HÖRSELUNDERSÖKNINGAR PÅ ANSTÄLLDA VID EN PROVFLYGPLATS

HÖRSELUNDERSÖKNINGAR PÅ ANSTÄLLDA VID EN PROVFLYGPLATS ÖKAR RISKEN FÖR HÖRSELNEDSÄTTNING OM DU ARBETAR VID EN PROVFLYGPLATS? Författare: Catrine Norgren AB Previa, Linköping Handledare: Bengt Ståhlbom Yrkes- och miljömedicinskt centrum i Linköping Projektarbete vid Företagssköterskeutbildning 40 poäng, 2006-2008, Örebro universitet och Arbets- och miljömedicinska kliniken, Örebro

Förord Undersökningen har utförts som ett projektarbete på 5 poäng i utbildningen till företagssköterska 40 poäng år 2006-2008 vid Örebro universitet och Arbets- och miljömedicinska kliniken på Universitetssjukhuset i Örebro. Projektet har gjorts på ett av Previas kundföretag i Linköping. Handledare har varit Bengt Ståhlbom Yrkes- och miljömedicinskt centrum i Linköping. Undertecknad står ensam ansvarig för innehållet i rapporten. Detta innebär att Arbets- och miljömedicinska kliniken inte ansvarar för innehållet i rapporten. Linköping 2008-01-06 Författare: Catrine Norgren AB Previa Linköping Kursansvarig: Sofia Loodh Arbets- och miljömedicinska kliniken Ansvarig examinator: Carl-Göran Ohlson Arbets- och miljömedicinska kliniken Projektarbetets titel: Hörselundersökningar på anställda vid en provflygplats. Ökar risken för hörselnedsättning om du arbetar på en provflygplats?

Innehållsförteckning Sammanfattning... 1 Bakgrund... 2 Syfte... 4 Studiegrupp... 5 Metod... 6 Databearbetning... 6 Resultat... 7 Diskussion... 12 Referenser... 14

Sammanfattning Norgren C, Hörselundersökningar på anställda vid en provflygplats. Ökar risken för hörselnedsättning om du arbetar vid en provflygplats? Projektarbete i Företagssköterskeutbildningen Örebro 40 poäng. Frågeställning: Finns det en ökad risk för hörselnedsättning hos anställda vid en provflygplats jämfört med personer som inte är utsatta för yrkesbuller? Finns det skillnader i hörselpåverkan hos de olika yrkesgrupperna på företaget? Behöver företagets hörselpolicy och det förebyggande bullerarbetet förändras? Metod: Sammanställningar av audiogram av totalgruppen och uppdelning av denna i tre grupper med olika grad av bullerexponering. Resultatet redovisas i diagram och enligt Klockhoffs metod. De frekvenser som sammanställdes var 3000, 4000 samt 6000 khz. Resultatet jämförs med databasen för referensmaterialet som redovisar hörtrösklar för män och kvinnor som utsatts för allt tänkbart buller utom signifikant yrkesbuller. Databasen har antagits som svenskt addenum till ISO 1999 i form av SS-ISO 1999/bilaga NA:2005. Resultat: Studien visade att undersökningsgruppen har lägre hörtrösklar, dvs bättre hörsel, när det gäller hörselmedianen för frekvenserna 3000, 4000 samt 6000 khz än referensmaterialet och att majoriteten av värdena P10 och P90 ligger lägre än referensens P10 och P90. När differensen till referensmedianen för varje frekvens räknades ut visade det sig att undersökningsgrupperna hade lägre hörtrösklar på 3000 samt 4000kHz men på 6000kHz hade grupperna något högre hörtrösklar än referensen. 1

Bakgrund Bullerexponering är en aktuell och viktig arbetsmiljöfråga och på flygprovplatsen i Linköping utsätts alla anställda för buller. De arbetar kontinuerligt med systematiskt arbetsmiljöarbete [1] och har regelbundna skyddsronder då också bullerexponeringen tas upp. De har en skriven policy vad det gäller hörselkontroller och bakgrunden är att buller från klargöringsplattan och flygtrafiken är ett stort arbetsmiljöproblem. Policyn innebär att företaget gör regelbundna hörselkontroller av all personal för att i tid kunna upptäcka förändringar i hörseln hos enskilda individer. Ingen gruppsammanställning görs. Varje enhetschef avgör vilka ur personalen som ska hörselundersökas och med vilket intervall utifrån deras policy. Företaget är en civil myndighet med inriktning på högteknologi. Verksamheten bedrivs på flera håll i landet men projektleds och styrs från Stockholm. Flera så kallade anskaffningskontor svarar för genomförandet av uppdrag inom sina respektive områden, bland annat inom flygverksamhet. Det finns en lång tradition när det gäller flyget i Linköping och Företagets flygtest i Linköping började 1933. De har provplatser på flera platser i landet. I Linköping arbetar de med test av olika flyg och ledningssystem och där finns även en dynamisk flygsimulator. På provplatsen i Linköping arbetar cirka 200 anställda och de yrkeskategorier som finns representerade är till exempel administrativ personal, provingenjörer, projektledare, flygtekniker, provflygare. På provplatsen finns även andra företag representerade såsom till exempel vakt- och städbolag. De anställda på provplatsen delas in i följande grupper utifrån bullerexponering: Grupp 1. Flygtekniker m.fl. som dagligen exponeras för höga bullernivåer. Grupp 2. Provledare, mättekniker m.fl. som har kortare exponeringstider för buller och ej dagligen utsätts för höga bullernivåer. Grupp 3. Övrig personal på provplatsen. Intervall på hörselkontroller: Grupp 1. Två ggr/år. Grupp 2. En ggr/år. Grupp 3. Vart femte år. För att tidigt kunna upptäcka en bullerinducerad hörselskada är det viktigt med regelbundna hörselundersökningar. Arbetsmiljöverket utförde inspektioner -2005 som ett led i kampanjen Bort med bullret [2]. Syftet med kampanjen var att öka medvetenheten hos arbetsgivare om deras skyldigheter i samband med bullerexponering och bullerreducering. Kampanjen föregicks av att nya bullerföreskrifter infördes den 1 juli 2005 (AFS 2005:16) [3]. Effekterna av kampanjen och arbetsmiljöverkets inspektioner var höga och speciellt upprättande av en handlingsplan var vanligare bland de företag som blev inspekterade. Statistiska centralbyrån gör på arbetsmiljöverkets uppdrag en arbetsmiljöundersökning vartannat år som syftar till att ge en bild av arbetsförhållanden inom svenskt arbetsliv. I undersökningen framgår att män i större utsträckning än kvinnor utsätts för buller. För män har nivån legat stabilt medan den har ökat för kvinnor. Trettio procent av männen och sexton 2

procent av kvinnorna uppger 2003 att de stördes av buller under minst en fjärdedel av arbetstiden [2]. I undersökningen Hörselnedsättning och störningsupplevelse av buller en jämförelse mellan män och kvinnor visas att kvinnoandelen av anmälda hörselskador har ökat från slutet av 1980-talet [4]. Bullerskador är den fjärde största gruppen av anmälda arbetssjukdomar. Under 2005 anmäldes sammanlagt 1300 bullerskador [5]. Vad är då buller? Buller är allt icke önskvärt ljud som påverkar oss negativt. Det kan vara ljud som är direkt skadligt för hörseln eller ljud som upplevs som störande. Bullerexponering kan leda till hörselskador som kan lokaliseras till såväl ytter- och mellansom innerörat. Det kan uppstå skador på trumhinnan eller på mellanörats ben. Den vanligaste formen av bullerskada är dock den som är lokaliserad till hårcellerna i innerörat. Hörselnedsättning som är orsakad av buller kan vara både tillfällig och permanent. Permanenta hörselskador kan utgöra resultatet av såväl kortvariga kraftiga bullerexponeringar som upprepad exponering vid lägre bullernivåer. Risken för hörselskada ökar med exponeringstiden [6]. Effekter av buller, hörselskador, tinnitus och stressrelaterade besvär, beskrivs i föreskrifterna om buller [3]. Bullerexponering kan leda till indirekt påverkan av fysiologiska funktioner. Människor blir stressade av buller och det påverkar kroppen på olika sätt som kan leda till att blodtrycket och utsöndringen av stresshormoner ökar och hjärtfrekvensen höjs. Olika individer har en varierad känslighet för buller. Buller kan vara störande och orsaka trötthet, illamående, sömnstörningar och påverka arbetsprestationen. Lågfrekventa ljud från ventilationssystem och fläktar kan orsaka besvär som t.ex. trötthet, sömnighet och stress. Hur länge vi utsätts för bullret har stor betydelse för störningsupplevelsen förutom bullrets nivå. En del kemiska ämnen, ototoxiska ämnen, kan ha en negativ effekt på hörseln, vissa metaller och andningshämmande ämnen har negativa effekter. Exponeringen för sådana ämnen ökar risken för hörselskador 10-12 ggr jämfört med endast bullerexponering. Högt blodtryck, högt kolesterolvärde, tobaksrökning och vissa läkemedel kan öka risken för hörselnedsättning vid bullerexponering. Det finns också ett samband mellan vibrationsexponering och hörselskada [7]. Anders Kjellberg, Arbetslivsinstitutet, har i en vetenskaplig skriftserie undersökt psykologiska effekter av buller i arbetsmiljön inte bara hörselskador [8]. Han beskriver i sammanfattningen att buller inte enbart kan ge hörselskador utan även påverka oss på annat sätt. Han visar att det är ett antal egenskaper hos bullret och situationen i övrigt som är särskilt viktiga för effektens styrka. Det som bland annat påverkar oss är bullernivån, variabiliteten på bullret, om vi har kontroll över när bullerförändringarna inträffar, att meningsfulla ljud lättare fångar vår uppmärksamhet och därför stör mer men även obegripligt tal är mer störande än brusljud. Typ av arbetsuppgift påverkar också. Negativa effekter uppstår framförallt i långvariga mer komplexa uppgifter som kräver att vi samtidigt tar hänsyn till information från flera håll. Att bullret försvårar en uppgift innebär inte nödvändigtvis att prestationen försämras. Genom att anstränga sig mer än normalt lyckas man ofta upprätthålla prestationsnivån. Effekten kan då istället visa sig som en ökad upplevd ansträngning, i 3

fysiologiska stressreaktioner och som trötthetseffekter efter exponeringen. En bullermätning säger en del om störningsrisken. Ett problem med bullermätning är att det ofta blir missvisande. En bullermätare tar inte hänsyn till människors reaktioner, attityder, typ av arbetsuppgifter mm. Det är därför viktigt att vi betraktar våra mätvärden med kritisk blick och lägger stor vikt vid de exponerade människornas bedömning av buller [8]. Arbetsgivaren har som stöd i sitt förebyggande arbete mot buller olika informationskällor, särskilt Arbetsmiljölagen [9] som beskriver att det alltid är arbetsgivaren som har det övergripande ansvaret för att arbetsmiljölagstiftningen följs. I arbetsmiljölagen poängteras också arbetstagares skyldighet att följa givna föreskrifter samt använda de skyddsanordningar och iaktta den försiktighet i övrigt som behövs för att förebygga ohälsa och olycksfall. Krav beträffande fördelning av arbetsuppgifter för att uppfylla arbetsmiljökraven finns i föreskriften om systematiskt arbetsmiljöarbete [1]. I föreskrifterna om buller [3] finns övergripande krav på hur arbetet skall planeras och bedrivas med avseende på bullerexponering. Även föreskriften gravida och ammande arbetstagare [10] är till god hjälp för arbetsgivaren för att planera arbetet för sina anställda när det gäller bullerexponeringen. För att kunna arbeta effektivt med ett bullerproblem och hitta åtgärder för att minska på bullret måste en kartläggning göras. Det är viktigt att företaget sätter upp mål som visar strategi och policy. Verksamheten ska enligt arbetsmiljöföreskrifter fortlöpande undersökas och åtgärdas och arbetet med arbetsmiljön och den långsiktiga policyn ska dokumenteras i handlingsplaner. För att kunna visa ett bullerproblem på ett för andra begripligt sätt, måste någon form av mätning och dokumentation göras. När bullersituationen är kartlagd och målen är satta skall en åtgärdsplanering med tidsplan göras. För att lösa bullerproblem måste arbetet ske metodiskt för att nå bästa effekt bullermässigt och ekonomiskt per investerad krona [11]. I boken buller och bullerbekämpning [12] från arbetsmiljöverket föreslås rutiner för periodisk hörselkontroll som även får stöd av föreskriften om buller. Rutinen som föreslås för nyanställd personal är: Undersökning vid anställningen. Undersökning efter sex månader, vid oförändrad hörsel rutinkontroller med ett till tre års mellanrum. Undersökning efter 6 månader, vid försämrad hörsel kartlägg orsak, åtgärda problemet, undersökningar med korta tidsintervall såsom varje halvår under ett år, vid stabilisering av hörselstatus rutinkontroller med lämpliga mellanrum, vid ytterligare försämring överväg byte av arbetsplats. Rutin för övriga anställda är: Första undersökning därefter samma upplägg som vid nyanställning. Syfte Det som föranlett undersökningen är frågeställningen om det finns en ökad risk för hörselnedsättning hos anställda vid en flygprovplats jämfört med individer som inte är utsatta för yrkesbuller? Finns det skillnader i hörselpåverkan hos de olika yrkesgrupperna på företaget? Syftet är också att göra en bedömning om företagets hörselpolicy och det förebyggande bullerarbetet behöver förändras. 4

Studiegrupp Studiegruppen består av de anställda på en civil myndighet i Linköping som arbetar med flygprovverksamhet. På provplatsen arbetar cirka 200 anställda såsom administratörer, projektledare, provingenjörer, flygtekniker och provflygare. Det finns även andra företag på provplatsen såsom vakt- och städbolag, men dessa företag deltog inte i studien. I studiegruppen ingår samtliga hörselundersökningar som utfördes på de anställda under 2006. Audiogrammen togs fram genom journalgenomgång på företagshälsovården. De anställda blev kallade till hörselundersökning enligt företagets rutin och deras chef ansvarade för att de erbjöds en tid på företagshälsovården. Nittioåtta hörselundersökningar gjordes på företagets anställda under 2006. Sjutton anställda var på två hörselundersökningar och i studien ingår deras senaste undersökning under 2006. Av dem som hörselundersöktes är elva kvinnor och sjuttio är män. I studien valdes kvinnorna bort pga. att olika referensvärden ska tillämpas på män respektive kvinnor [13]. En anledning var också sekretesskäl eftersom kvinnorna endast var elva personer. Det innebär att sjuttio hörselundersökningar på männen sammanställdes i undersökningen. Medelåldern i gruppen är 51 år. En person av dem som kallades lämnade återbud och fick en ny tid under 2007 vilket är det enda kända bortfallet. Undersökningsgruppen delades in i tre grupper utifrån företagets policy. Grupp 1 som undersöks två gånger per år och det är flygtekniker med flera som dagligen exponeras för höga bullernivåer. Grupp 2 som undersöks en gång per år och det är provledare, mättekniker med flera som har kortare och mer oregelbundna exponeringstider för ungefär samma bullernivåer som grupp 1. Grupp 3 som undersöks vart femte år och det är övrig personal på företaget t.ex. administratörer som inte utsätts för höga bullernivåer. Studiegruppen delades in i totalgrupp och i grupp 1-3 efter företagets policy beroende på yrke och bullerexponering. Alla anställda på arbetsplatsen var utsatt för någon form av buller. I diagrammen fördelades åldersgrupperna mellan 28-32 = 30 år, 33-37 = 35 år, 38 42 = 40 år osv. Medelåldern i grupp 1 var 49 år och antal undersökta 24 st. Medelåldern i grupp 2 var 51 år och antal undersökta 25 st. Medelåldern i grupp 3 var 55 år och antal undersökta 21 st. Åldersfördelningen i grupperna var: Ålder Grupp 1 Grupp 2 Grupp 3 30-39 år 6 4 1 40-49 år 5 6 1 50-59 år 10 9 13 60-69 år 3 6 6 5

Metod De anställda på företaget kallades till företagshälsovården via tidlistor som skickades till deras chefer. Cheferna erbjöd tider enligt företagets hörselpolicy. Audiogrammen togs fram från journalerna utifrån datalistor på de anställda som varit på hörselundersökning under 2006. Företagets arbetsmiljöingenjör intervjuades angående deras förebyggande bullerarbete och hörselpolicy. Audiometri utfördes med Entomed Audiometer SA 201 i en ljudisolerad hörselbur i lokaler som företagshälsovården tillhandahåller på företaget. Audiometern är kalibrerad av kvalitetscertifierad servicepersonal varje år. Den metod som användes var ett hörseltest med tonstimuli, screeningaudiometri med tröskelmätning. De testfrekvenser som användes var i följande ordning 1000, 2000, 3000, 4000, 6000, 8000, 500 och 250. Alla intervjuades angående hörselanamnes. Arbetet hade i de flesta fall anpassats så att de hade haft bullervila innan hörseltestet. Bedömningsmall enligt Klockhoffs metod användes [11] där vartdera örat i ett audiogram klassificeras i en av fem olika typer. I undersökningen användes endast klockhoff grupp 1-4 pga. att grupp 5 är ej bullerrelaterad hörselnedsättning Klockhoffs bedömningsmall: Grupp 1 normalt audiogram Grupp 2 lätt diskantnedsättning Grupp 3 måttlig diskantnedsättning Grupp 4 svår diskantnedsättning Audiogrammen sammanställdes i totalgrupp och i de olika grupperna enligt företagets hörselpolicy. Resultatet jämfördes med ett referensmateial av hörtrösklar som funktion av ålder för män resp. kvinnor som ej exponerats för yrkesbuller men för övrigt representerar en oselekterad population i Sverige[13][14]. I detta material finns inte någon statistisk säkerställd skillnad mellan resultaten för höger och vänster öra. I undersökningen sammanställdes resultatet på hö öra. Resultatet av diskantmedianvärdet av hörtrösklarna vid bullerfrekvenserna 3000, 4000 och 6000 khz redovisas i diagram med totalgruppen jämförd med referensmaterialet men också uppdelat i de olika grupperna 1-3. Även percentilerna P90 och P10 redovisas. P90 är de hörströskelvärden som 90 % av gruppen inte överskrider, 90 % av hörtrösklarna ligger bättre än angivet värde och 10 % sämre än detta värde. Databearbetning Skillnader mellan registrerade hörtrösklar och de utifrån referensmaterialet förväntade hörtrösklarna beräknades för frekvenserna 3000, 4000 respektive 6000 Hz (3000 diff., 4000 diff. respektive 6000 diff.). Positiv skillnad innebär högre hörtrösklar (sämre hörsel) för studiegruppen och negativ skillnad innebär en bättre hörsel än förväntat. Gruppskillnader med avseende på dessa differenser testades med Kruskal Wallis Test, ett icke parametriskt test för rangordnade data. 6

Resultat Ålderns betydelse för hörseln visas i diagram 1. Först vid 50-års ålder börjar medianen för hörtröskeln att stiga och vid 65-årsålder har hälften av de undersökta en hörtröskel av 30 db eller högre. Diagram 1. Sammanställning av totalgruppen. Medelålder: 51 år n=70 Resultat hörselundersökning diskantvärden 3/4/6 khz (män) 60 50 db 40 30 20 Median P10 P90 10 0 30 35 40 45 50 55 60 65 Ålder (år) 7

Diagram 2 visar att undersökningsgruppens median för hörtrösklarna är lägre än referensmaterialet. P 90 och P10 ligger lägre vid majoriteten av de olika åldrarna. P 90 är något högre vid 50 och 60 årsålder. Undersökningsgruppen har lägre hörtrösklar än referensmaterialet. Diagram 2. Sammanställning av totalgruppen jämfört med referensgruppen n=70 Resultat hörselundersökning diskantvärden 3/4/6 khz (män) med referens 70 60 db 50 40 30 20 Median P10 P90 Ref. median Ref. P10 Ref. p90 10 0 30 35 40 45 50 55 60 65 Ålder (år) Diagram 3 visar medianen för diskantvärdena 3000, 4000 samt 6000 khz för grupp 1. Gruppen har en stigning av hörselmedianen efter 55 års ålder till ca 38 db. I 60 årsåldern stiger P 90 till ca 65 db. I grupp 1 fanns ingen person som var 43-47 år därav mellanrummet i diagrammet. Diagram 3. Sammanställning av grupp 1. Medelålder 49 år n=24 Diagram grupp 1 70 60 50 db 40 30 20 Median db grp1 P10 grp1 P90 grp1 10 0 30 35 40 45 50 55 60 65 Ålder (år) 8

Diagram 4 visar medianen för diskantvärdena 3000, 4000 samt 6000 khz för grupp 2. De har en stigande kurva av hörselmedianen från 50 årsåldern till 55 årsåldern då hälften av gruppen har en hörtröskel vid 30 db. Vid 60 årsåldern sjunker hörtröskeln till ca 17 db för att sedan stiga igen vid 65 årsåldern till 40 db. De hade ingen i gruppen som var 33-37 år. Diagram 4. Sammanställning av grupp 2 Medelålder: 51 år n=25 Diagram grupp 2 50 45 40 35 db 30 25 20 Median db grp2 P10 grp2 P90 grp2 15 10 5 0 30 35 40 45 50 55 60 65 Ålder (år) Diagram 5 visar medianvärden för diskantvärdena 3000, 4000 samt 6000 khz för grupp 3. Grupp 3 hade inte några personer som var 33-37 år eller 43-47 år gamla. De hade en person som var i 30 årsåldern och en person som var i 40 årsåldern. Mediankurvan för grupp 3 visar en lätt stigning vid 60 årsåldern till ca 22 db för att sedan sjunka till 20 db vid 65 årsålder. P90 stiger till 55 db vid 50 årsålder för att sedan sjunka till 20 db vid 55 årsålder och stiga till 45dB vid 60 årsålder. Diagram 5. Sammanställning av grupp 3. Medelålder: 55 år n=21 Diagram grupp 3 60 50 db 40 30 20 Median db grp3 P10 grp3 P90 grp3 10 0 30 35 40 45 50 55 60 65 Ålder (år) 9

I diagram 6 jämförs gruppernas medianvärden. Resultatet visar att grupp 1 har de högsta hörtrösklarna av grupperna förutom vid 55 årsåldern där medianen är lägre än grupp 2 och lika som grupp 3. Medianen för grupp 2 är högre jämfört med grupp 3 förutom vid 50 årsåldern då gruppernas median är lika och vid 60 årsåldern där grupp 2 har lägre hörtrösklar. Diagram 6. Sammanställning av median grupp 1-3 Grupp 1. Medelålder 49 år. n=24 Grupp 2. Medelålder 51 år. n=25 Grupp 3. Medelålder 55 år. n=21 Median grupp 1-3 45 40 35 30 db 25 20 Median db grp1 Median db grp2 Median db grp3 15 10 5 0 30 35 40 45 50 55 60 65 Ålder (år) Skillnaderna mellan grupperna vad avser differensen för 3000, 4000 respektive 6000 Hz visas i tabell 1. Eftersom negativa värden betyder att studiegruppen har lägre hörtrösklar än referensmaterialet innebär det negativa värdet en bättre hörsel än förväntat. Grupp 1 som är den mest bullerexponerade gruppen och som också har den yngsta medelåldern har bättre hörsel än referensmaterialet och de andra grupperna på 3000 Hz. Grupp 2 och 3 har också bättre värden än referensmaterialet på 3000 Hz. Alla grupperna har även på 4000 Hz något bättre hörsel än referensmaterialet. På 6000 Hz har alla grupperna något sämre hörsel än referensmaterialet och här har grupp 1 den sämsta hörseln i jämförelse med grupp 2 och 3. Tabell 1. Differensen till referensmedianen Grupp 3000 1) 4000 2) 6000 3) 1 16,0 0,1 7,0 2 7,6 0,6 3,2 3 9,2 0,9 0,7 1) p=0,05 2) p<0,01 3) p>0,05 10

I tabell 2 visas gruppernas åldersfördelning och resultat enligt Klockhoffs bedömningsmall.. Klockhoffs bedömningsmall: 1. Normalt audiogram 2. Lätt diskantnedsättning 3. Måttlig diskantnedsättning 4. Svår diskantnedsättning Tabell 2. Klockhoff med åldersfördelning. Grupp 1-3. Tabell 2. Grupper Klockhoff 1. Antal. Klockhoff 2. Antal. Klockhoff 3. Antal. Gr.1 30-39 år 4 1 0 1 Gr.1 40-49 år 3 2 0 0 Gr.1 50-59 år 4 6 0 0 Gr.1 60 år > 0 1 1 1 Gr.2 30-39 år 3 0 0 1 Gr.2 40-49 år 4 2 0 0 Gr.2 50-59 år 2 6 0 1 Gr.2 60 år > 0 6 0 0 Gr.3 30-39 år 1 0 0 0 Gr.3 40-49 år 1 0 0 0 Gr.3 50-59 år 5 5 1 2 Gr.3 60 år > 0 4 0 2 Klockhoff 4. Antal. Tabell 3 visar hur många procent i varje grupp som har en hörselnedsättning enligt Klockhoff 2-4. I grupp 3 har 67 % en hörselnedsättning jämfört med 64 % i grupp 2 och 54 % i grupp 1. Hörseln enligt Klockhoffs modell speglar medelåldern som är högst i grupp 3 och lägre i grupp 2 och 1. Tabell 3. Klockhoff. Grupp 1-3. Grupp 1: medelålder 49 år n=24 Grupp 2: medelålder 51 år n=25 Grupp 3: medelålder 55 år n=21 Tabell 3 Grupp Klockhoff 1 Klockhoff 2-4 Antal % 2-4/alla 1 11 13 24 54 % 2 9 16 25 64 % 3 7 14 21 67 % 11

Diskussion Sammanställningen av hörselundersökningarna och jämförelsen med referensmaterialet visade att majoriteten av de anställda som undersöktes troligtvis skyddar sig väl mot buller. Databasen för referensgruppen redovisar hörtrösklar för män och kvinnor som utsatts för allt tänkbart buller utom signifikant yrkesbuller[13]. Databasen har antagits som svenskt addendum till ISO 1999 i form av SS-ISO 1999/bilaga NA:2005 och finns tillgänglig på arbetsmiljöverkets hemsida. Vid jämförelsen mellan de olika yrkesgrupperna visades att grupp 1 har något sämre hörsel än grupp 2 och 3, grupp 2 har något sämre hörsel än grupp 3. Grupp 1-3 hade bättre hörsel än referensmaterialet framförallt på frekvens 3000 Hz. Även på 4000 Hz hör undersökningsgruppen något bättre jämfört med referensmaterialet. På 6000 Hz har undersökningsgruppen högre hörtrösklar jämfört med referensen. Grupp 1 har lägre hörtrösklar på 3000 Hz men på 6000 Hz högre hörtrösklar jämfört med de andra grupperna. Det sämre utfallet på denna högsta frekvens bidrar till att relativt många hade en hörselnedsättning enligt Klockhoff. 67 % av grupp 3, 64 % av grupp 2 och 54 % av grupp 1 en hörselnedsättning enligt klockhoff 2-4 som innebär lätt, måttlig eller svår hörselnedsättning Det mycket spännande och oväntade resultatet av projektet var således att undersökningsgruppen som var yrkesbullerexponerade hade bättre hörsel än referensmaterialet. Undersökningen gjordes på ett företag som har ett väl fungerande systematiskt arbetsmiljöarbete vilket också resultatet på hörselundersökningarna tydligt visade. Man arbetar utifrån en skriven policy med regelbundna hörselundersökningar för individen och för att tidigt kunna upptäcka hörselnedsättningar. Företaget har regelbundna skyddsronder då även bullersituationen tas upp. Varje enhetschef avgör vilka som ska kallas till hörselundersökning och med vilket intervall utifrån policyn. Nackdelen med det tillvägagångssättet är att cheferna har olika personliga bedömningar vilka som behöver kallas till hörselundersökning och de har olika vetskap om intervallerna utifrån policyn. Resultatet blir att en del går på regelbundna undersökningar och andra inte alls. De yrkesgrupper som utsätts för höga bullernivåer och tillhör grupp 1 undersöks regelbundet. Bland dem som tillhör grupp 2 och 3 varierar det mer vilka som erbjuds undersökning eller inte. En brist i undersökningen är att grupperna inte är lika åldersmässigt och till antal och i vissa åldersgrupper skiljer det i antal personer mellan grupperna vilket gör att det inte är helt jämförbara grupper. Önskvärt hade varit att också ha med kvinnorna i undersökningen. En svårighet i undersökningen var att hitta jämförbara studier med samma yrkesgrupper. En frågeställning som uppkommer är om undersökningsgruppen är mer välinformerade om buller och skyddar sig bättre än referensen även på sin fritid? Kanske är gruppen inte helt jämförbar med referensmaterialet? En tänkbar orsak till skillnaden är om undersökningsgruppen är en frisk grupp där urvalet till del sker vid anställningen då företaget har nyanställningsundersökning som rutin. En annan viktig skillnad mellan grupperna kan vara att alla i undersökningsgruppen har gjort värnplikten där också en viss selektion sker. 12

De anställda skyddar sig väl mot buller och använder hörselskydd. Vid 6000 khz hör grupp 1 sämre än de andra grupperna och referensen trots att de har en lägre medelålder än grupp 2 och 3. Kan det vara så att hörselskydden skyddar mer effektivt vid 3000 khz och sämre vid 6000 khz? Vid hörselundersökningarna tog en del anställda upp vissa riskmoment som t.ex. att de lyfter på hörselkåporna när de behöver tala med en kollega ute på linjen. Det finns vissa överraskningsmoment när de inte är beredda på buller. En del anställda upplever störande buller från ventilation, datorer mm. Nya verktyg, industridammsugare upplevs ibland bullriga. Kurer för bullerskydd och bullervila används inte i den utsträckning det skulle behövas enligt en del anställda. Viktigt att uppmärksamma är att 61 % av den totala undersökningsgruppen har en hörselnedsättning enligt Klockhoff 2-4 som betyder lätt, måttlig eller svår diskantnedsättning. Det betyder att trots att många har en hörselnedsättning av undersökningsgruppen är det fler av befolkningen som inte är utsatta för yrkesbuller som har hörselnedsättningar. Är vi i Sverige dåliga på att skydda oss mot buller och behöver vi mer kunskap om buller och hur det påverkar oss? Buller är ett stort arbetsmiljöproblem som behöver aktualiseras regelbundet. Det är ett komplext problem som inte enbart kan ge hörselskador. Det kan innebära stora vinster såväl hälsomässigt för individen som ekonomiskt för företaget att arbeta strukturerat och regelbundet med det systematiska arbetsmiljöarbetet mot buller. Arbetslivsinstitutet har visat på vikten av en helhetsbedömning och kartläggning av bullersituationen på arbetsplatsen [8]. Undersökningen av hörseln på företaget visar att de anställda troligtvis skyddar sig väl mot buller och att företaget arbetar systematiskt med hörselundersökningar. Helhetsbilden som t.ex. bullermätningar, upplevelse av bullret, psykologiska effekter av buller, kartläggning, riskanalys av bullersituationen kan dock förbättras. Arbetsmiljöverket skriver i rapporten Bort med bullret, Rapport 2006:14 att arbetsgivarna inom ramen för det systematiska arbetsmiljöarbetet ska undersöka, bedöma och åtgärda de risker som bullret förorsakar [2]. Det handlar om att mäta bullerexponeringen, vidta åtgärder och ta fram handlingsplaner. Studien visade ingen ökad risk för hörselnedsättning för anställda vid en provflygplats jämfört med referensmaterialet som inte har varit utsatta för yrkesbuller. En anledning till detta torde vara att de arbetar med regelbundna hörselundersökningar på individnivå de gör även en riskanalys angående buller vid skyddsronderna. Ett åtgärdsförslag är att starta med en teknisk bullermätning och en dokumenterad riskanalys med handlingsplan. I en riskanalys är det av vikt att även ta hänsyn till det störande bullret, människors upplevelse av buller. Utbildning om buller och skyddsåtgärder samt hörselskydd bör erbjudas de anställda med ett visst intervall. Företagets aktuella policy behöver ses över och informeras om till chefer och anställda. En sammanställning på gruppnivå är ett sätt att följa de olika gruppernas hörselkurvor och om dessa förändras. Buller är ett arbetsmiljöproblem som kan påverka både arbetsprestationen och individens hälsa och är därför en viktig arbetsmiljöfråga både för arbetsgivare och anställda. 13

Referenser 1. Systematiskt arbetsmiljöarbete. AFS 2001:1. 2. Björkdahl C, Wester-Herber M, Hansson SO. Utvärdering av Arbetsmiljöverkets kampanj 2005 Bort med bullret. Rapport 2006:14. 3. Buller. AFS 2005:16. 4. Byström M. Hörselnedsättning och störningsupplevelse av buller- en jämförelse mellan Kvinnor och män. Arbete och hälsa, vetenskaplig skriftserie. Arbetslivsinstitutet 1999:3. 5. Bengtsson B, Sollenberg M. Arbetsmiljöundersökning. Bullerskador i arbetet. Arbetsmiljöverket. 2003. 6. Edling C, Nordberg G, Nordberg M. Arbets- och miljömedicin- en lärobok om hälsa och Miljö. 7. Medicinska kontroller i arbetslivet. AFS 2005:6. 8. Kjellberg A. Inte bara hörselskador. Psykologiska effekter av buller i arbetsmiljön. Arbete och hälsa, vetenskaplig skriftserie. Arbetslivsinstitutet 1990:36. 9. Arbetsmiljölagen 1977:1 160. Arbetsmiljöverket. 10. Gravida och ammande arbetstagare. AFS 1994:32. 11. Arlinger S, HAKK-gruppen. Med örat i centrum. Förebyggande Hörselvård. Arbetarskyddsstyrelsen. 1997. 12. Johansson B. Buller och bullerbekämpning. Arbetsmiljöverket. 2002. 13. SS-ISO 1999/Bilaga NA: 2005 14. Johansson MSK, Arlinger SD 2002. Hearing threshold levels for an otologically Unscreened, non-occupationally noise-exposed population in Sweden. Int J Audiol 41:180-194. 14