Beslut Nr 285/2013/2 Dnr ESAVI/251/04.08/2011

Relevanta dokument
Nr 35/2014/2 Dnr ESAVI/11/04.08/2014 Givet efter anslag

5 1 momentet 11 c) punkten miljöskyddsförordningen 1 kap. 7 vattenlagen

Västra Finlands miljötillståndsverk har upphört Från och med har Södra Finlands regionförvaltningsverk fortsatt handläggningen

MILJÖTILLSTÅNDSVERK Nr 96/2004/3 LSY-2003-Y-400 Helsingfors Givet efter anslag

Förlängning av den för påbörjandet av täkt av havssand utsatta tiden, Lovisa

BESLUT. Fiskodling i nätkassar vid Bolstervaret och vinterförvaring av fisk vid Tallskäret, Kristinestad.

MILJÖTILLSTÅNDSVERK Nr 16/2006/3 Dnr LSY 2004 Y 408

MILJÖTILLSTÅNDSVERK Nr 144/2005/3 LSY-2003-Y-395 Helsingfors Givet efter anslag

MILJÖTILLSTÅNDSVERK Nr 145/2005/3 Dnr LSY-2003-Y-396 Helsingfors Givet efter anslag

Anläggande av en sjökabel mellan Bryggars och Björkholmen i Väståbolands stad samt inledande av arbetena innan beslutet vunnit laga kraft

MILJÖTILLSTÅNDSVERK Nr 57/2007/3 Dnr LSY 2005 Y 323

MILJÖTILLSTÅNDSVERK Nr 139/2005/3 Dnr LSY-2005-Y-265 Helsingfors Givet efter anslag

MILJÖTILLSTÅNDSVERK Nr 149/2006/3 Dnr LSY 2005 Y 175

MILJÖTILLSTÅNDSVERK Nr 17/2006/3 Dnr LSY 2004 Y 399 Helsingfors Givet efter anslag

MILJÖTILLSTÅNDSVERK Nr 34/2005/3 Dnr LSY-2003-Y-397 Helsingfors Givet efter anslag

MILJÖTILLSTÅNDSVERK Nr 150/2005/3 Dnr LSY-2004-Y-400 Helsingfors Givet efter anslag

MILJÖTILLSTÅNDSVERK Nr 101/2006/3 Dnr LSY 2003 Y 359

Anläggande av en sjökabel på havsområdet mellan Pargas och Lillholmen samt inledande av arbetena innan beslutet vunnit laga kraft, Väståbolands stad

Muddring av rännan ut i Skavarböleviken för att förbättra utflödet från pumpstationen, Borgå. Skavarbölevikens och Storängens torrläggningsföretag

Fiskodling i nätbassänger i havet sydost om Rysskäret, Kimitoön GRUND FÖR ANSÖKAN OM TILLSTÅND OCH TILLSTÅNDSMYNDIGHETENS BEHÖRIGHET

Byggande av en småbåtshamn vid fastigheten Strandgård RNr 1:34 i Borstö by i Väståbolands stad

MILJÖTILLSTÅNDSVERK Nr 132/2005/3 Dnr LSY-2005-Y-37 Helsingfors Givet efter anslag

Odling av fisk i nätbassänger i havet norr om Patlot och Stenskär i Sörerby by i Pargas stad

2 kap. 14 a vattenlagen

BESLUT. Nr 173/2013/2 Dnr ESAVI/52/04.09/2013 Givet efter anslag

MILJÖTILLSTÅNDSVERK Nr 172/2006/3 Dnr LSY 2006 Y 255. i Skaftung by i staden Kristinestad.

MILJÖTILLSTÅNDSVERK Nr 11/2008/3 Dnr LSY 2007 Y 271. Anläggande av vatten och avloppsledningar under Närpes å i Närpes

Anläggande av en sjökabel mellan Ekholmen och Måsholmen i Kimitoöns kommun samt inledande av arbetena innan beslutet vunnit laga kraft

MILJÖTILLSTÅNDSVERK Nr 69/2005/3 LSY-2004-Y-303 Helsingfors Givet efter anslag

Odling av fisk i nätbassänger i yttre skärgården söder om Loukeenkari och Tiuskrunni, Gustavs ===============================

MILJÖTILLSTÅNDSVERK Nr 152/2007/3 Dnr LSY 2005 Y 325

MILJÖTILLSTÅNDSVERK Nr 7/2007/3 Dnr LSY 2006 Y 245. Anläggande av en sjökabel i havet mellan Rösund Hummelviken och Ryssholmen i Pernå kommun

MILJÖTILLSTÅNDSVERK Nr 44/2006/3 Dnr LSY 2006 Y 39. Anläggande av en sjökabel mellan Högsar och Storkvivas, Nagu

MILJÖTILLSTÅNDSVERK Nr 122/2007/3 Dnr LSY 2004 Y 413

MILJÖTILLSTÅNDSVERK Nr 6/2007/3 Dnr LSY 2006 Y 184. Anläggande av en vattenledning och ett tryckavlopp i havet väster om Skåldö färja, Ekenäs

Odling av fisk i nätbassänger i havet söder om Fladagrundet och vinterförvaring av fisk i nätbassänger öster om Kasnäslandet i Kimitoöns kommun

Beslut. Nr 9/2011/2 Dnr LSSAVI/34/04.09/2010. Givet efter anslag

MILJÖTILLSTÅNDSVERK Nr 56/2004/3 Dnr LSY-2002-Y-360 Helsingfors Givet efter anslag

VÄSTRA FINLANDS MILJÖTILLSTÅNDSVERK Nr 60/2008/3 Dnr LSY 2006 Y 361

Södra Finland Nr 19/2010/4 Dnr ESAVI/192/04.09/2010 Givet efter anslag

MILJÖTILLSTÅNDSVERK Nr 69/2009/3 Dnr LSY-2009-Y-185

VÄSTRA FINLANDS TILLSTÅNDSBESLUT MILJÖTILLSTÅNDSVERK Nr 50/2004/3 Dnr LSY-2004-Y-54 Helsingfors Givet efter anslag

BESLUT. ÅLANDS MILJÖPRÖVNINGSNÄMND Strandgatan Mariehamn Tel.nr. (018) växel, (018) direkt Fax.nr.

MILJÖTILLSTÅNDSVERK Nr 171/2006/3 Dnr LSY 2005 Y 45

Anläggande av en sjökabel i sundet mellan fastlandet och Kråkholmen samt inledande av arbetena innan beslutet vunnit laga kraft, i Raseborgs

MILJÖTILLSTÅNDSVERK Nr 150/2006/3 Dnr LSY 2005 Y 363

Beslut Nr 201/2012/2 Dnr ESAVI/392/04.09/2010. Givet efter anslag

MILJÖTILLSTÅNDSVERK Nr 147/2005/3 Dnr LSY-2004-Y-300 Helsingfors Givet efter anslag

MILJÖTILLSTÅNDSVERK Nr 12/2004/3 Dnr LSY-2003-Y-205 Helsingfors Givet efter anslag

MILJÖTILLSTÅNDSVERK Nr 30/2009/3 Dnr LSY-2008-Y-236

Beslut. Nr 240/2010/4 Dnr ESAVI/343/04.09/2010. Södra Finland. Givet efter anslag

Byggande av en vägbank med tillhörande trummor över samfällt vattenområde

MILJÖTILLSTÅNDSVERK Nr 86/2008/3 Dnr LSY 2007 Y 323

BESLUT ANLÄGGNINGEN OCH DESS PLACERING

MILJÖTILLSTÅNDSVERK Nr 135/2007/3 Dnr LSY 2007 Y 192 Helsingfors Givet

MILJÖTILLSTÅNDSVERK Nr 98/2008/3 Dnr LSY 2006 Y 295

Miljötillstånd för odling av fisk i nätbassänger på södra sidan av ön Saltgrund och vinterförvaring av fisk öster om Tallskäret, Kristinestad

BADVATTENPROFIL SANDBANKEN

Tillståndsbeslut. Nr 119/2010/4 Dnr ESAVI/115/04.09/2010 Givet efter anslag Södra Finland

Kvarhållande av en redan anlagd brygga i havet, Kimitoön

Konsekvenser av människans verksamhet och skyddet för den finsk svenska skärgården vad anser du?

Byggande av två bryggor i Sundviken i Västanfjärd, Kimitoön

MILJÖTILLSTÅNDSVERK Nr 13/2005/3 Dnr LSY-2004-Y-158 Helsingfors Givet efter anslag

Kvarhållande och utvidgning av gästbåtshamnen i Houtskär samt muddring och inledande av arbetena innan beslutet vunnit laga kraft, Väståboland

ANSÖKAN OM TILLSTÅND ENLIGT VATTENLAGEN FÖR BRYGGA, MUDDRING OCH UTFYLLNAD AV VATTENOMRÅDE

MILJÖTILLSTÅNDSVERK Nr 130/2005/3 Dnr LSY-2005-Y-48

MILJÖTILLSTÅNDSVERK Nr 63/2009/3 Dnr LSY-2009-Y-142

Beslut Nr 92/2012/2 Dnr ESAVI/553/04.09/2010. Givet efter anslag

MOTIVERING FÖR ANSÖKAN OM TILLSTÅND OCH TILLSTÅNDSMYNDIGHETENS BEHÖRIG- HET

RÄDDA SKÄRGÅRDSHAVET GENOM ATT KLUBBA RÄTT. Hur kan kommunen skydda vattnen?

Byggande av en förbindelsebrygga på Hamnholmen i Houtskär Berghamns

ANHÄNGIGGÖRANDE AV ANSÖKAN

MILJÖTILLSTÅNDSVERK Nr 83/2008/3 Dnr LSY 2007 Y 219

MILJÖTILLSTÅNDSVERK Nr 126/2008/3 Dnr LSY 2007 Y 337

Syrehalter i bottenvatten i den Åländska skärgården

Utvidgande av Bosund båthamn och muddring av hamnbassäng i Larsmo kommun

Beslut. Nr 25/2011/4 Dnr ESAVI/320/04.09/2010. Södra Finland. Givet efter anslag

Byggande av en vågbrytare i havet i Perisgrund by på Bergö, Malax

BESLUT Nr 51/2013/2 Västra och Inre Finland Dnr LSSAVI/6/04.09/2013

MOTIVERING FÖR ANSÖKAN OM TILLSTÅND OCH TILLSTÅNDSMYNDIGHETENS BEHÖRIG- HET. 3 kap. 2 och 1 kap. 7 1 mom. vattenlagen

MILJÖTILLSTÅNDSVERK Nr 100/2005/3 Dnr LSY-2003-Y-307 Helsingfors Givet efter anslag

MILJÖTILLSTÅNDSVERK Nr 81/2004/3 Dnr LSY-2003-Y-306 Helsingfors Givet efter anslag

Anläggande av ett tryckavlopp under Lappfjärds å i staden Kristinestad samt inledande av arbetena innan beslutet vunnit laga kraft.

MILJÖTILLSTÅNDSVERK Nr 42/2005/3 LSY-2003-Y-197 Helsingfors Givet efter anslag

Östersjön. Gemensamt ansvar. Finlands jord- och skogsbruksproducenter. Svenska lantbruksproducenternas centralförbund SLC r.f.

MILJÖTILLSTÅNDSVERK Nr 27/2007/3 Dnr LSY 2006 Y 241

BESLUT. ÅLANDS MILJÖPRÖVNINGSNÄMND Strandgatan Mariehamn Tel.nr. (018) växel, (018) direkt Fax.nr. (018) Datum

Miljötillstånd för odling av fisk i nätbassänger i havet öster om Gävskäret och vinterförvaring av fisk i Gräsörsviken i Pjelax by, Närpes

Promemoria: Utkast till statsrådets förordning om kvotsystem för kommersiellt fiske (förordningen ska på remiss hösten 2016)

MILJÖTILLSTÅNDSVERK Nr 13/2009/3 Dnr LSY-2008-Y-92. Anläggande av en vattenledning och ett tryckavlopp i havet öster om Skåldö färja i Raseborgs stad.

MILJÖTILLSTÅNDSVERK Nr 19/2009/3 Dnr LSY-2008-Y-127

Beslut. Nr 186/2012/1 Dnr LSSAVI/195/04.08/2011. Givet efter anslag

Undantag från förbudet i 1 kap 15 a 1 mom i vattenlagen (264/1961) samt kvarhållande av en redan byggd vägtrumma, Malax

BESLUT. ÅLANDS MILJÖPRÖVNINGSNÄMND Strandgatan Mariehamn Tel.nr. (018) växel, (018) direkt Fax.nr.

Ansökan gäller avloppsreningsverket i Åminne i Malax kommun.

MILJÖTILLSTÅNDSVERK Nr 60/2007/3 Dnr LSY 2006 Y 293

MILJÖTILLSTÅND. ÅLANDS MILJÖPRÖVNINGSNÄMND Strandgatan Mariehamn Tel.nr. (018) 25127, Fax.nr.(018) Hemsida.

BESLUT Nr 103/2012/2 Västra och Inre Finland Dnr LSSAVI/48/04.09/2012. Muddring av befintlig båthamn i Fränsviken, Larsmo

Anläggande av en vattenledning, tryckavlopp samt skyddsrör för elkabel under Malax å mynning, Malax

MILJÖTILLSTÅNDSVERK Nr 88/2007/3 Dnr LSY 2006 Y 69. Miljötillstånd för en fiskhanteringsanläggning i Skaftung by i staden Kristinestad.

Transkript:

Södra Finland Beslut Nr 285/2013/2 Dnr ESAVI/251/04.08/2011 Givet efter anslag 19.12.2013 ÄRENDE Sökande Odling av fisk i nätbassänger i havet i Nagu i två separata enheter sydväst om Kläppen och söder om Österstholm samt vinterförvaring av fisk i nätbassänger söder om Notgrund i Sommarö by i Pargas stad Haverön Lohi Oy HAVERÖ 21660 NAGU Grunden för ansökan om tillstånd Ärendets anhängiggörande ANSÖKAN Verksamheten och dess placering Ansökan om miljötillstånd enligt 28 miljöskyddslagen och 1 1 mom. 11 c) punkten miljöskyddsförordningen. Ansökan om tillstånd till byggande i vattendrag enligt 2 kap. 2 vattenlagen (264/1961). Haverön Lohi Oy har 20.10.2011 anhängiggjort sin ansökan vid Södra Finlands regionförvaltningsverk och senare 12.4.2012 kompletterat denna med tilläggsutredningar Ansökan avser odling av ca 30 000 kg fiskyngel per år vid Kläppens enhet och ca 50 000 kg matfisk per år vid Österstholms enhet räknat som fiskens tillväxt samt vinterförvaring av fisk vid Notgrunds enhet i nätbassänger i havet på det samfällda vattenområdet RNr 876:1 i Sommarö by i Pargas stad, vars fastighetsbeteckning är 445-594-876-1. Det samfällda vattenområdet förvaltas av delägarlaget Sommarö fiskelag. Utsläppen i havet är vid Kläppens enhet ca 190 kg fosfor per år och ca 1 400 kg kväve per år, vid Österstholms enhet ca 320 kg fosfor per år och ca 2 300 kg kväve per år samt vid Notgrunds enhet ca 50 kg fosfor per år och ca 370 kg kväve per år. REGIONFÖRVALTNINGSVERKET I SÖDRA FINLAND, ANSVARSOMRÅDET FÖR MILJÖTILLSTÅND ymparistoluvat.etela@avi.fi tfn 0295 016 000 fax 03 570 8002 registratur.sodra@rfv.fi www.rfv.fi/sodra Huvudverksamhetsstället i Tavastehus Birger Jaarlin katu 15 PB 150, 13101 Tavastehus Verksamhetsstället i Helsingfors Bangårdsvägen 9 PB 110, 00521 Helsingfors

2 (35) Fiskodlingsenheterna består av en nätbassäng var. Enheterna är belägna sydväst om Kläppen och söder om både Österstholm och Notgrund i den nordligaste delen av Gullkrona fjärd. Ikraftvarande tillstånd Västra Finlands miljötillståndsverk har med sitt 29.12.2004 givna beslut nr 96/2004/3 beviljat Oy Sommarön Lohi Sommarö Lax Ab tillstånd för Sökandens rätt till området 1) anläggande av nätbassänger i havet och odling av fisk i dem i Kläppens enhet sydväst om ön Kläppen, 2) anläggande av nätbassänger i havet och odling av fisk i dem i Österstholms enhet söder om ön Österstholm och 3) anläggande av nätbassänger i havet och vinterförvaring av fisk i dem söder om ön Notgrund samtliga enheter på det i Sommarö by i Nagu kommun belägna samfällda vattenområdet RNr 876:1. Enligt beslutet får nätbassängernas sammanlagda areal vid Kläppen vara högst 750 m 2, vid Österstholm högst 1 250 m 2 och vid vinterförvaringsplatsen högst 800 m 2. Det foder som årligen används får vid Kläppens enhet innehålla fosfor högst 310 kg och kväve högst 2 200 kg och vid Österstholms enhet fosfor högst 520 kg och kväve högst 3 700 kg. På vinterförvaringsplatsen får för upprätthållande av fiskens livsfunktioner årligen användas högst 5 % av den sammanlagda mängden foder. Tillståndet är i kraft till 31.12.2012. Om Oy Sommarön Lohi Sommarö Lax Ab avser att fortsätta fiskodlingen ännu efter år 2012 skall bolaget senast 31.10.2011 hos miljötillståndsverket anhängiggöra en ansökan om nytt tillstånd. I så fall är detta tillstånd i kraft tills ett lagakraftvunnet beslut erhållits med anledning av ansökan. Vasa förvaltningsdomstol och Högsta förvaltningsdomstolen har inte med anledning av anförda besvär ändrat miljötillståndsverkets beslut, vilket vunnit laga kraft. Oy Sommarön Lohi Sommarö Lax Ab har med ett 19.3.2007 daterat köpebrev sålt affärsverksamheten gällande fiskodlingen till Haverön Lohi Oy. I ovan nämnda köp av affärsverksamheten har förutom annat arrendeavtalet gällande rätten till det för fiskodlingsenheterna behövliga vattenområdet ingått. Arrendetiden är 10 år räknat från 1.1.2004. Dessutom har Haverön Lohi Oy 3.4.2012 ingått ett arrendeavtal med Sommarö delägarlag/fiskelag beträffande de för fiskodlingsenheterna och vinterförvaringsenheten behövliga områdena av det samfällda vattenområdet RNr 876:1 i Sommarö by i Pargas stad. Arrendeavtalet är i kraft 5 år med början 1.1.2014 och fortsätter därefter i 5 års perioder, om inte arrendegivaren eller arrendetagaren säger upp arrendeavtalet på det sätt som förskrivs i avtalet.

3 (35) Planläggning och naturskydd Miljöns tillstånd I strandgeneralplanen för Nagu kommun, som Nagu fullmäktige godkänt 12.5.2003, har Kläppen betecknats som naturskyddsområde (SL), sydöstra stranden av Bergholm och västra delen av Notgrund som jord- och skogsbruksområde (M-r), södra stranden på Bergholm samt östra och södra stranden på Notgrund som område för fritidsbebyggelse (RA) och den södra delen av Österstholm som område för i huvudsak landsbygdsnäringar med naturvärden (MY). Den på Sommarö närmast Notgrund belägna stranden har betecknats som RA- och Mr-område. I strandplanen för Nagu Sommarö, som Nagu kommunfullmäktige godkänt 14.11.1990 har sydöstra stranden på Bergholm och Notgrund betecknats som jord- och skogsbruksområde samt som kvartersområde för fritidsbostäder. Vattenområdet Belastning Vattenkvaliteten Fiskodlingsanläggningens enheter är belägna i den nordligaste delen av Gullkrona fjärd. I söder gränsar anläggningens verkningsområde till den yttre skärgårdszonen. Vattendjupet i det invid anläggningens enheter belägna sundet mellan öarna väster om Pensar och Kirjais, Sommarö samt Lillnagu varierar mellan 15 38 m. På odlingsplatserna är vattendjupet 15 20 m. Vattnets strömningsförhållanden är goda i norra delarna av Gullkrona fjärd och i sunden norr om anläggningens enheter. Avsaknaden av trösklar i sundet invid anläggningens enheter främjar vattnets omblandning. Närmaste fiskodlingsanläggningar är Pensarin Taimen Oy:s och Gullkronan Lohi Oy:s anläggningar, vilka är belägna på ett över 5 km:s avstånd från de nu ifrågavarande enheterna. Dessa fiskodlingsanläggningars verkningsområden sammanfaller inte med beaktande av avståndet mellan dem och strömningsriktningen i havsområdet. Vattenkvaliteten i närheten av fiskodlingsanläggningen har kontrollerats som en del av samkontrollen av fiskodlingsanläggningarna i norra delarna av Gullkrona fjärden. I fiskodlingsenheterna vid Kläppen och Österstholm har inte odlats fisk år 2006. Haverön Lohi Oy fortsatte fiskodlingsverksamheten år 2007. Ytvattenkvaliteten är grupperad enligt den allmänna klassificeringen i fem kategorier enligt följande: utmärkt, god, nöjaktig, hjälplig och dålig. Enligt kontrollrapporterna för åren 2006 2010 har vattnet enligt fosforgränserna och klorofyllgränsen varit mestadels av klass nöjaktig (totalfosforhalten 12 20 µg/l och klorofyll 4 12 µg/l) eller god (totalfosforhalten 20 40 µg/l och klorofyll 2 4 µg/l). Enligt eutrofieringsklassificeringen har vattnet mestadels varit lindrigt eutroft (totalfosforhalten 12 23 µg/l och klorofyll 2 5 µg/l). Vattnets syretillstånd nära bottnen har huvudsakligen varit gott eller måttligt. Fiskodlingsenheternas närområden har inte skilt sig inte från referensområdena.

4 (35) Perifyton Perifytonundersökningar har gjorts under åren 2007 och 2010. Enligt perifytonundersökningen i juli år 2007 var klorofyllmängderna efter perioden 11. 25.7. i medeltal 3,9 mg/m 2.. Efter perioden 25.7 8.8 var klorofyllmängderna i medeltal 2,0 mg/m 2. Klorofyllmängderna var efter båda perioderna små (<5 mg/m 2 ). Under den första perioden var resultaten vid Kläppens enhet något högre än vid de övriga. Vid Österstholms enhet var skillnaderna i klorofyllmängderna rätt små. Efter den första kontrollperioden år 2010 var klorofyllvärdenas medelvärden per kontrollpunkt 2,0 14 mg/m 2 och för alla kontrollpunkter 5,6 mg/m 2. Efter den andra kontrollperioden var värdena på motsvarande sätt 2,2 9,7 mg/m 2 respektive 4,5 mg/m 2. Klorofyllmängderna var efter de båda perioderna i huvudsak små (1-5 mg/m 2 ) eller måttliga (5 10 mg/m 2 ). De hösta resultaten fick man under båda kontrollperioderna vid referenspunkterna. Därefter konstaterades de näst högsta klorofyllhalterna efter den första perioden förutom annat vid enheten vid Kläppen och efter den andra perioden vid enheten vid Österstholm. Bottnens tillstånd Enligt bottendjursundersökningarna år 2006 bestod bottensedimenten vid kontrollpunkterna av lergyttja och lera och ställvis av lerblandat grus. De allmännaste arterna var fjädermygglarv och snäckdjur Hydrobia spp. Dessutom påträffades rätt allmänt även östersjömussla. Bottendjurens helhetsindivid täthet var 134 6 991 indiv./ m 2 och helhetsbiomassan 1,51 257 g/m 2. I bottnens tillstånd har inte skett stora förändringar under 2000 talet. Bottnens tillstånd vid kontrollpunkterna uppskattades vara av klass mycket smutsig frisk. Vid kontrollpunkten närmast enheterna vid Kläppen och Österstholm har bottnen klassificerats som halvfrisk/halvsmutsig. Enligt bottendjursundersökningarna år 2009 bestod bottensedimenten vid kontrollpunkterna av lergyttja och lera och ställvis av lerblandat grus. De allmännaste arterna var östersjömussla och borstmask. Dessutom påträffades fjädermygglarv och snäckdjur. Bottendjurens helhetsindivid täthet var 450 11 200 indiv./m 2 och helhetsbiomassan 6,1 335 g/m 2. Vid de flesta kontrollpunkterna bildade östersjömusslan den största delen av biomassan. Vid kontrollpunkten SL II, som är närmast enheten vid Kläppen, var bottendjurens individantal och biomassa den minsta. Klassificeringen av bottnens tillstånd år 2009 var såsom år 2006 svår att göra, emedan arterna var relativt få och tydliga indikator arter saknades och då dessutom antalet individer och biomassorna var små. Bottnens tillstånd vid kontrollpunkterna varierade från smutsigt till halvsmutsigt halvfriskt, men på många ställen förblev klassificeringen såsom år 2006 mycket osäker. Vid kontrollpunkten SL IV som är närmast enheten vid Österstholm påträffades inte små individer av östersjömusslan, då de vid de övriga kontrollpunkterna var rådande. På området vid Sommarö klassificerades bottnen vid kontrollpunkterna SL I SL VI att vara från mycket smutsiga till halvsmutsiga. Bottnen vid kontrollpunkten SL IV som är närmast Österstholm

5 (35) ansågs vara halvsmutsig till halvfrisk. Vid kontrollpunkten SL II vid enheten vid Kläppen påträffades rikligare med borstmask och fjädermygglarv av plumosus-typ än år 2009, vilket försvagade klassificeringen halvfrisk. Även vid kontrollpunkten SL IV försvagade förekomsten av fjädermygglarven klassificeringen av bottnens tillstånd. Bottnens tillstånd i havsområdet runt enheterna vid Kläppen och Österstholm klassificerades nästan i sin helhet som halvsmutsiga. Fiskbestånd I Skärgårdshavet förekommer för brackvattenområdet typiskt strömming, gädda, abborre och mört. Användningen av området Fiskodlingsanläggningens enheter är belägna i Gullkronafjärdens norra del i Harufjärden. I Harufjärden verkar Sommarö delägarlag, Kirjais delägarlag och Dalkarby delägarlag. På ett ca 450 m:s avstånd från Kläppens enhet och 170 m:s avstånd från Österstholms enhet finns en 2,4 m:s farled som leder fån Gullkrona fjärden till Käldingen fiskehamn. Fiskodlingsanläggningens enheter är inte belägna på naturskyddsområde. Inte heller finns något naturskyddsområde i dessas omedelbara närhet. Ca 3 km i riktning nordost från Kläppens enhet finns Rangholms naturskyddsområde, som dock inte påverkas av anläggningen. Nuvarande verksamhet I enheterna vid Kläppen och Österstholm odlas regnbåge. Enheten vid Kläppen är avsedd för yngelproduktion och enheten vid Österstholm för odling av slaktfisk. Enligt uppgifterna i miljöskyddsdatasystemet har verksamheten och utsläppen vid Haverön Lohi Oy:s enheter vid Kläppen och Österstholm under åren 2008 2012 varit följande: Kläppens enhet (yngelproduktion) 2008 2009 2010 2011 2012 Medeltal Fiskens tillväxt ca kg/a 23 000 25 000 22 000 28 000 29 000 25 000 Fodrets fosforinnehåll kg/a 270 270 230 300 300 270 Fodrets kväveinnehåll kg/a 2 000 2 000 1 700 2 200 2 200 2 100 Fosforutsläpp kg/a 170 170 140 190 180 170 Kväveutsläpp kg/a 1 400 1 300 1100 1 500 1 500 1 400 Fodermängd kg/a 33 000 30 000 25 000 33 000 33 000 31 000 Foderkoefficient 1,40 1,20 1,17 1,19 1,16 1,22 *) Specifikt utsläpp för fosfor g/kg/a 7,5 6,8 6,5 7,0 6,4,0 6,9 *)

6 (35) Specifikt utsläpp för kväve g/kg/a 60 55 53 53 51 54 *) * ) Vägt medeltal Österstholm enhet (slaktfisk) 2008 2009 2010 2011 2012 Medeltal Fiskens tillväxt ca kg/a 54 000 52 000 50 000 52 000 52 000 52 000 Fodrets fosforinnehåll kg/a 530 520 500 510 520 520 Fodrets kväveinnehåll kg/a 4 000 4 000 3 700 3 800 3 800 3 900 Fosforutsläpp kg/a 310 310 300 310 310 310 Kväveutsläpp kg/a 2 500 2 500 2 400 2 400 2 400 2 400 Fodermängd kg/a 64 000 65 000 63 000 64 000 64 000 64 000 Foderkoefficient 1,20 1,24 1,26 1,23 1,22 1,23 *) Specifikt utsläpp för fosfor g/kg/a Specifikt utsläpp för kväve g/kg/a 5,9 5,9 6,1 5,9 5,9 5,9 *) 46 48 47 45 46 47 *) * ) Vägt medeltal Verksamheten enligt ansökan Anläggningens konstruktioner Fiskodlingsanläggningen består av två separata odlingsenheter vid Kläppen och Österstholm samt en vinterförvaringsenhet vid Notgrund. Vid varje enhet finns en flytande nätbassäng. Vid Kläppen är nätbassängens areal 700 m 2 och volym 4 200 m 3. Vid Österstholm är nätbassängens areal 1 200 m 2 och volym 7 200 m 3. Vid vinterförvaringsplatsen vid Notgrund är nätbassängens areal 800 m 2 och volym 1 200 m 3. Bassängerna har förankrats och märkts i enlighet med sjöfartsmyndigheternas direktiv. Rensning Produktion Fisken sticks och rensas i Haverön Lohi Oy:s renseri på Haverö, som är belägen ca 15 km norr om fiskodlingsenheterna. Sökanden har för avsikt att odla i enheten vid Kläppen ca 30 000 kg fisk per år räknat som fisken tillväxt. Foderförbrukningen har uppskattats till ca 38 000 kg torrfoder per år. Sökanden har anhållit om att det årligen använda fodret skall få innehålla 310 kg fosfor och 2 200 kg kväve.

7 (35) Vid enheten vid Österstholm har sökanden för avsikt att odla ca 50 000 kg fisk per år räknat som fiskens tillväxt. Sökanden har anhållit om att det årligen använda fodret skall få innehålla 520 kg fosfor och 3 700 kg kväve. På vinterförvaringsplatsen vid Notgrund kommer att förvaras ca 33 000 kg fisk per år. För utfodring av fisken under vinterförvaringen kommer att användas torrfoder ca 6 000 kg per år, vars fosforinnehåll är 50 kg och kväveinnehåll 370 kg. Fiskarna utfodras automatiskt. Anläggningens utsläpp och begränsandet av dem De av fiskodlingen i havsområdet årligen orsakade sammanlagda fosforutsläppen har beräknats bli 510 kg och kväveutsläppen 3 700 kg. Den bästa tillgängliga tekniken för att minska belastningen är att använda torrfoder av hög kvalitet och undvika överutfodring. Utfodringen sker automatiskt. Anläggningen förorsakar inga luktolägenheter eller utsläpp i luften. Avfallshantering Det uppstår årligen ca 350 kg död fisk som komposteras och används som jordförbättringsmaterial. Använda fodersäckar uppsamlas och vidarebefordras till en kommunal avfallsstation. Verksamhetens verkningar Vattenmiljöns tillstånd Utsläppen från anläggningens enheter ökar inte jämfört med nuläget, varför det inte uppskattas ske förändringar i vattnets kvalitet och tillstånd. Sökanden har konstaterat, att resultaten av kontrollundersökningarna inte påvisar entydigt endast denna fiskodlingsverksamhets verkningar på havsområdet. Området påverkas av bakgrundsbelastningen i hela havsområdet såsom även av industrins och bosättningens avloppsvatten och av belastningen från fritidsbosättningen och jordbruket. Emedan tiotals fiskodlingsanläggningar upphört med verksamheten i Skärgårdshavet och då samtidigt fiskfodret och foderkoefficienterna väsentligt utvecklats har man uppnått den på riksnivå uppsatta målsättningen för perioden 1996 2005 om en minskning på 30 % av belastningen i havet. Användningen av havsområdet Fiskodlingsenheternas konstruktioner försvårar inte övrig användning av vattenområdet, då de är vederbörligen utmärkta. Verksamheten inverkar inte på rekreationsbruket av havsområdet. Fiskodlingsverksamheten förorsakar inte men för användningen av miljön, emedan verksamheten inte har verkningar på vattenförhållandena, strömningarna eller vattennivåerna.

8 (35) Kontroll av verksamhetens verkningar HANDLÄGGNING AV ANSÖKAN Verksamhetsidkaren för skötseljournal över verksamheten. Kontrollundersökningar av verksamhetens effekter på vattenkvaliteten utförs på samma sätt som tidigare. Sammandrag av kontrollen görs varje år. Kungörelse Regionförvaltningsverket har enligt 16 kap. 6, 7 och 8 vattenlagen (264/1961) med kungörelse i regionförvaltningsverket och i Pargas stad berett tillfälle att under tiden 1.8 31.8.2012 anföra påminnelser, yrkanden och åsikter med anledning av ansökan. Påminnelser och yrkanden Kungörelsen har särskilt tillsänts de myndigheter och i saken delaktiga som framgår av handlingarna. 1) Egentliga Finlands närings-, trafik- och miljöcentral, ansvarsområdet för miljön och naturresurserna har i sin påminnelse anfört förutom annat att Haverön Lohi Oy:s fiskodlingsenhet vid Kläppen är belägen öster om holmen Sommarö. Vid enheten är vattendjupet ca 5 m, men blir djupare och är som djupast ca 35 m. Fiskodlingsenheten vid Österstholm är belägen på ett ca 2 km:s avstånd söder om Kläppens enhet och sydost om holmen Sommarö. Vattendjupet vid enheten är knappa 20 m. Vinterförvaringsenheten vid Notgrund är belägen på en skyddad plats ca 100 m från Sommarös södra strand. Fiskodlingsenheterna är belägna invid en stor fjärd. Åren 2007 2011 har medelvärdet vid Kläppens enhet beträffande fosforbelastningen varit ca 175 kg (141 198 kg) och kvävebelastningen ca 1 400 kg (1 148 1 552 kg) per år. Under samma tidsperiod har belastningen vid Österstholms enhet beträffande fosfor varit ca 300 kg (292 313 kg) och beträffande kväve ca 2 400 kg (2 352 2 498 kg) per år. Vid vinterförvaringsenheten vid Notgrund har belastningen varit märkbart mindre och är enligt ansökan ca 50 kg fosfor och 370 kg kväve. På havsområdet verkar även andra fiskodlingsanläggningar. Pensarin Taimen Oy:s fiskodlingsanläggning är belägen på ett ca 3 km:s avstånd österut, Gullkronan Lohi Oy:s anläggning på ett ca 3,5 km:s avstånd söderut och Skagsund Ab:s anläggning på ett ca 12 km:s avstånd österut. Käldinge fiskehamns avloppsreningsverk är beläget ca 4 km norrut. Avloppsreningsverket belastar havsområdet i någon mån. De största förändringarna i havsområdets vattenkvalitet har skett i totalfosfor- och totalkvävehalterna samt i vattnets klarhet. Under de senaste 30 åren har totalfosfor- och totalkvävehalterna ökat och vattnets klarhet minskat. Enligt den ekologiska klassificeringen hör Gullkrona havsområde till klass nöjaktig såsom nästan hela Skärgårdshavet. Målsättningen för vat-

9 (35) tenvårdsplanen på området är att senast till år 2027 uppnå för vattnet den ekologiska klassificeringen god. Fiskodlingsverksamhetens verkningar på Gullkrona havsområde uppföljs med hjälp av kontroller av vattenkvaliteten, perifyton och bottendjur. I närheten av fiskodlingsanläggningen har vattenkvaliteten kontrollerats åren 2000, 2002, 2008-2009 och 2011. I fiskodlingsanläggningens närområde har under dessa år ytvattnets totalfosforhalt varit sommartid i medeltal 25 µg/l (24 27 µg/l och a-klorofyllhalten 3,7 µg/l (2,1 5,4 µg/l). Siktdjupet varierade mellan 2,5 m och 4,0 m och var i medeltal 3,1 m. Vid referenspunkten på ett ca 2 km:s avstånd från fiskodlingsanläggningen mot sydost var under de samma åren totalfosforhalten i medeltal 4,6 µg/l (2,2 7,9 µg/l och siktdjupet 3,3 m (2,9 3,7 m). Vattenkvaliteten nära bottnen har inte undersökts på alla närpunkter, men där det undersökts har syrehalten upprepat varit låg. Vid referenspunkterna har inte lika låga syrehalter iakttagits, men även vid dessa har syrehalterna vissa år varit relativt låga. I de bottennära skikten har vattnets näringshalter framförallt fosforns på denna grund visat stegring. Fiskodlingsenheternas närområden är rätt djupa, vilket bistår till att syrebristen ökar i de lägre vattenskikten. I havsområdets vattenkvalitet vid fiskodlingsenheterna har inte under 2000 talet skett väsentliga förändringar. Fiskodlingsanläggningens verkningar på perifyton har undersökts senast åren 2001, 2007 och 2010. Enligt perifytonundersökningarna kunde fiskodlingsanläggningens verkningar inte iakttagas och variationerna mellan de olika kontrollpunkterna var stora. Enligt undersökningen år 2010 var medelvärdet av klorofyllmängderna vid närkontrollpunkterna något större än vid referenspunkterna, men resultaten av undersökningarna år 2007 var de motsatta. Bottendjursundersökningar har gjorts senast åren 2000, 2003, 2006 och 2009. Enligt bottendjursundersökningarna av år 2009 var provtagningspunkternas bottnar vid Kläppens enhet och Österstholms enhet till största delen halvsmutsiga med undantag av två provtagningspunkter. Av dessa klassificerades den enas tillstånd som smutsig/mycket smutsig och den andras som halvfrisk. Östersjömusslans storleksfördelning var överallt oenhetlig och med undantag av provtagningspunkten söder om Österstholms enhet bildade de minsta östersjömusslorna den flertaligaste storleksklassen. Vid punkten söder om Österstholms enhet fanns endast en storleksklass av östersjömusslan. De oenhetliga storleksklasserna tyder på upprepade syrebrister. Vid alla provtagningspunkter har bottnens tillstånd förändrats mot det sämre. Den på 1990-talet rikligt förekommande vitmärlan har ersatts av fjädermygglarv, som står ut med smutsiga bottnar och syrebrist. Samma företeelse kan iakttagas, såväl vid närprovtagningspunkterna, som referenspunkterna. Havsborstmasken har ökat vid nästan varje provtagningspunkt.

10 (35) Verkningarna av enheten vid Kläppen på havsområdet kunde inte urskiljas i vattenkvaliteten och i perifyton- samt bottendjursundersökningarna syntes de dåligt. Målsättningen med vattenvårdsplanen är beträffande Gullkrona havsområde att uppnå ekologiska tillståndet god till år 2027. Enligt vattenvårdsplanen för Kumo älv-skärgårdshavet-bottenhavet till år 2015 bör belastningen av fiskodlingsverksamheten minskas speciellt på de områden där det ekologiska tillståndet är sämre än god eller tillståndet äventyras att försämras på grund av belastningen av fiskodlingsverksamhet och där vattendragens tillstånd kan förbättras genom en minskning av belastningen från fiskodlingsverksamhet. Havsområdets tillstånd på området öster om Sommarö är för närvarande nöjaktigt. Enheterna vid Kläppen och Österstholm är belägna vid ett öppet havsområde där utspädningsförhållandena för belastningen är goda. Djuphöljorna på området lider dock av syrebrist.. Till bottnen utfaller sommartid organiska substanser. Den organiska belastningen orsakas delvis av fiskodlingsverksamheten. Nätbassängerna är inte belägna på områden som införlivats med Natura 2000 -nätverket, privata skyddsområden eller områden tillhörande riksomfattande skyddsprogram. Fisken rensas i bolagets renseri på ön Haverö. I närheten av fiskodlingsanläggningen finns objekt som kan uppleva men av fiskodlingsverksamheten. Närings-, trafik- och miljöcentralen har ansett att Haverön Lohi Oy kan beviljas tillstånd, på de villkor som framgår av påminnelsen, att odla fisk i enheten vid Kläppen ca 30 000 kg fisk per år och i enheten vid Österstholm ca 50 000 kg fisk per år. Vid vinterförvaringsenheten vid Notgrund kan vinterförvaras ca 100 000 kg fisk per år. Tillstånd enligt ansökan borde beviljas sålunda att det är i kraft högst 10 år efter att beslutet vunnit laga kraft. Om verksamheten avses att fortsätta efter denna tidpunkt borde en ny ansökan om tillstånd anhängiggöras ett år innan tillståndet går ut. Målsättningen för förvaltningsplanen för Kumo älv Skärgårdshavet Bottenhavets vattenförvaltningsområde fram till år 2015 har beaktats i ansökan. 2) Miljönämnden i Pargas stad har i sin påminnelse anfört förutom annat att enheten vid Österstholm är belägna beträffande havsmiljön och vattenväxlingen på en fördelaktig plats. Fiskodlingsanläggningarnas verkningar på vattenkvaliteten i omgivningen har inte tydligt kunnat konstateras. Situationen beträffande enheten vid Kläppen är inte lika god. De lokala utsläppen på området har minskats genom att ta ur bruk de fiskodlingsanlägg-

11 (35) ningar, som eventuellt förorsakat mest lokala olägenheter. På detta sätt har bolaget minimerat de negativa verkningarna på havsmiljön. Beträffande verkningar på bosättningen har nämnden konstaterat att fiskodlingsenheterna är belägna på områden där näringsbelastningen uppblandas med stora vattenmassor utan att förorsaka omedelbar lokal olägenhet. Den planerade vinterförvaringsplatsen är belägen närmare fritidsbosättningen, men fisk förvaras under sådan årstid då fritidsbostäderna används mindre. De eventuella olägenheterna är därför relativt begränsade. Emedan bolaget inte har planerat att utvidga verksamheten har miljönämnden inte ansett det föreligga något omedelbart hinder för beviljande av tillstånd med anledning av ansökan. Miljönämnden har dock förutsatt att bolaget förverkligar enligt en grundlig plan för lokaliseringsstyrning en utvärdering av alla sina fiskodlingsanläggningar och vinterförvaringsanläggningar. Vid utvärderingen bör speciell uppmärksamhet fästas vid lämpligheten för fiskodling i enheten vid Kläppen med beaktande av miljöverkningarna och den närbelägna fritidsbebyggelsen. 3) Trafikverkets farledsenhet kontoret i Åbo har i sin påminnelse meddelat att det inte motsätter sig beviljandet av tillstånd. De flytande nätbassängerna bör utmärkas i enlighet med Sjöfartsstyrelsens allmänna direktiv av 13.1.2009. Angörnings- eller förankringsanordningarna får inte hindra eller försvåra trafikeringen i allmänna farleder. Nätbassängerna skall placeras så att ett tillräckligt säkerhetsavstånd till farlederna beaktats och trafikeringen för fartyg och båtar till eventuella vändplatser tryggats. Farledsområdet omfattar områdena från säkerhetsanordning till säkerhetsanordning. Nätbassängernas förankringsanordningar får inte anläggas närmare än 50 m från flytande säkerhetsanordningar. Eventuella ljus till nätbassängerna får inte vara förväxlingsbara med ljus till flytande eller permanenta säkerhetsanordningar för sjöfarten. 4) AA (445-547-1-93) har i sin påminnelse framfört att hon motsätter sig beviljandet av tillstånd åt Haverön Lohi Oy. Påminnaren har anfört att hon för ett par år sedan anfört besvär över ifrågavarande fiskodlingsverksamhet till Vasa förvaltningsdomstol. Efter förutom annat denna erfarenhet har påminnaren mistat sitt förtroende för naturskyddet av skärgården. 5) BB (Nallenkallio RN:r 1:64, Gyttja, Pargas) har i sin påminnelse anfört att hon motsätter sig såväl odling av fisk som vinterförvaring av fisk i havet. Trots att det hela tiden talas om Östersjöns och Skärgårdshavets tillstånd och förbättringsåtgärder för dessa, handlar man ändå på ett annat sätt. Påminnaren har konstaterat att under 30 år har havsområdets tillstånd till bedrövelse försämrats. Tidigare fick man gott om flundra, abborre och gädda, men nu fås knappast någon flundra. Vattnet har blivit grumligt och

12 (35) gräsbeväxt och ingen blåstång förkommer. Fiskodlingsverksamheten förbättrar åtminstone inte havsområdets tillstånd, oberoende hur man än påvisar att mängderna fosfor och andra ämnen är relativt små. Landskapsmässigt är existensen av fiskodlingsanläggningarna inte heller behagande. 6) CC (Nallenkallio RNr 1:64 Gyttja, Pargas) har tillställt en till innehållet likalydande påminnelse som påminnelsen ovan i punkt 5) av BB 7) DD (Björkholm RN:r 4:114, Dalkarby; Gammelboda RNr 1:72/1, Gyttja; Gammelboda 2 RNr 1:72/3, Gyttja), EE (Gammelboda RNr 1:72/1, Gyttja; Gammelboda 2 RNr 1:72/3, Gyttja) och FF (Björkholm RN:r 4:114, Dalkarby; Gammelboda RNr 1:72/1, Gyttja; Gammelboda 2 RNr 1:72/3, Gyttja) samtliga fastigheter i Pargas stad har i sin gemensamma påminnelse yrkat att ansökan förkastas med stöd av vattenlagen och lagen om förhindrande av havsföroreningar och yrkat ersättning för det men fiskodlingsverksamheten förorsakar. Påminnarna har dessutom till stöd för sina yrkanden anfört, att på ifrågavarande platser har fisk odlats i flera år. Under denna tid har havsområdets eutrofiering ökat hela tiden. Orsakssambandet mellan eutrofieringen och fiskodlingsverksamheten är direkt. Björkholmen är belägen mellan fiskodlingsenheterna och verkningarna av detta syns mycket tydligt på stränderna. Ur miljöskyddssynpunkt har påminnarna fäst uppmärksamhet vid att man beträffande fastigheters avfallshantering är mycket noga med avfallets hantering. Därför har de ifrågasatt, varför fiskodlingsanläggningarna tillåts släppa i havet en årlig föroreningsbelastning på flera ton. De förbättringar som uppnåtts inom miljöskyddet med samhällets och privatpersoners medel förstörs för att erhålla en minimal fördel. De menliga verkningar som åberopats i besvär anförda med anledning av tidigare beslut existerar fortfarande och bör beaktas. Vid beslutsfattandet bör speciellt beaktas den kraftiga belastningen som fiskodlingsverksamheten förorsakar närområdet. Om verkningarna uppskattas beträffande ett större skärgårdsområde, beaktas närområdena inte tillräckligt såsom i tidigare beslut förfarits. 8) Delägaren i GG dödsbo (445-538-4-112), HH har i sin påminnelse beträffande enheten vid Kläppen motsatt sig att tillstånd beviljas för fiskodlingsverksamheten. Vattenkvaliteten har försämrats år för år under den tid fastigheten använts av påminnaren. Vattenkvaliteten har aldrig varit så dålig som år 2012 trots en kall sommar. Vattnet har blivit grumligare varje år. Sommaren år 2012 var vattnet inte klart en enda dag. Skillnaden till rådande förhållanden för 30 år sedan är stor. Siktdjupet har minskat år för år. Senaste sommar kunde föremål inte urskiljas på ett djup om 120 cm. I början av 1980 talet var siktdjupet minst 300 cm. I vattenområdet mellan Björkholm och Bergholm har beståndet av ädelfisk minskat. Abborre, gädda, flundra, gös och torsk förkommer inte längre.

13 (35) Även det övriga fiskbeståndet har minskat jämfört med början av 1980 talet. Havsbottnen verkar död och beståndet musslor har minskat drastiskt. Sjöväxterna har ökat kraftigt i strandområdena. Blåstångens förekomst är knapp och den kvävs i början av sommaren. Strandvattnen är fulla av alger som flyter i vattnet. Fiskodlingsbassängen har inte under de senaste fyra åren varit på sin tillståndsenliga plats. Den har varit placerad längre bort från Bergholm och Kläppen mot Björkholm än vad som förutsätts i tillståndsbeslutet. Trots påminnelser har bassängen inte flyttats till den riktiga platsen. Påminnaren har framfört sin misstanke beträffande utfodringen av fisk och antagit att fiskarna eventuellt fått mera foder än det förordnats i tillståndet. På denna grund har påminnaren ansett det vara otillförlitligt att den fodermängd som nämns i ansökan skulle stämma. Fiskodlingsanläggningen förorsakar luktproblem vid nordlig eller nordostlig vind. Vattenytan är även tidvis täckt av fiskluktande fettlager. Påminnaren har även poängterat att fiskodlingsanläggningen sänker fastighetens värde med tiotalstusen euro. Avslutningsvis har påminnaren konstaterat att såvida fiskodlingsverksamhet skall idkas, bör det ske på öppnare havsområden i skärgården. Påminnaren har även poängterat att beslutet bör vara i linje med de oproportionerligt stränga kraven som förlagts mark- och sommarstugeägare för att förbättra vattenkvaliteten i Finska viken. 9) II och m.fi. (Kairo RNr 6:3), (Gråberget RNr 4:64), (Österudda 1 RNr 4:31, Österudda 2 RNr 4:57), (Björkberga RNr 6:2), (Utterholm RNr 4:58), (Väinölä RNr 6:4), (Väinölä RNr 6:4), (Väinölä RNr 6:4), (Sakanalahti RNr 6:9), (Villa Björnbo RNr 3:1, Berghem RNr 6:5), (Berghem RNr 6:5) och (Krokis RNr 5:4) samtliga fastigheter i Haverö by i Pargas stad har i sin gemensamma påminnelse anfört att Östersjön är världens mest förorenade hav och vår allas gemensamma sak. Skärgårdshavet lämpar sig dåligt för fiskodlingsverksamhet. Fiskodlingsverksamheten hör till de största lokala förorenarna. Med beaktande av Haverön Lohi Oy:s omsättning och mängd odlad fisk bör det krävas att bolaget tillämpar miljövänliga metoder. Odling av fisk i nätbassänger i havet är inte i dagens läge godtagbara metoder. Fiskodlingsverksamhet borde idkas i slutna bassänger på land eller i havet. Från dessa är det möjligt att effektivt avlägsna avfallet. Det kompakta avfallet kan antingen brännas eller användas efter kompostering. I Skärgårdshavet uppföljs utsläpp som orsakas speciellt av olika produktionsanläggningar och jordbruket samt även mera oenhetligt på allmän nivå. De under kontroll varande kommunala avloppsreningsverken finjusterar bättre än tidigare sina fosfor- och kväveutsläpp. Industrianläggningar som avleder avloppsvatten kontrolleras strängt och de är tvungna att effektivera sin verksamhet. Jordbrukarna skyddar strandvattnen med skyddszoner och täckande odling. Nuförtiden anlägger sommargästerna som äger strandfastigheter reningsanordningar för rening av eventuellt endast som-

14 (35) martids gråa tvättvatten. Det är verkligt bakvänt att samtidigt ens under korta perioder tillåta på begränsade områden lokala avföringsutsläpp ut i havet av hundratusentals kilo odlad fisk. Påminnarna har ansett att tillstånd till en ökning av mängden odlad fisk inte skall beviljas utan en måttfull minskning av mängden borde ske speciellt norr om Lill Nagu. Alla tillstånd skall få vara i kraft högst till år 2017 så att en helhetsbild och miljöpåfrestningen av Haverön Lohi Oy:s fiskodlingsverksamhet kunde uppskattas. Avslutningsvis har påminnarna konstaterat att det är frågan om Haverön Lohi Oy:s fördel sätts framom den allmänna fördelen, det vill säga miljöskyddet. 10) JJ och KK (Kesäviro RNr 4:126, Dalkarby, Pargas) har i sin gemensamma påminnelse anfört att fiskodlingsverksamheten bör förbjudas då den förorenar havet och stränderna. Då det blåser från det håll där fiskodlingsbassängerna är, samlas det fett i påminnarnas strand. Det är otänkbart att simma vid stranden. I närheten av bassängerna belägna sommarstugefastigheternas värden sjunker. Om man avser att odla fisk kunde det ske i slutna bassänger där vattnet kan renas. Denna uppfinning har redan gjorts. Konsumtionen av fisk bland miljömedvetna konsumenter skulle öka om de var medvetna om att fiskodlingsverksamheten inte längre förorenar. Påminnarna har antagit att nätbassängen flyttats närmare deras strand, antagligen för att den ursprungliga platsen för nätbassängen fyllts av avfall. Nätbassängen borde flyttas till ett vidare vattenområde där vattenväxlingen är bättre. Situationen kan inte jämföras med förordningen om avloppsvatten, som förbjuder sommargäster att infiltrera gråa vattnen. Föroreningen från en fiskodlingsbassäng motsvarar hundratals sommargästers avloppsvattenmängd. Fiskodlingsverksamheten skulle förutsätta av samhället en noggrannare styrning. Påminnarna har även motsatt sig vinterförvaring av fisk på ett så slutet vattenområde. 11) LL och m.fi. (533-464-3-1, 533-464-3-20), (533-464-3-20),, (533-411- 4-103) (533-411-4-103), (522-411-4-104), (533-411-4-4, 533-411-4-105), (533-411-4-4, 533-411-4-105), (533-411-4-4, 533-411-4-105), (533-411-4-4, 533-411-4-105) och (533-411-4-4, 533-411-4-105) har i sin gemensamma påminnelse anfört förutom annat att tillståndsprocessen styrs av statsrådets principbeslut om riktlinjer för vattenskyddet fram till år 2015. Dessutom har Finland förbundit sig till internationella fördrag för minskning av näringsbelastningen i Östersjön. I Finlands miljöcentrals publikation 529 Kirjolohen tuotanto ja ympäristö konstateras att fiskodlingsverksamheten förorsakar procentuellt den största andelen av kväve- och fosforbelastningen på Skärgårdshavet. Påminnarna har anfört att det inte verkar som om tillstånden för alla fiskodlingsanläggningar i Skärgårdshavet skulle handläggas samtidigt så att

15 (35) Skärgårdshavets helhetstillstånd skulle beaktas, utan prövningen sker från fall till fall. Påminnarna har yrkat att ansökan förkastas. Fiskodlingsverksamhet har idkats på området allt för länge i 20 år och som följd har miljön eutrofierats och förorenats. Havsbottnens tillstånd har försämrats om den inte redan är död. Både musselförtärande fisk och ejder har försvunnit. En opartisk, grundlig och vetenskaplig undersökning bör göras innan handläggningen av ansökan kan fortsätta. Den rådande vindriktningen sommartid är sydlig, vilket betyder att växtlighet och övriga menliga verkningar som uppstår av överlopps fosfor och kväve i vattnet driver i land på påminnarnas fastigheter och resulterar i att vattenområdet uppgrundas i snabbare takt. På denna grund bör, såvida det övervägs att bevilja tillstånd, fiskodlingsverksamheten upphöra för viss tid så att bottnen kunde ens litet återhämta sig. Dessutom bör fiskodlingsanläggningarna flyttas i väsentlig mån. Tillstånd för fiskodlingsanläggningar borde inte beviljas på samma plats för en för lång tid. De borde placeras även på sådana områden där vattenväxlingen sprider ut utsläppen på ett vidare område. Normalt är ett bolag eller en privat person som idkar kommersiell verksamhet skyldig att ersätta privatpersoner den skada eller förlust av förmån som förorsakas av verksamheten. Fiskodlingsverksamheten är en av de få näringsgrenarna som i sysselsättningens namn får på basis av myndighetstillstånd förorsaka skada åt privatpersoner utan skadeståndsansvar. Påminnarna har yrkat att ansökan förkastas. Området får återhämta sig åtminstone följande 15 år. Enligt forskningsresultat dröjer det 15 år, efter att fiskodlingsverksamheten upphört, innan sedimentlagret uppnår 80 % av det teoretiska balanstillståndet. Alternativt har påminnarna yrkat att en opartisk och grundlig undersökning av bottnens tillstånd görs på sökandens bekostnad innan beslutet ges. Om tillstånd för fiskodling beviljas har påminnarna framfört att mängden fisk som får odlas i enheten vid Österstholm måste minskas till 1 / 3 av den nu tillåtna mängden på 50 000 kg per år. Detta yrkande gäller även enheten vid Kläppen. Strömningsförhållandena har inte undersökts och man känner inte till dem i tillräcklig mån. Enheten vid Österstholm bör placeras längre i mitten av i Harufjärden höger om farleden sett söder ifrån. Där är vattendjupet större och vattenväxlingen bättre. Påminnarna har ansett att Haverön Lohi Oy bör åläggas att muddra de grunda strandområdena till behövliga delar. Sökandebolagets och dess företrädares verksamhet har orsakat och försnabbat en uppgrundning av det grunda vattenområdet mellan Småholm, Österstholm och Björkholm. Haverön Lohi Oy bör åläggas i tillståndsbestämmelserna att upprätthålla båtfarlederna.

16 (35) Avslutningsvis har påminnarna ansett att om tillstånd beviljas bör som villkor ställas att odlingen av fisk sker i en sluten bassäng, som bör regelbundet sugas tom och avfallet hanteras på behörigt sätt. I tillståndsvillkoren bör användningen av antifoulingämnen förbjudas. 12) MM (delägare i fastigheten 533-464-2-19) har i sin påminnelse anfört att enheternas läge vid Kläppen och Österstholm är med tanke på vattenområdets djup bra. Däremot utgör vinterförvaringsenheten vid Notgrund ett problem för de mycket grunda omgivande havsvikarna och fladan som är belägen mellan Sommarö och Bergholm. Emedan vattnets strömningshastighet och vattenområdets djup vid Notgrund är litet har detta sannolikt haft negativa följder på miljön. Vikarna och fladan vid Notgrund har belagts med ett ogenomträngligt vasstäcke på ett område om ca 1 km 2. Detta vasstäcke fanns inte innan fiskodlingsverksamheten inleddes. Det igenvuxna vassområdet förorsakar stora ekonomiska förluster, då strandområdena är alldeles oframkomliga. På denna grund har påminnaren yrkat att ansökan beträffande enheten vid Notgrund förkastas. Fastigheten, i vilken påminnaren är delägare, omfattar enlig strandgeneralplanen många strandtomter och ett hamnområde med byggnadslov nära enheten vid Notgrund. Om eutrofieringen fortgår kan en del av dessa strandtomter inte längre betraktas som strandtomter, varför påminnaren har ansett att hon eventuellt kommer att yrka på ersättning. Vinterförvaringsenheten vid Notgrund bör flyttas. 13) NN och m.fi. (Vindars RNr 1:17, Sommarö, Pargas) har i sin gemensamma påminnelse yrkat att ansökan om tillstånd förkastas och anfört att beviljandet av tillstånd skulle vara i strid med miljöprogrammet för Sydvästra Finland 2007 2012. Målsättningen med programmet är att minska belastningen av näringsämnen i synnerhet på Skärgårdshavets område. Planerade åtgärder för att uppnå målet är enligt miljöprogrammet lokaliseringsstyrningen, utvecklingen av foder- och utfodringsmetoderna och avlägsnande av slam samt regionala åtgärdsprogram, där lämpliga områden anvisas och minimimålen för belastning genomförs. För vattenbrukets lokaliseringsstyrning i Egentliga Finland och Satakunda har uppgjorts en plan. Målet för planen för lokaliseringsstyrning är att identifiera de vattenområden som är väl lämpade för vattenbruk eller synnerligen väl lämpade för vattenbruk, och till vilka nuvarande vattenbruk kan koncentreras eller ny produktion placeras. Minska näringsbelastningen i inre skärgården och konflikter med övriga former för användning av vatten. Möjliggöra en hållbar tillväxt för vattenbruksnäringen genom att jämka samman den närings- och miljöpolitik som berör vattenbruket. Påminnarna har ansett att det inte framgått att Haverön Lohi Oy skulle använda vid odling av fisk sådan avancerad miljöteknik som avses i planen för lokaliseringsstyrning gällande fiskodlingsverksamhet så att bolaget kunde idka verksamhet inomskärs.

17 (35) Emedan jord- och skogsbruksministeriets plan gällande nationell lokaliseringsstyrning, där miljökonsekvenserna utreds grundligt, inte är färdig föreligger inte förutsättningar för beviljande av tillstånd för denna fiskodlingsanläggning. Skärgårdshavets ekologiska tillstånd har klassificerats i huvudsak som tillfredsställande, inte som god. Enligt planen för vattenbrukets lokaliseringsstyrning i Egentliga Finland och Satakunda skall vissa kriterier uppfyllas beträffande vattenkvaliteten och vattenområdet och dess omgivning för att en plats skall lämpa sig för fiskodling. Vattenområdet lämpar sig väl för vattenbruk och socioekonomiska behov; vattenkvaliteten bör ha god status; vattenområdet ligger vid öppna havet, i yttre skärgården eller mot öppna fjärden eller i inre skärgården med synnerligen goda strömningsförhållanden; vattenförekomsten har ett tillräckligt vattendjup och tillräcklig strömning; uppblandningen av belastning är bra; i omedelbar närhet finns inte fritidshus och övrig användning av vattnen får ej väsentligt lida av verksamheten; särskild vikt fästs vid de områden som har förändrats till följd av mänsklig aktivitet eller där det finns industriell verksamhet, infrastruktur eller marknader som kan gagna vattenbruksnäringen och fördelar av den nuvarande verksamheten bör beaktas. Hänvisande till dessa förutsättningar har påminnaren konstaterat att inga av dessa uppfylls på ett tillfredsställande sätt i Haverön Lohi Oy:s ansökan. En fiskodlingsanläggning kan i en större helhet anses vara en liten belastare, men kan lokalt vara betydande. Detta är fallet speciellt beträffande enheterna vid Kläppen och Notgrund, vilka är belägna i den inre skärgården i närheten av grunda vikar och vattenområden samt flador med knappast någon vattenströmning. Inte heller enheten vid Österstholm kan anses vara belägen i yttre skärgården trots, att platsen vetter mot en fjärd. En genomgående tanke i nutida forskning är att produktionen av fisk skall koncentreras till större enheter på områden där de negativa verkningarna är möjligast små. De ifrågavarande enheterna är belägna i anslutning till vattenområden vilkas vattendjup är 0 10 m och på ett betydligt kortare avstånd än 500 m från ett stort antal fritidshus. Påminnarnas fastighet är på Bergholms nordöstra udde mittemot Kläppen på ett kortare avstånd än 200 m från närmaste enhet. De rådande vindarna sommartid är sydliga och sydvästliga, varför belastningen från fiskodlingsenheterna kommer in i vikarna vid Bergholm. Stränderna är slemmiga och täckta av illaluktande massa. Fiskbeståndet har minskat och flundrorna försvunnit. Området Kirjais Pensar utvecklas såväl för turism som fritidsboende. Fiskodlingsverksamhet kan inte kombineras med rekreationsverksamhet.

18 (35) Påminnarna har ansett att det inte är oskäligt att fiskodlingsenheterna flyttas till sådana ställen som tål bättre den belastning som fiskodlingsverksamheten förorsakar ur ekologiskt och socioekonomiskt perspektiv. Avslutningsvis har påminnarna poängterat att kungörelsen och sammanfattningen är så bristfälliga med avseende på all den information och forskning som finns till förfogande, att ett tillstånd för fiskodling inte bör beviljas. 14) OO (Pukdal RNr 1:89, Gyttja, Pargas) har i sin påminnelse yrkat att ansökan förkastas med stöd av vattenlagen och lagen om förhindrande av havsföroreningar. På ifrågavarande platser har fisk odlats i nätbassänger nästan 25 år. Under denna tid har eutrofieringen på närområdet ökat och det naturliga fiskbeståndet minskat väsentligt. Havsbottnen är täckt med slam. Verkningsområdet är större än man låter förstå. Den odlade mängden fisk är för stor speciellt i enheten vid Kläppen. Denna enhet smutsar ner vattenområdet i Gyttja by, i vilket påminnaren har del. Av nedsmutsandet förorsakas en nedgång i fastighetens bruksvärde. Påminnaren har poängterat att de olägenheter som framförts i besvären med anledning av tidigare tillståndsansökningar existerar fortfarande. 15) PP, såsom delägare i QQ dödsbo (Idpärlan RNr 1:19, Sommarö, Pargas) har i sin gemensamma påminnelse yrkat att ansökan förkastas och anfört att belastningen redan nu är stor. Fastigheten är på Bergholms norra sida vid stranden av en vik. Föroreningar förs med vinden in i viken och förblir där. Nära fiskodlingsenheten finns bebyggelse. Platsen är mycket dålig och lämpar sig inte för fiskodlingsverksamhet. 16) RR (Kesäkolo RNr 4:127, Dalkarby. Pargas) har i sin påminnelse motsatt sig beviljandet av tillstånd för den avsedda fiskodlingsverksamheten i enheterna vid Kläppen och Österstholm och vinterförvaringen vid Notgrund. Den av påminnaren ägda fastigheten är mitt emot enheten vid Kläppen. Havsvikens botten är på grund av fiskodlingen illa eutrofierad och täckt av alger. Utfodringen av fisk åsamkar att foder driver i land på fastighetens strand. Fiskodlingsverksamheten är menlig för den grunda vikens organismer och den lokala belastningen på viken är för stor. Förklaring Haverön Lohi Oy har i sin förklaring med anledning av påminnelserna och yrkandena anfört förutom annat beträffande 1) Egentliga Finlands närings-, trafik- och miljöcentral, ansvarsområdet för miljön och naturresurserna att bedömningen av vattenkvaliteten avslutats med ett konstaterande, att inga väsentliga förändringar har skett på 2000 talet i det omgivande havsområdet vid fiskodlingsanläggningarna. Anläggningens verkningar på miljön har bedömts på basis av perifyton- och bottendjurundersökningar och konstaterats att anläggningens verkningar på havsområdet inte kunde beträffande vattenkvaliteten observeras och i perifyton- och bottendjurundersökningar kunde de observeras dåligt. I påminnelsen har även konstaterats att enheterna vid Kläppen och Österstholm är belägna i närheten av öppet havsområde där belastningens utspädningsförhållanden är

19 (35) goda. Detta stöds av att i kontrollundersökningarna inte kunde klart urskiljas fiskodlingsverksamhetens verkningar på området. I påminnelsen har även konstaterats att enheten vid Österstholm är belägen enligt utkastet till lokaliseringsstyrningsplanen på ett område som ansetts vara lämpligt för fiskodling och enheten vid Kläppen är i dess omedelbara närhet. Dessutom är enheterna belägna i närheten av en stor fjärd där vattenväxlingen är god. ELY centralen, som tillsynsmyndighet har förordat beviljandet av tillstånd enligt nuvarande villkor. Beträffande 2) miljönämndens i Pargas stad påminnelse har sökanden anfört att i påminnelsen riktigt konstaterats att enheterna är belägna i närheten av stora fjärdar och att det västerut belägna sundets kraftiga strömningar blandar ut de närningar som fiskodlingen orsakar. I påminnelsen har även riktigt konstaterats att bottnen i enheternas närområden är i samma tillstånd som vid referenspunkterna. Det är således frågan om bakgrundsverkningar som framträder i hela Skärgårdshavet. Sökanden har poängterat att i påminnelsen även framförts att på basis av vattendragskontrollerna eller undersökningarna av fiskbeståndet har inte några negativa verkningar av fiskodlingen kunnat påvisas på enheternas verkningsområde. Detta bör beaktas vid utfärdandet av tillståndsbestämmelserna och prövningen av mängden fisk som får odlas. Miljönämnden har inte heller ansett det föreligga hinder för beviljande av tillstånd. Sökanden har ansett att ett bättre alternativ för bolaget än en lokaliseringsstyrningsplan är att odla fisk i separata enheter. På detta sätt kan olika fiskarter och fiskyngel i olika åldrar samt slaktfisk förvaras i sådana förhållanden i olika enheter, som best lämpar sig för dem. De separata enheterna möjliggör också rätt tida flyttning av till exempel slaktfisk. Lokaliseringsstyrningen förutsätter även att man hade för ändamålet lämpliga vattenområden till förfogande och dessutom att man får tillstånd att odla tillräckligt stora mängder fisk på dessa områden. Beträffande 3)Trafikverkets farledsenhet kontoret i Åbo påminnelse har sökanden anfört att de flytande fiskodlingsbassängerna utmärks enligt Trafikverkets allmänna direktiv. Angörnings- eller förankringsanordningarna förhindrar eller försvårar inte trafikering i allmänna farleder. Vid placeringen av fiskodlingsbassängerna har beaktats de av Trafikverket förutsatta säkerhetsavstånden till farleder och farledsområden. Vid utmärkningen av bassängerna beaktas att eventuella ljus inte kan förväxlas med ljusen i säkerhetsanordningarna. Beträffande 4) AAs påminnelse har sökanden konstaterat att i denna inte anförts något sådant som kunde inverka på avgörandet av ärendet. Inga preciserade grunder har framställts för motsättandet av beviljande av tillstånd. Beträffande 5) BBs påminnelse har sökanden konstaterat att i denna inte anförts något sådant som kunde inverka på avgörandet av ärendet. Inga

20 (35) preciserade grunder har framställts för motsättandet av beviljande av tillstånd. I påminnelsen har inte kunnat påvisas något samband mellan verksamheten och verkningarna på havsområdet. Beträffande 6) CCs påminnelse har sökanden konstaterat det samma som beträffande 5) BB påminnelse ovan. Beträffande 7) DD, EE och FFs gemensamma påminnelse har sökanden konstaterat att påminnarna inte kunnat påvisa ett samband mellan verksamheten och verkningarna på havsområdet. Yrkandet på ersättning har sökanden bestridit som ogrundat och opreciserat. Beträffande 8) Delägaren i GGs dödsbo, HHs påminnelse har sökanden konstaterat att i påminnelsen inte kunnat påvisas ett samband mellan sökandens verksamhet och verkningarna på havsområdet. I vattendragsundersökningarna har inte kunnat påvisas enheternas verkningar på havsområdets bakgrundsbelastning såsom även ELY centralen konstaterat i sammandraget i sin påminnelse. Haverön Lohi Oy har bestridit påminnarens påstående att det skulle ha kastats säckvis foder rakt i bassängerna. Bolaget har ingen rationell orsak att förfara på detta sätt, emedan bolaget använder köpt foder och doseringen är noggrann. Bolaget vill ta vara på miljön och bolagets ekonomi. Beträffande 9) II och m.fi. påminnelse har sökanden konstaterat att påminnarnas fastigheter inte är belägna varken på enheternas vid Österstholm eller Kläppen verkningsområde utan nära sökandens fiskodlingsanläggningar vid Haverö dvs. Sahalahti och Utterholm på ett ca 16 km:s avstånd från de nu ifrågavarande enheterna. Sökanden har ansett att påminnelsen avser Haverön Lohi Oy:s tillståndsansökan för odling av fisk vid Sahalahti och Utterholmen och bör beaktas som ett negativt ställningstagande till fiskodlingsverksamhet. Sökanden har yrkat att påminnelsen inte beaktas på något sätt, emedan påminnarna saknar partslegitimation i ärendet. Sökanden har bestridit de framställda påståendena att bolaget skulle ha förorsakat men på miljön. Inget av påståendena riktar sig mot verksamheten vid eller miljöverkningarna från enheterna vid Österstholm eller Kläppen eller vinterförvaltningsplatsen vid Notgrund. Slutna odlingsbassänger kan inte användas på havsområdet och odling på land är inte tillsvidare ett motiverat alternativ på grund av tekniska och ekonomiska orsaker. Sökanden har ansett att påminnarna har fördomsfullt försökt påvisa en enda orsak till eutrofieringen av havsområdet och låtit förstå att alla övriga verksamhetsidkare har gjort allt de kunnat, men fiskodlarna inte just något för att minska utsläppen. Sökanden har bestridit påståendena hänvisande till ELY centralens och miljönämndens i Pargas stad påminnelser enligt vilka enheterna vid Ös-

21 (35) terstholm och Kläppen samt vinterförvaringsplatsen vid Notgrund lämpar sig fortfarande för fiskodling och vinterförvaring av fisk. Beträffande 10) JJs och KKs gemensamma påminnelse har sökanden konstaterat att ett orsakssamband mellan de påstådda verkningarna på havsområdet och fiskodlingsverksamheten inte kunnat påvisas. Odling av fisk i nätbassänger är för närvarande det bäst fungerande. Slutna odlingsbassänger kan inte användas på havsområdet och odling på land är inte tillsvidare ett motiverat alternativ på grund av tekniska och ekonomiska orsaker. Sökandens bassänger i de separata enheterna är belägna på de tillståndsenliga platserna. Fiskodlingsverksamheten är laglig näringsverksamhet som idkas på basis av lagakraftvunna tillståndsbeslut och verksamheten kan inte jämföras med utsläpp orsakade av avfallshantering. Beträffande 11) LL och m.fi. gemensamma påminnelse har sökanden konstaterat att ett orsakssamband mellan de påstådda verkningarna på havsområdet och fiskodlingsverksamheten inte kunnat påvisas. Yrkandet som avser att fiskodlingsverksamheten bör upphöra på viss tid är teoretiskt och ett sådant avgörande skull inte vara motiverat ur sökanden synvinkel. Alla framtida avgöranden, även lokaliseringsstyrningen skulle bli och vänta på ett kommande beslut som antingen skulle tillåta eller förbjuda fiskodlingen på de nuvarande odlingsplatserna. Det är även ett teoretiskt alternativ att ständigt byta platserna för fiskodling. Odlaren bör få nyttjanderätten till de nya vattenområdena och ett nytt tillstånd för fiskodlingsverksamheten. Kontrollresultatens jämförbarhet skulle gå om intet. Påminnarna har inte framställt ett enda yrkande på basis av vilket denna lagliga näringsverksamhet kunde genom att förkasta ansökan förbjudas. Både ELY-centralen och miljönämnden i Pargas stad har förordat beviljandet av tillstånd i enlighet med ansökan. Opartiska bottenundersökningar har gjorts regelbundet bland annat på sökandens bekostnad. Sökanden har bestridit att den uppsåtligt skulle ha överskridit de i tillståndsbeslutet tillåtna odlingsmängderna. Det är omöjligt att minska mängden fisk som odlas till 1 / 3 av den nu tillåtna mängden. Enheternas verksamhet skulle inte vara ekonomiskt lönsam. De nuvarande platserna har visat sig vara bra och befinner sig också på för detta ändamål hyrt vattenområde. I påminnelsen har inte påvisats något orsakssamband mellan sökandens fiskodlingsverksamhet och uppgrundningen av strandområden. Ägarna till strandområdena skall själva ombesörja muddring av sina områden. Odling av fisk i nätbassänger är för närvarande det best fungerande. Under gångna år har fodrets nyttoförhållande förbättrats och genom att förädla fiskstammarna har användningen av foder effektiverats. Användningen av antifouling ämnen är nödvändigt och därav har inte förorsakats men för havsområdet eller bottnarna. Beträffande 12) MMs påminnelse har sökanden bestridit att av vinterförvaringen vid Notgrund skulle ha förorsakats sådan eutrofiering av påminnarens fastigheter som hon påstått. Vid vinterförvaring av fisk används en-

22 (35) dast små mängder foder för upprätthållande av fiskens livsfunktioner. Vinterförvaringen av fisk orsakar inte i praktiken belastning på omgivande vattenområden eller havsbottnen. Den eventuella eutrofieringen av påminnarens vattenområden och strandfastigheter är en följd av Skärgårdshavets och hela Östersjöns allmänna eutrofieringsutveckling med bakgrund i näringsbelastningen från jordbruket, industrin och boendet. Sökanden har poängterat att påminnaren inte påvisat att eutrofieringen av vattenområdet skulle ha orsakats av sökandens vinterförvaringsverksamhet. Beträffande 13) NNs gemensamma påminnelse har sökanden bestridit påståendet att i den nu ifrågavarande ansökan inte skulle ha beaktats de i miljöprogrammet upptagna metoderna med hjälp av vilka man strävar till att minska näringsbelastningen på Skärgårdshavet. Sökanden har konstaterat att man utvecklar kontinuerligt fodrets närningsinnehåll och utfodringsmetoderna så att den näringsbelastning som kommer i havet minskar. Beträffande lokaliseringsstyrningen har sökanden hänvisat till det den anfört om detta ovan. Hänvisande till ELY centralens påminnelse har sökanden poängterat att platserna där enheterna är belägna uppfyller även i framtiden kriterierna för lämpliga platser för fiskodlingsanläggningar minst på ett nöjaktigt sätt. Sökanden har inte för avsikt att öka mängden odlad fisk och har idkat fiskodlingsverksamheten i enlighet med gällande tillstånd. Beträffande 14) OOs påminnelse har sökanden poängterat att påminnaren inte kunnat påvisa ett orsakssamband mellan sökandens fiskodlingsverksamhet och de påstådda verkningarna på havsområdet. Avrinningsutsläppen fån jordbruket i Skärgårdshavet och industrins och bosättningens avloppsvattenutsläpp i Östersjön har påverkat eutrofieringen av hela havsområdet och därmed kan denna bakgrundsbelastning iakttagas även på området kring sökandens odlingsenheter. Sökanden har bestridit att den skulle på påstått sätt orsakat miljöolägenheter. Beträffande 15) PPs gemensamma påminnelse har sökanden poängterat att påminnaren inte kunnat påvisa ett orsakssamband mellan sökandens fiskodlingsverksamhet och de påstådda verkningarna på havsområdet. Avrinningsutsläppen fån jordbruket i Skärgårdshavet och industrins och bosättningens avloppsvattenutsläpp i Östersjön har påverkat eutrofieringen av hela havsområdet och därmed kan denna bakgrundsbelastning iakttagas även på området kring sökandens odlingsenheter. I påminnelsen har inte kunnat påvisas ett orsakssamband mellan sökandens fiskodlingsverksamhet och de påstådda verkningarna på havsområdet. Beträffande 16) RRs påminnelse har sökanden poängterat att påminnaren inte kunnat påvisa ett orsakssamband mellan sökandens fiskodlingsverksamhet och de påstådda verkningarna på havsområdet. Avrinningsutsläppen fån jordbruket i Skärgårdshavet och industrins och bosättningens avloppsvattenutsläpp i Östersjön har påverkat eutrofieringen av hela havsområdet och därmed kan denna bakgrundsbelastning iakttagas även på om-

23 (35) rådet kring sökandens odlingsenheter. Sökanden har bestridit att den skulle på påstått sätt orsakat miljöolägenheter. Avslutningsvis har Haverön Lohi Oy yrkat att de påminnelser och yrkanden, som framförts av personer, vilkas fastigheter eller vattenområden inte är belägna inom fiskodlingsenheternas verkningsområden bör lämnas obeaktade, emedan de inte har partsbehörighet i ärendet. Dessutom har bolaget framfört, att det inte kommit fram något sådant, som skulle ge anledning till att förkasta ansökan eller ändra på tillståndsbestämmelserna. Med beaktande av resultaten av kontrollundersökningarna och myndighetsutlåtandena bör tillstånd enligt ansökan beviljas för fiskodlingsverksamheten och vinterförvaring av fisk enligt ansökan. REGIONFÖRVALTNINGSVERKETS AVGÖRANDE Avgörande av tillstånd Regionförvaltningsverket beviljar Haverön Lohi Oy tillstånd att 1) anlägga en nätbassäng i havet och odla fisk i den i Kläppens enhet sydväst om ön Kläppen 2) anlägga en nätbassäng i havet och odla fisk i den i Österstholms enhet söder om ön Österstholm 3) anlägga en nätbassäng i havet och vinterförvara fisk i den söder om ön Notgrund samtliga enheter belägna på det samfällda vattenområdet RNr 876:1 i Sommarö by i Pargas stad på de platser som framgår av bilaga 2) till detta beslut. Tillståndshavaren skall följa stadgandena i miljöskyddslagen och vattenlagen samt följande tillståndsbestämmelser. Tillståndsbestämmelser Konstruktioner 1. Nätbassängernas areal får vara vid Kläppens enhet högst 700 m 2, vid Österstholms enhet högst 1 200 m 2 och vid vinterförvaringsplatsen vid Notgrund högst 800 m 2. Nätbassängen får flyttas till vinterförvaringsplatsen vid Notgrund tidigast 15.10. och bör avlägsnas därifrån senast 15.5. Nätbassängerna får behandlas endast med sådana antifoulingämnen som är tillåtna för användning vid fiskodling. 2. Nätbassängerna och övriga till fiskodlingsverksamheten hörande konstruktioner bör hållas i vederbörligt skick. Nätbassängerna bör förankras

24 (35) så, att de hålls på det avsedda området och inte stör sjöfarten och förorsakar det övriga nyttjandet av havsområdet sådan skada som kan undvikas. 3. Nätbassängerna skall utmärkas enligt trafikverkets direktiv. En anmälan jämte kartbilaga om nätbassängernas placering och senare avlägsnande skall sändas till trafikverkets farledsenhet kontoret i Åbo.. Verksamheten och utsläppen Avfallshantering 4. Anläggningen bör underhållas så, att fiskodlingsverksamheten orsakar minsta möjliga miljöeffekter. Anläggningens verksamhet bör organiseras så att inga buller- eller luktolägenheter uppstår för omgivningen. 5. Det foder som årligen används för fiskodlingen får innehålla i Kläppens enhet fosfor högst 280 kg och kväve högst 2 100 kg och i Österstholms enhet fosfor högst 470 kg och kväve högst 3 500 kg. På vinterförvaringsplatsen vid Notgrund får för upprätthållande av fiskens livsfunktioner årligen användas högst 5 % av den sammanlagda mängden foder. För fiskodlingen bör användas sådant foder som innehåller så låga näringshalter som möjligt och i utfodringen bör man sträva till så låg foderkoefficient som möjligt. Målsättningen är att det specifika utsläppet för fosfor inte överstiger 5,5 g och för kväve 40 g per kilo odlad fisk. De specifika belastningsvärdena beräknas genom att från näringsmängden av det årligen använda fodret subtrahera den mängd näring som bundits i fiskens tillväxt och genom att dividera den på detta sätt erhållna differensen med fiskens årliga tillväxt. Den odlade fisken innehåller 0,40 % fosfor och 2,75 % kväve. 6. Döda fiskar bör tillvaratas och komposteras eller transporteras till en avfallshanteringsanläggning som har sakenligt tillstånd att hantera dylikt avfall. Döda fiskar skall behandlas i enlighet med stadgandena om behandling av animaliskt avfall. 7. Anläggningen skall även annars underhållas så, att det uppstår så lite avfall som möjligt. Avfallet skall sorteras och lagras på behörigt sätt samt levereras för återvinning eller till en avfallshanteringsplats för sedvanligt avfall eller farligt avfall. Störningar och andra exceptionella situationer 8. Betydliga störningar och exceptionella situationer i anslutning till fiskodlingen skall meddelas till Egentliga Finlands närings-, trafik- och miljöcentral/ ansvarsområdet för miljön och naturresurserna samt miljövårdsmyndigheten i Pargas stad. Orsaken till störningen eller den exceptionella situ-

25 (35) ationen skall utredas omedelbart och de uppmärksammade felen rättas utan dröjsmål. 9. I fall fisken i anläggningen konstateras eller misstänks ha en sådan sjukdom som skall bekämpas enligt lagen om djursjukdomar eller någon annan smittosam sjukdom som inte allmänt förekommer i Finland skall detta meddelas antingen till kommunalveterinären eller regionförvaltningsverkets veterinär och vidtas andra nödvändiga åtgärder. I svåra sjukdomsfall skall anmälan även göras till Egentliga Finlands närings-, trafik- och miljöcentral/ ansvarsområdet för miljön och naturresurserna. Kontroll av verksamheten samt rapportering 10. Anläggningens ansvarsperson jämte kontaktuppgifter bör meddelas Egentliga Finlands närings-, trafik- och miljöcentral/ ansvarsområdet för miljön och naturresurserna. 11. Det bör föras en skötseljournal över anläggningens verksamhet. I journalen skall antecknas uppgifter om - bassängerna som förs till och från platsen, - de ibrukvarande bassängernas areal och volym, - mängden fisk som placerats i och som avlägsnats ur anläggningen - det vid anläggningen använda fodrets mängd och kvalitet, - mängden döda fiskar och annat avfall som uppstår vid anläggningen och behandlingen av det samt dess leveransplats - eventuella fisksjukdomar och fiskdöd samt medicinering av fisken och använda kemikalier - förvaringen av fodret och kemikalierna som används vid anläggningensamt - övriga omständigheter, som inverkar på uppföljning och styrning av belastningen. Skötseljournalerna skall bevaras fem år räknat från odlingssäsongens slut och på uppmaning företes myndigheterna. Egentliga Finlands närings-, trafik- och miljöcentral/ ansvarsområdet för miljön och naturresurserna samt miljövårdsmyndigheten i Pargas stad skall årligen före utgången av februari månad tillställas ett årssammandrag av det föregående året på en för detta ändamål uppgjord blankett. Även övriga nödvändiga uppgifter och utredningar som behövs för granskning av journaluppgifternas tillförlitlighet skall på begäran ges åt närings-, trafikoch miljöcentralen. Lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet tillämpas på närings-, trafik- och miljöcentralens tystnadsplikt, då den utför uppgifter som avses i miljöskyddslagen. Verksamhetsrelaterade utsläpps- och kontrolluppgifter samt miljökvalitetsuppgifter är dock inte sekretessbelagda.

26 (35) 12. Kontroll av fiskodlingens inverkan på havsområdet skall utföras på ett av Egentliga Finlands närings-, trafik- och miljöcentral/ ansvarsområdet för miljön och naturresurserna godkänt sätt. Kontrollen kan utföras som samkontroll med övriga kontrollskyldiga på området. Förslag till kontrollprogram av verkningarna skall inlämnas till närings-, trafik- och miljöcentralen för godkännande inom två månader efter det att detta beslut vunnit laga kraft. Om resultaten av kontrollerna ger anledning därtill, kan vederbörande myndighet utan hinder av detta beslut senare ändra kontrollprogrammet. Kontrollresultaten skall tillställas närings-, trafik- och miljöcentralen och miljövårdsmyndigheten i Pargas stad inom de tidsperioder som utsätts i respektive kontrollprogram. Uppgifterna skall dessutom vid behov ges sakägarna till påseende. Tillståndets giltighet Detta tillstånd är i kraft till 31.12.2021. Om Haverön Lohi Oy avser att fortsätta fiskodlingen ännu efter år 2021, skall bolaget senast 30.11.2020 hos regionförvaltningsverket anhängiggöra en ansökan om nytt tillstånd. I så fall är detta tillstånd i kraft tills ett lagakraftvunnet beslut erhållits med anledning av ansökan, under förutsättning att sökanden har rätt till det för fiskodlingen erforderliga vattenområdet. Skador Fiskodlingsverksamheten, då den bedrivs enligt ovan givna tillståndsbestämmelser orsakar inte på förhand sett sådan skada genom förorening av havsområde, som enligt miljöskyddslagen och lagen om ersättning för miljöskador skall ersättas. Anläggandet av konstruktionerna i havet orsakar inte sådan skada som enligt vattenlagen skall ersättas. Iakttagande av strängare förordning MOTIVERING TILL AVGÖRANDET Om genom en förordning utfärdas bestämmelser som är strängare än tillståndsbestämmelserna i detta beslut, eller sådana bestämmelser om tillståndets giltighet eller justering som avviker från detta tillstånd, skall förordningen iakttas utan hinder av tillståndet. Tillståndsprövning Haverön Lohi Oy har åren 2008 2012 i medeltal odlat ca 25 000 kg fisk per år i enheten vid Kläppen. Fosforbelastningen har i medeltal varit ca 170 kg per år och kvävebelastningen ca 1 400 kg per år. Det vid enheten använda fodrets fosforinnehåll och kväveinnehåll har varit något mindre än i tillståndet föreskrivits. Under samma period har bolaget odlat i medeltal ca 52 000 kg fisk per år i enheten vid Österstholm. Fosforbelastningen har i medeltal varit ca 310 kg per år och kvävebelastningen ca 2 400 kg per år. Det vid enheten använda

27 (35) fodrets fosforinnehåll och kväveinnehåll har varit närmelsevis i enlighet med tillståndet. Verkningarna av Haverö Lohi Oy:s fiskodlingsverksamhet, i de separata enheterna vid Kläppen och Österstholm, på vattenkvaliteten har inte enligt de kontrollundersökningar, som utförts haft iakttagbara verkningar på vattenkvaliteten. I perifyton- och bottendjursundersökningarna har verkningarna av fiskodlingsverksamheten kunnat iakttagas svagt. Bottnens tillstånd har försämrats under 1990-talet. I vattenskiktet nära bottnen har konstaterats syrebrist. Havsområdets ekologiska tillstånd öster om ön Sommarö är nöjaktigt. Inga beaktansvärda förändringar har skett i vattenkvaliteten enligt de nu företedda kontrollresultaten jämfört med resultaten för åren 2001 2005. Enheterna vid Kläppen och Österstholm är belägna invid ett öppet havsområde där vattenväxlingen och strömningsförhållandena är rätt goda och på grund av detta även utspädningsförhållandena för belastningen. Vattendjupet i närheten av Kläppen uppgår till 35 m och vid Österstholm till knappa 20 m. Enligt förvaltningsplanen för Kumo älv Skärgårdshavet Bottenhavets vattenförvaltningsområde fram till år 2015 bör belastningen av fiskodling minskas speciellt på de områden där det ekologiska tillståndet är sämre än god eller tillståndet äventyras att försämras på grund av belastning från fiskodling och tillståndet kan förbättras genom att minska belastningen av fiskodling. Havsområdets tillstånd norr om Gullkrona fjärden är nu nöjaktigt. Regionförvaltningsverket konstaterar, att då kontrollresultaten inte påvisat att några beaktansvärda förändringar i vattenkvaliteten eller bottnens tillstånd skulle ha skett med anledning av Haverö Lohi Oy:s eller den tidigare idkade fiskodlingsverksamheten vid Kläppen och Österstholm, är det inte av behovet påkallat att begränsa det vid fiskodlingsanläggningen använda fodrets näringsmängder. Dessutom anser regionförvaltningsverket att fiskodlingsverksamheten på de nu avsedda platserna inte utgör ett hinder för att uppnå målsättningen i förvaltningsplanen för Kumo älv Skärgårdshavet Bottenhavets vattenförvaltningsområde fram till år 2015. Målet i förvaltningsplanen är att klassen god uppnås. Regionförvaltningsverket har förordnat att det vid fiskodlingsverksamheten årligen använda fodret får innehålla i Kläppens enhet fosfor högst 280 kg och kväve högst 2 100 kg och i Österstholms enhet fosfor högst 470 kg och kväve högst 3 500 kg. Den årliga mängden näringsutsläpp beräknas därmed vara i Kläppens enhet 150 kg fosfor och 1 200 kg kväve och i Östersholms enhet 260 kg fosfor och 2 000 kg kväve. Regionförvaltningsverket har beaktat att ca 5 % av fodrets totalmängd används för upprätthållandet av fiskens livsfunktioner under vinterförvaringen i vinterförvaringsenheten vid Notgrund.

Tillståndsbestämmelserna 28 (35) Vid beräkningen har använts följande parametrar: fosforhalt i fodret 0,80 %, kvävehalt i fodret 6,0 %, foderkoefficient 1,10 och mängden fosfor och kväve som binds i fisken 4,0 g/kg respektive 27,5 g/kg. Då anläggningen sköts noggrant och då man använder fodersorter med minsta möjliga näringsmängder i enlighet med bästa praxis ur miljösynpunkt (BEP), är det möjligt att uppnå en fisktillväxt på ca 85 000 kg/a fördelat mellan de två separata enheterna så att fisktillväxten vid Kläppen kan uppgå till 32 000 kg/a och vid Österstholm till 53 000 kg/a. Anläggningens fosfor- och kväveutsläpp kommer att vara ca 15 % mindre som de förverkligade utsläppen under åren 2008 2012. Sökanden besitter på basis av arrendeavtal det för fiskodlingsanläggningen erforderliga vattenområdet Förutsättningar för beviljande av tillstånd enligt vattenlagen (264/1961) för anläggandet av nätbassänger i havet föreligger emedan den nytta som detta medför är betydlig i förhållande till den skada, det men och annan förlust av förmån som därav följer. Förutsättningar enligt miljöskyddslagen föreligger för beviljande av tillstånd för fiskodlingsverksamheten, emedan verksamheten på de grunder som framförts ovan, och då den bedrivs i enlighet med tillståndsbestämmelserna, inte förorsakar olägenhet för hälsan eller betydande annan förorening av miljön eller risk för sådan, inte heller försämring av speciella naturförhållanden eller att en ur allmän synpunkt viktig användningsmöjlighet inom det område som påverkas av verksamheten skulle äventyras. Anläggningen förorsakar inte heller sådant oskäligt besvär som avses i 17 1 mom. lagen angående vissa grannelagsförhållanden. Då verksamheten idkas i enlighet med detta beslut och givna tillståndsbestämmelser iakttas, uppfyller verksamheten de krav som ställs i miljöskyddslagen, avfallslagen och naturvårdslagen samt kraven i de förordningar som utfärdats på basis av dessa. I tillståndsbestämmelse 1 har nätbassängernas maximistorlek förordnats på basis av deras areal. i enlighet med ansökan. Tillståndsbestämmelserna 1-3 som gäller konstruktionerna är behövliga för att hindra att olägenheter åsamkas vattentrafiken och det övriga nyttjandet av vattenområdet. Tillståndsbestämmelserna 4 5 ges för att förhindra förorening av havsområdet och minska verksamhetens menliga verkningar. Tillståndsbestämmelsen 5 gällande specifika målsättningsvärden är behövlig för att försäkra, att tillståndshavaren sköter fiskodlingsanläggningen enligt principen för bästa praxis ur miljösynpunkt (BEP), även då verksamheten vid anläggningen underskrider full kapacitet.

29 (35) För avfallsinnehavaren gäller stadgandena i 6 avfallslagen (1072/1993) om allmän omsorgsplikt vid avfallshantering. Tillståndsbestämmelserna 6 och 7 om avfallshantering berör dessa skyldigheter. Tillståndsbestämmelserna 8 och 9 beträffande störnings och övriga undantagssituationer är nödvändig i avseende att förebygga olägenheter. Kontroll och rapporteringsbestämmelserna 10 12 är nödvändiga för att utreda belastningen på havsområdet och dess verkningar, för tillsynen, med avseende på eventuella oförutsägbara skador samt för uppgörande av utredningar med avseende på en ny tillståndsansökan. Tillståndets giltighet Tillämpad lag Tillståndet är tidsbestämt emedan tillståndshavarens rätt till det för fiskodlingsanläggningen behövliga vattenområdet baserar sig på ett arrendeavtal på viss tid. Dessutom kan vid handläggningen av den nya ansökan förutsättningarna för verksamheten bedömas på nytt med beaktande av utsläppens verkningar på havsområdet och av andra skäl uppstående förändringar, möjligheterna att minska utsläppen i takt med fiskodlingsverksamhetens utveckling. Tillståndets giltighetstid är tillräckligt lång för att fiskodlingsverksamheten skall kunna utvecklas utan att verksamhetens ekonomiska lönsamhet riskeras. Enligt 19 kap. 3 vattenlagen (587/2011) tillämpas på ärenden som är anhängiga vid förvaltningsmyndigheter när denna lag träder i kraft de bestämmelser som gällde vid ikraftträdandet. På denna grund har regionförvaltningsverket tillämpat på denna ansökan den tidigare ikraftvarande vattenlagen (264/1961). Enligt 149 avfallslagen (646/2011) behandlas de ärenden som är anhängiga när denna lag träder enligt de bestämmelser som gällde vid ikraftträdandet. På denna grund har regionförvaltningsverket tillämpat på tillståndsbestämmelserna 7) och 8) den tidigare ikraftvarande avfallslagen (1072/1993). LAGRUM 2 kap. 6 2 mom. vattenlagen (264/1961) 41, 42, 43, 45, 46, 55 och 56 miljöskyddslagen BESVARANDE AV PÅMINNELSER OCH YRKANDEN Regionförvaltningsverket har tagit i beaktande det som framförts i 1) Egentliga Finlands närings-, trafik- och miljöcentral/ ansvarsområdets för miljön och naturresurserna påminnelse på det sätt som framgår ovan av avgörandet av tillstånd, tillståndsbestämmelserna och motiveringarna till dessa. Regionförvaltningsverket har tagit i beaktande det som 2) miljönämndens i Pargas stad framfört i sin påminnelse på det sätt som framgår ovan av avgörandet av tillstånd, tillståndsbestämmelserna och motiveringarna till dessa. Beträffande yrkandet, att tillståndshavaren bör göra en utvärdering av samtliga fiskodlingsanläggningar och vinterförvaringsanläggningar kon-

30 (35) staterar regionförvaltningsverket att detta beslut gäller enbart enheterna vid Kläppen, Österstholm och Notgrund, varför bestämmelser kan ges enbart beträffande dessa enheter, men inte gällande tillståndshavarens övriga fiskodlingsanläggningar. Beträffande enheten vid Kläppen konstaterar regionförvaltningsverket att kontrollundersökningarna, som utförts åren 2007 2010 inte påvisat att fiskodlingsverksamheten i denna enhet skulle ha orsakat negativa följder på. Grunder för att bifalla yrkandet föreligger inte. 3) Trafikverkets farledsenhets kontoret i Åbo har regionförvaltningsverket beaktat på det sätt som framgår ovan av tillståndsbestämmelserna och motiveringarna till dessa. Beträffande påminnelserna framförda av 4) AA, 5) BB och 6) CC konstaterar regionförvaltningsverket, att av resultaten av kontrollundersökningarna åren 2007 2010 kan man inte utläsa något sådant, som skulle påvisa att fiskodlingsverksamheten skulle ha förorsakat negativa följder på havsområdet. Därför föreligger inte grunder för förkastande av ansökan. Beträffande det av 7) DD, EE och FF i sin gemensamma påminnelse framförda konstaterar regionförvaltningsverket, att då resultaten av de ovan nämnda kontrollundersökningarna inte påvisar att fiskodlingsverksamheten skulle ha orsakat negativa följder på havsområdet föreligger inte grunder för förkastande av ansökan. Därav följer att fiskodlingsverksamheten inte heller kunnat förorsaka ersättbar skada och då verksamheten bedrivs i enlighet med detta beslut, kommer denna inte att förorsaka ersättbar skada på de av påminnarna ägda fastigheterna. Beträffande påminnelsen framförd av 8) Delägaren, i GGs dödsbo, HH hänvisar regionförvaltningsverket med anledning av yrkandet att förkasta ansökan till det som ovan konstaterats. Det att vattnet i havsområdet blivit grumligare och siktdjupet minskat år för år under de senaste 30 åren beror sannolikt på den allmänna eutrofieringen och försämringen i Skärgårdshavets tillstånd, vilket beror på olika faktorer. Under de senaste 30 åren har både fosfor och kväveutsläppen i havet från fiskodlingsanläggningarna minskat markant både på grund av strängare tillståndsbestämmelser och bättre foderkvalitet. Om bassängerna till fiskodlingsenheterna inte är på de tillståndseniga platserna ankommer det på tillståndshavaren eller vid underlåtelse på tillsynsmyndigheterna att åtgärda saken. Med anledning av 9) II och hans medparters påminnelse konstaterar regionförvaltningsverket, att för odling av fisk i havet i nätbassänger inte i dagens läge finns något ekonomiskt lönsamt alternativ. Odling av fisk i slutna bassänger har visat sig vara ekonomiskt olönsamt och dessutom är slutna bassänger inte hållbara i sjögång. Tillstånden för odling av fisk i nätbassänger är för det mesta tidsbundna, så även detta tillstånd för Haverön Lohi Oy. Avsikten med detta är att uppfölja verkningarna på havsområdet med hjälp av kontrollundersökningar och vid behov begränsa verksamheten eller förkasta ansökan.

31 (35) Med anledning av 10) JJs och KKs påminnelse hänvisar regionförvaltningsverket till det som anförts ovan med anledning av påminnelserna 8) och 9). Med anledning av 11) LL och hennes medparters påminnelse konstaterar regionförvaltningsverket att det är ett faktum att tillstånden för fiskodlingsanläggningarna i Skärgårdshavet inte alla handläggs samtidigt. Det är inte heller i praktiken varken möjligt eller nödvändigt, emedan fiskodlingsanläggningarna inte är de enda som belastar Skärgårdshavet. En uppskattning av fiskodlingsverksamhetens belastning på Skärgårdshavet skulle inte ge något mervärde. Beträffande yrkandet att ansökan bör förkastas och påståendet att havsområdets tillstånd försämrats hänvisar regionförvaltningsverket till det som ovan anförts om detta. Beträffande yrkandet att en opartisk undersökning bör göras på sökanden bekostnad konstaterar regionförvaltningsverket att Haverön Lohi Oy deltar i samkontrollen av fiskodlingsanläggningarna i Gullkrona fjärdens norra delar. Beträffande yrkandet att en vetenskaplig undersökning bör göras innan handläggningen av ärendet forsätter, konstaterar regionförvaltningsverket att ansökningshandlingarna i ärendet innehåller all den relevanta information på basis av vilken ärendet kan avgöras och tillstånd beviljas. Ett intermistiskt avbrott i en verksamhet, som baserar sig på ett lagakraftvunnet beslut saknar stöd i lag. Det hör inte till regionförvaltningsverkets behörighet att bestämma platserna för fiskodlingsanläggningar. Tillstånd kan beviljas endast på den plats ansökan avser. Då denna ansökan avser odling av fisk i nätbassänger i havet kan regionförvaltningsverket inte i samband med denna pröva yrkanden om muddring av vattenområden eller upprätthållande farleder. Beträffande yrkandet att fiskodlingsverksamheten borde ske i slutna bassänger hänvisar regionförvaltningsverket till det som framförts om detta alternativ ovan med anledning av påminnelse 9). Med anledning av 12) MM påminnelse konstaterar regionförvaltningsverket att den fodermängd som tillåts att användas vid vinterförvaringsplatsen vid Notgrund för att upprätthålla fiskens livsfunktioner är ytterst liten, varför även de utsläpp i havet som fiskens utfodring förorsakar är minimala. Därför är det sannolikt att det vasstäcke på 1 km 2, som nämns i påminnelsen uppstått av någon annan orsak än vinterförvaringsverksamheten. Under handläggningen av ärendet eller på basis av kontrollresultaten har inte framkommit något sådant som skulle kunna vara som grund för förkastande av ansökan om tillstånd att vinterförvara fisk vid Notgrund. Beträffande yrkandet att vinterförvaringen av fisk bör flyttas till en annan plats hänvisar regionförvaltningsverket till det som anförts ovan med anledning av påminnelse 11). 13) NN har i sin gemensamma påminnelse framfört att ett tillstånd för fiskodlingsverksamheten i de enheter ansökan avser skulle vara i strid med miljöprogrammet för Sydvästra Finland. Åtgärderna för att uppnå målen i programmet är lokaliseringsstyrningen, utveckling av foder och utfodrings-

HANDLÄGGNINGSAVGIFT 32 (35) metoder och avlägsnande av slam. Beträffande detta konstaterar regionförvaltningsverket, att enheten vid Österstholm är belägen på område som i utkastet till lokaliseringsprogram för Egentliga Finland och Satakunda identifierats som lämpligt område för fiskodling. Enheten vid Kläppen är belägen i områdets omedelbara närhet. Foderkvaliteterna är föremål för en fortgående utveckling och utfodringen av fisken i dessa enheter sker automatiskt. Den allmänna tillsynsmyndigheten har även förordat beviljande av tillstånd i enlighet med ansökan. Påminnarna har dessutom ansett att inga av de förutsättningar, som ställts i planen för lokaliseringsstyrning uppfylls av Haverön Lohi Oy. Med anledning av detta konstaterar regionförvaltningsverket att merparten av kriterierna uppfylls. Det har inte heller på basis av resultaten av kontrollerna utförda på området kunnat konstateras att av denna fiskodlingsverksamhet skulle ha orsakats menliga följder på havsområdet. Beträffande påstådda bristfälligheter i kungörelsen och den bifogade sammanfattningen gällande odlingsverksamheten, poängterar regionförvaltningsverket att ansökan jämte till den bifogade handlingar, såsom kontrollresultat av vattenkvalitets-, perifyton- och bottendjursundersökningar har varit till påseende för allmänheten i Pargas stad. Syftet med kungörelsen och den bifogade sammanfattningen är att tillkännagiva vid regionförvaltningsverket anhängiga ansökningar och att bereda dem vars rätt eller fördel dessa kan beröra tillfälle, att inkomma med påminnelser. Vid behov har sakägarna kunnat bekanta sig med de handlingar på basis av vilka tillståndsprövningen görs på stadskansliet i Pargas stad. Med anledning av det som framförts av 14) OO, 15) PP samt 16) RR i påminnelserna hänvisar regionförvaltningsverket till motiveringarna till avgörandet i ärende och tillståndsbestämmelserna och dessas motiveringar samt till det som framförts beträffande påminnelserna ovan. Handläggningsavgiften är 5 220 euro, vilken Servicecentret för statens ekonomi- och personalförvaltning fakturerar senare. För fiskodlingsverksamheten förutsätts ett tillstånd enligt miljöskyddslagen och för placeringen av nätbassänger på vattenområdet ett tillstånd i enlighet med vattenlagen (254/1961). I enlighet med 39 miljöskyddslagen bör ansökningarna enligt miljöskyddslagen och vattenlagen handläggas tillsammans och avgöras med samma beslut. För beslutet uppbärs en avgift i enlighet med statsrådets förordning om miljötillståndsverkets avgiftsbelagda prestationer (1145/2009) och bilagan till nämnda förordning. Förordningen gäller ärenden som anhängiggjorts åren 2011 och 2012. Den avgift som stadgats för fiskodling där fiskens tillväxt är 20 000 100 000 kg per år är 5 220 euro. Förutom detta avser ansökan tillstånd att placera nätbassänger på vattenområdet i enlighet med vattenlagen (264/1961), som enligt bilagan till ovan nämnda förordning är annat beslut enligt vattenlagen och vars avgift är 1 220 euro. Då det är

33 (35) frågan om ett ärende som avses i 39 miljöskyddslagen, tas för behandlingen av ärendet ut en avgift som motsvarar avgiften för behandling av ett ärende i den högsta avgiftsklassen.

34 (35) MEDDELANDE OM TILLSTÅNDSBESLUT Beslut Haverön Lohi Oy Kopia av beslutet Meddelande om beslut Pargas stad Miljövårdsmyndigheten i Pargas stad Egentliga Finlands närings-, trafik- och miljöcentral/ ansvarsområdet för miljön och naturresurserna (per e-post) Egentliga Finlands närings-, trafik- och miljöcentral/ fiskerienheten (per e-post) Trafikverkets farledsenhet i Åbo Finlands miljöcentral (per e-post) Enligt dpoesavi-251-04-08-2011 Annonsering på anslagstavlor Uppgift om givandet av beslutet offentliggörs på anslagstavlan vid Södra Finlands regionförvaltningsverks ansvarsområde för miljötillstånd och beslutet kungörs på Pargas stads officiella anslagstavla.

35 (35) SÖKANDE AV ÄNDRING Ändring i detta beslut kan sökas genom besvär hos Vasa förvaltningsdomstol. Bilaga 1) Besvärsanvisning 2) Karta över fiskodlingsanläggningens placering Juha Helin Birgitta Vauhkonen Ärendet har avgjorts av miljöråden Juha Helin (ordförande) och Birgitta Vauhkonen (föredragande ledamot). BV/sk

BESVÄRSANVISNING Besvärsmyndighet Besvärstid Besvärsrätt Bilaga 1 Ändring i Södra Finlands regionförvaltningsverks beslut får sökas genom besvär hos Vasa förvaltningsdomstol. Besvär över den avgift som tas ut för handläggningen av ärendet anförs i samma ordning som besvär över huvudsaken. Tiden för anförande av besvär är trettio (30) dagar från den dag då beslutet gavs, dock så att sagda dag inte räknas med. Besvärstiden utgår 20.1.2014. Besvär med anledning av beslutet kan anföras av dem vilkas rätt eller fördel saken kan beröra, samt av registrerade föreningar eller stiftelser vilkas syfte är att främja miljöskydd, hälsoskydd eller naturvård eller trivseln i boendemiljön inom det område som påverkas, av vederbörande kommuner, närings-, trafik- och miljöcentraler, kommunala miljövårdsmyndigheter och av andra myndigheter som bevakar allmänt intresse i ärendet. Besvärsskriftens innehåll Bilagor till besvärsskriften I besvärsskriften, som riktas till Vasa förvaltningsdomstol, skall anges - det beslut i vilket ändring söks - ändringssökandens namn och hemkommun - den postadress och det telefonnummer samt den eventuella e-postadress under vilka ändringssökanden kan tillställas meddelanden i saken (om kontaktinformationen ändras skall Vasa förvaltningsdomstol, PB 204, 65101 Vasa, e-postadress vaasa.hao@oikeus.fi, underrättas) - till vilka delar ändring söks i beslutet - vilka ändringar som yrkas i beslutet - de grunder på vilka ändring yrkas - ändringssökandens, den lagliga företrädarens eller ombudets underskrift, om inte besvärsskriften tillställs elektroniskt (per telefax eller e-post) Till besvärsskriften skall fogas - de handlingar som ändringssökanden åberopar till stöd för sina yrkanden, om dessa inte redan tidigare har tillställts myndigheten - fullmakt för eventuellt ombud eller, om besväret tillställs elektroniskt, en utredning över ombudets behörighet. Hur besvärsskriften skall tillställas regionförvaltningsverket Besvärsskriften med bilagor skall lämnas in till Södra Finlands regionförvaltningsverk. Besvärsskriften skall vara framme under tidsfristens sista dag före tjänstetidens slut. Besvärsskriften med bilagor kan också sändas per post, telefax eller e-post. En besvärsskrift som tillställs elektroniskt (per telefax eller e-post) skall tillställas så att den finns till förfogande i den mottagande anordningen eller datasystemet under tidsfristens sista dag före tjänstetidens slut. Södra Finlands regionförvaltningsverks kontaktinformation besöksadress: Bangårdsvägen 9, 00520 Helsingfors postadress: PB 110, 00521 Helsingfors telefon: (växel) 0295 016 000 telefax: 09 6150 0533 e-post: ymparistoluvat.etela@avi.fi öppettid: kl. 8 16.15 Rättegångsavgift. För behandlingen av ärendet vid Vasa förvaltningsdomstol tas av ändringssökanden ut en rättegångsavgift på 90 euro. I lagen om avgifter för domstolars och vissa justitieförvaltningsmyndigheters prestationer bestäms särskilt om vissa fall i vilka avgift inte uppbärs

Bilaga 2