklassning och vattendirektivet i Viskan

Vattenståndsberäkningar Trosaån

Appendix 1 1 (5) Environment/Birgitta Adell

PM BILAGA 4 UPPDRAGSLEDARE. Mats Andréasson UPPRÄTTAD AV. Andreas P Karlsson, C-G Göransson

PM - Hydraulisk modellering av vattendraget i Kämpervik i nuläget och i framtiden

Miljökvalitetsnormer för vatten Weserdomens konsekvenser för hantering av vattenfrågor i planer och miljöskyddsärenden

Remissvar gällande förslag till MKN för vattenförekomster inom Bottenvikens, Botten- och Västerhavets vattendistrikt

HÄRRYDA KOMMUN HYDRAULISKA BERÄKNINGAR FÖR MÖLNDALSÅN GENOM LANDVETTER

Statusklassning av hydromorfologi i vattendrag. Johan Kling Verksamhetsområdeschef, vattenresurs

Bällstaån, hydromorfologi och påverkan på ekologiska värden

Dalälvens vattenkraftssystem naturvärden och åtgärdspotentialer

Bilaga 1 Åtgärder som behövs för att god ekologisk status ska kunna nås i Mölndalsån Stensjön till sammanflödet med Kållerödsbäcken

Hydrologiska Prognosmodeller med exempel från Vänern och Mölndalsån. Sten Lindell

Blåherremölla. Beräkning av erforderligt vattenflöde för att driva möllan. Datum Studiebesök vid Blåherremölla

MKN-vatten i detaljplanering AB län

Vattenförekomsten Ivösjön

Höje å, samarbete över VA-gränserna. Patrik Nilsson

Beskrivning av använd metod, ingående data och avvägningar som gjorts vid klassificering av näringsämnen i sjöar och vattendrag i Värmlands län 2013

Beräknad naturlig vattenföring i Dalälven

Exempel på avgränsning av kartobjekt för ytvatten

Mål och normer: Kvalitetskrav på ytvatten

Utredning av forsar och dämme i Bällstaån i syfte att förbättra vattendragets fiskhabitat

Högskoleprovet Kvantitativ del

S we c o In fra s tru c tur e A B Org.nr Styrelsens säte: Stockholm. En del av Sweco-koncernen

Vägledning för kraftigt modifierat vatten. Fastställande av kraftigt modifierat vatten i vattenförekomster med vattenkraft

ÖVA SYSTEMHANDLING STOCKHOLM PM HYDRAULISKA BERÄKNINGAR. Försättsblad Hydrauliska beräkningar.docx

Beräkning av vattenstånd och vattenhastighet i Göta älv, Trollhättan

Kyrkån. Avrinningsområde: Gullspångsälven Terrängkartan: 9e7d, 9e7e och 9e6e. Vattendragsnummer: Inventeringsdatum: 19 augusti 2004

Hydromorfologi. Foto: Anders Larsson. Anders Larsson

Hotkartor Detaljerad översvämningskartering

Mölndalsån. Kort version. Januari Översvämningsstudie. DHI Water & Environment. Göteborg av Mölndals Stad & DHI Water & Environment

Inlämningsuppgift 2. Figur 2.2

Dammbrottsutredning Twin Valley

Klassning av ekologisk potential och möjliga åtgärder i Kraftigt modifierade vatten

Redogörelse för ärendet

UPPDRAGSLEDARE. Jard Gidlund UPPRÄTTAD AV. Petra Wallberg. Svar på begäran av komplettering av ansökan från Länsstyrelsen i Stockholm

Hydrologins vetenskapliga grunder

Vägledning för kraftigt modifierade vatten med tillämpning på vattenkraft

DAGVATTENUTREDNING INFÖR UTBYGGNAD AV. Väsjön norra

FLOTTNING Underlag och metoder fo r statusklassning av hydromorfologi

Synpunkter på miljökvalitetsnorm i enskilda vattenförekomster, Bottenhavets Vattendistrikt

Statusklassning Bohuskusten. Anna Dimming Ragnar Lagergren

Högskoleprovet Kvantitativ del

Beräkning av tryckfall för vattenledning till ny detaljplan och golfklubb.

DOM Stockholm

PM BESLUTSUNDERLAG TRAFIKTEKNISK STANDARD

PM ÖRINGBIOTOPER I HULEBÄCKEN

Avsnitt 1, introduktion.

Checklista till fältbesöket - rådgivning 14U

Projekt Sjölyftet - bättre kunskap om sjöarna

Postadress Besöksadress Telefon Telefax E-post www

Ny damm vid trafikplats söder om Eurostop, Arlandastad. Slutversion 15U Foto Befintlig dike/damm söder om Eurostop

Figur 1. Karta över norra Götaälvs huvudavrinningsområde med Norsälven samt dess biflöden markerade.

PM KARAKTERISTISKA NIVÅER FÖR BÅVEN VID JÄLUND

Gatukontorsdagar 2010 i Karlstad 4 6 maj. Mats Andréasson, SWECO, Göteborg mats.h.andreasson@sweco.se

Hur kan vi med ny teknik och nya idéer åtgärda hot om framtida översvämningar?

Förvaltningsplan. Vattenmyndigheten Bottenhavet

På verkånstryck på morfologiskå fo rhå llånden

Högskoleprovet Kvantitativ del

Nya metoder fo r bedo mning av havsoch vattenmiljo ns tillsta nd. Mats Lindegarth Havsmiljo institutet / Göteborgs Universitet

Väg 1025 Vasaloppsvägen delen Evertsberg - Oxberg

Samtliga inventerade vattendrag

Bilaga 6 PM Hydrologi. Ansökan om tillstånd för vattenverksamhet Råvattenintag Delary, Älmhults kommun

Elfiskeundersökning i Mölndalsån i Landvetter med utvärdering

Dagvattenföroreningar Airport City

Sjöar och vattendrag i Oxundaåns avrinningsområde 2017

Hur står det till med den nya vattenförvaltningen i Sverige? En OH-serie framtagen av Naturvårdsverket våren 2005

BEDÖMNING AV ÖKAD RISK FÖR ÖVERSVÄMNING I LIDAN

Damminventering inom Avasund

Magnus Persson, Linus Zhang Teknisk Vattenresurslära LTH TENTAMEN Vatten VVR145 4 maj 2012, 8:00-10:30 (del 2) 8-13:00 (del 1+2)

Komposanter, koordinater och vektorlängd Ja, den här teorin gick vi igenom igår. Istället koncentrerar vi oss på träning inför KS3 och tentamen.

NYA BIOTOPKARTERINGSMODELLEN, MAJ 2017 BAKGRUND OCH VARIABLER

Havs- och vattenmyndighetens författningssamling

Prognosstyrning av Mölndalsån. samt andra genomförda skyddsförebyggande åtgärder

Lillån vid Vekhyttan Figur 1.

Till Vänersborgs tingsrätt, Mark- och miljödomstolen

DOM Stockholm

- underlag till vattenmyndigheternas förslag till åtgärdsprogram

Behov av kunskap och råd om vattenhushållning ur lantbrukets perspektiv Uppsala Rune Hallgren LRF

Erfarenheter från statusklassning i Sverige

Översvämningsutredning Lekarydsån

Transkript:

UPPDRAG Stensjö Dämme UPPDRAGSNUMMER 1321069000 UPPDRAGSLEDARE C-G Göransson UPPRÄTTAD AV Jonatan Larsson, C-G Göransson DATUM 01 Klassificering av vattenförekomster påverkade av nuvarande och framtida reglering vid Stensjö dämme, enligt HVMFS Beräkning av hydromorfologiska kvalitetsfaktorer har genomförts för nuvarande reglering vid Stensjö Dämme samt föreslagen reglering med kapacitetshöjande åtgärder vid Stensjö Dämme och i Ståloppet. De kapitelbeteckningar som används i det följande är desamma som används i HVMFS Beräkningsformler Beräknade faktorer som berör hydrologiska/hydrauliska förhållanden är: 3.2 Specifik rörelseenergi i vattendrag Formeln i föreskriften anger tyngdaccelerationen i kg/m 3. Rätterligen ska det vara m/s 2 3.3 Volymsavvikelse i vattendrag 3.4 Flödets förändringstakt i vattendrag 3.5 Vattenståndets förändringstakt i vattendrag 4.2 Vattendragsfårans form 1 (8) 14 Sweco Environment AB

6.2 Vattenståndsvariation i sjöar Denna ekvation har uppenbarligen fel sort i föreskriften, då både täljare och nämnare är höjder med sorten meter, vilket lämnar kvoten enhetslös. Det har därför antagits att det är en procentuell variation som söks. Därtill har då fått antas att de gränser uttryckta i meter som anges som klassgränser har motsvarande värden uttryckta i procent. 6.3 Avvikelse i vinter- eller sommarvattenstånd Denna ekvation är uppenbarligen felskriven i föreskriften, då medelvärdet över en serie värden som är individuellt subtraherade med hela seriens medelvärde alltid kommer att bli noll (detta är själva definitionen på ett medelvärde). Därför har det antagits att den yttre parentesen egentligen ska vara ett absolutbelopp för att inte ge ett värde som är identiskt lika med noll. 6.4 Vattenståndets förändringstakt i sjöar Beräkningar Klassificeringsberäkningar har utförts för modelleringsresultat från föreslagen ny reglering, och samt för nuvarande förhållande på det sätt som redovisas i föreskrifterna, dvs. jämförelse ska ske mellan nuvarande förhållanden och motsvarande förhållanden efter utförda åtgärder enligt i målet inlämnade handlingar. Den framtida regleringen efterliknar till stor del dagens förhållanden, dock att sjöarna under helt övervägande del av året regleras med ett fast samband mellan vattenstånd och utflöde på samma sätt som gäller för en naturlig, oreglerad sjö. Detta förhållande gäller under i medeltal 95 % av året. Regleringsmodellen bygger därtill på förutsättningen att regleringen sker aktivt för att reducera översvämningsrisker under resten av tiden. Modelleringsberäkningarna bygger på förutsättningen att de föreslagna kapacitetshöjande åtgärderna vid Stensjö dämme och i Ståloppet genomförs. 2 (8)

Resultatet av klassificeringsberäkningarna redovisas i tabellerna nedan. I tabellerna har även redovisats det klassningsresultat som redovisas av Vattenmyndigheten. Som redovisas i huvudtexten bygger denna klassning på helt felaktigt underlag, varför resultatet blir gravt missvisande. 3. Vattendrag 3.2 Specifik rörelseenergi i vattendrag För beräkning av specifik rörelseenergi i ett vattendrag där det endast sker förändringar längs en del av vattenförekomstens längd används enligt föreskriften en form av viktning som redovisas som direkt utdrag ur föreskriften nedan. Nedströms Stensjön För vattenförekomsten nedströms om Stensjön blir förändringen försumbar, jämfört med dagens förhållanden. Flödet kommer alltid att ledas genom utloppskanalen ut från Stensjön och under 95 % av året går allt flöde denna väg. Under resterande tid kommer förbigångsledningen att användas för det flöde som utloppskanalen inte klarar att avbörda. Skulle en statusklassning göras enbart genom jämföra framtida och nuvarande förhållanden blir förändringen så liten att statusklassen skulle bli Hög. I verkligheten har har det under århundraden skett så stora kanaliseringar och andra förändringar i samband med industraliseringen längs vattendraget att klassen är Dålig eller i bästa fall. 3 (8)

Ståloppet För denna vattenförekomst finns sträckor såväl med åtgärder som utan, varför huvudregel enligt 1.1 används. Kvadraten på vattenhastigheten i ett vattendrag representerar rörelseenergin. För beräkning av motsvarande per ytenhet sker division med aktuell bredd på vattendraget. I Ståloppet sker ingen ökning av bredden förutom i utloppskanalen från Rådasjön. Redan totala rörelseenergin i utloppskanalen ökas dock så mycket att den faktorn redan i sig innebär klass 1, Dålig. Det räcker således att enbart beakta hastighetsförändringarna och därav följande rörelseenergiändringar längs Ståloppet för att åstadkomma en viktad klassning. Nedan redovisas hastigheten längs Ståloppet vid medelvattenföring före och efter åtgärd med de sektioner som ingår i datormodellen. För övergångar från opåverkat till påverkan mellan olika sektioner i modellen har den faktiska övergången förutsatts ske mitt emellan sektionerna. Av figuren framgår att klassningen för de olika delsträckorna varierar mellan 1 och 5, förutom längst nedström. Det viktade medelvärdet för hela Ståloppet blir på detta sätt 3, Måttlig. Även om en av människan helt opåverkat Stålopp skulle användas som underlag skulle samma klass, dvs. Måttlig, erhållas. Det är oklart hur stora grävningsarbeten som utförts i Ståloppet under historisk tid, men mycket talar för att en klassning utförd på motsvarande sätt också skulle ha gett resultatet Måttlig eller högst God för nuvarande förhållanden. 4 (8)

3.3 Volymsavvikelse i vattendrag Flöde ut ur Stensjön 1985-2013 2004-2013 2008-2013 Historisk reglering 30% - Måttlig 31% - Måttlig 30% - Måttlig Föreslagen reglering 31% - Måttlig 32% - Måttlig 31% - Måttlig 1% - Hög Ståloppet 1985-2013 2004-2013 2008 2013 Historisk reglering 29% - Måttlig 31% - Måttlig 29% - Måttlig Föreslagen reglering 30% - Måttlig 32% - Måttlig 30% - Måttlig 1,1% - Hög 3.4 Flödets förändringstakt i vattendrag Flöde ut ur Stensjön 1985 2013 2004-2013 2008-2013 Historisk reglering 53% - Föreslagen reglering 77% - 68% - 83% - 64% - 81% - 0% - Hög Ståloppet 1985-2013 2004-2013 2008-2013 Historisk reglering 57% - Föreslagen reglering 76% - 62% - 82% - 57% - 80% - 0% - Hög 3.5 Vattenståndets förändringstakt i vattendraget Kravet för att uppfylla Hög status är att vattenståndets förändringstakt avviker med högst 0,05 m/timme relativt referensförhållandet. Detta motsvarar 1,2 m/dygn. Så stora förändringar går inte tekniskt/hydrauliskt att utföra för Ståloppet ens under extremsituationer. För flödet i 5 (8)

Mölndalsån ner till sammanflödet med Kålleredsbäcken skulle vid de mycket enstaka tillfällen vid extremt högt vattenstånd i havet då flödet ut från Stensjön dras ner till minimiflöde, en snabbare avsänkning ske än vad som motsvarar statuskravet Hög. Dock avser beräkningen medelvärde under flera år, varigenom dessa enstaka förändringar inte på något sätt ger en märkbar effekt på ett mycket lågt medelvärde. Slutsats: Statusen för båda vattenförekomsterna är Hög. 4. Morfologiskt tillstånd i vattendrag 4.2 Vattendragsfårans form Tolkningen av denna parameter är något vansklig, eftersom den beskrivs som väsentlig avvikelse på grund av mänsklig aktivitet av vattenfårans bredd och djup från referensförhållandet. I sämsta fall fås samma typ av klassningsresultat som under 3.2 om bedömningen ska vara att trots att bredden på vattendraget inte ändras på någon sträcka längs Ståloppet, förutom vid utloppet ur Rådasjön, så räknas fördjupningen på del av bredden som en väsentlig förändring. Denna slutsats gäller då såväl nu föreslagen urgrävning som historiska förhållanden. Skulle däremot endast förändringen i Rådasjöns utlopp och möjligen den trånga sektionen under John Halls väg vid utloppet i Stensjön, som fördjupats på hela sin bredd, räknas, fås istället klassen God, såväl med nu föreslagna förändringar som historiskt. 6. Hydrologisk regim i sjöar 6.2 Vattenståndsvariation i sjöar Stensjön 1985-2013 2004-2013 2008-2013 Historisk reglering -56% - Måttlig -77% - Måttlig -82% - Måttlig Föreslagen reglering -54% - Måttlig -58% - Måttlig -60% - Måttlig 0,00546 m - Hög 6 (8)

Rådasjön 1985-2013 2004-2013 2008-2013 Historisk reglering -45% - Måttlig -70% - Måttlig -76% - Måttlig Föreslagen reglering -53% - Måttlig -58% - Måttlig -60% - Måttlig 0,00559 m - Hög 6.3 Avvikelse i vinter och sommarvattenstånd Stensjön 1985-2013 2004-2013 2008-2013 Historisk reglering, sommarperioden juni - augusti Föreslagen reglering, sommarperioden juni - augusti Historisk reglering, vinterperioden november - mars Föreslagen reglering, vinterperioden november - mars 0,12 m - God 0,13 m - God 0,11 m God 0,09 m - God 0,09 m - God 0,08 m - God 0,15 m - God 0,16 m - God 0,16 m God 0,17 m - God 0,20 m - God 0,18 m - God Ej klassad Rådasjön 1985-2013 2004-2013 2008-2013 Historisk reglering, sommarperioden juni - augusti Föreslagen reglering, sommarperioden juni - augusti Historisk reglering, vinterperioden november - mars Föreslagen reglering, vinterperioden november - mars 0,11 m - God 0,12 m - God 0,10 m God 0,09 m - God 0,09 m - God 0,08 m - God 0,12 m - God 0,12 m - God 0,13 m God 0,17 m - God 0,19 m - God 0,17 m - God Ej klassad 7 (8)

6.4 Vattenståndets förändringstakt i sjöar Stensjön 1985-2013 2004-2013 2008-2013 Historisk reglering 13% - God 19% - Måttlig 17% - Måttlig Föreslagen reglering -7% - God 2% - Hög 3% - Hög -0,0827% - Hög Rådasjön 1985-2013 2004-2013 2008-2013 Historisk reglering 24% - Måttlig 33% - Måttlig 30% - Måttlig Föreslagen reglering -8% - God 0% - Hög 2% - Hög -0,0846% - Hög 8 (8)