Kulturlandskapet. Fornlämningar och riksintresse enligt kulturmiljövården. övedskloster. dalby - hardeberga. tranås. sjöbo s Åsum

Transkript

1 Fornlämningar och riksintresse enligt kulturmiljövården S Sandby Revinge Harlösa Bjärsjölagård Kristinehov Kävlingeån Väg 13 övedskloster Vollsjö dalby - hardeberga Vombsjön tranås Dalby Hultan Väg 104 Kulturlandskapet Genarp Veberöd Jävan Idala Romeleåsen björnstorp - gödelöv Häckeberga Vombs fure Väg 11 Everlöv - Kumlatofta - Ilstorp Sövde Blentarp Sövdesjön sjöbo s Åsum Sjöbo Väg 13 Eggelstad Fyledalen Lövestad Äsperöd sövde sövdeborg snogeholm RI Kulturmiljövård Fornminne punkt Sturups flygplats Fornminne linje Fornminne yta Ellestadssjön Tomelilla Örup km Lantmäteriet, dnr /2667 Figur: 45 Fornlämningar samt riksintressen för kulturmiljövård 56 Kulturlandskapet

2 9. Skyddade kulturmiljöer 9.1 RIKSINTRESSEN Delar av Dalby och området nordväst om Dalby är riksintresse enligt kulturmiljövården (Hardeberga- Dalby[M:K 83) 6175/1344). Det är ett stort område som innefattar Dalby, Arendala och Billebjär. Dalby har Nordens äldsta stenkyrka, Heligkorskyrkan från 1000-talet och en kungsgård som omvandlades till kloster under medeltiden. Kring torget i Dalby ligger en bevarandevärd bebyggelse från och 1900-tal med skola, tingshus, gästgivaregård, äldre bostads- och gatehus och sekelskiftesbebyggelse i rött tegel. Dalby stenbrott är också ett riksintresse. Väster om Veberöd finns ett område som är riksintresse enligt kulturmiljövården (Björnstorp-Gödelöv) [M:K 82] 6172/1350). Området präglas av ett kuperat odlingslandskap med en förhistorisk bruknings- och bosättningskontinuitet. Här finns ett stort antal fornlämningar från järnåldern med resta stenar och gravfält, fossil odlingsmark och terrasseringar och hålvägar. Här finns också skeppssättningen i Ugglarp. Här ligger Björnstorps slott vars slottsbyggnad från 1750 ritad av Carl Hårleman vars säte är från senmedeltiden med omgivande slottslandskap och medeltida kyrkor. Landskapet präglas av slottets parkområde och alléer och välbevarade ekonomi- och arbetarbebyggelse. Genarps stora kyrkobyggnad från 1599 är Skånes enda under 1500-talet nybyggda kyrka. Sydväst om Sjöbo finns ett område som är riksintresse för kulturmiljövård (Everlöv-Kumlatofta-Ilstorp [M:K 101] 6167/1362) i Klingavälsåns dalgång. Området präglas mycket av ett svagt kuperat odlingslandskap vars byar ligger kvar näst intill opåverkade efter skiftesreformerna. Kyrkbyarna Ilstorp och Everlöv ha medeltida kyrkor och skolor, fattighus och prästgårdar och utskiftad bebyggelse både från och 1900-tal. Kumlatofta by har flera kringbyggda gårdar från och 1800-tal i tegel, korsvirke och halmtak. 9.2 FORNLÄMNINGAR Fornlämningar är spår efter äldre mänsklig verksamhet och skyddas av lag (se textruta på sidan 47). Länsstyrelsen är tillsynsmyndighet över länets fornlämningar. Uppdraget består i att skydda, vårda, informera om och öka tillgängligheten till våra fornlämningsmiljöer. Lagskyddet innebär att en nyupptäckt fornlämning har ett omedelbart skydd utan att det behövs något myndighetsbeslut om det. Lagskyddet gäller även för markområdet runt lämningen, och områdets storlek beror på fornlämningens betydelse och karaktär. I området för förstudien finns ett stort antal kända lämningar och då sannolikt ett stort antal okända lämningar i området. Lagskyddet kring fornlämningar är starkt och omfattar även ett skyddsområde. Eventuellt intrång vid framtida järnvägssträckningen kommer att utredas i nästa skede. 9.3 REGIONALT KULTURMILJÖPROGRAM Det finns ett antal miljöer som är utpekade som särskilt värdefulla ur kulturmiljösynpunkt ur ett regionalt perspektiv. Förutom det som omnämns som riksintressen omfattas följande kulturmiljöer av ett regionalt intresse: Skryllegården uppfördes av Friluftsfrämjandet redan 1952 som ett komplement till Strövområdet på Frostavallen. Idag utgör Skrylle friluftsområde både motionsspår, motionsanläggningar och servering och ett naturum för utställningar. Nordost om Dalby ligger Torna Hällestad beläget i ett system av rullstensåsar. Kyrkan belägen på högsta punkten är från medeltiden och här finns runstenar från vikingatiden och en byasten bevarad. Gatehusen följer den slingrande bygatan. Dalby Stenbrott ligger vid Knivsåsen. Brytningen av gnejs började 1893 för att tillverka makadam till järnvägsbyggnaden i området. Än idag bryts sten för att tillverka krossmaterial. Söder om Dalby ligger Bonderup och Lunnarp. Området brukades redan under förhistorisk tid vilket Alnarör och Kvinnhögarna (numera borttagna) visar. Bonderup och Lunnarp representerar bysamhälle med bevarad äldre karaktär där gårdar och gatehus samlas utmed Skyddade kulturmiljöer Skyddade kulturmiljöer 57

3 Regionalt Kulturmiljöprogram bygatan. På höjden centralt i Bonderup reser sig byns mölla, en representant för den spannmålsproducerande slättbygden. Godsen präglar landskapet 0ch förutom Björnstorps gods finns Toppeladugård vars utseende präglas mycket än idag av 1700-tal. Häckerberga gods har funnits sedan medeltiden och området runt omkring har präglats av godsets verksamheter i århundraden. Här återfinns en genuin slottsmiljö och byggnader i arkitektur från 1800-talets arkitekturideal.veberöd är ett stationssamhälle som hade sin storhetstid då järnvägen kom till byn. Veberöd är känt för sitt röda tegel och Tegelbruken. Orten var ett municipalsamhälle med garverier, tegelbruk och flera hotell. Idag präglas orten av de villaområden som växte fram framförallt under och 70-talen. Söder om Vomb, längs väg 11 ligger Ljungen. Mellan gårdar och ängsmarker finns hävdade betesmarker och åkrar. Karaktäristisk för platsen är ekhagarna och våtmarkerna som tillsammans med bebyggelsen med vattenkvarn gårdar i korsvirke skapar ett stycke skånskt kulturlandskap med kulturhistoriskt intresse. stora översilningssystem som anlade 1859 av Övedskloster. Lilla Björka väster om Sjöbo präglas mycket av skiftesreformerna och området runt uyn präglas av den ängavattning som bredrevs av Övedskloster fram till en bit in på 1900-talet. Systemet sträckte sig ända från Södra Åsum till Vombsjön i väster. Kyrkan i Björka är medeltida och uppförd i tegel. Sjöbo ligger mitt i ett jordbrukslandskap med mångtusenårig historia. Efter att Sverige blev svenskt byggdes vägar ut och i korsningen där vägarna mellan Simrishamn och Malmö och Ystad och Hörby anlades Sjöbo Gästgivaregård. Knutpunkten blev fort centrum för handel och kreatursmarknader. Sjöbo tätort blev också en järnvägsknutpunkt i slutet på 1800-talet och kom också att bli ett municipalsamhälle med handel, hantverk och mejerier och tegelbruk. Idag präglas orten av det stationssamhälle med bebyggelsen i anslutning till gaturummet, som växte fram under sekelskiftet och de bostadsområden som senare växte fram i synnerhet under och 1980-talen. Vombs kyrkby ligger söder på de sandiga markerna söder om Vombsjön. Byn består av gatehus och en kyrka på höjden med ett medeltida ursprung. Vomb med fattighus och skola var tidigare sockencentrum. Tre plattgårdar som löd under Övedskloster är belägna väster om byplatsen. Området kring byn att starkt präglat av det Mellan Sjöbo och Tomelilla norr om väg 11 ligger Vanstad och Tolånga i det mosaikartade, uppodlade backlandskapet. Tolångaån med omkringliggande betesmarker präglar området kring byn som är starkt präglad av den bystruktur som uppkom efter skiftet med gatehus. Den medeltida kyrkan på kulen utgör ett landmärke. Figur: 46 Björnstorps Slott 58 Skyddade kulturmiljöer

4 Vanstad präglas av storgodsdrift än idag. Allén upp till Vanstadstorp utgör ett landmärke liksom vägsystem och omkringliggande brukningsarealer. Ett antal gravhögar visar på den långa kontinuiteten i området. Röddinge ligger i strax innan kommungränsen till Tomelilla längs väg 11. Röddinge karaktäriseras av en bystruktur efter skiftesreformerna där bebyggelsen till mestadel utgörs av samlad gatehusbebyggelse längs bygatan efter att 13 av de 15 gårdarna hade skiftats ut. Röddinge är ett gammalt sockencentrum och har en medeltida kyrka, prästgård och skola. Röddingebergs herrgård från 1760-talet ligger väster om byn. Herrgården omges av vidsträckta fruktodlingar. Väster om Tomelilla ligger byn Ramsåsa en by starkt präglad av en agrar kontinuitet. Byn ligger samlad kring kyrkan och den gamla Byvägen och landskapet utanför präglas av ett svagt kuperat landskap med betesmarker ned mot Fyledalen. Den medeltida kyrkan utgör ett landmärke i byn. Bebyggelsen är välbevarad med gårdar och bostadshus både i korsvirke och i tegel. Tomelilla blev en järnvägsknutpunkt på Ystad-Eslövsbanan redan 1866 och präglas än idag mycket av det gamla stationssamhället. Några årtionden senare kom järnvägen mellan Malmö och Simrishamn och Tomelilla blomstrade och hade sin storhetstid på 30-talet och var föregångare när det gällde flerfamiljbostäder i den här delen av Skåne. Tomelilla är än idag en aktiv järnvägsknutpunkt. Tomelilla var innan järnvägen bara en liten by med några gårdar, gathus och skola och tillhörde Tryde församling som omnämns redan på 1300-talet. 9.4 ANDRA KULTURMILJÖER Kyrkor och kyrkogårdar har ett starkt skydd som säkerställer värdet. I området finns flera kyrkor och kyrkogårdar och påverkan av dessa miljöer ska i stor utsträckning som möjligt undvikas. Byggnadsminnen kan ses som nycklar till övrig bebyggelse och om deras kulturhistoriska särart minskas försvinner en del av kunskapen om vår byggda miljö. I området finns ett flertal byggnadsminnen och påverkan i samband med en järnvägsutbyggnad kommer att utredas i senare skeden. Det har gjorts en inventering av de vägar som anses vara kulturhistoriskt värdefulla. De har inget skydd men de ska beaktas i samband med projekt. I området finns ett antal kulturvägar och kulturbroar. Om och hur de påverkas av en järnvägsutbyggnad kommer att utredas i senare skeden. 9.5 ANALYS SKYDDADE KULTURMILJÖER Kulturmiljöer av riksintresse berörs av korridorerna för järnvägen. Skyddet visar på att det är bebyggelsemiljöer och ett odlingslandskap med kontinuitet och med en historia som är direkt avläsbar i landskapets strukturer och element. Förstudieområdet är rikt på fornlämningar och sannolikt kommer ett stort antal både kända och okända fornlämningar att beröras. Andra kulturmiljöer Figur: 47 Ramsåsa by Skyddade kulturmiljöer 59

5 Landskapets resurser Revinge Harlösa vl i ng eå Vollsjö 13 Kä Kristinehov Bjärsjölagård n Väg S Sandby Vombsjön Skyddade kulturmiljöer Dalby Hultan Vä g 10 4 Lövestad Vombs fure Eggelstad Väg 11 Sjöbo Veberöd Jävan Idala Äsperöd Ro leå me n se Genarp Sövde 13 Sövdesjön Häckeberga Väg Blentarp Fy led a len Förstudieområde Vattenskyddsområden RI Värdefulla ämnen och material Tomelilla Bete Ellestadssjön Sturups flygplats Lövskog Barr- och blandskog Örup Åker km Lantmäteriet, dnr /2667 Figur: 48 Landskapets resurser 60 Skyddade kulturmiljöer

6 10. Funktionslandskapet Vilka viktiga funktioner fyller landskapet idag förutom de ekologiska? Hur använder vi oss av landskapet? Förutsättningar i landskapet för människans brukande består i de naturresurser som finns i området som till exempel bördig mark, rika naturmiljöer och kulturmiljöer att besöka. I begreppet naturresurser ingår vattentäkter, jordbruk, skogsbruk och naturtillgångar såsom täkter. Området präglas av framförallt arealer för odling av spannmål och vallväxter och kött- och mjölkproduktion. De stora arealerna av betesmark skapar också goda förutsättningar för hästhållning. Friluftslivet är utbrett i detta landskap då det finns stora natur- och kulturmiljövärden LANDSKAPET SOM NÄRINGSKÄLLA Skogs- och jordbruksmark utgör större delen av områdets naturresurser. Största andelen består av uppodlad mark. Skogsbruket utgör till stor del av lövskog. Här finns stor areal betesmark och därmed förutsättningar för djurhållning. Åkermarken har jordklasser som varierar från att vara ganska magra kring Romeleåsen till att vara näringsrika i trakterna mellan Sjöbo och Tomelilla (se jord- och skogsklassificering på nästa uppslag). Markanvändningen på Romeleåsen består till stor del av åkermark och då produktion av spannmål. Här finns stor andel permanent betesmark vilket också skapar förutsättningar för stora bestånd av framförallt nötboskap, men också till viss del mjölkkor. Det finns även får och hästar, men för att hålla betesmarkerna i området hävdade krävs det dubbelt så stort bestånd. Här finns ungefär lika mycket skogsmark som åkermark och det är framförallt de två godsen i området Häckeberga och Björnstorp som bedriver skogsbruket. Vombsänkan präglas starkt av sina omfattande områden, men marken består till stora delar av åkermark och betesmark. Odlingarna består av både vall och spannmål. Cirka 25% av åkerarealen odlas ekologiskt. Här finns framförallt nötboskap för köttproduktion, men också får och hästar. Betesmarken är tre gånger så stor som betesdjurens betesbehov. I landskapet norr om Sjöbo och Tomelilla, södra mellanbygden, består till största delen av åkermark med spannmålsodling, men har också ett stort djurbestånd med framförallt mjölk- och köttproduktion. Ungefär hälften av marken utgörs av betesmarken, men djurbeståndet är många gånger större än vad som krävs för att hävda dessa naturbetesmarker där odlas stora mängder vall på åkermarken. Här finns också ett aktivt skogsbruk. Landskapet har ett stort antal vindkraftverk och är idealiskt på grund av för sådan verksamhet. Idag utgör fortfarande jordbruket en stor del av markanvändningen i området och mjölk- och köttproduktionen är som störst i de östra delarna av Skåne idag. Idag upptar åkerarealen cirka 40% av Skånes totala yta och jordbruket har störst betydelse i kommunerna Hörby, Sjöbo, Tomelilla och Svalöv. I området är åkerarealerna Funktionslandskapet Figur: 49 Jordbruk utanför Röddinge Funktionslandskapet 61

7 Landskapet som näringskälla I sjunde kapitlet 21 Miljöbalken Ett mark- eller vattenområde får av länsstyrelsen eller kommunen förklaras som vattenskyddsområde till skydd för en grund- eller ytvattentillgång som utnyttjas eller kan antas komma att utnyttjas för vattentäkt. Djurskyddsområden kan avsättas för att skydda sällsynta eller störningskänsliga djur- eller växtarter. Rätten till jakt, fiske och tillträde kan begränsas i dessa områden. Textruta: Av miljöbalken 7 kap. framgår: "Ett mark- eller vattenområde får av Länsstyrelsen eller kommunen förklaras som vattenskyddsområde till skydd för en grund- eller ytvattentillgång som utnyttjas eller kan antas komma att utnyttjas för vattentäkt. Med vattentäkt avses bortledande av yt- eller grundvatten för vattenförsörjning, värmeutvinning eller bevattning. Figur: 51 Nötkreatur av rasen Charolais (?) på Knivsås som störst i trakterna kring Tomelilla där koncentrationen av vall och spannmål är som störst liksom vid Romeleåsen. Som jordklasskartan visar här intill är odlingmarken mellan Dalby och Veberöd samt mellan Sjöbo och Tomelilla näringsrik. Vombsjösänkan utmärker sig med lika stor andel bete som åker. Mjölkkor har störst koncentration i Södra mellanbygden norr om Tomelilla medan nötboskap har störst koncentration i Vombsänkan och på Romeleåsen. Hästverksamheten är utbredd i detta landskap framförallt i trakterna kring Romeleåsen. Hästhållningen har lång kontinuitet, dels i området kring Dalby med Flyinge Stuteri, dels i Snogeholm med Snogeholm Stuteri. Antalet hästgårdar har ökat både i Lunds kommun och i Sjöbo kommun som har långt gångna planer på att utveckla större sammanhållande ridleder i landskapet. Idag präglar inte täktverksamheten lika mycket landskapet som förr. Det finns fortfarande täkter framförallt av grus, sand och sten i området där verksamhet bedrivs. Utmärkande är bland annat i Eriksdal, men också vid Ilstorp och Dalby stenbrott. Figur: 50 Jord- och skogsklassificering utförd 1974 av lantbruksnämnden i f d Kristianstads län och Malmöhus län. Siffrorna 1-10 motsvarar jordbruksklassen, där ett är jordbruksmark av lägsta kvalitet och 10 är högsta. Siffrorna motsvarar skogsmarksklass ett till tre, där ett är högsta kvalitet och tre är lägsta S Sandby Dalby Genarp Förstudieområde Jord och skogsklassificering 1 Sturups flygplats Jävan Häckeberga Revinge Veberöd Romeleåsen km Idala 11 Harlösa Kävlingeån Vombsjön Vombs fure Blentarp Väg Funktionslandskapet

8 Bjärsjölagård Hultan Sövde Sövdesjön Väg 104 Sjöbo Väg 13 Väg 13 Ellestadssjön Vollsjö Eggelstad Fyledalen Kristinehov Lövestad Äsperöd Tomelilla Örup Lantmäteriet, dnr / ANALYS LANDSKAPET SOM NÄRINGSKÄLLA Förstudieområdet omfattar stora åkerarealer framförallt i Tomelilla och Sjöbo kommun. Detta är två av fyra kommuner i Skåne som har flest företag inom jordbruk. Den odlingsbara marken i denna del av Skåne är en väldigt viktig resurs liksom betesmarkerna då odling och mjölk- och köttproduktion utgör en stor andel av företagandet i kommunerna. Likaså utgör hästhållningen en växande näring liksom turism kopplat till landskapets befintliga värden. Stor hänsyn till den befintliga markanvändningen måste tas i samband med studierna av en framtida sträckning. Det handlar om att minimera behovet av arronderingar och i anspråkstagande av betesmark liksom negativ påverkan av de landskapelement som idag utgör viktiga fundament för framtida näringsverksamheter inom rekreation och turism LANDSKAPET OCH FRITIDEN Figur: 52 Eriksdals stenbrott Tillgången till landskapet är relativt begränsad med anledning av de stora arealerna jordbruksmark. Generellt så finns det 50 % allemansrättslig mark tillgänglig i Skåne (i Sverige totalt cirka 90%). Tillgången till allemansrättslig mark i området variera mycket från Romeleåsens över 50 % och godslandskapets cirka 40 % till mellanbygdens 20 %, som till största delen består av åkermark. Med anledning av områdets höga natur- och kulturmiljövärden så har det utvecklats stora områden för rekreation och friluftsliv. Romeleåsen är ett av landets mest betydande områden för friluftslivet och omfattas av fjärde kapitlet i Miljöbalken. Likaså sträcker sig ett stort område söder om väg 11 mellan Snogeholms strövområde och Häckeberga som omfattas av riksintresse enligt tredje kapitlet i Miljöbalken. Idag utgörs många av näringslivssatsningarna i området av turistattraktioner kopplat till tillgångarna inom natur och kultur. Dalby Söderskog har varit nationalpark sedan 1912 och utgör idag tillsammans med områdets alla naturreservat välbesökta rekreationsområden. Det rika växt- och djurlivet skapar förutsättningar till många aktiviteter som till exempel svampplockning i Vombs Fure och fågelskådning vid Krankesjön. Det finns satsningar i området på naturturism som till exempel jakt på Häckeberga. Redan i mitten på 1900-talet uppfördes Skryllegården av Friluftsfrämjandet som ett komplement till Strövområdet på Frostavallen. Idag är Skrylle ett stort rekreationsområde med motionsslingor, motionsanläggningar och ett Naturum. I delar av området går även Skåneleden som öppnades 1978, går genom förstudieområdet i en sträcka från Snogeholm genom Vitabäck och upp till Lövetsads backar. På 1960-talet Snogeholm slott blev godsets mark strövområde och idag är slottet restaurang och hotell. Andra välbesökta gods och gårdar är bland annat Kulturens Östarp och Karups Nygård. Analys landskapet som näringskälla Funktionslandskapet 63

9 Friluftsliv och naturnära rekreation S Sandby Revinge Harlösa Bjärsjölagård Kristinehov Kävlingeån Väg 13 Vollsjö Vombsjön Dalby Hultan Funktionslandskapet Genarp Jävan Häckeberga Veberöd Romeleåsen Idala Vombs fure Blentarp Väg 11 Sövde Sövdesjön Väg 104 Sjöbo Väg 13 Eggelstad Fyledalen Lövestad Äsperöd Förstudieområde Vandringsled RI Friluftsliv 4 kap MB RI Friluftsliv 3 kap MB Sturups flygplats Tätortsnära natur Skyddsområden Tätortsnära natur Utredningsområden Ellestadssjön Tomelilla Örup km Lantmäteriet, dnr /2667 Figur: 53 Intressen friluftsliv och tätortsnära natur med mera 64 Funktionslandskapet

10 Fritidsfisket är välutvecklat i området. I Vombsjön och Sövdesjön förekommer fiske liksom i Snogeholmssjön och Björkaån. Badplatser finns i Knivsås och vid Vombsjön och Sövdesjön medan man framförallt utövar fågelskådning vid Krankesjön. Det finns ett antal större områden för fritidsbebyggelse framförallt i höjd med Sövdesjön och vid Idala, men också i tallskogen vid Sjöbo. Dessa områden håller på att utvecklas delvis till permanentboende ANALYS LANDSKAPET OCH FRITIDEN Friluftslivet är väl utvecklat i området och har en historisk förankring. Rekreationsområdena är en stor tillgång för besöksnäringen i området. De stora, sammanhållande friluftsområdena är känsliga för störning som buller och bärriäreffekter. Tillgången till allmänrättslig mark är generellt liten i området och därför är det viktigt att säkerställa tillgängligheten till den allmänrättsliga marken och tätortsnära naturen och minimera störningar som buller. Analys landskapet och fritiden Figur: 54 Körsbärsdalen vid Idala Funktionslandskapet 65

11 11. Skyddade funktioner Skyddade funktioner 11.1 SKYDDADE NATURRRESURSER För att ge vattenresurserna ett tillräckligt skydd för att säkra dricksvattentillgången kan länsstyrelsen eller kommunen förklara ett område som vattenskyddsområden. Detta regleras i miljöbalkens sjunde kapitel. Länsstyrelsen är mycket restriktiv till att ge tillstånd till täktverksamhet inom vattenskyddsområde. En ansökan om täkttillstånd inom vattenskyddsområde ska innehålla en grundlig undersökning av det berörda grundvattenmagasinet. Ansökan måste också redogöra för direkta och indirekta konsekvenser som projektet kan tänkas ha för vattentäkten. Vattentäkter i området som kan beröras är: Vombsjöns skyddsområde, Sjöbo vattenskyddsområde, Tomelilla vattenskyddsområde och Fyledalens vattenskyddsområde. Det finns i princip tre olika typer av vattentäkter. Den vanligaste är grundvattentäkt och de största är ytvattentäkter, där vatten tas från sjö eller å. Det finns även en kombination av dessa, som innebär att vatten från en sjö eller å infiltreras genom till exempel en grusås och sedan tas ut som grundvatten. Berg-, grus- och sandtäkter finns i området och de är skyddade som riksintresse för värdefulla ämnen. Dalby stenbrott och Eriksdals stenbrott är två bergtäkter i området. Vombs fure avsatts till djurskyddsområde för att skydda hjortviltet. Syftet med djurskyddsområdet är för att hjorten ska få ett ostörd kalvnings- och uppehållsmiljö. Den naturliga utbredningen är idag endast i Skåne, vilket också medfört att Sverige har ett uttalat internationellt ansvar för den skånska kronhjortsstammens fortbestånd. Stammen beräknas uppgå till omkring 400 djur. Eftersom kronhjorten är mycket vaksam och skygg är den känslig för störningar. Vid upprepade störningar från t.ex. fritidsaktiviteter flyttar djuren till andra områden. I området finns områden som används av försvaret och är därför av riksintresse. Dessa områden har allmänheten begränsad tillgänglighet till SKYDDADE OMRÅDEN FRILUFTSLIV OCH REKREATION Område av riksintresse för friluftsliv enligt 3 och 4 kapitlet i Miljöbalken är Romeleåsen, Sövde Krageholmsområdet Sjö- och åslandskapet kring Romeleåsen Romeleåsen, Sövde- och Krageholmsområdet omfattas av tredje kapitlet 6 i Miljöbalken och ska så långt som möjligt skyddas mot åtgärder som kan skada natur- och kulturmiljön. Ås- och sjölandskapet omfattas av den geografiska bestämmelsen enligt Miljöbalken fjärde kapitlet, vilket innebär att det är speciellt utpekat att vara nationellt viktigt ur både natur- och kulturmiljövärden och för turism och friluftsliv. Skyddet är mycket starkt och intrång ska så långt som möjligt undvikas. Förutom att naturreservaten lockar till sig ett aktivt friluftsliv finns flera stora friluftslivsanläggningar i eller i anknytning till reservaten och fritidsfiske är stort i området. Det finns en utvecklad naturturism och jakt- och fisketurism i området framförallt kring godsen. Den tätortsnära naturen är i området väldigt viktig. Det finns utpekade områden för tätortsnära natur som ska skyddas och förvaltas för att gynna friluftsliv och biologisk mångfald. Idag präglas områdena många gånger av tystnad och orördhet som är viktiga förutsättningar för friluftsupplevelsen. Likaså är tillgängligheten en viktig fråga för friluftslivet. Länsstyrelserna fick i uppdrag av regeringen 2002 att tillsammans med kommunerna ta fram ett program för hur de mest värdefulla tätortsnära områdena för friluftsliv och naturvård kan ges varaktigt skydd och förvaltning. Likaväl som man reserverar plats för framtida utveckling av bostäder och arbetsplatser så är det självklart att reservera mark och vatten för framtida friluftsliv och biologisk mångfald. Regeringen menar att de bäst lämpade land- och vattenområdena för ändamålet bör få ett skydd enligt 7 kapitlet i Miljöbalken. 66 Skyddade funktioner

12 11.3 ANALYS SKYDDADE FUNKTIONER Området berör vattenskyddsområden liksom skyddsområde för Kronhjort. Likaså finns det grus- och bergtäkter i området. Försvaret har stora intressen i området som kan komma att beröras. Delar av förstudieområdet omfattas av starka skydd för att bevara de natur- och kulturvärden som finns i området och värna friluftslivet. Områdena kan komma att beröras av en framtida järnvägssträckning. I området för förstudien finns det avsatta områden i Lunds, Sjöbos och Tomelillas kommuner för tätortsnärta natur. Områdena kommer att delvis påverkas av en framtida järnvägssträckning. Skyddade funktioner Figur: 55 Badet i Knivsås Skyddade funktioner 67