Regional variation av miljögifter hos människa Ingvar Bergdahl & Maria Wennberg Yrkes- och miljömedicin Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin Umeå universitet
Vad vet vi om hur kemiska miljöföroreningar hos människor varierar mellan norra och södra Sverige? Vad säger det oss om behov av regional miljöövervakning av kemiska miljöföroreningar?
Tidstrender Norr- och Västerbotten: Bly och kadmium i blod Data från MONICA-studien i norra Sverige Cd: endast aldrig-rökare
AMAP Arctic Monitoring and Assessment Programme
Är Norr- och Västerbotten annorlunda än resten av Sverige? -Behöver vi särskilt studera det arktiska området? -Om vi gör det kan vi använda resultaten för att få veta något om resten av Sverige? och då trodde vi det bara var att läsa rapporter och jämföra
Samplanerade studier krävs Ålder, insamlingstid pga tydliga tidstrender
Samplanerade studier krävs Ålder, insamlingstid pga tydliga tidstrender Glynn et al. Rapport: Regionala skillnader i kvinnors kroppsbelastning av persistenta organiska miljöföroreningar. 1996-97 (Malmö, Linköping, Uppsala, Umeå)
Glynn et al. Regional differences in levels of chlorinated and brominated pollutants in mother s milk from primiparous women in Sweden. 2011 Lycksele, n=39 Uppsala, n=92 Göteborg, n=36 Lund, n=36 Lycksele Uppsala Göteborg Lund PCBs Median Median Median Median CB 28 1.3 1.8 <0.6 1.7 CB 105 0.7 1.0 0.8 1.1 CB 118 5.6 8.1 8.4 7.5 CB 138 18 22 24 24 CB 153 31 42 48 43 CB 156 2.8 3.2 4.0 3.9 CB 167 0.8 1.2 1.1 1.3 BDE 47 1.8 1.4 1.3 1.2 BDE 99 0.5 0.2 0.2 0.3 BDE100 0.4 0.3 0.2 0.3
Kvicksilver hos gravida Skåne 2002-03 År N Ålder median Västsverige 2001-02 Västerbotten 2003-04 B-Hg (µg/l) B- MeHg (µg/l) H-Hg (µg/g) Fisk 1g/vecka 100 30 0.6 0.3 0.22 50% 86% 99 30 1.2 0.7 0.43 62% 72% 96 28 0.6 0.5 0.19 38% 61% Andel med amalgamfyllningar Lars Barregård 2006
Tungmetaller Jämförelse kvinnor i Skåne (2006-07) och Norr- och Västerbotten (2004) B-Cd (µg/l) U-Cd (µg/l) B-Pb (µg/l) B-Hg (µg/l) 20-35år 50-60år 20-35år 50-60år 20-35år 50-60år 20-35år 50-60år Skåne 0.20 0.36 0.13 0.27 9.7 19 0.54 1.4 N&Vbotten 0.16 0.27 0.11 0.22 10 15 0.78 1.5 Berglund & Åkesson 2008. Inga signifikanta regionala skillnader för kvinnor i U-Cd.
Slutsatser Dataunderlaget är förvisso litet men tyder inte på några stora skillnader i nivåer av miljöföroreningar hos människor i norra och södra Sverige. Sannolikt har levnadsvanor större betydelse för människors nivåer av miljöföroreningar än var i landet man bor. Data om miljöföroreningar från t.ex. MONICA-studien skulle kunna bidra med information för AMAP, och samtidigt väl avspegla situationen i andra delar av landet.
Diskussion nationellt möte om hälsorelaterad miljöövervakning Region i sig inte särskilt viktig? Sådant som kommer från den vanliga maten knappast olika runtom i Sverige. Om ingen regional variation finns ska man väl inte övervaka regionalt?
Fortsatt kaffediskussion Finns sätt att resonera som gör att man kan avgränsa? (t.ex: Ingen regional variation att vänta ingen regional övervakning) Vad ska man då inkludera? Utgå från regionala problem och risker? (t.ex. förorenande industri, geologi, etc.) Är förtätning t.ex. av nationell enkät värdefullt?
Finns sätt att resonera som gör att man kan avgränsa?
Källa-effekt Källa Utsläpp Koncentration i miljön Koncentration i närmiljö Exponering Upptag i kroppen Dos till målorgan Hälsoeffekt (Efter Nieuwenhuijsen, 2003 Jfr DPSIR: Driving forces, Pressures, State, Impact, Responses saknar exponering)
Källa-effekt radon Källa Utsläpp Koncentration i miljön Koncentration i närmiljö Exponering Upptag i kroppen Dos till målorgan Hälsoeffekt Uransönderfall i mark (Redan utsläppt) Markradon Bostadsradon Vistelse i radonhus Andning Radioaktivt sönderfall i lungorna Lungcancer
Källa-effekt metylkvicksilver Källa Utsläpp Koncentration i miljön Koncentration i närmiljö Exponering Upptag i kroppen Dos till målorgan Hälsoeffekt Kol, mineral, industrianvändning Fossilförbränning, smältverk, gamla synder Metylering i bottensediment MeHg i fisk och annan mat Äta mat, särskilt fisk Upptag i mag-tarm Passera moderkakan/blod-hjärn-barriären Försämrad fosterutveckling, neurologiska effekter
Tänkbara frågor att ställa Källa Utsläpp Koncentration i miljön Koncentration i närmiljö Exponering Upptag i kroppen Dos till målorgan Hälsoeffekt Regional källa? Leder den vidare? (t.ex. till upptag) Regionalt? (t.ex. As i mark) Kommer människor i kontakt med föroreningen?...och får människor i sig föroreningen? Är hälsoeffekterna möjliga att studera?
Påminnelse Är hälsoeffekterna möjliga att studera?
Kan man prioritera och värdera? Regional karaktär Antal döda/sjuka Antal exponerade Antal rädda Värden (tillgängliggörande, t.ex. mark) Bara vi som gör det Vårt uppdrag
Kan man prioritera och värdera? Regional karaktär Antal döda/sjuka Antal exponerade Antal rädda Värden (tillgängliggörande, t.ex. mark) Bara vi som gör det Vårt uppdrag Hur skarpt är måttet? Jämförbart över tid Jämförbart regioner Varför? Skydda hälsa Reagera på oro Tillgängliggöra Vart leder det? (klarläggande, åtgärder)
Är detta tänkbara områden? Gusum Norrbotten: nedfall från finskt smältverk Västerbotten: As i brunnsvatten Falun: Bly i marken dags för ny utredning? Alla: stadsluft Alla: förtätning enkät Allt ovan blir samarbeten: Bra eller dåligt? Svårt eller underlättande? Utvecklande eller hämmande? Skilja på sådan regional hälsorelaterad miljöövervakning som många gör och sådan som görs bara i få regioner?
Tack!