Hämtat från Krister Isakssons blogg på http://www.bicycling.se Foto: Krister Isaksson Den här maskinen är fantastisk Bicyclings husexpert på vardagscykling Krister Isaksson är paff: Från oktober till mars har jag i stort sett haft ren asfalt och barmarksförhållanden på stora delar av min cykelsträcka. Framkomligheten, säkerheten och komforten på dessa sträckor har varit mer eller mindre som på sommaren. Krister har aldrig varit med om något liknande under 20 år Hyllning till sopsaltaren Så, då är sommarhjulen monterade, cykeln har fått en stor omgång av vård och omsorg och min 20:e säsong som vinterpendlande cyklist är avklarad. Denna vinter har jag fått en ny och intensiv kärlek - sopsaltaren! Det är en maskin som far fram på en del av cykelvägarna i min stad och där först sopar bort snön och sedan sprider maskinen ut en saltlake som får den snö och is som är kvar på cykelvägen att smälta bort. Sida 1 av 8
Sopsaltaren - vintercyklistens frälsare! Foto: Krister Isaksson Från oktober till mars har det inneburit att jag i stort sett haft ren asfalt och barmarksförhållanden på stora delar av min cykelsträcka. Jag har under mina 20 års vintercyklande aldrig upplevt något liknande. Framkomligheten, säkerheten och komforten på dessa sträckor har varit mer eller mindre som på sommaren. Vad som också starkt bidrar till förälskelsen är att metoden innebär att inget grus används på cykelvägen. Cykelvägen har aldrig varit så fri från grus och skräp som under dessa vintermånader. Hela vårens långdragna elände med tonvis av grus som ligger och skräpar till ingen nytta på cykelvägarna är som bortblåst, det är soprent! Sopsaltad cykelväg, så här har stora delar av min cykelväg sett ut hela vintern. Foto: Krister Isaksson Sida 2 av 8
Se så fri från grus, skräp och smuts en sopsaltad cykelväg är. Bättre än på sommaren! Foto: Luca Mara Metoden med sopsaltning på cykelvägar är ingen nyhet, den har använts sedan 80-talet i bl.a Danmark och Tyskland. I Sverige har Linköping använt metoden sedan början av 2000-talet och den används även i Norrköping. Jag har varit på studiebesök i flera av dessa städer, cyklat och där tagit del av detta men det är en helt annan sak att få uppleva det en hel vintersäsong, att dagligen få cykla och erfara hur bra det faktiskt kan vara på cykelvägen vintertid. Sopsaltning i Münster, Tyskland. Foto: Krister Isaksson Sida 3 av 8
Sopsaltad cykelväg i Münster. Foto: Krister Isaksson Sopsaltning av cykelbana i Köpenhamn. Se hur väl anpassat fordonet är för sin uppgift. Något för Stockholms innerstad och andra städer att ta efter där det är trångt och finns smala cykelbanor. Foto: Copenhagenize Sida 4 av 8
Sopsaltad cykelbana i Linköping. Foto: Hans Lindberg Studier genomförda i Danmark och Sverige visar att denna metod är helt överlägsen traditionell plogning och halkbekämpning med grus. Efter att nu ha cyklat en hel vinterssäsong på sopsaltade cykelstråk kan jag bara hålla med. Det är närmast en revolution och tar vintercyklingen till en helt ny dimension. Eftersom vi i detta land har det dåliga omdömet och traditionen att till stora delar bara bygga gemensamma gång- och cykelvägar innebär ju denna metod att även gående får det avsevärt bättre. Sida 5 av 8
Här brukar då invändningar komma mot att använda salt på cykelvägar det är ett miljöproblem. En märklig invändning tycker jag och som tydligt visar vilket totalt grepp rådande trafikmaktordning har över oss och vad vi faktiskt prioriterar. Vi vräker årligen ut miljoner ton salt på gator och vägar så att biltrafiken ska ha en säker och god framkomlighet, men när en promille sedan ska användas på cykelvägarna är det ett miljöproblem. Men faktum kvarstå, är det saltets negativa inverkan vi vill begränsa så finner vi de stora volymerna bland biltrafiken, då är det kanske där vi ska minska användningen? Men rätten till säker och god framkomlighet är återigen enbart förbehållen biltrafiken så där fortsätter vi vräka ut saltet. Det hela blir ett mycket märkligt förhållningssätt och resonemang i arbetet med att öka cyklandet samt göra det säkrare. Här kan jag ju passa på att nämna att mängder av kommuner i mellersta och södra delen av landet blandar i salt i gruset man använder för halkbekämpning. Så fritt från salt är det långt ifrån på dagens gång- och cykelvägar. Grus är ju också en halkbekämpningsmetod som inte fungerar särskilt bra och som på våren blir en fara för cyklister. Tänk er motsvarande bristfälliga metod för biltrafiken. En metod som för det första inte fungerar särskilt väl som halkbekämpning och som för det andra blir till en fara under ett antal vårmånader. Finns inte på denna jord att vi skulle använda motsvarande metod som har så stora och påtagliga brister till biltrafiken. Bara i april månad så kan närmare 20 procent av cyklisters singelolyckor härledas till grus. Under månaderna mars respektive maj är siffran 10 procent. (Niska, VTI 2011). Fullt med grus på gång- och cykelvägen, liknar mest en grusväg! En mycket vanlig syn på cykelvägarna. Gör inte så mycket nytta, snarare bara ett problem för gående och cyklister under flera månader. Foto: Krister Isaksson Sida 6 av 8
Sopsaltat stråk rakt fram, fritt från grus. Traditionell plogad och grusad cykelväg till höger. Foto: Krister Isaksson Nästa invändning brukar vara att om bara förarna av plogbilarna kör ner plogen i backen på cykelvägarna så blir det bra resultat och sopning med saltlake behövs då inte. Jaha, det var en fullkomligt historielös invändning som bortser från den empiri och forskning som finns på området. Detta har de försökt göra de senaste 40 åren eller så och inte lyckats särskilt väl med. Men visst, ge dem ytterligare 40 år så kanske de får ner plogen några millimeter till. Vi får samtidigt hoppas på att cykelbanorna börjar byggas och underhållas så pass bra att asfalten är jämn och fin så plogen verkligen kan göra sitt jobb. Tror inte det Inte så ofta det blir särskilt bra med denna metod och utrustning. Foto: Jon Jogensjö Cykelpendla Hässelby Sida 7 av 8
Nyplogad och grusad cykelväg. Det blir sällan bättre än så här Foto: Krister Isaksson Ytterligare en invändning som kommer är att saltet sliter på och förstör cykeln. Det gör ju även saltindränkt grus, snömodd och annat elände som normalt finns på cykelvägar vintertid och under våren så där är skillnaderna minimala. Eller är fördelarna kanske på sopsaltarens sida? Vintercykling kommer alltid att slita på cykeln och det handlar mer om att vårda och sköta om sin cykel än om saltlake eller ingen saltlake. Här har vi då en metod som visats sig vara fullständigt överlägsen traditionell plogning och halkbekämpning med grus. En metod som mer eller mindre revolutionerar vintercyklingen vad gäller framkomlighet och säkerhet (även för gående). Studier från Danmark visar också att metoden med sopning och saltlake är avsevärt billigare än att ploga och grusa cykelvägar. Eller som en tjänsteman på Stockholms stad uttrycker det: "Den grus som används vid snöröjning, sopas upp och renas och återanvänds vid nästa vintersäsong då den också blandas upp med nytt grus. Det är ett omfattande arbete att samla upp gruset, rensa det och återigen förvara det tills nästa säsong." Inte konstigt att det är kostsamt med en sådan hantering. Vintersäsongen 2009-2010 använde Stockholms stad ca 90 000 ton grus för halkbekämpning. Tänk alla fordon och energi som behövs för att hantera denna volym grus, en miljöbelastning som heter duga. Kan det vara så att sopsaltning totalt sett innebär en minskad miljöbelastning och ett sätt att få fler att vintercykla? Det är kanske dags för kommuner och trafikverket att börja använda sig av sopsaltning i större utsträckning? I varje fall om man menar allvar med att arbeta för ett ökat och säkert cyklande Jag hoppas för min egen del att detta är en början på en härlig kärleksaffär och något som sprider sig i såväl Stockholm som till andra kommuner och trafikverket. Men jag hoppas också att jag hittar en ny kärlek framöver, en vinterväghållning som är ännu bättre och med en teknik och metod som innebär att vi slipper använda oss av salt. Vill rikta ett stort tack till Peter, Pye, entreprenörer, maskinförare m.fl. för allt arbete ni lagt ner för att genomföra detta pilotprojekt. Min vardag har blivit enklare, säkrare och tillförlitligare. Vad som vanligtvis varit en period med mer eller mindre stora vedermödor och besvär har nu blivit något roligt och enkelt. Sida 8 av 8