UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN KVALITETSAVDELNINGEN ENHETEN FÖR INSPEKTION

UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN KVALITETSAVDELNINGEN ENHETEN FÖR INSPEKTION SKOLINSPEKTÖRER SÖREN BERNHARDTZ, TELEFON 073 91 71 994 MONICA HEDLUND, TELEFON 076 12 33 846 BENGT THORNGEN TELEFON 076-12 33 557 SID 1 (16) 2009-03-09 Rapport från inpektion av Slättgårdkolan 3-7 november 2008 Box 22049, 104 22 Stockholm. Telefon 08-508 33 000. Fax 08-508 33 693 Beökadre Hantverkargatan 2F www.tockholm.e

SID 2 (16) INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING...2 UPPDRAG OCH GENOMFÖRANDE...3 OMRÅDEN SOM OMFATTAS AV INSPEKTIONEN...4 Sytematikt kvalitetarbete och ledarkap...4 Kunkaper...4 Bedömning och betyg...4 Skolor arbete med att främja likabehandling (arbetet mot dikriminering och annan kränkande behandling)...4 Skolbarnomorgen verkamhet...4 BESKRIVNING AV SKOLAN...5 SAMMANFATTNING AV SKOLANS RESULTAT/ MÅLUPPFYLLELSE...6 Styrkor...6 Svagheter...6 Områden att utveckla...7 RESULTAT/ MÅLUPPFYLLELSE...8 Utveckling edan den enate inpektionen...8 Sytematikt kvalitetarbete och ledarkap...8 Mål och måldokument... 8 Kvalitetredovining... 9 Kunkaper...9 Elever i behov av ärkilt töd / elever med funktionnedättning... 11 Bedömning och betyg...11 Samverkan och övergångar... 12 Skolan arbete med att främja likabehandling (arbetet mot dikriminering och annan kränkande behandling)...12 Likabehandlingplanen... 13 Samverkan mellan kola och fritidhem...13 Skolbarnomorgen organiation och förutättningar...13 Barn och peronal... 14 Måltyrning... 14 Verkamhet...15 Normer och värden... 15 Barn inflytande... 15 Öppen fritidverkamhet...16 Till it...16

SID 3 (16) UPPDRAG OCH GENOMFÖRANDE Enheten för inpektion utvärderar den pedagogika verkamheten och främjar barn, ungdomar och vuxna lärande genom att granka måluppfyllelen utifrån nationella och kommunala tyrdokument kontrollera efterlevnaden av nationella och kommunala riktlinjer granka hur förkolan/ kolan utvärderar in egen verkamhet ge rekommendationer om vad om bör förändra och utveckla Vi genomför vårt uppdrag genom att läa material om förkolan/kolan täller till förfogande och även material från andra källor (ex. från Skolverket) intervjua elever/barn, peronal och kolledning. Vid grankningen av förkolor verkamhet intervjua föräldrar i tället för barn. obervera verkamheten Inpektionen följ upp på olika ätt beroende på kolform. I förta hand grankar vi måluppfyllelen, det vill äga att vi bildar o en å heltäckande bild om möjligt av hur målen i tyrdokumenten tolka och förverkliga på förkolan/kolan. Vi gör detta utifrån en prioritering av mål från läroplaner och andra nationella tyrdokument. Deutom bedömer vi hur riktlinjerna i dea tyrdokument följ, likom mål och riktlinjer i Stockholm tad kolplan och förkoleplan. Förutom detta grankar vi förkolan/kolan förmåga att jälv utvärdera in kvalitet för att förbättra verkamheten. I bedömningen av verkamheten kvalitet utgår vi även från Skolverket Allmänna råd om kvalitetredovining. Hög kvalitet innebär enligt Skolverket definition främt att verkamheten utmärk av att den väl: trävar mot och uppfyller nationella mål varar mot nationella krav och riktlinjer uppfyller andra mål, krav och riktlinjer om är förenliga med de nationella (t.ex. kolplan, lokal arbetplan och andra lokala planer) känneteckna av en trävan till förnyele och tändiga förbättringar utifrån de förutättningar man har. 1 1 Från Skolverket intrument BRUK för kvalitetarbete i förkola och kola, 8.

SID 4 (16) OMRÅDEN SOM OMFATTAS AV INSPEKTIONEN Staden utbildninginpektion grankar verkamheterna ur ett helhetperpektiv. Inpektionen fokuera ärkilt på nedantående områden, men inpektörerna kan även kommentera andra områden om det finn tarka käl till det. Sytematikt kvalitetarbete och ledarkap Detta område granka främt utifrån Skolverket Allmänna råd om kvalitetredovining, Stockholm tad kvalitettrategi amt utifrån riktlinjer i Läroplan för det frivilliga kolväendet (Lpf 94). Kunkaper Detta område granka främt utifrån mål och riktlinjer i läroplanen och Stockholm tad kolplan. Under åren 2008-09 genomför även en ärkild grankning av hur kolorna arbetar för att elever med funktionhinder kall få töd och hjälp om är anpaade efter dera ärkilda ituation. Bedömning och betyg Detta område granka främt utifrån mål och riktlinjer i läroplanen och Stockholm tad kolplan. Skolor arbete med att främja likabehandling (arbetet mot dikriminering och annan kränkande behandling) Detta område granka främt utifrån Skolverket Allmänna råd för arbetet med likabehandling. Skolbarnomorgen verkamhet Fritidhemmet uppdrag granka främt utifrån mål och riktlinjer i läroplanen och Skolverket Allmänna råd Kvalitet i fritidhem

SID 5 (16) BESKRIVNING AV SKOLAN Slättgårdkolan är en kommunal F-9-kola med drygt 400 elever. Skolan led av rektor och två biträdande rektorer, de enare på deltid. Skolan byggde i lutet av extiotalet för elever upp till och med kolår 6 med tillhörande kolbarnomorg. Sedan ett par år har organiationen ucceivt förändrat och omfattar från och med innevarande läår alla kolår, F-9 med fritidhem och öppen fritidverkamhet. Till kolan hör ockå kolbarnomorg på obekväm arbettid. Upptagningområdet betår av åväl hyrehu och botadrätter om villor och radhu. Verkamheten är i år organierad i fyra arbetlag: F-3, 4-6, 7-9 amt C-laget om arbetar i tre må undervininggrupper, 1-3, 4-6 amt 7-9, å kallade LSI-grupper 2. Den urprungliga kolbyggnaden kompletterade tidigt med tre paviljonger. Paviljongerna är i dåligt kick och kolan väntar på en nybyggnation, en byggnation om bland annat ka förenkla integrationen mellan kola och kolbarnomorg. Skolan väntar ockå på en återuppbyggnad av idrotthallen om brann ned för ett par år edan. Idag bedriv idrottunderviningen, under den kalla årtiden, i ett proviorikt tält amt i vi utträckning i Bredänghallen, några hundra meter från kolan. Slättgårdkolan utnyttjar även Bredängkolan lokaler för vi NO-undervining och Hem- och konumentkunkap. Skolgården är på många ätt en tillgång om inbjuder till lek i olika former och om gränar till ett litet kogparti vilket använd flitigt i olika ammanhang under dagen. 2 LSI betyder Lä- och krivinlärning.

SID 6 (16) SAMMANFATTNING AV SKOLANS RESULTAT/ MÅLUPPFYLLELSE Vårt uppdrag om inpektörer är att granka och utvärdera kolan reultat. Med reultat menar vi kolan förmåga att uppnå och träva mot de nationella och kommunala målen amt efterleva de riktlinjer och krav om finn i tyrdokumenten. Våra bedömningar preentera utförligare under rubriken RESULTAT/ MÅLUPPFYLLELSE. Styrkor Vår inpektion har viat att kolan utmärk av ett antal tyrkor, bland annat dea: Elever, barn och peronal triv i kolan/kolbarnomorgen Eleverna/barnen känner ig trygga Skolan har bra reultat på de nationella proven i år 5 I huvudak råder lugn och tudiero Eleverna känner ig oftat väl informerade om mål och kriterier Skolan har ambitiöt upplagda tematudier i år 7-9 Skolan har många kompetenta pedagoger Skolan har goda rutiner för att upptäcka elever i behov av töd i kärnämnena Det finn goda möjligheter till pedagogika dikuioner genom ett bra upplagt konferenprogram Likabehandlingplanen håller god kvalitet Skolan har en mycket bra utemiljö Det finn ett varierat utbud av aktiviteter på åväl fritidhemmen om i den öppna fritidverkamheten Det finn tid för peronalen att tälla om ig och planera fritidverkamheten efter dagen arbete med kolamverkan Svagheter Vår inpektion har viat att det finn via områden om kolan delvi briter i, bland annat följande: Samverkan mellan lag/grupper och enkilda pedagoger är begränad Peronalen aknar en tydlig viion för itt utvecklingarbete Individualieringen i kolarbetet är begränad

SID 7 (16) F-9-perpektivet med kontinuitet och helhettänkande bör utveckla Förankrade utvärdering och analy rutiner akna Möjligheter att dikutera betyg och bedömning med andra kolor akna Kvaliteten i det förebyggande arbetet mot trakaerier och andra kränkningar är låg Skolan arbetplan och kvalitetredovining är inte förankrad bland fritidhemperonalen Peronalen kunkaper om funktionnedättningar är begränad Det finn delvi britande kännedom om Skolverket Allmänna råd Kvalitet i fritidhem och Skolverket Allmänna råd för öppen fritidverkamhet Det råder britande likvärdighet gällande truktur och arbetätt på fritidhemmen Fritidhemperonalen deltar endat i begränad utträckning vid utvecklingamtal Barngrupperna är tora under fritidhemtid och barnen möjlighet till avkoppling, lugn och ro är liten Barnen inflytande och delaktighet på fritidhemmen varierar Områden att utveckla Vi bedömer att följande utvecklingområden, om kan utgå från åväl vagheter om tyrkor, bör prioritera: F-9-perpektivet, kontinuitet och helhettänkande Hitta en gemenam färdriktning, viion Utveckla ett mer individualierat arbetätt och utveckla eleverna inflytande över det egna lärandet Skolbarnomorgen kvalitetarbete med planering, utvärdering, analy, och åtgärder av verkamheten i förhållande till måldokument Utveckla amverkan mellan kola och fritidhem, likom mellan lag/grupper och enkilda pedagoger Pedagogika dikuioner utifrån kolbarnomorgen uppdrag

SID 8 (16) RESULTAT/ MÅLUPPFYLLELSE Utveckling edan den enate inpektionen Staden inpektörer beökte kolan enat i februari 2003. Skolverket beökte kolan under läåret 2006. Vår bedömning är att kolan åtgärdat de fleta britområdena från Skolverket inpektion, men att det kvartår att göra en ytematik uppföljning och utvärdering av eleverna kunkaper i amtliga ämnen utifrån de nationella målen i år 5. När det gäller förbättringområdena kvartår en hel del punkter om till exempel rör eleverna delaktighet, individualiering, amt variation i arbetätt. Sytematikt kvalitetarbete och ledarkap Slättgårdkolan håller edan ett par år tillbaka på att omorganiera in verkamhet. Succeivt förändra den gamla F-6-kolan till en F-9-organiation. Vårterminen 2009 lämnar de förta 9:orna kolan. Verkamheten har edan ommaren 2008 en ny rektor. Skolan har tidigare haft arbetlagledare men har inför innevarande år avkaffat dea för att i tället låta de två biträdande rektorerna regelbundet delta på delar av arbetlagen möten. De biträdande rektorerna tjäntgör mer än hälften av in arbettid i barn/elevgrupp. Den nya ledningtrukturen har mottagit med blandade känlor i peronalgruppen men de fleta aner att det är för tidigt att utvärdera de förtjänter och eventuella briter. De fleta er fram mot att ledningen ammanfattar de dikuioner om varit de enate åren och att man tillamman formulerar en viion och en färdriktning för verkamheten, alternativt aktualierar arbetet med den viion om påbörjade för ett par år edan. Vi har under veckan ett många exempel på bra lärarledarkap. Här råder oftat lugn och tudiero. Bland de yngre eleverna utmärk lektionerna ofta av lärarledd undervining med relativt tyrda elevaktiviteter. De äldre eleverna, kolår 7-9, led av pedagoger med olika ledartilar men ofta med mindre tydliga och tyrande metoder än lärarna ho de yngre. Andra förhållningätt och tonårrelaterad oro bidrar till vårigheten att ibland kapa tudiero ho de äldre eleverna. Vi har i år 7-9 ett flera mycket kompetenta lärare om har eleverna förtroende och klarar uppdraget bra. Men vi har ockå ett hur andra har det vårare i in lärarroll. Eleverna tar ockå upp vid amtal med o, att flera lärare borde vara trängare. Mål och måldokument Utöver de nationella tyrdokumenten om reglerar kolan verkamhet finn en arbetplan och en kvalitetredovining amt en likabehandlingplan. Skolan har ockå arbetat fram ett gemenamt dokument med ämnemål för kolår 1-9 och betygkriterier för kolår 8 och 9. Det enare dokumentet är utformat å att även föräldrar lätt ka kunna ta del av innehållet och ockå kriva under när man lät

SID 9 (16) igenom texten. I ett ärkilt dokument bekriv mål och handlingplan för elevhäloarbetet. Något om vi bedömer inte är helt förankrat i peronalgruppen. Utvärderingar av trygghet och klimat gör årligen genom en trivelenkät. Kvalitetredovining Kvalitetredoviningen utgår från läroplanen mål och redoviar reultat och måluppfyllele inom varje läroplanområde amt bedömning och analy av måluppfyllelen. Däremot aner ig inte all peronal och eleverna delaktiga i arbetet med kvalitetredoviningen. Peronalen tar del i form av möjlighet att lämna ynpunkter men för att det ka bli ett levande utvecklingdokument för kolan bör delaktigheten från både peronal och elever öka. Trot att det bedriv ett mycket gott arbete med att kartlägga och följa upp elever i behov av ärkilt töd akna redovining av detta i kvalitetredoviningen likom av elever med annat modermål. Det finn en överiktlig utvärderingplan om viar när olika teter och diagnoer utför. Statitik över reultaten på dea diagnoer bör vara en av grunderna för kvalitetredoviningen och den bör ockå via hur dea ligger till grund för bedömning, analy och åtgärder för tändig utveckling. Skolan har inte enligt peronal och elever någon ytematik i att återföra utvärderingreultat. Vi aner att detta behöver utveckla å att man er en tydlig koppling mellan planering, utvärdering och förbättringar. En tyrka är att kolan har avatt tid för pedagogika dikuioner, ofta i tvärgrupper, ibland med kolan egen peronal om föreläare. Kunkaper Skolan har med in nya F-9-organiation en tor utmaning i att hitta kontinuitet och helhetperpektiv i lärandet. Pedagoger vi amtalat med menar att man ännu inte hittat en gemenam röd tråd för vare ig det pedagogika eller den ociala delen. Ett arbete man er fram emot och om är nödvändigt att få till tånd. Vi upplever verkamheten om tydligt uppdelad i mint fem, var för ig mycket olika delar; kolbarnomorg, F-3, 4-6 och 7-9 amt LSI-grupperna 3. Bland de yngre eleverna är amarbetet mellan klaerna ockå relativt begränat. Samverkan mellan olika grupperingar er vi om ett utvecklingområde på kolan. I år 1-6 är klaerna förhållandevi må och har töd vid t.ex. gruppdelningar av peronalen från kolbarnomorgen. Pedagogik amverkan i övrigt är mer relaterad till enkilda pedagoger och inte utifrån någon gemenamt framtagen plan för hur amarbetet kola kolbarnomorg kan e ut. Vi er detta om en vaghet. Ämnena venka, matematik och engelka är kolårvi parallellagda i år 4-6, för att lättare möjliggöra pecialpedagogerna tödinater. I kolår 5 utnyttja ockå 3 LSI betyder lä- och krivinlärning

SID 10 (16) detta till tillfälliga grupperingar över klagränerna i matematik, något vi aner kulle göra mer i dea klaer. Eleverna i kolår 7-9 är fler i klaerna men dela ofta upp i halvklaer eller andra kontellationer med färre elever. När det gäller kolan reultat finn ännu å länge endat de nationella proven i kolår 5 och en elevkull betyg i kolår 8 att referera till. De förta nationella proven i år 9 gör nu under kommande vårtermin. Några avgångbetyg kan därför inte redovia. Tabellen viar andel elever i procent om uppnår godkänd nivå i år 5 2006 2007 2008 Svenka 88 Engelka 97 Matematik 91 Underviningen om vi ett ho de yngre eleverna är till övervägande delen lärartyrd och lektionerna följer ofta amma mönter med en genomgång om edan följ av jälvtändigt, inte alltid individanpaat arbete, i läroböcker. Vi iner att detta arbetätt möjligen kan bidra till trygghet och tudiero i de relativt heterogena grupperna och därigenom ockå ha en poitiv påverkan på det förhållandevi goda reultaten. Enligt läroplanen ka läraren dock utgå från att eleverna kan och vill ta ett peronligt anvar för in inlärning och för itt arbete i kolan. Läraren ka ockå e till att alla elever får ett reellt inflytande på arbetätt, arbetformer och underviningen innehåll, amt e till att detta inflytande ökar med tigande ålder och mognad. Eleverna ka ge tillfälle att pröva olika arbetätt och arbetformer. Detta behöver utveckla vid Slättgårdkolan Även de äldre eleverna menar att dera inflytande över exempelvi lektionplaneringar och redoviningformer är ällynta, något kolan bör ta fata på och utveckla för att ytterliggare höja kvaliteten i eleverna lärande. De äldre eleverna lärande är delvi tematikt organierat. SO, NO och venka är alltid med i de olika arbetområdena, övriga ämnen deltar när det känn naturligt, menar lärarna. Vi er detta om något mycket poitivt om bidrar till eleverna ökade förtåele och motivation i kolarbetet. Elever vi amtalat med menar dock att det ibland kan vara lite tjatigt med amma tema hela dagen.

SID 11 (16) Vi har ockå ett många bra exempel på pråkutvecklande arbetätt. Skolan har ingen lärare i venka om andrapråk, men kompetenen finn i peronalgruppen. Elever i behov av ärkilt töd/elever med funktionnedättning Skolan elevhäloteam (EHT) betår av två pecialpedagoger, kolköterka, kolpykolog och repreentant(-er) från kolledningen. Som grund för teamet verkamhet finn ett måldokument, där det bland annat framgår hur ett elevärende ka hantera. Specialpedagogerna arbetar i förta hand med entaka elever eller mycket må grupper i pecialpedagogerna egna lokaler. Specialpedagogerna genomför ett antal teter och creeningar för att hitta de elever om är i behov av extra töd. Specialpedagogerna arbetar idag endat med elever upp till och med kolår 6. De önkar att på ikt få möjlighet att arbeta mer konultativt och mer flexibelt, mer ute i klaerna. Teamet är ockå delaktigt i arbetet mot trakaerier och andra kränkningar. De äldre eleverna töd bedömer man att ämnelärarna klarar att ge jälva, delvi med hjälp av å kallad reurtid betår av hål i chemat. Enligt rektor kommer mer reurer att tillföra verkamheten under året. Slättgårdkolan är byggd i flera olika plan och aknar hi, vilket gör att tillgängligheten för rörelehindrade är begränad. Enligt kolledningen har man ännu inte haft några problem med denna begränning. Skolan EHT har en hög kompeten kring elever i behov av ärkilt töd och god tillgång till externt töd och hjälpmedel av olika lag. Skolledningen och peronalen menar att kunkapen kring elever med funktionnedättningar dock är relativt låg ho övriga pedagoger. Vi aner att detta är en vaghet. Skolan bör förbättra kunkaperna på detta område.. Bedömning och betyg De äldre eleverna aner ig oftat väl informerade om vilka betygkriterier om gäller för repektive arbetområde, tydlighet och dikuionmöjligheter varierar dock från ämne till ämne. Detta är ockå något om varierar än mer bland de yngre eleverna. Via lärare har deltagit i taden projekt om betyg och bedömning och därigenom ockå deltagit i nätverk mellan kolor. Idag finn dock inget organierat amarbete med andra kolor, vilket vi er om en vaghet. Lärarna har dock periodvi interna dikuioner i bedömningfrågor. Efterom kolan är liten och via lärarkategorier är enamma på kolan akna det i via fall dikuionpartner. Trot att kolan nyligen haft en uppkattad fortbildningdag på temat bedömning menar vi att lärarna generellt behöver mer tid för flera ämnevia dikuioner i ett F-9-perpektiv. Det finn en oäkerhet kring dea frågor, i ynnerhet bland dem om arbetar med de yngre eleverna När det gäller utvecklingamtal förbered dea genom information och frågor till hemmen, frågor och reultat om edan ta upp på amtalen då ockå eleven

SID 12 (16) individuella utvecklingplan (IUP) upprätta. Vi bedömer att arbetet med eleverna IUP kan utveckla ytterligare. Eleverna är nöjda med hur utvecklingamtalen genomför och de aner att de får relevant information vid dem. Eleverna reultat analyera till vi del. Skolan har till exempel analyerat betygreultaten i år 8 och om en följd av detta ökat reurerna i matematikunderviningen. Elevhäloteamet analyerar reultaten enligt LUS och använder bl. a. dea för att rikta pecialunderviningen i venka. De nationella proven dikutera även bland lärarna för de yngre åldrarna för att e vad om behöver förändra i den grundläggande underviningen. Samverkan och övergångar Fritidperonalen arbetar under via lektioner i kla genom att ibland ta halva gruppen. Andra lektioner fungerar fritidperonalen om reur i klarummet. Det fungerar på olika ätt i olika enheter beroende på vilka om arbetar där. Vi bedömer att kolan inte på bäta ätt tar tillvara fritidpedagogerna pecifika kompeten. Övergångarna mellan förkola och kola fungerar bra, men det finn ingen uttalad ytematik för dea. Skolan amarbetar ockå med fältaitenter, ocialtjänten och polien Skolan arbete med att främja likabehandling (arbetet mot dikriminering och annan kränkande behandling) Skolan arbetar på olika ätt för att eleverna ka känna ig trygga och triva på in arbetplat. Skolan har under många år bedrivit ett aktivt värdegrundarbete. Detta bör fortätta och även innehålla dikuioner kring förhållningättet gentemot eleverna. Några av de elever vi pratat med uppger att via vuxna ibland kan kränka elever. Som en viktig del i värdegrundarbetet genomför en enkät bland eleverna varje läår. Den brukar via att de allra fleta elever/barn triv och känner ig trygga i verkamheten olika delar. Att kolan är liten och alla känner alla ökar förutättningarna för ett bra klimat, menar åväl vuxna om barn/elever. Analyen av denna enkät kan dock ytterligare ytematiera och fördjupa. Det förebyggande arbetet er mycket olika ut i de olika grupperna på kolan. Vi menar att kolan bör amla ihop de olika erfarenheterna om gjort och hitta metoder och program om håller en bitvi högre och jämnare kvalitet. På kolan finn regler med konekvener vid överträdele. Det är däremot mycket olika i elevgrupperna åväl om i peronalgruppen hur man upplever att dea dokument är aktuella och levande. Peronal och elever upplever en vi oäkerhet kring vilka regler om gäller var. Eleverna aknar ockå delvi inflytande över vilka regler om ka gälla och hur de ta fram.

SID 13 (16) Skolan har en kamrattödjarorganiation enligt Friendmodell, med repreentanter i alla klaer i år 4-9. Enligt eleverna fungerar ytemet bra. De yngre eleverna arbetar med Komet och andra förebyggande program. En tor del av de pedagoger om arbetar med de yngre eleverna har gått Kometkuren. Eleverna berättar att de fleta vuxna agerar om något inträffar men att många vuxna kan göra mer i detta ammanhang. Trot det goda arbetet förekommer trakaerier och kränkningar, menar både elever och peronal. Skolan får dock allt mer ällan anledning att utreda rena mobbningfall. Likabehandlingplanen Likabehandlingplanen är ett väl genomarbetat dokument med definitioner, handlingplaner för olika typer av kränkningar amt en utvärderingplan för likabehandlingarbetet. Förankringen kan dock även här utveckla på olika plan enligt delar av peronalen och eleverna. Samverkan mellan kola och fritidhem Vi bedömer att amverkan mellan kola och fritidhem ker i relativt hög grad. Fritidhemperonalen deltar i kolan verkamhet, men uppdraget kan e olika ut beroende på peronliga kontakter yrkekategorierna emellan. Vanligat är att fritidhemperonalen fungerar om reur för klaen eller för barn i behov av ärkilt töd. Det kan ockå fungera å att fritidhemperonalen anvarar för en halvkla utanför timplanen. En förberedeletid på 30 minuter mellan amverkanuppdraget i kolan och fritidhemverkamheten finn inlagd i chemat för all fritidhemperonal enligt kolledningen, vilket vi er om en tyrka. Fritidhemperonalen deltar i liten utträckning vid utvecklingamtalen tillamman med kolan, vilket vi bedömer om en vaghet. Det ker endat när förälder eller lärare ärkilt önkar medverkan från fritidhemperonalen. Fritidhemperonalen upplever att amverkan ker på kolan villkor. Vår bedömning är att det finn behov av pedagogika amtal om de olika peronalkategorierna förväntningar av varandra, likom en amyn om vad amverkan mellan kola och fritidhem innebär. Det kan gynna en utveckling mot en gemenam yn på barnen hela dag. Skolbarnomorgen organiation och förutättningar Fritidhemmen vid Slättgårdkolan betår av Fågelboet år F-1, Gökboet år 2-3, FA Förkolekla, och Sjutton år 1-3. På fritidhemmen finn totalt 176 inkrivna barn. Öppning ker på Fågelboet kl. 06.30 och tängning ker på Sjutton kl. 18.00. Mellanmål ervera i kolan matal. Fritidhemmen är inrymda i paviljonger på kolgården. Anvarig för fritidhemmen är en av de två biträdande rektorerna om arbetar i barngrupp 70 procent av in arbettid. Rektor har det övergripande anvaret.

SID 14 (16) Peronalen har arbetlagmöten en gång per vecka där kolledningen är repreenterad vid förta delen av mötet. Skolledningen är ockå med på mötena för fritidhemperonal. Det er vi om en tyrka, och bedömer att kolledningen är väl förtrogen med verkamheten amt bedriver ett nära ledarkap. Vi aner att fritidhemperonalen har goda möjligheter att planera och utveckla verkamheten, men att utrymmet för pedagogika dikuioner är britfälligt. Barn och peronal I tabellen nedan redovia antalet barn i grupperna amt antalet peronal på fritidhemmet beräknat i årarbetare. Avdelningen namn Avdelning Typ Barn/ avd Antal heltidantällda fritidpedagoger eller motvarande** Antal heltidantällda barnkötare och övrig peronal Summa Fågelboet* F-1 45 0,5 1,0 1,5 Gökboet 2-3 43 1,0 2,0 3,0 FA* F-kla 25 1,0-1,0 Sjutton 1-3 63 2,8 1,0 3,8 Totalt 176 5,3 4,0 9,3 * 50% av tiden borträknad för den kolförberedande delen av verkamheten ** Med motvarande mena fritidpedagog eller lärare med examen från en tatlig lärarutbildning mot de yngre åldrarna Andel fritidpedagoger eller motvarande: 57% (Jfr Stockholm Stad höten 2007 40%) Antal barn/peronal: 18,9 (Jfr Stockholm Stad höten 2007 16,6) Vi er att det på fritidhemmen finn tora barngrupper vilket förvårar möjligheten att möta alla barn behov. Det kan ockå leda till tre och hög ljudnivå amt bidra till en känla av anonymitet. Vi bedömer detta om en vaghet, amtidigt om vi er att det finn en ambition att dela de tora barngrupperna i mindre grupper vid aktiviteterna och det bedömer vi om en tyrka. Peronalen är erfaren och har en relativt god utbildningnivå. Vi bedömer att fritidhemmen lokaler är ändamålenliga i varierande grad på de olika fritidhemmen. Fritidhemmet Fågelbo har begränade möjligheter att dela upp barngruppen utifrån olika behov. Samtliga fritidhem har lokaler med begränade möjligheter för barnen att kunna koppla av och ta det lugnt. Måltyrning Skolan arbetplan och kvalitetredovining omfattar kolbarnomorgen, men denna verkamhet är endat ynliggjord i begränad omfattning vilket vi aner vara en brit. Dea dokument bör ytterligare förankra bland peronalen, tydliga och utvärderingbara mål bör dokumentera, likom utvärdering och analy för åtgärder och kommande planering. Vi bedömer att fritidhemperonalen i varierande grad är förtrogen med Skolverket Allmänna råd Kvalitet i fritidhem. Vid amtal med peronal framkom ett behov av att dikutera och konkretiera dea på verkamhetnivå. Ett behov

SID 15 (16) framkom även av kompetenutveckling riktad till fritidhemperonalen gällande kvalitetarbete och dokumentation. Verkamhet Vi bedömer att fritidhemmet kompletterar kolan tidmäigt och innehållmäigt i relativt hög grad. Barnen erbjud ett tort antal varierade aktiviteter åväl utomhu om inomhu, exempelvi kapande verkamhet, pel och lekar, rörele och idrott, pyel och utflykter till närliggande parker. Fritidhemmen har tillgång till en god utemiljö med fotbollplan, landbandyplan, klättertällningar, gungor, linbana och ett grönområde intill kolgården. Fritidhemperonalen har enligt vår bedömning tagit tillvara utemiljön möjligheter på ett bra ätt genom att arrangera ett flertal olika utomhuaktiviteter. Repektive fritidhem har rörele i idrotttältet en timme varannan vecka. Gruppen dela ibland upp i pojkar och flickor för att tillgodoe dera olika behov. Samarbete finn även genom det å kallade Idrottlyftet. Fritidhemmen har förhållandevi olika arbetätt och trukturer för verkamheten. Planering, barnmöten, information och amarbete mellan kola och fritidhem kan kilja ig åt. Vi bedömer att likvärdigheten för barnen kulle öka med en mer gemenam ram för verkamheten. Vi er ockå att amarbetet mellan kolan fritidhem kan tärka. Normer och värden Vi bedömer att fritidhemmen i hög grad arbetar för de normer och värden om bekriv i läroplanen(lpo94). Barnen vi talat med vittnar om en kola med ett klimat där de triv och känner ig trygga. Kränkningar är relativt ovanliga enligt dem. Barnen har förtroende för peronalen och vid konflikter upplever de ig kunna ta hjälp av vilken peronal om helt. På kolan förekommer flera olika metoder att förebygga mobbning och kränkningar, om Komet, Livkunkap, Charlie och kamrattödjare. Det har enligt vår bedömning gett ett poitivt reultat. Barn inflytande Vi bedömer att det varierar i vilken utträckning fritidhemmen arbetar aktivt för barn rätt till anvar, delaktighet och inflytande utifrån erfarenheter, ålder och mognad. Det finn exempel på forum där barnen kan framföra ina åikter, men även exempel där detta briter. I Skolverket Allmänna råd kan man läa att För att kunna agera demokratikt behöver barn delta i demokratika proceer om till exempel amlingar, planeringar, möten och utvärderingar. Området kan enligt vår bedömning utveckla ytterligare vilket ockå är kolan egen uppfattning enligt de kvalitetredovining.

SID 16 (16) Öppen fritidverkamhet Den öppna fritidverkamheten, Efti, är belägen i en före detta förkola om ligger i kolan närhet. Verkamheten är öppen klockan 13.00-17.00 med förlängd öppettid på loven. Verkamheten är välbeökt, och erbjuder ett rikt utbud av aktiviteter för barnen i åldern 10-12 år. Det finn exempelvi biljard, pingi, TVpel, mat- och bakgrupp, turneringdag, pyel och idrott i kolan idrotttält. Samverkan mellan fritidhemmet och den öppna fritidverkamheten finn vid övergången mellan dea verkamheter, vilket vi bedömer om en tyrka. Vi bedömer att Efti har en meningfull fritid att erbjuda barnen, men kontaterar amtidigt att peronalen har britande kännedom om Skolverket Allmänna råd för öppen fritidverkamhet. Till it Slättgårdkolan är en kola under omvandling. Vi er att det finn goda möjligheter till utveckling och hög kvalitet. Vi hoppa att kolan kan ha hjälp av vår rapport i förändringarbetet.