Barnavård s vett Utgivare: Centrala Barnhälsovården FyrBoDal Adress: Uddevalla sjukhus, 451 80 Uddevalla. Tfn: 0522 923 23 29 årgången Nr 1, 2009 April Innehållsförteckning: Utgivare: Centrala Barnhälsovårdsteamet sid 1 Studiedagar och informationsmöten 2 Personalnytt 3 Riskbruksprojektet 4 Asylsökande och vaccinationsordinationer 5 Handläggning av misstänkt komjölksprotein- 6 allergi hos barn på BVC Internpost och sekretess 6 NTF FyrBoDal 7 Dokumentation svar från Socialstyrelsen 8 Nytt angående EPDS-screening i FyrBoDal 8 Ny författning angående information som 9 avser uppfödning genom bröstmjölk och/eller bröstmjölksersättningar SOSFS 2008:33 Föräldrautbildning i slutet av 60-talet 10 Filmtips 10 Samtal om mat och lek 10 Familjecentraler 12 Nättips 12 Arkivering av BVC-journaler 13 Lästips 14 Glad Påsk! önskar Centrala Barnhälsovårdsteamet
1 Utgivare av Barnavård s vett: Centrala Barnhälsovården, Primärvården FyrBoDal Centrala Barnhälsovården Uddevalla sjukhus 451 80 Uddevalla 0522 923 23 Samtliga medarbetare kan nås genom teamassistenten. Per Möllborg per.mollborg@vgregion.se 0522 923 20 verksamhetschef samt mobil 070 657 22 78 barnhälsovårdsöverläkare Eva Fagerlund eva.fagerlund@vgregion.se 0522 922 63 barnhälsovårdsöverläkare Nina Knutsson nina.knutsson@vgregion.se 0522 923 24 verksamhetsutvecklare Anna Magouli anna.magouli@vgregion.se 0522 922 39 dietist Mona Bryggman mona.bryggman@vgregion.se 0522 923 14 psykolog Mikaela Johansson mikaela.johansson@vgregion.se 0522 923 23 teamassist, fr o m 1 april Birgitta Hermansson birgitta.hermansson@vgregion.se 0522 923 23 teamassistent, t o m 30 april fax 0522 922 80
2 Studiedagar och informationsmöten för personal inom Barnhälsovården FyrBoDal, våren 2009 Här annonseras endast aktiviteter där Centrala Barnhälsovården är arrangör eller medverkar. Nedanstående är under planering, varför ändring kan komma att ske. Inbjudan sänds ut efter hand per e-post. Sök även på Centrala Barnhälsovårdens hemsida på intranätet. Datum Ämne Målgrupp Arrangör/Föreläsare 4 februari Amningscirkel, del 1/2 Personal med arbete på BVC BHV, BB, BBH och MHV Grundutbildning 10 mars Hälsoboxen Personal med arbete på BVC Karin Sjögren, tandläkare, Göteborg och Centrala Barnhälsovårdsteamet Lokal BHV-träff Personal på BVC: Centrala Barnhälsovårdsteamet 18 mars Strömstad-Tanum 23 mars Trollhättan-Lilla Edet primärvårdsdrivna BVC 3 april Uddevalla Centrala Barnhälsovårdsteamet 16 april Dalsland 27 april Munkedal-Orust 13 maj Vänersborg 18 maj Lysekil-Sotenäs 3 juni Trollhättan privata vårdgivare 1 april Amningscirkel, del 2/2 Personal med arbete på BMM, BHV, BB, BBH och MHV alt. 22 april Fördjupning BVC, BB, Förlossning och Neonatal April och MI-utbildning Personal med arbete på BVC Karin Serner Maj (Motiverande samtal) 28 april Riskbruksprojektet Personal med arbete på BVC Centrala Barnhälsovården alt 6 maj
3 Tack för mig! I månadsskiftet april/maj gör jag min sista arbetsdag på Centrala Barnhälsovården. Det har varit en lång tid, nästan 31 år och jag har hela tiden stortrivts. Att arbeta i ett team med fem olika professioner har varit både roligt och utvecklande. En del kallar det slöhet att stanna så länge på en tjänst, men varför byta när man har möjlighet att delta i och påverka det förebyggande arbetet för de små barnens hälsa och utveckling. Det har hänt en hel del genom åren, ett par organisationsförändringar har genomförts, vi har flyttat några gånger, chefer och arbetskamrater har kommit och gått, men uppdraget har hela tiden varit detsamma för barnens bästa. Ibland har det varit motigt, men det är väl som det skall vara för att man skall uppskatta det vardagliga. Eller för att citera mitt levnadsmotto Inte en dag utan en ny lärdom. Jag kommer nu att ägna min tid åt att återta min försummade trädgård och försöka förvandla en mossig grönyta till något mer lummigt och blommigt, men det bästa av allt, vi skall få tillökning i familjen, en cocker spaniel. Vi har varit utan hund i två år och det har varit en stor saknad efter Tassa som delade vårt liv i 14.5 år, men nu är det dags igen. Det skall blir härligt att återigen få gå långa, sköna hundpromenader. Vad gäller tid till förfogande, blir det väl för mig som för alla andra pensionärer med uppdämt fritidsbehov, den kommer inte räcka till. Till er på BVC, barnmottagning, kollegor i regionen och på riksplanet och alla ni andra jag haft förmånen att få arbeta med vill jag säga TACK för ett gott samarbete under åren. Det har varit både roligt och stimulerande. Jag kommer att sakna er alla, några av er har jag ju faktiskt haft kontakt med sedan 1978. Mina vänner och arbetskamrater i BHV-teamet, vars vänskap jag fått och goda kamratskap jag åtnjutit, vill jag önska LYCKA TILL i framtiden med ert fortsatta arbete för våra minsta. De behöver er. Jag vill samtidigt passa på och berätta att min efterträdare Mikaela Johansson tar över fr o m den 1 maj och det känns tryggt. Hon kommer att presentera sig i nästa nummer av Barnavård s vett. Jag kommer att sakna er mycket! Birgitta Hermansson
4 TACK GITTAN! Efter 31 år i Centrala Barnhälsovårdens tjänst går nu Birgitta i pension - en välförtjänt sådan! Hon har i alla år varit vårt ansikte utåt, den Ni först pratat med när ni försökt nå oss andra på telefon, den som hållit ordning på oss, alltid vetat var vi är och om vi försökt smita undan ändå som regel lyckats hitta oss. Ja, navet i vår organisation, den som sett till att verksamheten flutit så smidigt som möjligt. Birgitta har alltid tänkt på barnens bästa och ofta kommit med nya infallsvinklar till hur vi kan främja Barnhälsovården. Utan henne hade vi inte haft Barnavård s vett och inte heller alla de lärorika artiklar och trevliga småhistorier som hon bidragit med under åren. Birgitta, Du kommer bli saknad, inte bara av oss som sitter vägg i vägg med Dig utan också av alla medarbetar ute i organisationen och av alla längre bort som Du fått kontakt med under alla de år Du arbetat! För att må bra behöver vi harmoni, Du har bidragit med det! Njut nu av Dina kommande hundpromenader! Medarbetarna på Barnhälsovården Hela teamet vill också passa på att hälsa Mikaela Välkommen till Barnhälsovården! Riskbruksprojektet Projektpengar till BHV i FyrBoDal 2009 2010 Under senhösten 2008 ansökte Centrala BHV-teamet om pengar från Riskbruksprojektet. Tanken var då att använda dessa för coacharbete. Vi har tilldelats medel som ska finnas tillgängliga under en tidsperiod av två år. Under den tid som gått har vi funderat och kommit fram till att bästa sättet att använda pengarna är att fördela dem till så många som möjligt. Vi har därför placerat en del av dem i en fördjupad utbildning av MI (motiverande samtal) som kommer alla tillgodo som arbetar med barnfamiljer inom BHV. Vi har också bekostat en introduktionsutbildning i användandet av Hälsoboxen (MI-teknik). Arbetet med ett överföringsdokument från MHV till BHV pågår och det samarbetet kommer att ingå i en framtida gemensam utbildningsinsats. Nina Knutsson verksamhetsutvecklare
5 Asylsökande och vaccinationsordinationer Barnhälsovården och NU-sjukvårdens Barn- och ungdomsklinik får en hel del remisser angående översyn av vaccinationsschema av asylsökande, kvotflyktingar m m. Oftast är det BVC-sjuksköterskor eller skolsköterskor som skriver remisserna. Att detta är ett svårt område instämmer jag i. Däremot är Socialstyrelsens författningssamling (S0SFS 2006:22) helt klar över vad sköterskor med vidareutbildning som distriktssköterskor eller barnsjuksköterskor får vaccinera och inte får vaccinera utan läkarordination. Om ni inte har författningen gå in på socialstyrelsens hemsida www.sos.se I denna författning, anges i 9, att avsteg från vaccinationsprogrammet får endast göras genom läkarordination. Företrädesvis av den ansvariga läkaren inom barn- eller skolhälsovården. Jag uppfattar inte att BVC-sköterskor på något vis tänker vaccinera utan läkarordination, men läkarna på BVC och i skolhälsovården får ta sitt ansvar och ta ställning till hur vaccinationsschemat skall kompletteras. Om man efter en sådan genomgång fortfarande har frågor har man naturligtvis full rätt att remittera i form av en läkarremiss till Barn- och ungdomskliniken alternativt höra av sig till barnhälsovårdsöverläkaren. Vaccinationerna sker på BVC eller inom skolhälsovården och behöver endast i något undantagsfall in till Barnkliniken för komplettering. PPD utförs inom primärvården och resultat skall bifogas vid eventuell remiss. När familjen uppger att barnen har fått sina vanliga vaccinationer och följt hemlandets vaccinationsprogram måste man ta ställning till hur det förhåller sig till det svenska. Genom att gå in på www.smittskyddsinstitutet.se och sedan klicka på Ämnesområden Vaccinationer Externa länkar under det Allmänna vaccinationsprogrammet WHO: Vaccinationsprogram världens länder (näst längst ner i listan). Vill man gå direkt in i listan så är adressen: www.who.int/vaccines/globalsummary/immunization/countryprofileselect.cfm Sedan får man jämföra med aktuella landets vaccinationsprogram och se vilka kompletteringar som behöver göras för att motsvara det svenska. Oftast handlar det om en intramuskulär polioinjektion som komplement till tidigare givna polio per os och inte så sällan en MPR-vaccination då man i många länder bara har mässlingsvaccination. I de fall föräldrar uppger att barnen inte fått några vaccinationer alls (detta är mycket ovanligt) kan man enstaka gånger behöva ta serologi och mäta immuniteten i form av antikroppar mot polio, difteri och stelkramp. Detta ger en indikation om immunitetsstatus och hur en komplettering bör se ut. Det sistnämnda kan man med fördel be om hjälp med från barnmottagning i form av remiss, men man kan inte frigöra sig från det primära ansvaret att göra en bedömning av hur komplettering av vaccinationerna skall göras inom barn- och skolhälsovård. Se även vår hemsida under rubrikerna Vaccinationer, Asyl/adoption där också uppdateringar sker. Per Möllborg barnhälsovårdsöverläkare
6 Handläggning av misstänkt komjölksproteinallergi hos barn på BVC. Misstanke om att ett barn kan vara komjölksproteinallergiskt uppkommer inte sällan på BVC. Symptomen kan vara kolik, eksem, sömnproblem etc., och misstanken kan vara mer eller mindre stark. Dessa barn ska initialt handläggas på BVC, endera av allmänläkare eller barnspecialist, om sådan finns tillgänglig inom rimlig tid. Första rådet är att eliminera mjölk helt ur barnets kost under 1-2 veckor, sedan ska en provokationsperiod på likaledes 1-2 veckor följa. Under eliminationen får föräldrarna själv stå för kostnaden för Nutramigen, Profylac eller vilken ersättning man nu väljer. Om misstanken därefter kvarstår ska remiss skickas till närmsta barnmottagning. På remissen ska tydligt anges misstänkt diagnos och huruvida ersättningspreparat skrivits ut eller ej. Enligt Läkemedelsverkets föreskrifter (LVFS 1997:13) har specialist i allmänmedicin med arbete på BVC (liksom barnläkare) rätt att förskriva livsmedel på livsmedelsanvisning/särnär när diagnosen komjölksallergi är fastställd. Vi anser dock att detta är barn som bör skötas av barnläkare och först när diagnosen är säkerställd får produkterna förskrivas via Särnär. Eva Fagerlund barnhälsovårdsöverläkare Primärvården FyrBoDal Per Lundgren verksamhetschef Barn-ungdomskliniken NU-sjukvården Internpost och Sekretess På förekommen anledning kommer här en påminnelse om att vi i alla lägen skall tänka på att sekretess råder. All post som innehåller dokument med uppgift om namngiven eller på annat sätt identifierbar person/patient skall läggas i förslutet och adresserat kuvert innan det läggs i internkuvert med korrekt adress. All ofullständig adressering som medför att journaler, remisser eller annat valsar runt, innebär en säkerhetsrisk och fördröjning för patienten. Birgitta Hermansson teamassistent
7 Vi skall ju bara från dagis Det slarvas med säkerheten i bilen när barnen hämtas från förskolan. NTF i Västra Götalandsregionen undersökte hur det såg ut. I mars 2008 gjordes observationer utanför utvalda förskolor och under april lämnades enkäter ut till föräldrarna att besvara. Barn kan inte skydda sig det är ditt ansvar. Vi undersökte hur 288 barn satt i bilen. 40 procent satt fel. Undersökningen är gjord på förskolor i hela regionen. Vad vi såg var 20 barn som satt helt utan bälte, 27 barn satt bara i bilens bälte och 66 barn hade vänts framåt för tidigt. 40 föräldrar använde inte bilbältet barn gör som vuxna gör Det händer inte oss men är olyckan framme händer detta Utan bilbälte fortsätter man framåt i samma hastighet som bilen har även om bilen skulle få ett hastigt stopp. Då är alla hastigheter för fort. Ett för tidigt framåtvänt åkande kan ge allvarliga nack- och hjärnskador, det räcker med låga hastigheter. Barns höftkammar är inte tillräckligt utvecklade för att sitta i enbart i bilens bälte. När barn placeras i knäet på en vuxen landar den vuxne på barnet. Krockar man i 50 km/h väger man 2,8 ton om normalt väger 70 kg. Det går inte att hålla fast ett barn. Bilbältet under armen gör att revbenen kan gå av och punktera hjärta och lungor. Två barn i ett bälte gör att höfterna pressas mot varandra med våldsam kraft. Så här skall det se ut: Barn ska åka bakåtvända till 4-5 års ålder. I den bakåtvända bilbarnstolen fördelas kraften och barnkroppen fångas upp, nacke och huvud skyddas väl. Barn äldre än 4-5 år åker säkrast i en bältesstol. Barns höftkammar är inte färdigutvecklade och de behöver stöd för huvudet. Säkrast är att barn sitter på bälteskudde upp till 10-12 års ålder. Det allra säkraste sättet att färdas i bil är att åka baklänges. Det är inte farligt att sitta trångt med benen, det är vuxna som tycker att det ser obekvämt ut. Barn kommer inte till sjukhus med olycksskador för att benen varit böjda. För ej använt bilbältet är bötesbeloppet för vuxen 1 500:- och för barn 2 500:-. Barn kortare är 135 cm ska enligt lag sitta i bilbarnstol. Har du frågor är du välkommen att kontakta Kristina på NTF FyrBoDal tel. 0521-59 80 54 eller e-post: kristina.jansson@ntf.se Se Folksams krockfilm om barn på www.ntf.se/fyrbodal
8 Angående dokumentation och svar från Socialstyrelsen På förekommen anledning efter utbildningsdagen i sekretess. Svar från Socialstyrelsen på frågor från Nationella vårdutvecklare från barnhälsovården Angående dokumentation i barnhälsovårdsjournalen socialstyrelsen Dnr 51-9422/2007 Alla uppgifter som behövs för en god och säker vård av barnet ska dokumenteras i barnets journal, se 3 patientjournallagen (1985:562). Exempelvis 1) Mor med mjölkstockning antecknas i barnets journal och i förekommande fall moderns journal. 2) Om mor får höga poäng vid test för depression bör detta också dokumenteras i barnets journal (dock inga skalpoäng). 3) Psykosociala problem som bedöms påverka barnet bör dokumenteras. Avskrivet och komprimerat från faxsvar av: Nina Knutsson Vårdutvecklare CBHV PV FyrBoDal Tel 0522-923 24 Nytt angående EPDS-screening i FyrBoDal Under det senaste året har vi arbetat med att göra EPDS-screeningen enhetlig över hela FyrBoDal. Efter det besked angående dokumentation som erhållits från Socialstyrelsen har framförallt avsnittet med dokumentation bearbetats. För att underlätta för respektive BVC har vi utformat en pärm för varje BVC som innehåller: - en manual - informationsbroschyr - ett rapporteringsblad - en arbetsanteckning - ett register 1 31. EPDS ska dokumenteras i barnhälsovårdens journal under Hälsosamtal i rutan för Annan. Likaså dokumenteras stödsamtal efter utfall över 12 p som, stödsamtal - EPDS på samma ställe i journalen. Vid stödsamtal upprättas en arbets-
9 anteckning på mamman som förvaras i pärmen. Pärmen ska förvaras inlåst på BVC. När stödsamtalen avslutats ska arbetsanteckningarna förstöras. Inga skalpoäng får skrivas in i barnets journal. All dokumentation ska föras i den journal som barnhälsovården tillhandahåller liksom andra instanser som mamman remitteras till dokumenterar i vederbörlig journal. Pärmarna delas ut och en genomgång görs i samband med våra lokala BVC-träffar under våren 2009. EPDS manualen och alla formulären kommer under den närmaste tiden att läggas ut på hemsidan. Nina Knutsson verksamhetsutvecklare Mona Bryggman CBHV-Psykolog Ny Författning angående information som avser uppfödning genom bröstmjölk och/eller bröstmjölksersättningar SOSFS 2008:33 Modersmjölksersättning får endast ges till ett spädbarn efter en bedömning att sådant behov föreligger. Bedömningen ska dokumenteras i spädbarnets patientjournal samt i moderns patientjournal, i förekommande fall. Den information som lämnas om uppfödning genom amning och användning av modersmjölksersättning ska vara objektiv och entydig. Modern eller någon annan person som vårdar ett spädbarn ska få tydlig information om 1. amningens fördelar jämfört med uppfödning med modersmjölksersättning, 2. ammande mödrars näringsbehov och hur de kan förbereda och upprätthålla amningen, 3. den negativa inverkan på amningen som partiell uppfödning med modersmjölksersättning kan medföra och 4. svårigheten att övergå till amning, om modern har börjat med uppfödning med modersmjölksersättning. Vad gäller uppfödning med modersmjölksersättning ska information dessutom lämnas om 1. hur sådan ersättning används på ett riktigt sätt, 2. hur man kan stärka anknytningsprocessen mellan modern och spädbarnet i samband med uppfödning med modersmjölksersättning, 3. de hälsorisker som är förknippade med olämplig föda och olämpliga uppfödningsmetoder och 4. de hälsorisker som är förknippade med oriktig användning av modersmjölksersättning. Nina Knutsson verksamhetsutvecklare
10 Föräldrautbildning i slutet av 60-talet Följande är hämtat från en jubileumsskrift Konsum i Trollhättan 140 år: Konsumentupplysning Mammaträffar hölls i Domus för blivande och nyblivna föräldrar. Instruktionsbarnmorskan fru Thulin från Göteborg och dr Fleming Brunnhage medverkade. Även pappor mötte upp för att orientera sig om den nye familjemedlemmens skötsel och vård. Sensation för sin tid. Olika studiematerial och KF:s häften i serien Tjäna på att veta har använts för konsumentupplysning under årens lopp. Detta hände sig i skiftet 1960-70-talet och får väl ses som en föregångare till den föräldrautbildning som c:a 10 år senare tog sin början och det relativt nybildade Centrala Barnhälsovårdsteamet (1976) ålades att utbilda BVCs personal vid införandet av föräldrautbildningen. Nog kan väl konstateras att Konsum Trollhättan inte bara var en mycket gammal konsumtionsförening utan även framsynt och alert och hade turen att kunna knyta till sig en mycket engagerad barnläkare, Fleming Brunnhage. Birgitta Hermansson, teamassistent Filmtips: Med syfte att underlätta för er att hitta bra material, bestämde jag mig för att titta igenom de filmer jag kom över som handlar om mat och barn och tipsa om de som var bra. Jag har nu äntligen fått chansen att titta på videofilmen Goda måltider med barn. Det har varit svårt att i dagens cybertekniska samhälle hitta en fungerande videoaparat. Filmen handlar om barn och matsituationen. Min mening är att filmen fokuserar på att förebygga matvägran i första hand. Mot slutet slinker det även in någon mening med syfte att förebygga övervikt. Allt som allt är filmen sevärd och användbar t ex i föräldragrupp, som underlag för diskussion. Observera att vissa fakta har blivit inaktuella, t ex fetthalt i kosten vid olika åldrar. Filmen finns att låna på sjukhusbiblioteket i Uddevalla. Anna Magouli, dietist Samtal om mat och lek Nyhet! Nu har vi omarbetat anvisningar och stödfrågor till vårt primärpreventiva program mot övervikt hos barn Samtal om mat och lek, se nästa sida. För att se dokumentet i sin helhet, gå in på BHV FyrBoDals hemsida, under fliken Blanketter, där det ligger som utskriftsvänlig pdf-fil. Vi kommer också att trycka dokumentet i färg och plasta in det så att samtlig personal på BVC i FyrBoDal får ett fint exemplar att använda i det dagliga arbetet. Slit det, med hälsan! (i sikte). Anna Magouli, dietist
11 Samtal om mat och lek Anvisningar Stödfrågorna ska användas i dialog med föräldrarna när barnet är 1, 2½ och 4 år. Utgå alltid ifrån den person du har framför dig. Samtalet utvecklas olika beroende på vad personen berättar. Syftet med samtalet är att så frön och ge aha-upplevelser som får föräldrarna att själva tänka till kring mat och måltider, gränssättning etc. och om det är något de vill förändra. Viljan att ändra på något måste komma inifrån. Då når man bäst resultat. Stödfrågorna ska ställas med samma teknik som Motiverande samtal. Ställ öppna utforskande frågor: Hur..? Vad..? Lyssna noga, reflektera. Sammanfatta. Utifrån Motiverande samtal pratar man också om informationsutbyte i tre steg: Utforska Undersök vad föräldern vet. Erbjud information Ge information åt dem som önskar. Utforska Undersök vad informationen innebär för föräldern, finns möjlighet till förändring? Sammanfatta för föräldrarna i slutet av samtalet: Utgå från vad föräldern berättar, erbjud information, ge alternativa förslag om mat om föräldern önskar, stötta föräldern om han/hon vill förändra något. Stödfrågor 1-åringen Hur äter ditt barn under en dag/ gemensamma måltider? Vad ger du ditt barn att dricka när han/hon är törstig? Vad tycker ditt barn om att äta som mellanmål? Har du tänkt på hur mycket socker/ fett det finns i maten? Fokusera på måltidsinnehåll/ måltidsrytm, socker, fett. 2 ½ -åringen Hur äter ditt barn under en dag/gemensamma måltider? Vad ger du ditt barn att dricka när han/hon är törstig? Vad får ditt barn som mellanmål? Har du tänkt på hur mycket socker/fett det finns i maten? Har ni lördagsgodis/ fredagsmys i er familj? Vilka lekar tycker ditt barn bäst om? Fokusera på socker/fett. TV-tittande lek och rörelse, gränssättning. 4- åringen Hur ser era gemensamma måltider ut? Vad tycker ditt barn om att äta och dricka? Har du tänkt på hur mycket socker/fett det finns i maten? Vad har ni för regler kring godis och läsk? Vad gör ditt barn när han/hon kommer hem från förskolan och på helgerna? Fokusera på aktivitet och rörelse, TV-tittande utelek, rutiner och gränssättning.
12 Arkivering av BVC-journaler Av och till får vi på Centrala Barnhälsovården frågor om vart BVC-journaler skall sändas för slutförvaring har därför tagit kontakt med Bengt Källman, 1e arkivarie på Regionarkivet, tfn 076 815 12 14 och följande gäller: BVC-journaler som är upprättade inom Västra Götalandsregionen* skall sändas till Regionarkivet i Vänersborg. Internadress Regionarkivet Vänersborg, Niklasbergsvägen 14, Vänersborg, tfn 0521 27 84 00 vx, telefontid tisdag 9-12. Externadress Regionarkivet Vänersborg, Niklasbergsvägen 14, 462 32 Vänersborg, tfn 0521 27 84 00 vx, telefontid tisdag 9-12. *Undantag är BVC-journaler som är upprättade inom Göteborgs kommun, dessa skall sändas till Regionarkivet i Göteborg. OBS! Inga journaler får översändas förrän man haft kontakt med Regionarkivet för överenskommelse om leverans, tfn 0521 27 84 00, alt med Bengt Källman, 1e arkivarie, tfn 076 815 12 14! Följande journaler kan sändas till Regionarkivet: BVC-journal som SHV haft till låns (med föräldrars medgivande) och återlämnats efter avslutad skolgång (vilket i praktiken blir efter årskurs 9). Journal upprättad i annat landsting kan också efter avslutad skolgång sändas till Regionarkivet, såvida den inte skall tillbaka till den BVC som upprättat den. Journal på barn vars förälder ej medger att journal överförs till skolan. Journal på barn som flyttat utomlands. Journal på barn som avlidit. Innan journaler sänds till Regionarkivet skall de sorteras i personnummerordning och städas d v s alla plastomslag, plastfickor och gem tas bort. Alla lösa journalblad, remisser m m häftas på insidan av journalens sista sida. All information finns på Regionens intranät Verksamheter A-Ö R Regionarkivet Regionarkivet Vänersborg alt. Arkivnämnden Arkivreglemente för Västra Götalandsregionen. Birgitta Hermansson teamassistent
13 Familjecentraler Under årets tre första månader har två nya Familjecentraler öppnats i FyrBoDal - Familjecentralen i Tanum och Familjecentralen Eken i Lilla Edet. Vi önskar dem Lycka till! i sin nya integrerade verksamhet och till nya, fina och ändamålsenliga lokaler. Vill du ha kontakt med Familjecentralen i Tanumshede så är adressen: Björnbärsvägen 2, 457 30 Tanumshede och telefonnumret till BVC 0525 185 21. Vill du ha kontakt med Familjecentralen Eken är besöksadressen adressen: Ekaråsvägen 6, 463 31 Lilla Edet och telefonnumret till BVC 0520 47 24 11 alt 12. OBS att all post till BVC Lilla Edet skall, som tidigare, gå till Vårdcentralen, Järnvägsgatan 8, 463 30 Lilla Edet. Birgitta Hermansson teamassistent Nättips Ibland när vi behöver lite hjälp med språket kan det vara bra att veta att fr o m den 16 mars ligger Svenska Akademiens ordlista på nätet. Adressen är: www.svenskaakademien.se/ordlista Vad ser våra barn på och vad gör de på nätet? Vad vet vi om vad som förekommer där? Även små barn blir stora barn och har under resans gång lärt sig navigera bland sajterna och som vuxen och förälder är man förmodligen redan förbisprungen och kan då ha nytta av: www.barnochinternet.se Här kan man finna Tips och råd till föräldrar, Ordlista till nätspråket samt läsa om Virtuell mobbning m m. Birgitta Hermansson teamassistent
14 Lästips Barnbladet Nr 1 2009 Tema: Adoptivbarn. Cancer. Nr 2 Tema: Alkohol & föräldraskap. Obstipation. Apoteket Nr 1 2009 Sid 16 Medicin för barnens bästa? Ett boktips till föräldrar med födoämnesallergiska barn. Gott utan gluten, soja, laktos, vete, mjölk, ägg är en inspirerande och informativ kokbok, skriven av Gunilla Lindeberg och Annika Wesslén, Bonniers Förlag, 2002. Boken innehåller förutom vackra bilder och trevliga recept ett faktakapitel om olika födoämnesallergier och vad de innebär, samt en förteckning till varje recept som visar vilka allergener som är uteslutna ur receptet. Om jag ska ge någon kritik är det i så fall att man måste kolla förteckningen noga eftersom recepten inte är sorterade efter allergier utan efter t ex soppor, pajer etc. Detta gör att en paj är okej, om man inte tål ägg, medan den som står i receptet under, inte är det. Föräldrar till födoämnesallergiska barn är i och för sig vana vid att läsa noga, men ändå. Dessutom upptäckte jag att chokladtårtan á lavarennes är angiven som utan: gluten, laktos, mjölk, soja, ägg, men i receptet står att man ska använda sig av fyra ägg Detta uppenbara fel kommer att upptäckas av den som ska laga till tårtan, men det visar på hur svårt det kan vara med födoämnesallergi. Anna Magouli leg dietist.