Ungdomar i Norrbotten Enkätstudie bland elever årskurs 7, år 2002

Ungdomar i Norrbotten Enkätstudie bland elever årskurs 7, år 2002

Innehållsförteckning: Sammanfattning... 1 Bakgrund... 2 Metod och utförande... 2 Resultat... 2 Ungdomarnas boende... 2 Ungdomarnas intressen... 3 Ungdomarnas syn på sin tillvaro... 4 Vänner och vuxenkontakter... 6 Uppfattning om utseende och kroppsform... 8 Livsstil... 9 Självrapporterad hälsa bland ungdomarna... 11 Skolan... 14 Vad tycker ungdomarna är viktigt för att må bra... 16 Ansvarig för inhämtning av data, databearbetning och presentation: Kerstin Sandberg, Sekretariatet, Norrbottens läns landsting. Luleå jan 2003 Kerstin Sandberg Bildillustration: Sverker Björk, Umeå.

Sammanfattning Under våren 2002 genomfördes en enkätundersökning bland eleverna i årskurs 7 i Norrbotten. Det går inte med bestämdhet säga att de bilder vi får av ungdomarnas situation genom denna undersökning är den absoluta sanningen. Det är däremot en förhoppning att den ger vägledning och inspiration till dialoger och diskussioner om påverkbara förbättringsområden. Bilden av ungdomarnas liv och hälsa visar goda möjligheter för att vidmakthålla god hälsa och livskvalitet bland ungdomarna. De flesta säger sig trivas med livet ha vänner intressen som ger möjlighet till meningsfull fritid vuxna att prata med och framåtsträvande tankar kring framtiden. Mer än hälften av ungdomarna ser redan idag en fortsättning med fortsatta studier efter grundskolan. na ger däremot en något mer försiktig positiv bild än pojkarna. Till den mindre positiva bilden hör bland annat att : många elever är ofta trötta på morgnarna en del saknar någon att prata med mobbning förekommer och alla inte alltid känner sig helt trygga i skolan en av tio elever i årskurs 7 använder tobak (röker eller snusar). Dessa förhållanden kan vara en del av de faktorer i kombination med annat som bidrar till de besvär och symtom ungdomarna rapporterar. Det finns ett antal ungdomar som har det svårare än andra med vänner och vuxenkontakter. Alla ungdomar ska ha stöd och ges förutsättningar för god hälsa och livskvalitet idag och inför framtiden men det är nödvändigt att lära oss se träden bland skogen. En del behöver mer omtanke och stöd. 1

Bakgrund För att kunna få en bild av folkhälsan bland vuxna, barn osv är det nödvändigt att ställa direkta frågor till befolkningen. För fem år sedan (1997) gjordes en befolkningsenkät bland vuxna norrbottningar. Under senare år har barns och ungdomars hälsa och situation kommit allt mer i fokus i det vardagliga arbetet inom olika samhällssektorer. Mot den bakgrunden beslutade Norrbottens läns landsting att avgränsa en folkhälsostudie under år 2002 till ungdomar som går i årskurs 7 i Norrbottens län. Metod och utförande Undersökningen har utförts genom att eleverna har fått besvara ett antal frågor i en enkät. Frågorna har berört ungdomarnas vanor, uppfattningar osv. En del frågor är sådana som rör frisk- eller skyddsfaktorer för att ha god hälsa eller att kunna motstå påfrestningar. Andra frågor handlar om det som brukar benämnas som riskfaktorer, t ex rök- och alkoholvanor. Enkäten distribuerades till skolorna och med hjälp av skolpersonalen och delades ut i klasserna innan sommarlovet 2002. Eleverna besvarade frågorna under lektionstid. Trots den intensiva tiden innan terminsavslutning kunde flertalet klasser besvara enkäten. I kommunerna Piteå och Arvidsjaur blev svarsfrekvensen lägre bland annat beroende på att egna liknande undersökningar görs. Resultat Redovisningen är uppbyggd kring de frågor som ställts i enkäten. Resultaten presenteras efter hur ungdomarna svarat på varje enskild fråga. Underlaget till denna rapport är enkätsvaren av 1840 elever (940 pojkar och 900 flickor) som gick i årskurs 7 under vårterminen 2002 i Norrbotten. Beskrivningen bygger på uppgifter inhämtade från tolv kommuner (Piteå och Arvidsjaur saknas) med en sammantagen svarsfrekvens på 68 procent. Trots att elever i kommunerna Piteå och Arvidsjaur inte finns med kan rapporten sägas spegla 13-åringarnas hälsa och situation i Norrbotten. För vissa frågor kan det vara av värde att notera att enkäten besvarades i slutet av en termin. I separat rapport 1 presenteras hur eleverna inom länets olika delar svarat. Ungdomarnas boende De flesta (8 av 10 elever) bor i villa eller rad-/kedjehus. Av tio elever bor - sju med båda sina biologiska föräldrar - en med en av sina biologiska föräldrar - en med en biologisk förälder med sambo medan resterande elever inte har kunnat klassas till någondera av ovanstående grupper. 1 Sandberg K, Hälsoenkät bland elever i årskurs 7, Norrbotten, 2002 2

Den vanligaste familjen bland sjundeklassarna är en familj med två - fyra barn (tabell 1). Tabell 1. Elevernas familjesituation i förhållande till barnantal i familjen. Andel (procent) för olika familjesituationer inom familjer med olika antal barn. Fem eller Eleven enda Två barn 3-4 barn inkl fler barn inkl Samtliga barnet inkl eleven eleven eleven En biologisk förälder 17 12 8 3 10 Båda biologiska föräldrarna 66 75 69 71 71 En biologisk förälder 10 6 11 14 9 med sambo Övriga * 7 7 12 14 10 100 % 100% 100 % 100 % 100 % Antal barn 259 734 698 156 1847 * Övriga avser sådana där det inte med säkerhet varit möjligt att hänföra eleven till någon av de övriga grupperna. Ungdomarnas intressen Är du medlem i någon förening? Sex av tio ungdomar är medlem i någon förening och deltar också aktivt i föreningarnas aktiviteter(tabell 2). Tre av tio ungdomar är inte medlem i någon förening. na i länets nordliga kommuner är minst föreningsaktiva med att 42 procent av pojkarna inte är med i någon förening. Tabell 2. Medlemskap i föreningar. Andel (procent) av pojkarna och flickorna som är medlem eller icke medlem i någon förening. Ja, och jag deltar i aktiviteterna 61 60 Ja, men deltar inte i aktiviteter 3 6 Nej 36 34 Vad har du för intressen/hobbies? De flesta ungdomarna har något intresse/hobby att ägna sin fritid till. I genomsnitt har varje pojke och flicka tyckt att tre av de givna alternativen till fritidsintresse har passat dem Det är några få (2 %) som uppger sig inte ha något särskilt intresse eller särskild hobby. Ungdomarna sätter stort värde på kamratskap, särskilt flickorna. Att idrotta och sporta tycker många om. Idrottsintresset är något större bland pojkarna än bland flickorna. na ägnar mer tid med kompisar och musik (tabell 3). 3

Tabell 3. Sju- i- topplista över de mest populära hobbies/intressena bland ungdomarna. Andel (procent) av samtliga besvarade alternativ, vilket innebär att samma elev kan finnas på flera alternativ. Bland pojkarna Bland flickorna 1. Idrott, sport 21 1. Vara tillsammans med kompisarna 25 2. Vara tillsammans med kompisar 20 2. Idrott, sport 16 3. Data, IT 18 3. Musik 16 4. Musik 11 4. Djur 13 5. Friluftsliv 10 5. Att läsa 10 6. Att läsa 6 6. Data/IT 9 7. Djur 5 7. Friluftsliv 5 Valbara alternativ: Att läsa, idrott, musik, vara med kompisar, data/it, friluftsliv, djur, inget särskilt eller annat. Hur ser ungdomarna på framtiden efter grundskolan? Förhållandevis fler pojkar ( 6 respektive 3 procent) hade lämnat denna fråga vilket kan tyda på att fler av dem inte tänkt desto mer om framtiden. Av de som svarat hade en tredjedel av ungdomarna idag inga tankar kring vad de kan tänkas göra om tre till fyra år (tabell 4). Minst hälften tror sig dock fortsätta till gymnasiet. väljer förhållandevis mer gymnasiets teoretiska linje än pojkarna medan fler bland pojkarna också kan tänka sig välja mellan praktisk linje eller att arbeta. Tabell 4. Vad tror du att du kommer att göra när du slutat grundskolan? Andel (procent) av pojkarna respektive flickorna för framtida alternativ. Gymnasiet teoretiskt program 29 41 Gymnasiet praktiska program 27 23 Få ett arbete/-praktikjobb 9 3 Bli arbetslös 1 - Vet inte 32 33 Antal svarande 915 872 Ungdomarnas syn på sin tillvaro Hur trivs du med livet? De flesta ungdomar trivs mycket eller ganska bra med livet (figur1). Fler pojkar svarar Ja, jag trivs mycket bra medan flickorna lika gärna har valt alternativet Ja, jag trivs ganska bra. Ungefär en av tio flickor menar att de inte trivs särskilt bra med livet just nu. Något mindre trivsel med livet fanns hos de elever som bor tillsammans med en förälder och dennes sambo jämfört med elever som bor med båda eller en biologisk förälder(tabell 5). Figur 1. Andel som trivs bra, mycket bra och mindre bra med livet just då i maj 2002. 4

Inte så bra/inte alls Ganska bra Mycket bra 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 Procent Tabell 5. Ungdomarnas syn på livet efter familjesituation. Elevernas svar om trivsel fördelat som andel (procent) av dem som bor med en eller båda biologiska föräldrarna. En biologisk förälder Båda biologiska föräldrarna En biologisk förälder med sambo Mycket bra 50 56 43 Ganska bra 42 36 47 Inte så bra/inte alls 8 8 10 Antal svaranden 190 1272 157 Känner du dig någonsin ensam? Över 90 procent av ungdomarna känner sig aldrig eller bara ibland ensam. Däremot kan en av tio flickor uppleva ensamhet ofta eller ganska ofta. I allmänhet känner flickorna av ensamhet mer ofta än pojkarna(figur 2). Figur 2. Andel som säger sig känna sig ensam ofta, ibland eller inte alls. Nej Ja, ibland Ja, mycket/ganska ofta 0 10 20 30 40 50 60 70 Procent Hur ofta känner du dig utanför, hjälplös eller säker på dig själv? I frågeformuläret ges eleverna ingen definition om vad som menas med utanförskap eller hjälplöshet så svaren är helt utifrån deras egna tolkningar av begreppens innebörd. Generellt uttrycker pojkarna mindre ofta känsla av utanförskap, hjälplöshet eller osäkerhet än flickorna. Mellan 3-4 % av eleverna uppger att de ofta känner sig utanför. Risken att känna sig utanför är fyra gånger större bland dem som har svårt att skaffa vänner än bland dem som har lätt att få nya vänner (tabell 6). 5

Minst hälften av ungdomarna säger sig alltid vara säkra på sig själva. Inte fullt två av tio elever anser sig sällan vara säkra på sig själva. Tabell 6. Andel av pojkarna respektive flickorna som rapporterar utanförskap, hjälplöshet och säkerhet på sig själva... utanför..hjälplös.säker på dig själv Sällan/ aldrig 88 80 91 82 17 19 Ibland 9 16 6 14 19 32 Alltid/ofta 3 4 3 4 64 49 Antal svaranden 897 886 897 884 898 884 Vänner och vuxenkontakter Har du lätt eller svårt för att skaffa vänner? 16 procent av flickorna och 12 procent av pojkarna tycker sig ha svårt att skaffa vänner. Tabell 7. Andel (procent) av pojkarna respektive flickorna som har lätt eller svårt att skaffa nya vänner. Lätt/mycket lätt 88 84 Svårt/mycket svårt 12 16 Hur många riktiga vänner har du? 81 procent av pojkarna och 77 procent av flickorna har minst tre eller flera vänner. Det är cirka 2 procent av ungdomarna (både bland pojkarna och flickorna) som svarat att det inte har någon nära (riktig) vän. Ju fler vänner eleven har desto tryggare känner sig eleven i skolan och har bättre relationer till vuxna personer (tabell 8). Tabell 8. Andel som känner sig ofta/alltid trygga i skolan, som har vuxen att prata med, som litar på vuxna i relation till hur många vänner eleven har. Ingen vän En vän Två vänner Tre eller fler vänner Eleven känner sig alltid eller 59 64 75 87 ofta vara trygg (säker) i skolan Eleven har en vuxen att prata 62 80 82 89 med om problem osv Eleven litar på minst en vuxen 81 89 92 95 person Antal svarande elever 42 101 238 1454 6

Finns det någon vuxen du kan prata med när du har problem eller bara behöver prata med någon? De är inte många men ändå minst en av tio ungdomar som uppger sig inte ha någon vuxen att prata med vid problem eller när de behöver prata med någon (figur 3). Figur 3. Finns det någon vuxen du kan prata med när du har problem eller bara behöver prata med någon? 85 15 Nej 89 11 Ja 0% 20% 40% 60% 80% 100% Litar du på vuxna? Minst nio av tio ungdomar litar på de vuxna. Det kan skönjas en mindre tillit för vuxna bland flickorna än bland pojkarna (5 respektive 8 procent litar inte på vuxna). Sex av tio elever litar på flertalet av de vuxna och drygt tre av tio har åtminstone någon/några vuxna som de har tillit till. Hur lång tid brukar du vara tillsammans med någon av de vuxna i din familj under en vardag? Det ges ingen definition om vad tillbringa med har för innebörd. Eleverna kan ha tolkat detta från att vara hemma i bostaden samtidigt som vuxna till att vara avgränsat till gemensamma aktiviteter med vuxna. Hälften av ungdomarna menade dock att de är tillsammans med någon vuxen i familjen mer än tre timmar varje vardag. En av tio ungdomar är tillsammans med en vuxen i familjen mindre än en timme per dag (tabell 9). Hur lång tid de vuxna tillbringar tillsammans med ungdomarna är i och för sig ingen måttstock på bra eller dålig relation mellan generationer. Det är naturligtvis också innehållet i den gemensamma tiden som har betydelse. Andra små tecken som visar omtanke och att bry sig t ex ett meddelande på kylskåpsdörren kan också vara värdefull i relationerna men är svår att mäta. Tabell 9. Den tid ungdomarna tillbringar med någon vuxen i familjen under vardagar. Anges som andel (procent) av samtliga pojkar och flickor för varje tidsalternativ. Mindre än en timme 10 9 Mellan 1 och 2 timmar 20 17 Mellan 2 och 3 timmar 21 21 Mer än tre timmar 47 52 7

Vilken tid på kvällen ska du vara hemma dag före skoldag? Var fjärde pojke eller flicka har ingen särskild regel om när han/hon senast bör ha kommit hem under vardagar. Lika många ska vara inne före kl 21.00. Figur 4. Tider när ungdomarna ska vara hemma dag före skoldag. Ingen bestämd tid Senast kl 23 10% Före kl 21 26% Senast kl 22 40% Uppfattning om utseende och kroppsform Allmänt tycker 38 procent av pojkarna att de ser bra ut. na är lite mer försynt och tycker sig mer se ganska bra ut (bra eller ganska bra 35 %). En av tre tycker sig se ut som de flesta andra. Var tredje flicka tycker inte att de ser speciellt bra ut (tabell 10). Var femte pojke menar att de inte tänker på utseendet medan bara en av tio flickor säger sig inte heller ägna större uppmärksamhet till sitt utseende. Tabell 10. Hur upplever ungdomarna sitt utseende? Andel av pojkarna och flickorna för olika påståenden om utseendet. Pojke Flicka Jag ser mycket bra ut 19 9 Jag ser ganska bra ut 19 26 Jag ser ut som de flesta andra 32 32 Jag ser inte speciellt bra ut 10 26 Jag tänker inte på hur jag ser ut 20 7 Var fjärde flicka och var femte pojke tycker sig vara lite för tjock medan inte många anser sig vara alltför mager. 7 procent av flickorna respektive 4 procent bland pojkarna anser sig vara alldeles för tjock. Uppgifter om elevernas vikt var för få för att göra sig en bild om den faktiska förekomsten av under- eller övervikt bland ungdomarna. na na Jag är lagom, varken tjock 53 % Jag är lagom, varken tjock 49 % eller mager eller mager Jag är lite för tjock 17% Jag är lite för tjock 26 % Jag är alldeles för tjock 4 % Jag är alldeles för tjock 7 % Jag är lite för mager 9 % Jag är lite för mager 9 % Jag är alldeles för mager 1 % Jag är alldeles för mager 1 % 8

Livsstil Under livsstil sammanförs frågorna om rökning, bekantskap med alkohol, fysisk aktivitet samt hur regelbundet eleverna äter frukost och skollunch. Här tillkommer också frågor om hur många timmar ungdomarna ägnar sig åt att titta på TV eller spela datorspel. Rökning, snusning och bekantskap med alkohol Rökning är mindre vanligt bland pojkarna än bland flickorna medan snusning är vanligare bland pojkarna. En av tio flickor röker och en av tio pojkar snusar. Detta innebär att var tionde 13-åring använder tobak (snusar eller röker) samtidigt som åldersgränsen för inköp av t ex cigaretter är 18 år. Snusning är särskilt vanligt bland pojkarna i länets nordliga del (tabell 11). Mot bakgrund av att 25 % av pojkarna och 37 % av flickorna i årskurs 9 i Norrbotten år 2000 rökte dagligen/ibland kan tobaksförebyggande insatser under högstadiet ha förutsättningar att få fler icke-rökare bland dem som slutar grundskolan. De flesta har smakat alkohol (cirka 80 %) men samtidigt är det inte många men ändå ett antal ungdomar (2-4%) som tycks ha blivit berusade flertalet gånger (tabell 11). Tabell 11. Andel av pojkarna respektive flickorna som röker eller snusar dagligen/ ibland samt andel som varit full mer än tiotalet gånger. Andel i procent av pojkarna respektive flickorna. Hälso- och sjukvårdberedningarnas geografiska områden Samtliga NORD ÖST MITT Pojka r Röker dagligen 5,9 9,6 8,4 13,7 5,6 8,7 4,5 7,5 eller ibland Snusar dagligen 11,7 3,9 21,9 7,4 10,1 2,3 5,7 1,6 eller ibland Varit full mer än 2,8 2,8 4,0 3,0 1,7 2,4 2,2 3,2 tio gånger. MITT: kommunerna Kiruna, Pajala, Jokkmokk och Gällivare ÖST: kommunerna Övertorneå, Överkalix, Kalix och Haparanda MITT: kommunerna Boden och Luleå. Uppgifter om SYD (kommunerna Älvsbyn, Arjeplog, Arvidsjaur och Piteå) saknas. I totalen ingår samtliga kommuner exkl Piteå och Arvidsjaur Frukost- och skollunch Av tio elever!"har en som vana att inte alls äta skollunch!"äter tre skollunch då och då men minst två dagar varje vecka och!"sex äter skollunch alla skoldagar. Tabell 12. Elevernas frukost- och lunchvanor under skolveckan. Andel (procent) av pojkarna respektive flickorna. Äter frukost Äter skollunch Alla skoldagar 84 72 59 55 2-4 dagar i veckan 10 17 32 34 Några gånger i månaden 6 11 9 11 eller aldrig 100 % 100 % 100 % 100 % 9

Det är vanligare bland dem som har regelbundna frukostvanor att äta skollunch än bland dem som hoppar över frukosten då och då (tabell 13). Tabell 13. Hur vanligt är det att äta skollunch i förhållande till frukostvanorna. Andel av dem som äter frukost eller inte äter frukost som äter skollunch alla skoldagar. Äter frukost alla skoldagar Äter inte frukost alla skoldagar Andel som äter skollunch 62 62 42 37 alla skoldagar Antal svaranden 779 646 126 217 Fysisk aktivitet utanför skoltid Två frågor berör fysisk aktivitet på fritiden. En fråga handlar om hur ofta eleven tränar på sin fritid. Den andra om hur ofta eleven motionerade dvs motion som kan fås genom andra aktiviteter än hårda träningspass exempelvis promenader, cykling, skateboardåkning osv. Många ungdomar är aktiva inom idrott. 71 procent av flickorna och 81 procent av pojkarna tränar under fritiden minst två gånger per vecka någon sport som gör att de blir andfådda eller svettas. 9 procent av pojkarna respektive 8,5 procent av flickorna tränar aldrig eller maximalt någon gång per månad (tabell 14). Hälften av de ungdomar som inte bedriver regelbunden intensiv träning motionerar eller rör på sig i stället nästan alla veckans dagar (tabell 15). Nationella rekommendationer är idag att varje individ har hälsovinster genom att dagligen röra på sig minst 30 minuter per dag. Detta kan röra sig om allt från vardagsaktiviteter som promenader, cykling osv till att delta i idrotter. Om kriteriet för låg fysisk aktivitet sätts till intensiv träning högst en gång i veckan alternativt vanlig motion mindre än 4-6 gånger i veckan berörs cirka 8 procent av pojkarna och 14 procent av flickorna. Tabell 14. Hur ofta brukar du träna på din fritid så att du blir andfådd eller svettas? Andel (procent) av pojkarna respektive flickorna. Mer än 4 dagar i veckan 50 33 2-3 gånger i veckan 31 38 En gång i veckan 9 16 Mindre än en gång i veckan 10 13 Antal svaranden 922 889 Tabell 15. Hur ofta är de som tränar intensivt högst en gång i veckan annars fysiskt aktiva utanför skoltid? Andel (procent) bland pojkar och flickor som gör sådana aktiviteter som kan räknas till motion. Intensiv fysisk träning högst en/gång per vecka Motion Mer än 4 dagar i veckan 64 53 2-3 gånger i veckan 13 20 En gång i veckan 11 13 Mindre än en gång i veckan 11 14 Antal svaranden 180 256 10

TV-tittande och dataspel na ägnar mer utrymme av fritiden till både TV-tittande och dataspel än flickorna (tabell 16). Var femte pojke ägnar minst 10 timmar i veckan för dataspel och något fler ser på TV/video minst tio timmer i veckan. 11 procent av samtliga elever ägnar minst 10 timmar till TV och dessutom minst 7 timmar i veckan till dataspel. 19 % av pojkarna och 7 % av flickorna ser TV/video minst 7 timmar i snitt per vecka samtidigt som de ägnar minst lika lång tid till data- eller TV spel. Om gränsen i stället sätts till minst 20 timmar för TV-tittande och dataspel tillsammans gäller detta för 10 procent av pojkarna och 2 procent bland flickorna. Tabell 16. Tid som ägnas till TV eller video respektive data- eller TV-spel. Andel (procent) fördelat på olika tidsrymder per vecka bland pojkarna och flickorna. Titta på TV eller video Spela data- eller TV-spel Antal timmar i snitt per vecka : Högst 3 timmar 28 34 47 70 4-9 timmar 49 52 32 24 10 timmar eller fler 22 14 20 6 Tabell 17. Kombinationen av data- och TV-spelsvanor och tittande på TV/video på fritiden. Tider som används för dataspel uttryckt som andel av de pojkar (382 ) och de flickor (284) som ser TV/video minst 7 timmar i veckan. Ser TV/video minst sju timmar i veckan Antal timmar i snitt per vecka för dataspel Högst 3 timmar 32 58 4-9 timmar 35 31 10 timmar eller fler 33 11 Självrapporterad hälsa bland ungdomarna Besvär eller symtom De flesta ungdomarna anser sig friska vilket överensstämmer eller är något bättre än när man frågar vuxna om deras allmänna hälsotillstånd. Tre procent av ungdomarna anser sig däremot inte vara särskilt frisk. Figur 5. Svarens fördelning på hur frisk eleven tycker sig vara? Ganska frisk 27% Inte särskilt frisk 3% Mycket frisk 70% Ganska frisk 36% Inte särskilt frisk 3% Mycket frisk 61% 11

Eleverna får också frågor om de under de senaste sex månaderna känt av särskilda symtom eller besvär som huvudvärk, ont i magen osv (tabell 18). Före frågan om olika hälsobesvär finns en fråga om de ätit tabletter eller medicin mot särskilda åkommor under den senaste månaden (figur 6). Frågorna om hälsobesvär har något fler elever utelämnat än övriga. Redovisningen bygger på det antal elever som svarat. Om det antas att de som utelämnat frågan inte har besvär påverkas inte resultatet mer än högst en procentenhet nedåt. Sammanfattningsvis om de hälsobesvär som eleverna rapporterar kan noteras: na rapporterar allmänt mer besvär och symtom än pojkarna. Det är inte ovanligt att ungdomarna känner sig irriterad eller på dåligt humör. Huvudvärk och att äta huvudvärkstabletter är inte ovanligt. Nästan tre av tio flickor hade ätit huvudvärkstabletter mer än en gång under den senaste månaden (figur 6). Minst två av tio har återkommande haft svårt att somna under de senaste månaderna samtidigt som ett fåtal (2-3 %) tagit någon form av sömngivande medel. Ungefär 10 % av ungdomarna uppger sig ha varit så trött på dagen att de haft svårt orka med skolarbetetet på grund av sömnsvårigheter någon - några gånger i veckan. Tabell 18. Andel av pojkarna respektive flickorna som rapporterar besvär minst någon gång per vecka eller fler än en gång i veckan under de senaste 6 månaderna. Minst en gång/vecka Minst en gång/vecka Fler än en gång per vecka Huvudvärk 24 10 38 19 Ont i magen 12 5 22 9 Ont i ryggen 14 8 18 11 Känt mig nere 18 9 35 19 Fler än en gång per vecka Varit irriterad/på dåligt 45 21 60 33 humör Känt mig nervös 17 7 26 12 Haft svårt att somna 22 13 28 17 Figur 6. Andel av alla pojkar resp flickor som ätit tabletter/medicin mer än en gång den senaste månaden mot huvudvärk, magont eller svårigheter att somna. Svårt att somna Ont i magen Huvudvärk 3 4,6 4,4 13,3 16 28,4 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 Procent 12

I jämförelse med en återkommande nationell undersökning som görs i samarbete med WHO bland elever i årskurs 7 finner vi att flickorna i Norrbotten rapporterar mindre ofta besvär av t ex svårigheter att somna och huvudvärk än vad som framgick av den nationella studien åren 1997/98 (figur 7). na i Norrbotten tycks vara något mer ofta irriterade/på dåligt humör och oftare nedstämd. Figur 7. Jämförelse av besvär mer än en gång i veckan bland elever i årskurs 7 i Norrbotten år 2001 och riket år 1997/98. Haft svårt att somna Varit irriterad/på dåligt humör Känt mig nere Ont i magen Huvudvärk Riket 1997/98 Norrbotten 2001 Riket 1997/98 Norrbotten 2001 0 5 10 15 20 25 30 35 procent Hjälp för oro, nedstämdhet 5 % av pojkarna och 8 % av flickorna har själva ansett/alternativt har de någon närstående som tyckt att de behöver söka hjälp för sin oro och nedstämdhet. Under de senaste tolv månaderna hade ett 70-tal elever sökt hjälp för oro, ängslan eller nedstämdhet. De ungdomar som önskat sådan hjälp har i första hand vänt sig till någon på skolan (skolsköterska, skolkurator ) eller till någon närstående. Socialtjänsten och barn- och ungdomspsykiatrin uppges har uppsökts av 21 respektive 25 elever. Noterbart är att av de 16 elevbesök som gjorts vid ungdomsmottagningarna har 11 gjorts av pojkar. Ungdomsmottagningar finns i åtta av länets fjorton kommuner. I genomsnitt har de ungdomar som sökt hjälp för oro eller nedstämdhet uppgivit 1,3 instans per hjälpsökande elev. Detta kan tyda mot att de hjälpsökande eleverna inte behövt springa runt mellan olika instanser däremot vet vi inte om problemet blivit löst eller kvarstår. Tabell 19. Rangordnad lista på de personer/instanser eleverna sökt hjälp för sin nedstämdhet eller oro. Anges i antal gånger som alternativet kryssats för av de hjälpsökande eleverna. Samma elev kan ha svarat flera alternativ. Antal kryss Någon på skolan t ex skolsköterska, skolkurator 47 Annan t ex vänner, någon i familjen 41 Barn- och ungdomspsykiatrin 25 Socialtjänsten 21 Ungdomsmottagning 16 Vårdcentral 15 13

Skolan Vad tycker du om skolan nu för tiden? Minst sex av tio ungdomar trivs bra i skolan medan minst en av tio inte alls trivs (figur 8). Figur 8.Fördelningen av svaren bland pojkarna och flickorna på hur de tycker om skolan. Procent. 62 61 27 23 11 16 Inte alls Inte särskilt bra Mycket/ganska bra 0% 20% 40% 60% 80% 100% Brukar du skolka från skolan? Sju av tio elever har aldrig skolkat från skolan (tabell 19). En av tio ungdomar säger sig skolka minst några gånger i månaden. Skolk är lika vanligt bland pojkarna som bland flickorna. Skolk är vanligare bland dem som inte gillar skolan särskilt bra och också bland dem som känner sig mobbade i skolan (tabell 20). Tabell 19. Förekomst av skolk bland eleverna i årskurs 7. Andel av pojkarna respektive flickorna. Minst ett par gånger i veckan 5 3 Några gånger per månad 5 7 Några gånger per termin 22 19 Aldrig 68 71 100 % 100 % Tabell 20. Skolkvanor efter hur mycket eleven gillar skolan. Andel skolkare bland dem som gillar skolan eller inte gillar skolan. Av dem som tycker om Av dem som inte skolan tycker om skolan Skolkar minst några gånger 5 % 4 % 17 % 17% i månaden Hur duktig tror du dina lärare tycker du är i jämförelse med dina klasskamrater? Åtta av tio elever tror att lärarna anser dem vara duktiga eller medelbra i skolarbetet. I snitt 5 % av eleverna (6,2 % av pojkarna och 4,6 % av flickorna) tror att lärarna anser dem vara under genomsnittet i skolan. De elever som tror att lärarna inte anser dem särskilt duktiga i skolan skolkar mer än övriga. Fyra av tio elever som tror sig ligga under genomsnittet i klassen skolkar mer än några gånger i månaden (motsvarande siffra för övriga är högst en av per tio). 14

Hur ofta känner du dig trött när du går till skolan? Det är vanligt att ungdomarna känner sig trötta på morgnarna. Hälften av eleverna är trötta på morgnarna minst någon gång i veckan. Minst tre av tio elever är trötta nästan dagligen när de går till skolan (tabell 21). Sömnproblem som påverkar skolarbetet negativt rapporterar en av tio flickor respektive pojkar. Av dem som ofta är trött på morgnarna (flera ggr/veckan) säger sig 19 % ha svårigheter med skolarbetet på grund av sömnproblem. Om ungdomarna är trötta på morgnarna förklaras inte uteslutande av de fastställda tiderna för att vara hemma på kvällar före skoldag men viss följsamhet tycks råda så till vida att fler är morgontrött bland dem som har något senare tider och vice versa (figur 9). Tabell 21. Andel som känner sig trött när de går till skolan på morgonen minst någon gång i veckan och nästan varje dag i veckan. Minst någon gång i veckan 52 50 därav fyra eller fler 39 32 gånger per vecka Antal svarande 924 894 Figur 9. Hur ofta eleverna är trötta på morgonen sett till vilka tider de ska vara hemma på kvällen före skoldag. Andel av respektive grupp före kl 21, osv Ingen bestämd tid Senast kl 23 Sällan eller aldrig Minst fyra gånger i veckan Senast kl 22 Före kl 21 0 10 20 30 40 50 60 70 Procent Mobbning i skolan I enkäten definierades mobbning vara när en annan elev eller grupp av elever säger eller gör elaka och otrevliga saker mot någon. Så kan också vara fallet om en elev ständigt blir retad på ett sätt som han eller hon inte tycker om. När två jämnstarka elever grälar eller slåss räknas inte till mobbning. Bland flickorna har 87 % inte blivit mobbad under vårterminen 2002 och 85 % av pojkarna har inte heller utsatts för mobbning. Övriga har mobbats någon enstaka gång till flertal gånger. I snitt uppger en av femtio elever (2,7 % bland pojkar och 2 % bland flickorna att de mobbats minst en gång per vecka. Fler pojkar (2, 5 %) än flickor (0,6 %) säger sig ägna sig åt mobbing varje vecka. Ungefär lika många (2,6 % pojkar resp 2 % flickor) som blir mobbade känner någon gång varje vecka att ingen vill vara med dem i skolan och blir lämnade ensamma. 15

Förekomsten av mobbning kan återverka på hur trygg eleverna känner sig i skolan(tabell 22). Liksom flickorna är något mer utsatt för mobbning så finns fler bland dem som då och då inte känner sig trygga. Tabell 22. Känner du dig trygg i skolan? Fördelningen bland pojkarna respektive flickorna om hur ofta man känner sig trygg (säker) i skolan. Alltid 55 46 Ofta 31 35 Ibland 8 14 Sällan 3 4 Aldrig 3 1 Vad tycker ungdomarna är viktigt för att må bra I en öppen fråga fick eleverna själva uppge fem faktorer som de tycker är viktiga för att en ungdom i deras ålder ska må bra och trivas med livet. Förslagen behövde inte sättas i rangordning. De två faktorer som eleverna uppmärksammar mest är vikten av att ha kamrater och föräldrar eller familj som bryr sig. Det uttrycks på olika sätt men 36 procent av eleverna har med föräldrar eller familjen bland sina fem möjliga förslag och 64 procent har omtalat vikten med vännerna. Naturligtvis förekommer också andra kanske mer förväntade förslag som t ex god mat, godis, lång fritid, att lata sig, TV och dator, bra lärare osv. Dessa andra förslag kommer däremot inte upp till den storleksordning som vänner och familj har. Hur uppfylls dessa föreslagna framgångsfaktorer för hälsan bland ungdomarna? Framgångsfaktorer som för övrigt ganska väl överensstämmer med vad forskning inom folkhälsoområdet påtalar som viktiga för välbefinnandet. Enkätfrågorna kan inte ge oss dessa svar men frågor som kan anknyta och uttryckas på olika sätt visar: De flesta bor tillsammans med någon av sina biologiska föräldrar. De flesta har minst en vän (98 procent) eller 2 procent har ingen vän. 85 procent av flickorna och 89 procent av pojkarna har någon vuxen att tala med om problem eller när de bara behövde prata eller 11 procent respektive 15 procent hade ingen vuxen att tillgå vid sådana tillfällen. 95 procent av pojkarna och 92 procent av flickorna hade minst någon/några vuxna de litar på eller alla ungdomar litar inte på vuxna. 16

2