Dalby - Veberöd dalby norreskog dalby landmärke Karaktärsområden vasaholm kalkbrottet Lundaslätten låg komplexitet storskaligt rumslighet bonderup landmärke låg komplexitet slutet rum väg 11 skälbäck storskaligt björnstorps gods veberöd historisk kontinuitet helhet romeleåsen genarp Förstudieområde Höjdkurva, 5m 0 14 0,5 1 1,5 2 2,5 Lantmäteriet, dnr 109-2010/2667 5 km Distrikt Nod Landmärke Gräns Vy Stråk/barriär Figur: 10 Översiktlig landskapsbildsanalys mellan Dalby och Veberöd Karaktärsområden Häckeberga
3. en är den visuella upplevelsen av landskapet, som också formar dess identitet. I landskapsbildsanalysen beskrivs landskapets karaktär och särart för att fånga det centrala i upplevelsen av landskapet. Element och egenskaper, som beskriver landskapets identitet redovisas. Analysen ska ge kunskap om hur ett ingrepp kan komma att påverka den visuella identiteten och därmed upplevelsen av landskapet. Vad blir konsekvensen av ingreppet? Kommer den att dominera, samverka eller underordna sig den visuella identiteten och därmed upplevelsen av landskapet? Läs mer under kapitlet Metod. sskydd sskyddet infördes innan begreppet riksintresse fanns för att på ett enklare sätt än genom reservatsbildning kunna skydda stora områden från större påverkan eller förändring. Det var framförallt de visuella upplevelsevärdena i landskapet som man önskade skydda. I landskapsbildsskyddet finns föreskrifter som innebär att det krävs tillstånd för att utföra vissa åtgärder som kan ha negativ effekt på landskapsbilden. Idag berör området landskapsbildskydd. Riksintressena för naturvård Klingavälsån och Sjöbo Ora Fyledalen Nybroån med biflöden berörs av landskapsbildskydd. 3.1 MELLAN DALBY OCH VEBERÖD 3.1.1 Dalbytrakten Ifrån söder domineras bilden i norr av Romeleåsens spets där Dalby utgör ett landmärke i det vidsträckta slättlanskapet på Lundaslätten runt omkring. Kyrkan, möllan och kvarnen utgör tydliga kännetecken. Dalbys historia går att avläsa och orten upplevs som enhetlig och är tydligt avgränsad mot landskapet. De sentida tillläggen av bostadsbebyggelse på åkermarken i öster upplevs dock som avskilt från orten. Längre österut böljar landskapet kring Knivsås, som domineras av betesmarker med inslag av större skogspartier. Landskapet har en och stor variation i rumslighet. Både landformationer och större skogspartier skapar väl avgränsade landskapsrum. I norr ligger ett stort skogsområde, Dalby Norreskog som en fond i norr och skapar en tydlig gräns. Dalby Kalkbrott präglar området intill väg 11 och utgör en väl avgränsad helhet. Två landskapskaraktärer möts i Dalby och de är båda representanter för sin typ, vilket skapar en stor kontrastverkan. Landskapet har generellt en. Båda landskapskaraktärerna upplevs som storslagna med långa utblickar och vida vyer. Slättlandskapet i söder och väster upplevs som ett ensligare och mer storskaligt landskap där infrastrukturen dominerar landskapsbilden, medan landskapet i öster genererar större rumslighet och komplexitet. 3.1.2 Veberödsområdet Vid Bonderup, söder om väg 11 och Dalby är utsikten och vidderna söder om byn är slående i kontrast till det uppbrutna, många gånger backiga och småskaliga mosaiklandskapet öster om Dalby. Det storskaliga landskapet flyter ut i ett stort hav med inslag av större gårdsöar och vegetation längs ägogränser och bebyggelse. Söder om Veberöd skapar Romelesåsens skogsbeklädda sluttningar en visuell barriär i söder och här ligger Genarp byn i gränsen mellan åslandskapet och slättlandskapet. Här möts det storskaliga åkerlandskapet Romeleåsens variationsrika och småbrutna höjdlandskap. Norr om Genarp precis vid åskanten ligger Björnstorp en by med gamla anor. Mycket av den gamla strukturen finns kvar med bland annat Björnstorps gods med allé som skapar ett tydligt landskapselement och landmärke. Den historiska kontinuiteten går tydligt att avläsa i landskapet, vilket ger ett komplext landskap. Variationen mellan öppna och slutna rum i ungefär samma skala skapar en tydlig rytm. Kring Vasaholm och Skälbäck varierar landskapet i ömsom slutna och öppna rum och med vattendrag och trädridåer mellan de få gårdarna. Romeleåsen skapar en tydlig fond i söder. Veberöds identitet formas mycket av sin glesa struktur och sentida bebyggelseutveckling med mestadels radhus och villor. Veberöd präglas mycket av sin storhetstid då tegelbruken var igång och har mycket av den tegelbebyggelse kvar som utgör viktiga dokument på detta. Söder om Veberöd mot Idala breder ett böljande stor- 15
Veberöd - Sjöbo Vombsjön vombsjön Hultan Vä g vombs fure slutet Vombs fure björka låg komplexitet slutet väg 11 veberöd låg komplexitet Vä g 11 kli helhet sjöbo sjöbo sommarby historisk kontinuitet Veberöd van 10 4 nga väl s ån Sjöbo helhet dal gå ng ilstorp Idala historisk kontinuitet landmärke storskaligt Ro leå me stark rumslighet n se Sövde Blentarp Väg 0 16 Sövdesjön Höjdkurva, 5m rga 0,5 1 1,5 2 2,5 Figur: 11 Översiktlig landskapsbildsanalys mellan Veberöd och Sjöbo 5 km 13 Förstudieområde Lantmäteriet, dnr 109-2010/2667 Distrikt Nod Landmärke Gräns Vy Stråk/barriär
skaligt odlingslandskap ut sig med långa utblickar. I norr längs väg 11 breder hästlandskapet ut sig och hagarna omgärdas av staket i ett backigt, sluttande landskap på ömse sidor om vägen. Landskapet kring väg 11 upplevs kring Veberöd som mindre komplext. Hästhagarna återkommer rytmiskt och de ingående delarna samspelar mindre med varandra och skapar en slumpartad karaktär. Landskapet präglas mycket av väg 11s visuella barriäreffekt. Denna också fysiska barriäreffekt förstärks med ett viltstaket längs hela vägen mellan Veberöd och Sjöbo. Landskapet präglas av flera karaktärsmöten, men Romeleåsen dominerar upplevelsen av landskapet och finns hela tiden i bilden. Väg 11 gör sig ständigt påmind och har en stor både fysisk men också visuell barriäreffekt i landskapet. Området består till stora delar av komplexa landskap med tydliga historiska element. Dock har en sentida prägel stor påverkan på upplevelsen av området som helhet. Veberöd upplevs som en sluten helhet omgärdad av betesmark och åkerlandskap. Veberöd inifrån upplevs som mindre sammanhållen, sannolikt orsakat av de sentida tillägg som suddar ut kontinuiteten i orten. 3.2 ANALYS MELLAN DALBY OCH VEBERÖD 3.2.1 Dalbytrakten Landskapet präglas av olika karaktärer som vart och ett kräver olika ingångsvärden vid anläggande av järnväg. Det storskaliga slättlandskapet har flera infrastrukturelement som dominerar upplevelsen. Det backiga landskapet i öster har, vilket gör det svårare att passa in nya större strukturer utan att påverka upplevelsen av landskapet negativt. 3.2.2 Veberödsområdet Landskapet kring Veberöd präglas av storskaliga landskapsrum som avgränsas av åsbranter i synnerhet i söder. Rumsligheten gör att landskapet är känsligt för större ingrepp som kan komma att dominera landskapsbilden. Området präglas också mycket av väg 11s dominerande barriäreffekt. 3.3 MELLAN VEBERÖD OCH SJÖBO 3.3.1 Sänkan mellan Veberöd och Sjöbo Klingavälsån och beteslandskapet upplevs knappt från väg 11 och tycks i en smal midja passera vägbarriären öster om Veberöd. Mellan Veberöd och Vombs Fure har landskapet ett ålderdomligt utseende med ekhagar och enefälader. Området präglas av Klingavälsåns meandrande åfåra, trädridåerna längs vattendragen och de gamla ekarna. Betesmarkerna sträcker sig långt och skapar ett slättlandskap med inslag trädridåer och dungar, som ger om vartannat en både småskalig och storskalig rumslig karaktär. Här finns rester kvar från gamla Simrishamnsbanans sträckning, som går igenom det numera skyddade områdena kring Klingavälsån. Betesmarkerna används av både hästar och nötkreatur. Det historiska landskapet är mycket närvarande och intagande och har en och social status. Tallskogen i Vombs Fure söder om Vombsjön döljer det stora översilningssystem som finns i området. Tallskogen kan upplevas som isolerad och utgör en tydlig gräns mot öppna Klingavälsåns dalgång. Landskapet väster om Vombsänkan präglas mycket av den verksamhet som historiskt har präglat platsen i hundratals år. Hästhagar och betesmarker breder ut sig i det backiga och storskaliga landskapet söder om Övedskloster och skapar i skala likvärdiga öppna och slutna rum. Landskapet upplevs som aktivt och levande i kontrast till Vombsänkans vidsträckta tallskogsplantering. Sydväst om Sjöbo skapar platån stora kontraster till det låglänta landskapet i Fyledalens mynning. Mot Ilstorp skapar åsen en tydlig barriär i söder medan skogen kring Björka i norr utgör gräns i norr. Grustäkten vid Ilstorp utgör ett karaktärsfullt inslag och präglas till viss del det låglänta landskapet. Strax innan Sjöbo Sommarby västerut breder Klingavälsåns dalgång ut sig. Och kontrasterna är stora mellan det öppna landskapet i söder och de typiska tallskogarna nordväst om Sjöbo. Landskapet upplevs enformigt och ensligt kring Björka. Det är flackt och präglas mycket av dess funktion som militärt övningsfält. Analys Mellan Dalby och Veberöd 17
Sjöbo - Tomelilla tolånga sjöbo vanstad landmärke slutet rum esperöd sjöbo ora historisk kontinuitet väg 11 fyledalen sta rk ru m ekeröd kåseholm sli gh et väg 19 röddinge tryde rumslighet slutet tomelilla Förstudieområde Höjdkurva, 5m 0 0,5 1 1,5 2 Låg komplexitet 2,5 Figur: 12 Översiktlig landskapsbildsanalys mellan Sjöbo och Tomelilla 18 Lantmäteriet, dnr 109-2010/2667 5 km Distrikt Nod Landmärke Gräns Vy Stråk/barriär Örup
I Vombsänkans slättlandskap är kontrasterna stora. De slutna tallskogarna i Vombs Fure norr om väg 11 kontrasterar mot de stora öppna slättlandskapet söder om väg 11 där Klingavälsåns beteslandskap breder ut sig. Dessa två landskaps distinkta särarter förstärker deras inbördes egenart och skapar en spänning och tydlig skiljelinje dem emellan. En tidslinje går tydligt att skönja mellan beteshävdens långa kontinuitet längs Klingavälsån och Vombs Fures läplanteringar och översilningssystem. 3.4 ANALYS MELLAN VEBERÖD OCH SJÖBO Landskapets höga komplexitet och flacka utbredning kring Klingavälsån gör det mycket känslig för större ingrepp. Vombs Fures och senare även Björkas ensartade skogsplanteringar har låg komplexitet och är mindre känsligt för nya ingrepp. 3.5 MELLAN SJÖBO OCH TOMELILLA Mellan Sjöbo och Tomelilla utgör väg 11 en barriär och ett gränssnitt. Vägen blir både en fysisk barriär, men också en mental barriär och karaktärsdelare då landskapet skiljer sig markant mellan det mosaikartade och småskaliga landskapet norr om vägen och det starkt kuperade och mer slutna landskapet längs Fyledalen söder om vägen. Byarna utgör väl sammanhållna enheter som var och en har en särprägel och identitet. Byarna är välbevarande och historien går lätt att identifiera. 3.5.1 Backlandskapet mellan Sjöbo och Tomelilla - Kåseholm Sjöbo präglas mycket av Gamla torget och Västergatan raka sträckning ut ur orten. Ett karaktärsfullt inslag är den gamla möllan som tittar fram mellan husen i järnvägsgatans förlängning. Österut ligger Tolånga. I söder utgör Sjöbo Ora en tydlig gräns. I norr ges breda utblickar över backlandskapet och Linderödsåsen tornar upp sig i fjärran. Landskapet här är något flackare och mer storskaligt. Vi kan ana att vi har ett dallandskap bakom oss präglat mer av slätt än kuperad terräng. Landskapet är böljande och med större skogspartier och höjdformationer. Här är gårdarna större och liknas vid lövskogsbevuxna öar ute i landskapet. Markanta bokskogsbeklädda åsar norr om Sjöbo Ora utgör karaktärsfulla landmärken i landskapet. Landskapet upplevs enhetligt och med en och de om vartannat öppna och slutna landskapsrummen skapar en tydlig rytm. Här finns också de typiska sentida inslagen såsom vindkraftverk, silos och master som stark kontrastverkan till landskapet blir till tydliga landmärken Tolånga kyrka reser sig i fjärran. Vanstad ligger i trakterna kring Kåseholm. Landskapet är böljande och med inslag av fuktiga betesmarker, troligen med lång hävd, är stor i landskapet. Här finns också mer av både stengärdesgårdar och rösen, äldre ekbestånd och hassellundar. Planterade skogsbestånd av både bland- och lövskog blir också ett vanligare inslag. Även i denna del utgör vindkraftverk och master landmärken. Vanstads mölla syns på håll och utgör ett tydligt landmärke liksom Kåseholms slott. Vanstad är en levande liten by med kyrka, prästgård och byskola samlat kring vägkorset. Den röda tegelarkitekturen är utbredd och skapar en känsla av välbehållen typisk skånsk by. Landskapet kring Ekeröds gods strax söder om Vanstad ter sig mindre uppbrutet och inslaget av större skogspartier blir större. Åkrarna är större och gårdsmiljöerna något färre. Allén till Ekeröds gods utgör ett tydligt landmärke. En antydan om att landskapet ändrar karaktär till att bli mer småskaligt uppbrutet mot Tomelilla kan anas. I söder döljs väg 11 helt av landskapet medan Röddinge tornar upp sig med den medeltida kyrkan tronande på höjden. Landskapet präglas av stora svepande topografiska formationer och landskapsrummen är väl avgränsade och flera dominerande landmärken som åsar och större skogsbestånd präglar bilden. Godsen historiska dominans över landskapet är tydlig med de större skiftena och skogsplanteringarna. Landskapet har en med en enhetlig karaktär som är tydligt avläsbar. 3.5.2 Fyledalen Röddinge, en väl sammanhållen liten by, som har fått behålla sin historiska prägel. Byn upplevs väldigt pittoresk och präglas mycket av äldre strukturer som kyrkan på höjden och gathusen som trängs längs byvägen. Kontrasterna blir stora väl utanför byn. Röddinge har slutna Analys Mellan veberöd och sjöbo 19
och sammanhållna byrum och utanför öppnar sig det välvande landskapet väster om Tomelilla. Landskapet upplevs som att det formligen rinner från kanten ned i Fyledalens ravinliknande landskap. Mellan Sjöbo och Tomelilla L Fyledalen är ett unikt landskapsrum med emellanåt 50 meter höga branter där högrest bokskog klättrar. Rumsligheten och dess ravinliknande karaktär är väldigt stark. Ravinbotten karaktäriseras av ett virrvarr av små vägar, betesmarker och vattendrag. Trädridåer längs vattendragen skapar visuella barriärer, men den mentala bilden av Fyledalen som ett sammanhållet stråk genom landskapet förstärker upplevelsen av en rumslig helhet. Landskapet andas stillhet och samtidigt kan man ana den febrila aktivitet som äger rum i den rika naturen. Simrishamnsbanans gamla sträckning går att skönja visuellt som ett historiskt dokument, men finns också till stora delar kvar längs en längre sträcka i Fyledalen till Tomelilla i form av en banvall och även med räls i för dressincykling på en längre sträcka. Landskapet upplevs ha behandlats med varsamhet och det andas stillhet och lugn. Upplevelsen förstärks av dalens ljudisolerande verkan och frånvaron av större vägar och verksamheter. Fyledalen präglas av en stor komplexitet där delarna upplevs hänga samman med varandra och där naturen och den historiska kontinuiteten är mycket närvarande. Figur: 13 Godslandskapet norr om Fyledalen 20
3.5.3 Backlandskapet mellan Sjöbo och Tomelilla - Tryde Landskapet består i ständigt om vartannat dalar och höjder, vilket gör att landskapet hela tiden är närvarande trots de ständig återkommande högresta trädridåerna längs ägogränser och vattendrag. Landskapet upplevs i sin helhet som med få skogliga inslag. De luftburna ledningsstråken skapar en egen struktur ett antal meter ovanför landskapet. Många gånger följer de det finmaskiga vägnätet och förstärker i sin tur denna struktur. Landskapet skildrar en lång odlingskontinuitet och fler element såsom trädrader, betesmarker och rösen visar på detta. I horisonten tornar sentida tillskott upp sig i form av vindkraftverk och telemaster. De utgör landmärken i landskapet och de förstärker samtidigt landskapet småskalig mosaik. Väg 19 skär genom landskapet och skapar en tydlig visuell barriär. Innan Tomelillas gemytliga småstadskaraktär med små gathus och smala gator i gatsten intill stationen ligger Tryde, Tomelillas vagga. Bebyggelsen kantar vägen som leder mot den gamla byn. Innan Tryde öppnar landskapet upp sig och kyrkan i Tryde blir ett tydligt landmärke. Åkrarna bryts upp av små höjder med enstaka träd. Med hagmarkerna kring Trydeån och Tryde naturreservat tillsammans med bebyggelsen gör det historiska odlingslandskapet sig påmint. Gamla Tryde by ligger samlat på en höjd och omges av ett flackt till backigt landskap som är uppbrutet med trädridåer och mindre gårdsmiljöer. Detta backiga, småskaliga mosaiklandskap har hög komplexitet där geografins förutsättningar samspelar än idag med människans brukande av marken. Landskapet utgör ett tydligt historiskt dokument där de småskaliga landskapsrummen, väl avgränsade av trädridåer och gårdsmiljöer, bildar ett skånskt lapptäcke matelasserat med en omfattande struktur av vägar och vattendrag. Sentida inslag som vindkraftverk förstärker känslan av småskalighet, men stör också upplevelsen med sin dominerande storlek. 3.6 ANALYS MELLAN SJÖBO OCH TOMELILLA 3.6.1 Backlandskapet mellan Sjöbo och Tomelilla - Kåseholm Landskapets komplexitet är hög samtidigt som den rumsliga skalan är stor. Stor hänsyn måste tas till de topografiska förhållanden vid anläggande av järnväg för att minska järnvägssträckningens barriäreffekt och påverkan på upplevelsen av landskapet som helhet. 3.6.2 Fyledalen Landskapet har stor komplexitet upplevelsemässigt, vilket innebär att en större exploatering som en järnväg riskerar att radera ut denna komplexitet och därmed också Fyledalens unika identitet och upplevelsevärde. 3.6.3 Backlandskapet mellan Sjöbo och Tomelilla - Tryde Landskapets höga komplexitet och geomorfologiska sammansättning gör att ett storskaligt tillägg som en järnväg skulle förändra landskapets identitet. Ett sådant ingrepp i detta landskap kräver stor eftertanke och anpassning för att inte förstöra det upplevelsevärde som finns där idag. Analys mellan Sjöbo och tomelilla 21