Folkbildningsförbundets verksamhetsplan 2013
1. Inledning Tio studieförbund med 374 medlems- eller samverkansorganisationer, ca. 280 000 studiecirklar och drygt 330 000 kulturprogram per år, samlas i Folkbildningsförbundet för att stärka folkbildningens idé och sin ställning i samhället. Folkbildningsförbundet är en naturlig och neutral mötesplats för kunskaps- och erfarenhetsutbyte mellan studieförbunden. Förbundets styrelse utser representanter i Folkbildningsrådets styrelse och beredningsgrupper. Under året kommer den översyn av Folkbildningsrådet, som rådets medlemmar: Folkbildningsförbundet, RIO och SKL initierat, att avslutas och beslut om folkbildningens framtida organisation och styrning att fattas. Ett gemensamt folkbildningspolitiskt dokument: Folkbildningens Vägval och vilja kommer också att antas och lanseras. Utmaningarna för studieförbunden är flera: att ha en fortsatt stark lokal närvaro trots att de kommunala anslagen minskat kraftigt på senare år, att nå fler människor med folkbildningens pedagogik och metodik, mellanmänskliga möten, demokratiska arenor och kulturell verksamhet. Folkbilningsförbundet ska verka för att studieförbundens insatser i samhället är synliga och uppskattas. 3
2. Verksamhetsidé och prioriteringar Folkbildningsförbundet är en intresse- och branschorganisation som ska stärka folkbildningens idé och studieförbundens ställning i samhället, så har styrelsen sedan 2010, valt att formulera Folkbildningsförbundets verksamhetsidé. Tillsammans med ordförandena i studieförbunden har styrelsen inlett ett arbete med att vässa Folkbildningsförbundet ytterligare, med sikte på förbundsmötet 2013. Följande, prioriterade områden gäller för verksamheten under 2013: A. Etik och kvalitet B. Folkbildningspolitisk kommunikation och omvärldsbevakning C. Förhandlingar och avtal A. Etik och kvalitet Arbetet med etik och kvalitet syftar till att behålla och stärka förtroendet för studieförbunden som anordnare av folkbildningsverksamhet med stöd från stat och kommuner. Etikdelegationen och kvalitetsgruppen är forum för dialog kring de frågor som studieförbunden vill diskutera gemensamt. Som grund för arbetet finns en gemensamt beslutad etisk plattform. Ett arbete med att utarbeta en gemensam uppförandekod för studieförbunden och samordna den med den etiska plattformen har påbörjats och kommer att avslutas under året. Etikdelegationen är också ett forum för att diskutera bl.a. statsbidragskriterier. Styrelsen har beslutat att tolkningen av statsbidragsreglerna på sikt ska flyttas till Folkbildningsrådet. Kvalitetsgruppen arbetar med att öka studieförbundens samsyn kring kvalitetsfrågor och med att i dialog påverka underlaget för Folkbildningsrådets kvalitetsredovisning. Under 2012 har en studieförbundsgemensam arbetsgrupp för validering och NQF-frågor bildats. Gruppen kommer under 2013 att genomföra ett pilotprojekt. B. Folkbildningspolitisk kommunikation och omvärldsbevakning Folkbildningsförbundets kommunikation ska bidra till att stärka folkbildningen och synliggöra dess betydelse för människor och samhälle. Genom systematisk omvärldsbevakning ska Folkbildningsförbundet bevaka folkbildningens intressen och hålla medlemsorganisationerna uppdaterade om vad som sker på olika områden. Förbundet ska arbeta proaktivt för att identifiera de frågeställningar som kan få konsekvenser för folkbildningen och genom sina olika företrädare vara en given samtalspartner för relevanta beslutsfattare och opinionsbildare. Genom påverkansarbete och lobbying ska folkbildningens roll för individer, fungerande samhällen och demokrati lyftas fram. I samverkan med andra organisationer och forskarsamhället kan folkbildningens roll och betydelse belysas och analyseras. 4
På nationell nivå arbetar förbundet främst tillsammans med studieförbundens centrala kanslier, Folkbildningsförbundets styrelse, dess delegationer och nätverk. Målgruppen är beslutsfattare, tjänstemän och opinionsbildare (inklusive medier) på nationell nivå. När det är relevant samarbetar vi med exempelvis SKL, EU-kommissionen, Folkbildningsrådet, RIO med flera. På regional nivå arbetar vi främst med länsbildningsförbunden. Arbetet med att verka för ökade kommunanslag kommer att intensifieras under året. På europeisk nivå arbetar vi tillsammans med Rörelsefolkhögskolornas intresseorganisation, RIO för att folkbildningen ska vara erkänd och tilldelas resurser inom den europeiska unionen. Folkbildningsförbundets externa och interna kommunikation sker i huvudsak via vår webbsida, pressmeddelanden och artiklar samt aktivitet i sociala medier. Folkbildningsförbundet producerar även tryckt material, främst för studieförbunden att använda. Det kan röra sig om samlingar med goda exempel från verksamheten, folkbildningspolitiska ämnen, statistisk och fakta i användarvänlig version. C. Förhandlingar och avtal Förhandlingsdelegationen har styrelsens stadgeenliga mandat att teckna kollektivavtal med cirkelledarnas fackliga organisationer, samt övriga gemensamma avtal för studieförbunden. Förbundet svarar som central avtalspart för studieförbunden bland annat för medverkan i centrala förhandlingar med avtalsslutande parter och vid utbildningstillfällen för studieförbunden. Förhandlingsdelegationen utgör också studieförbundens organ för erfarenhetsutbyte och utveckling av gemensamma avtalsfrågor. Under året kommer frågan om att sköta kollektivavtalsförhandlingarna i annan form att utredas. Nuvarande cirkelledaravtalet löper ut den sista augusti 2014, varför inga avtalsförhandlingar kommer att genomföras under året. Däremot startar två partsgemensamma arbetsgrupper. En ska behandla arbetstidsfrågor och den andra ska analysera den lönekartläggning som förbundet ansvarar för. Inte heller de övriga avtal som Folkbildningsförbundet har med SAMI, Stim och Bonus kommer att vara föremål för förhandlingar under det kommande året. 3. Internationellt Folkbildningsförbundet samverkar med systerorganisationer i Norden inom nätverket Folkbildning Norden, är medlem i European Association for Education of Adults (EAEA) och International Council for Adult Education (ICAE) i syfte att hävda folkbildningens intressen internationellt. Folkbildningsförbundet agerar tillsammans med Rörelsefolkhögskolornas intresseorganisation, RIO för att folkbildningen ska vara känd och erkänd inom EU, för att öka de resurser som kommer folkbildningen till del, för att folkbildningen ska ses som en resurs i EU:s arbete och för att EU:s politik för vuxenutbildning ska breddas från ett 5
snävt arbetsmarknadsperspektiv till att folkbildningens betydelse för personlig utveckling och demokrati lyfts fram. 4. Administrativ datasamverkan Målet för den administrativa datasamverkan, som numera omfattar nio av tio studieförbund, är att vidareutveckla och förvalta det gemensamt framtagna datasystemet Gustav. Genom ständig utveckling av Gustav ska verksamhetsutvecklingen i förbunden främjas, sårbarheten minska och de administrativa kostnaderna hållas så låga som möjligt. 5. Samverkan inom Folkbildningsförbundet Folkbildningsförbundet ordnar en samverkanskonferens för erfarenhetsutbyte och diskussion, tillsammans med länsbildningsförbunden och de tio studieförbunden varje år. 2013 kommer konferensen att äga rum den 1-2 oktober. Styrelsen och ordförandena i studieförbunden kommer att fortsätta den redan påbörjade strategidiskussionen kring Folkbildningsförbundets roll och uppdrag under året. Folkbildningsförbundet har två studieförbundsgemensamma nätverk, Infonet och Musiknet, de arbetar enligt uppdrag från styrelsen med frågor av gemensamt intresse. Under året kommer förbudskansliet att utreda om det finns ytterligare områden lämpliga för administrativ samverkan mellan studieförbunden. Folkbildningsförbundet är medlem i Civos, Sektor3 och Ideell kulturallians för att företräda folkbildningens intressen i det civila samhällets sammanslutningar. Därutöver är förbundet medlem i Vetenskap och Allmänhet och Föreningen för Folkbildningsforskning för att ha goda relationer med forskarsamhället. Folkbildningsförbundet är en av undertecknarna av såväl Överenskommelsen på det sociala området som den på integrationsområdet. Överenskommelsen på det sociala området kommer att utvärderas under 2013, då har den funnits i fem år. Digidel 2013 är en kampanj för att få fler svenskar att använda internet som studieförbunden, folkhögskolorna, lärcentra, biblioteken, Handisam med flera driver..se samordnar kampanjen med eget kansli. Folkbildningsförbundet ingår i kampanjledningen och har som uppgift att inspirera studieförbund och länsbildningsförbund till att arbeta med kampanjen över hela Sverige. 6