Tema Arbetsmiljö & säkerhet Nr 3 2011 Nyheter från Sirius finns också på www.skogsindustrierna.org/sirius Bruket som ser nya möjligheter med PIA Anders Björklund är operatör och skyddsombud på Stora Enso Fors. Få din egen SIRIUS via epost Du håller just nu tidningen Sirius i din hand. Tidningen ges ut av Skogsindustrins råd för industriell utveckling i samverkan. Du som vill fortsätta få tidningen (men i digital form) kan gå in på adress: www.skogsindustrierna.org/sirius och fylla i dina uppgifter. Den mejlas ut gratis inom branschen.
Vår egen klassificering av tillbuden i PIA innebär att vi lägger krutet på rätt saker Systemet underlättar att hitta tillbud som kunde fått svåra följder På Stora Enso Fors har man i år börjat gradera alla inrapporterade tillbud och olyckor. I det allmänna PIA-systemet har man själva lagt till möjligheten att klassificera händelser enligt fyra nivåer - från bagatell till mycket allvarlig. Det innebär att vi snabbare kan identifiera en incident som inte ledde till någon olycka men som kunde fått allvarliga konsekvenser, säger arbetsmiljöingenjör Conny Wårheden. Vi lägger helt enkelt krutet på rätt saker, kommenterar Michael Gylfe, som är arbetsställets huvudskyddsombud. Vi hanterar och prioriterar de tillbud som nästa gång kunde få svåra följder. augusti i år lyfte en operatör en tung I tambour från kartongmaskinen till rullmaskinen med hjälp av traversen på KM2 i Fors. I Rullmaskinen ska den sedan skäras ner till kundrullar. Plötsligt upptäcker traversföraren att det finns underhållspersonal vid knivpartiet, personal som kommit in bakvägen utan att öppna grindarna. Den här gången gick det bra, ingen klämdes av den 20 ton tunga pappersrullen. Men incidententen rapporterades av operatören i PIA-systemet och hon klassade det själv som en allvarlig händelse eller en trea på en fyrgradig skala. Kunde slutat riktigt illa Det kunde slutat riktigt illa, kommenterar Michael Gylfe, huvudskyddsombud, som ser just företagets egen gradering och analysering av risken som en stor hjälp när statistik i systemet ska omvandlas till handlingsplaner och förändringar. Både operatören och förmannen, som automatiskt får en rapport via mejl, värderar händelsens allvarlighetsgrad. Vi kan på det viset snabbare identifiera enkla incidenter som kunde fått allvarliga konsekvenser, säger arbetsmiljöingenjör Conny Wårheden, som ser Arbetsmiljöingenjör Conny Wårheden betonar värdet av en egen klassificering av alla tillbud. Vi kan snabbare identifiera enkla incidenter som kunde fått allvarliga konsekvenser Längst ner till vänster finns en extra ruta i PIA-systemet. Ett lokalt tillägg som bruket i Fors gjort och som innebär att man snabbt kan identifiera allvarliga incidenter.
Percy Schiöld är HR-specialist på Södra Cell i Mönsterås och har som projektledare byggt upp det Kompetenscenter som nu är en del av verksamheten i Mönsterås. Vi har arbetat på ett bra sätt förut också, säger han. Men idag gör vi det mer systematiskt och strukturerat. Vi vill få en uthållighet som vi saknat tidigare. Olavi Jokela och Bengt Andersson tittar i PIA-systemet på skärmen i kontrollrummet till KM 2 i Fors. Via systemet kan de själva fylla i allvarlighetsgrader av eventuella tillbud och de kan också följa upp olyckor som inträffat. Som förman ska Bengt också ta upp varje anmält tillbud/olycka under morgonmötet nästa morgon. FAKTA STORA ENSO FORS Stora Enso Fors AB ingår i affärsområdet för Consumer Board. Fabriken ligger i Fors, 1,5 mil nordost om Avesta. Vid kartongbruket i Fors tillverkar de cirka 700 anställda kartong som används till konsumentförpackningar för bland annat livsmedel och cigaretter samt för grafiska ändamål som vykort och bokomslag. Inom bruket tillverkar också CTMPmassa till kartongens mittskikt. just värderingen av tillbuden som en stor hjälp: Vi ser i vår PIA-statistik att det blir allt fler rapporter från verksamheten. Och det är bra. Men samtidigt måste vi bli bättre på att identifiera vilka tillbud vi ska prioritera och då är vårt eget tilllägg värdefullt. Förra året rapporterades 255 tillbud. Närmaste chef ska i ett första skede hantera rapporten, som tas upp på morgonbönen dagen efter, säger Eva Djupenström, som är avdelningschef för Miljö och Säkerhet. Antalet olyckor ökade också i statistiken - förmodligen som en följd av att fler rapporterar. Men olyckor med sjukskrivning som följd minskar stadigt. Vi kan snabbt se mönster via systemets egen databas. När det visade sig ske många halkolyckor - bl a en bruten fot - på samma ställe undersökte vi varför och hittade ett ventilationsrör som blåste ut varmluft strax intill. Vintertid skapade det is, ofta dold under nysnö. Nu har vi dragit upp varmluftsröret på taket och problemen har minskat. PIA infördes brett på Stora Enso Fors för tre år sedan, men i efterhand har man matat in alla rapporterade tillbud och olyckor sedan 2006 i databasen. Zandra Bergström lyfter den ca 20 ton tunga tambouren från kartongmaskinen för vidare transport in i rullmaskinen. Under ett tidigare skift upptäckte hennes kollega plötsligt att det fanns underhållspersonal bakom rullmaskinen när tambouren skulle lyftas in. Personen hade kommit in helt hastigt en bakväg för att snabbt fixa en detalj. Händelsen, som inte ledde till någon skada, blev en rapport i PIA där den klassificerades som allvarlig eftersom konsekvenserna kunde ha blivit svåra.
Skyddskommitté Sektionsråd Avdelningsråd Arbetslagsråd Rådsverksamheten är central inom Stora Enso Fors. Grundprincipen är att alla beslut ska tas så nära den berörda verksamheten som möjligt. Ett arbetslagsråd inom ett av skiftlagen på KM3 på Stora Enso Fors. Förmannen, Roger Thorsell (till vänster) diskuterar aktuella frågor tillsammans med kontaktombudet Roger Eriksson och skyddsombudet Anders Björklund. Frågor ska behandlas där de hör hemma Ökad delaktighet och större inflytande är några av målen när Stora Enso Fors utvecklar sin rådsverksamhet. Beslut ska flyttas ner i organisationen - skiftlagens eget arbetslagsråd får ett allt större inflytande. Inte minst när det handlar om miljö och säkerhet. Produktionschef Cecilia Carter betonar vikten av ett ständigt, aktivt och förebyggande säkerhetsarbete. Det är prioriterat från ledningens sida, säger hon. det lokala samverkansavtalet som I finns vid Stora Enso Fors betonas värdet av att frågor alltid ska behandlas där de hör hemma. Det innebär också att möjligheten för den enskilde att påverka och ta ansvar blir större, säger produktionschef Cecilia Carter. Rent praktiskt har man på bruket skapat en modell som bygger på råd i fyra nivåer. Arbetslagen har sina råd, avdelningarna har sina, liksom sektionerna (produktion/teknik och marknad/ personal/ekonomi/strategisk planering). Överst i pyramiden finns skyddskommittén som kan ta upp övergripande frågor och allt som förts vidare från de övriga råden. Ledningsgruppen går varje månad igenom PIA och de ärenden som klassats som allvarliga följs upp av respektive sektionschef. Kvartalsvis genomför ledningsgruppen en inspektionsrond med tyngdpunkt på arbetsmiljö.
Genom att systematiskt analysera korttidsfrånvaron kan vi i ett tidigt skede identifiera missbruk eller psykosociala problem, återkommande frånvaro under lördagsnätter kan vara ett tecken. På KM3 sitter just ett av skiftlagen i arbetslagsråd. Det är förmannen, Roger Thorsell, som tillsammans med kontaktoch skyddsombuden Roger Eriksson och Anders Björklund diskuterar utbildningsfrågor, eventuella nyanställningar, tillbud på avdelningen, skyddsronder, rehabfrågor, lokala instruktioner och mycket annat. Formellt har vi rådsmöten fyra gånger om året, alltså möten som protokollförs och skickas vidare till avdelningsrådet, berättar Roger Thorsell. Men vi vet våra befogenheter och kan ta upp aktuella frågor som berör oss varje dag. Vi träffas ju ständigt och målet är att vi själva ska lösa så många problem som möjligt. Och eftersom vi protokollför våra kvartalsmöten missar vi ingenting. Det blir mer formellt med protokoll. Frågor som inte kan beslutas inom skiftet lyfts till hela avdelningens eget råd. Det kan handla om kränkande särbehandling, missbruk eller andra frågor som vi vill föra vidare, berättar Roger. strukturer. Företagssköterskan Catarina Gustafsson, som är ansvarig för företagshälsovården, har själv upplevt att vissa medarbetare har en stor frånvaro. Om det är t ex lördagsnätter kan det vara en varningssignal- Där kan det vara befogat för oss eller närmaste chef att börja diskutera ett eventuellt riskbeteende med den medarbetaren, säger hon. Vi har upptäckt missbruk eller psykosociala problem som arbetskamraterna inte varit medvetna om. Första nivån bestämmer Det metodiska arbetssättet rent generellt är en nyckel till framgång, anser arbetsställets huvudskyddsombud, Michael Gylfe: Väldigt mycket bestäms dessutom på den första nivån eller - om det berör flera skiftlag - avdelningsråden, säger han. Det fungerar väldigt bra. Avdelningschef för Miljö- och Säkerhet Eva Djupenström. För att upprätthålla ett fokus på säkerhet och förstärka goda beteenden har vi tankar på att införa dagliga säkerhetsdialoger. Vi gör idag riskbedömningar och handlingsplaner, vi gör åtgärder som blir till viktiga insatser, men vi vill ytterligare betona vikten av att behålla ett ständigt fokus. Och då kan den dagliga dialogen varje morgon, kanske bara fem minuter, vara en metod. Företagshälsovården Personalärenden kan ibland vara känsliga och då finns resurser som Roger och hans förmänskollegor kan använda - inte minst företagshälsovården. Här finns också samma systematiska tänkande - genom att t ex kartlägga korttidsfrånvaron kan man ibland se vissa Metodiskt säkerhetsarbete Inom Stora Enso Fors arbetar man metodiskt med sitt säkerhetsarbete. Rådsverksamheten är en central del. Men inom bruket finns också integrerad företagshälsovård, man har obligatoriska arbetsmiljömöten mellan huvudskyddsombud och miljöoch säkerhetsavdelningen inför varje skyddsombudsmöte, kemikaliegrupper, skyddsombudsmöten varje månad, kvartalsmöten med ledningsgruppen etc... Många beslut tas inom den första nivån, eller om det berör flera skiftlag, på avdelningsråden berättar Michael Gylfe, arbetsställets huvudskyddsombud på Stora Enso Fors.
Med bra rutiner i botten skapar det en grund för förbättrad säkerhet. Säkerhetsfrågor måste vara en fokusfråga för ledningen Gunnar Viklund, samordnande huvudskyddsombud på SCA Packaging Obbola, poängterar vikten av tydlig struktur i allt säkerhetsarbete: Vi jobbar med klara avstängningsinstruktioner för att förhindra misstag och vi gör arbetssäkerhetsanalyser som visar på risker, berättar Gunnar, som själv har ett långt förflutet som driftoperatör på bruket. Varje sommar går han fortfarande in i ett sjunde skiftlag på returfiberavdelningen för att behålla den direkta känslan för vardagsrutinerna i produktionen. Det är bl a de dagliga rutinerna som granskas i arbetssäkerhetsanalyserna. Här samlas berörda operatörer och chefer för att diskutera arbetsmoment, lägga förslag och se till att de följs upp. Det kan också handla om att förebygga problem genom att hantera kemikalier rätt eller se till att ventiler finns på rätt ställe så att underhållspersonalen slipper jobba sju meter upp i luften om det inte är absolut nödvändigt, säger Gunnar Viklund. En checklista kan vara ett hjälpmedel i säkerhetsarbetet. I Obbola används den aktivt. Gick på erfarenhet förr Han jämför med hur det var tidigare, när mycket gick på individens erfarenhet. Det satt i huvudet hur vi skulle göra. Men det skapade också olycksrisker vid avstängningar och uppstarter, där det hände olyckor som en följd av den mänskliga faktorn, som det ofta hette. Idag finns instruktioner för de flesta moment, alla ansvariga måste signera innan jobben kan börja. Ingen ska riskera att utsättas för el, het ånga, syra eller att valsar plötsligt går igång av misstag. Petter Löfgren, underhållsledare, Gunnar Viklund, HSO, och mekanikern inom hydraulik, Ulf Strömberg, i samband med en ASA (arbetssäkerhetsanalys) Foto: Mikael Holmlund.
En viktig orsak till framgångarna i arbetsmiljöarbetet är att VD/ledningsgruppen tar ansvar och visar på betydelsen - inte bara på papperet, säger Gunnar Viklund, skyddsombud här tillsammans med arbetsmiljösamordnare Ulla Andersson och skyddsingenjör Ronny Johansson. (Foto Mikael Holmlund) Det kan ju få enorma konsekvenser, säger Gunnar Viklund. Interna revisorer SCA Packaging Obbola är idag certifierat enligt OHSAS 18001 vilket bl a innebär att interna revisorer regelbundet och slumpvis granskar olika processer inom bruket. De förbättringsmöjligheter revisorerna ser och eventuella avvikelser redovisas sedan för skyddskommittén, berättar Gunnar. Man jobbar också aktivt med PIA-registrering av tillbud. PIA-systemet är till stor hjälp, tycker Gunnar som minns att man hade ett trettiotal händelser dokumenterade per år för ett tiotal år sedan. Förra året fick man in 165 anmälda tillbud som följs upp och analyseras. Säkerhetskultur Ulla Andersson är arbetsmiljösamordnare på SCA Packaging Obbola och arbetar för en säkerhetskultur som ska genomstråla hela företaget. Det kommer inte över en natt, säger hon. Det är ett långsiktigt arbete som måste finnas på agendan på alla nivåer inom företaget, poängterar Ulla. Hon konstaterar att just det faktum att säkerheten är en fokusfråga även för högsta bruksledningen gör att det blir ett seriöst agerande över hela linjen. Det innebär att vi kan hålla lågan uppe och jobba strukturerat hela tiden med mycket ansvar ute i linjen, säger Ulla Andersson. Ett företag förändras ständigt, det gäller även SCA Packaging Obbola. Med förändringarna följer ett ständigt arbete med bl a riskkampanjer och inventeringar. Just nu, hösten 2011, pågår en intern tävling där den enskilde operatören ska reflektera över risker. Ju fler ögon som ser, desto bättre, säger Ulla Andersson som understryker att det ytterst är individen som måste tänka säkert. Med bra rutiner i botten skapar det en grund för förbättrad säkerhet. Involvera många Just vikten av att involvera så många som möjligt i det dagliga förebyggande arbetet betonar också skyddsingenjör Ronny Johansson. Är vi många så får vi fram synpunkter vi inte tänkt på annars, säger han. Alla ska kunna ta upp det som kan vara riskabelt. Riskanalyser görs alltid vid förändrade rutiner. Att installera en ny maskin är relativt okomplicerat, men att förändra i befintlig utrustning innebär alltid risker, säger Ronny. Han poängterar de fasta rutinerna, att alltid ifrågasätta gamla vanor: Eller för att ta ett enkelt exempel; PIA/Fakta måste vi alltid vässa pennan med en morakniv..? Fyra till sex skyddsronder per år och tillbudsrapporteringen är klassiska inslag i det förbyggande arbetet. Förr var skyddsronderna ofta städronder. Idag handlar det om systematik och checklistor. I skyddsronderna inkluderas också brandskydd med utrymningsplaner och släckare. Är utrymningsvägarna tydliga, står det kanske SJ-pallar över utrymningslinjerna? Är rummen omgjorda sedan utrymningsplanen gjordes? Ibland, säger Ronny Johansson, måste vi fungera som en polisiär funktion, peka med hela handen och visa vad som är rätt och fel. Från skam till rapport Han upplever att tillbudsrapporteringen förbättrats väsentligt. Förr skämdes den som halkat eller skurit sig och kollade så att ingen såg. Idag blir det en rapport istället. Kvalitetssystemet OHSAS 18001 underlättar systematiken: Det ger oss styrdokument och rutiner som är lätta att hitta. PIA-systemet är också ett hjälpmedel, tycker Ronny Johansson. Alla har lätt för att lägga in incidenter och vi kan se systemfel och förhindra upprepning av onödiga olyckor. PIA är Pappersindustrins Informationssystem om Arbetsmiljö Ett kostnadsfritt webbaserat system som ger stöd i det systematiska arbetsmiljö- och förbättringsarbetet Ca 40 företag i branschen är med i PIA Branschen kan dela information om arbetsmiljö ger mer kunskap Processflöde; inrapporterat ärende, utredning med riskbedömning och analys om orsak och åtgärder samt uppföljning Chefer, skyddsombud m fl får information om händelser via e-post Systemet anpassas till den egna organisationsstukturen Möjlighet till företagsindividuella checklistor Stöd för händelser som rör miljö, kvalitet, säkerhet och förbättringsförslag. Blanketter till Försäkringskassan och AFA Försäkring Idag ingår ca 250 företag i tolv olika IA system som tillhandahålls av AFA Försäkring
Sverige porto betalt B Box 55525, 102 04 Stockholm Fler fall- och klämskador på arbetsplatserna Arbetsolyckor med minst en dags frånvaro per 1000 anställda Källa AV/SCB 25 20 15 10 5 Massa- och pappersindustrin SNI 17.1 0 2002 2003 2004 2005 2006 20072008 2009 2010 Antalet arbetsolyckor med minst en dags frånvaro har haft en tydlig och långsiktig trend mot allt färre olycksdagar. Förra året bröts trenden. Arbetsolyckor Antalet arbetsolyckor med minst en dags frånvaro har haft en tydlig och långsiktig trend mot färre olyckor. Förra året bröts trenden. De försök till analys som vi gjort inom Sirius, tyder på att det är fallolyckorna och därefter klämskadorna som ökade 2010. En del av fallolyckorna kan med största sannolikhet tillskrivas den långa kalla vintern. De preliminära halvårssiffrorna för 2011 från Arbetsmiljöverket, visar att antalet arbetsolyckor ligger på de nivåer vi haft tidigare år. Att sanda ordentligt i vinter och ha ordning och reda i lokalerna är ett enkelt sätt att förebygga många fallolyckor. Sjukfrånvaro Massa- och pappersindustrin har lägre sjukfrånvaro än rikssnittet. Sjukfrånvaron räknat i procent av den ordinarie arbetstiden var drygt 3,2 procent år 2010 och ännu något lägre det andra kvartalet 2011. Långtidssjukfrånvaron har minskat kraftigt de senare åren och är i nivå med den korta sjukfrånvaron. Branschen satte tidigare ett mål att minska sjukfrånvaron fram till år 2015 till 3,5 procent vilket redan nu uppnåtts. Fler grafiska illustrationer som visar trender inom sjukfrånvaron finns på hemsidan: www.skogsindustrierna.org/sirius Vi kan aldrig stanna vid den mänskliga faktorn som orsak Branschen har nyligen haft två arbetsplatsolyckor med dödlig utgång, Braviken och Billingsfors. Jag beklagar lidandet och sorgen för släkt och vänner. Utredningar pågår för att försöka få fram vad som hänt vid olyckstillfällena. Lasse Wåhlstedt Vi har ett bra arbetsmiljöarbete i branschen och partssamarbetet mellan fack och arbetsgivare fungerar väl, inte minst i Sirius. Uppenbart är ändå, efter de senaste dödsolyckorna, att vi behöver arbeta än hårdare med arbetsmiljöfrågorna. Ingen ska behöva riskera livet på arbetsplatsen. På flera bruk har man börjat arbeta med säkerhetskultur/säkerhetsklimat. En del i ett sådant arbete kan vara Beteende Baserad Säkerhet, BBS. Det handlar inte om att utse syndabockar eller skylla på den mänskliga faktorn, utan om att upptäcka riskfyllda arbetssätt och beteenden. Det går alltid att hitta bakomliggande skäl eller grundorsak till ett arbetssätt eller beteende. Vid till exempel en tillbudsutredning gäller det att försöka se längre än att stanna vid att det berodde på mänskliga faktorn, det går oftast att göra en djupare analys än så. Jag tror också att det blir allt viktigare att diskutera arbetsmiljön i direkt anslutning till arbetet. Med det menar jag framförallt att diskutera frågorna direkt i arbetslaget, skiftlagsträffar och befattningsträffar. Det görs på flera ställen, men jag tror att vi kan bli ännu bättre på det här i branschen den tiden ska vi ta oss. Det händer att vi på olika sätt tar genvägar i arbetet, ofta för att klara eller rädda produktionen. Innerst inne vet oftast såväl arbetsledning som den som utför arbetet att det medför en ökad risk, men det går bra nio gånger av tio. I bästa fall sker sedan ett tillbud som rapporteras och åtgärdas på något sätt, i värsta fall.. Många gånger tänker vi att det händer inte mig, men bevisligen sker det olyckor och tillbud. Ofta är riskerna större i samband med någon form av produktionsstörning, t ex avbrott på pappersmaskin. När det sen lugnat ner sig, tycker jag att arbetslaget ska diskutera de risker som kan finnas med de arbetssätt som används. Det finns ingen som menar att vi ska riskera livhanken för att rädda produktionen. En annan sak som jag tycker att vi kan bli bättre på, är skyddsronder. Det kan göras en riktad skyddsrond på arbetssättet vid produktionsstörning, t ex spetsdragning. Då det gjorts en skyddsrond, ska man ta protokollet med sig och diskutera arbetsmiljöfrågorna utifrån de observationer man gjort och kanske hitta fler risker i diskussionen med arbetslaget. Vi har stora möjligheter att få en bättre arbetsmiljö om vi diskuterar hur vi vill att arbetsmiljön ska vara. Lasse Wåhlstedt Ombudsman, Pappers Tidningen Sirius ges ut av Sirius, Skogsindustrins råd för Industriell Utveckling i samverkan. Ansvarig Utgivare: Mårten Ericsson Sirius på nätet: www.skogsindustrierna.org/sirius Text: Där inget annan anges, Sven Magnusson Foto: Där inget annat anges: Mårten Ericsson och Sven Magnusson Hur vill du ha tidningen distribuerad i fortsättningen? Som papperstidning eller via mejl? Gå in på vår hemsida och fyll i dina uppgifter: www.skogsindustrierna.org/sirius