Medlingsinstitutets årsredovisning för år 2018 1(32)
2(32) Medlingsinstitutet Årsredovisning 2018 Innehållsförteckning Resultatredovisning... 3 1. Inledning... 3 2. Medling i arbetstvister... 3 2.1 Central medlingsverksamhet... 4 2.2 Lokal medlingsverksamhet... 5 2.3 Tillsyn av medlare... 8 2.4 Antal förlorade arbetsdagar på grund av konflikt 2018... 9 2.5 Medlingsinstitutets prestationer medling i arbetstvister... 10 3. Analys och information... 11 3.1 Samråd och överläggningar med arbetsmarknadens parter... 11 3.2 Konferenser och seminarier... 11 3.3 Publikationer... 12 3.4 Publiceringar på webbplatsen och övriga informationsinsatser... 12 3.5 Avrapporterade uppdrag... 13 3.6 Medlingsinstitutets prestationer Analys och information... 14 3.7 Statistik över löneutvecklingen i Sverige... 15 3.8 Kommentarer om analys- och informationsverksamheten under 2018... 17 4. Kompetensutveckling... 19 4.1 Analys av kompetensbehovet... 19 4.2 Åtgärder för att säkerställa rätt kompetens och uppföljning av myndighetens mål för 2018... 19 4.3 Bedömning... 20 4.4 Mål för kompetensförsörjningen 2019 2020... 20 5. Verksamhetens kostnader och intäkter 2016 2018... 21 Finansiella dokument... 22 RESULTATRÄKNING... 22 BALANSRÄKNING... 23 ANSLAGSREDOVISNING... 24 TILLÄGGSUPPLYSNINGAR OCH NOTER... 25 SAMMANSTÄLLNING ÖVER VÄSENTLIGA UPPGIFTER... 30
Medlingsinstitutet Årsredovisning 2018 3(32) Resultatredovisning 1. Inledning Medlingsinstitutet är en myndighet under Arbetsmarknadsdepartementet och har i uppdrag att verka för en väl fungerande lönebildning, att ansvara för medling i arbetstvister och att vara statistikansvarig myndighet för den officiella lönestatistiken. Medlingsinstitutets verksamhet kan delas in i två områden: Medling i arbetstvister Analys och information De viktigaste uppgifterna samt de återrapporteringskrav som myndigheten har enligt sin instruktion och regleringsbrevet för 2018 redovisas och kommenteras under respektive verksamhetsområde. Myndighetens viktigaste prestationer presenteras för verksamhetsområdet Medling i arbetstvister i avsnitt 2.5 och för verksamhetsområdet Analys och information i avsnitt 3.6. För en mer utförlig beskrivning av bland annat löneutveckling, jämställdhet, avtalsförhandlingar och arbetsmarknadslagstiftning under 2018 hänvisas till Medlingsinstitutets årsrapport Avtalsrörelsen och lönebildningen 2018. Den publicerades i februari 2019 och finns tillgänglig på Medlingsinstitutets webbplats www.mi.se/arsrapport. 2. Medling i arbetstvister Enligt instruktionen ska Medlingsinstitutet ansvara för medling i tvister på arbetsmarknaden. Medlingsinstitutet förordnar medlare vid arbetstvister dels på central nivå, när en arbetsgivarorganisation och en arbetstagarorganisation förhandlar om löner och allmänna anställningsvillkor, dels på lokal nivå, mellan arbetstagarorganisationer och enskilda oftast oorganiserade arbetsgivare. Ur Medlingsinstitutets regleringsbrev för 2018: Medlingsinstitutet ska rapportera antalet medlingsärenden på såväl central som lokal nivå. För centrala ärenden redovisas antalet ärenden, tvister där varsel lagts, tvister där medlare förordnats, utlösta konflikter samt antalet ärenden där institutet har utsett medlare utan samtycke från parterna. För lokala ärenden redovisas antalet ärenden. För samtliga ärenden redovisas antalet förlorade arbetsdagar på grund av konflikt. Medlingsinstitutet ska kommentera insatser och prestationer samt redovisa en bedömning av hur egna insatser respektive yttre faktorer påverkat utfallet.
4(32) Medlingsinstitutet Årsredovisning 2018 2.1 Central medlingsverksamhet Kort om avtalsrörelsen 2018 Avtalsrörelsen 2018 var av begränsad omfattning. Under året tecknades endast 30 nya kollektivavtal om löner och allmänna villkor. Avtalen omfattade cirka 235 000 anställda. De treåriga kollektivavtal som träffades inom industrin den 31 mars 2017 utgjorde kostnadsnorm även för de avtal som träffades under 2018. Medling, varsel och stridsåtgärder Under 2018 lades inga varsel om stridsåtgärder i förbundsförhandlingar. Följaktligen förlorades inga arbetsdagar i tvister på förbundsnivå under året. Inte heller vände sig parterna i någon förhandling till Medlingsinstitutet med begäran om medling. Medlingsinstitutet behövde alltså inte vidta några medlingsinsatser på förbundsnivå under året. Utvecklingen av antalet medlingsärenden, varsel och stridsåtgärder på central nivå under perioden 2008 2018 beskrivs i tabell 2.1. Tabell 2.1 Medlingsärenden på central nivå 2008 2018 År Ärenden Tvister där varsel lagts Tvister där medlare förordnats Tvister där medlare förordnats utan samtycke Tvister med utlösta konfliktåtgärder 2008 9 8 9 0 7 2009 6 4 6 0 1 2010 28 16 27 0 7 2011 10 9 10 0 4 2012 23 19 23 0 6 2013 25 19 25 0 7 2014 7 5 6 0 2 2015 2 2 2 0 1 2016 20 24* 27** 0 7 2017 15 15 16*** 0 1 2018 0 0 0 0 0 * I Medlingsinstitutets årsrapport för 2016 anges 25 tvister med varsel. Det inbegriper en tvist inom industrin, i vilken Medlingsinstitutet inte utsåg medlare. ** Siffran står för de 24 tvisterna där varsel lagts samt de tre tvister där Medlingsinstitutet utsåg medlare på parternas begäran. *** Två av tvisterna lades samman i ett ärende, varför det blev 15 ärenden totalt. Källa: Medlingsinstitutet (W3D3) Avtal om förhandlingsordning varsel och stridsåtgärder 2018 På områden med avtal om förhandlingsordning utser parterna själva sina medlare. Under året förekom medling på ett sådant område. Det gällde förhandlingarna mellan Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och Sobona, å ena sidan, och Lärarförbundets och Lärarnas Riksförbunds Samverkansråd, å andra sidan, om ett nytt kollektivavtal för lärare m.fl. inom den kommunala sektorn samt hos medlemmar i Sobona. Avtalsperioden för de tidigare avtalen löpte ut den sista mars. Den 14 maj enades parterna om att tillkalla medlare. En central fråga i förhandlingen var vilka regler som ska gälla för turordning i samband med arbetsbristuppsägningar. Arbetsgivarsidan önskade genomföra samma turordningsregler som redan gäller i förhållande till andra fackliga organisationer i kommunal sektor. Lärarfacken ansåg dock att sådana regler inte passar på skolområdet.
Medlingsinstitutet Årsredovisning 2018 5(32) Parterna kunde den 20 september enas om ett nytt treårigt kollektivavtal. Överenskommelsen innebär bland annat att lokala parter ges ett särskilt uppdrag att förstärka sitt arbete för att trygga kompetensförsörjningen. I detta arbete ska särskilt uppmärksammas hur utformningen av arbetsmiljö, arbetsorganisation, arbetstid och lönebildning påverkar kompetensförsörjningen. Överenskommelsen innebär inga förändringar i avtalet när det gäller turordningsregler. Avtal om förhandlingsordning avtalet inom staten upphörde att gälla 2018 Enligt sin instruktion ska Medlingsinstitutet registrera avtal om förhandlingsordning, efter ansökan av kollektivavtalsparterna. Under 2018 upphörde den sista delen av förhandlingsordningsavtalet inom den statliga sektorn att gälla. Efter Seko, Service- och kommunikationsfackets uppsägning av avtalet 2013 upphörde detta att gälla mellan Arbetsgivarverket och Seko 2014. Efter Saco-S uppsägning av avtalet 2016 upphörde det att gälla mellan Arbetsgivarverket och Saco-S 2017, och efter OFR/S, P, O:s uppsägning 2017 upphörde avtalet att gälla mellan Arbetsgivarverket och OFR/S, P, O under 2018. Antalet förhandlingsordningsavtal uppgår för närvarande till 14. Kommentarer om central medlingsverksamhet under 2018 För första gången sedan Medlingsinstitutets inrättande behövdes inte några medlingsinsatser i institutets regi. Närmast föregående år med avtalsrörelser av motsvarande omfattning, 2014 och 2015, var antalet medlingsärenden sex respektive två. 2.2 Lokal medlingsverksamhet För medling i lokala tvister hade Medlingsinstitutet under 2018 fyra fasta medlare förordnade med varsitt geografiskt verksamhetsområde. De fasta medlarna handlägger i första hand tvister mellan enskilda oorganiserade arbetsgivare och fackliga organisationer där den fackliga organisationen kräver att företaget ska träffa kollektivavtal, s.k. hängavtal. Medling, varsel och stridsåtgärder Antalet nya ärenden under 2018 uppgick till elva, varav åtta avsåg avtalstvister (dvs. tvister med anledning av fackliga krav om tecknande av kollektivavtal). Det är fler än under 2017 men i jämförelse med tidigare år ett tämligen litet antal ärenden. Samtliga avtalstvister föranledde medling. I tabell 2.2 redovisas förändringarna i antal nya ärenden sedan 2006 med en uppdelning mellan avtalstvister, Sveriges Arbetares Centralorganisations (SAC) Syndikalisternas tvister och övriga ärenden.
6(32) Medlingsinstitutet Årsredovisning 2018 Tabell 2.2 Ärendefördelning åren 2006 2018 * I huvudsak Svenska Hamnarbetarförbundets avdelningar. 2018 avser dock ärendet en tvist mellan Svensk Pilotförening och flygbolaget Ryanair DAC. ** I huvudsak varsel från organisationer utanför etablerade fackförbund. Källa: Medlingsinstitutet (W3D3) 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 Avtalstvister 102 44 13 18 17 12 16 17 27 25 11 1 8 varav I IF Metalls tvist med företaget Probike Sverige AB, med en verksamhet bestående av bland annat service och reparationer av motorcyklar, verkställdes stridsåtgärder i form av en nyanställnings-, inhyrnings- och övertidsblockad som pågick i fem dagar. Efter att parterna kommit överens om ett kollektivavtal avbröts stridsåtgärderna. LOförbund TCOförbund Sacoförbund 98 43 12 16 16 8 13 11 20 21 6 1 7 -- -- -- -- 1 2 2 4 6 -- -- -- -- 1 -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- Övriga* 3 1 1 2 -- 2 1 2 1 4 5 -- 1 SAC 36 37 55 45 45 33 15 14 8 4 7 2 3 Övriga ärenden** -- 2 -- 5 -- 1 1 -- -- 1 1 1 -- TOTALT 138 83 68 68 62 46 32 31 35 30 19 4 11 Av avtalstvisterna var Handelsanställdas förbund (Handels) och Svenska Elektrikerförbundet part i vardera två tvister. IF Metall, Svensk Pilotförening (SPF), Seko Service- och kommunikationsfacket, och Livsmedelsarbetareförbundet (Livs) var part i vardera en tvist. Sekos tvist avsåg ett utlandsregistrerat fartyg. Alla avtalstvister utom en (SPF), rörde alltså något LO-förbund. SPF:s tvist gällde anställningsvillkoren för de anställda hos Ryanair DAC, ett bolag med säte i Irland utan någon filial eller egentligt driftställe i Sverige. Varsel om stridsåtgärder utfärdades i samtliga tvister. De varslade stridsåtgärderna avsåg olika blockadåtgärder samt arbetsnedläggelse (strejk). Totalt lämnades nio varsel. I en av tvisterna utfärdades ett sympativarsel. Stridsåtgärder verkställdes i tre tvister, i en av dessa i form av strejk. I tvisten mellan SPF och bolaget Ryanair DAC var den utlösande orsaken till varslet om strejk att bolaget vägrade förhandla med SPF med motiveringen att man inte accepterade en av representanterna i den fackliga sidans förhandlingsdelegation. Bolaget ansåg att man inte kunde förhandla med SPF så länge SPF:s ordförande, som är anställd vid ett annat flygbolag, ingick i förhandlingsdelegationen. Ryanair DAC hävdade att deltagande av en facklig företrädare med anställning i ett annat bolag än det som kollektivavtalsförhandlingen avsåg skulle strida mot EU:s konkurrensregler. SPF accepterade inte bolagets förhandlingsvägran och den varslade strejken, som enligt varslet skulle pågå en dag, trädde i kraft. Uppskattningsvis 50 arbetsdagar gick förlorade. Medlingen avslutades sedan medlaren bedömt att det inte förelåg några förutsättningar för medlingsförhandlingar. Något kollektivavtal kom inte till stånd.
Medlingsinstitutet Årsredovisning 2018 7(32) I Sekos tvist om anställningsvillkoren för de anställda på det Palau-flaggade fartyget Navi Star, som vid tillfället låg i Köpings hamn, krävde den fackliga sidan att det skulle tecknas ett så kallat ITF-avtal 1 för de anställda. När kravet avvisades av det ryska rederiet varslade Seko om nyanställningsblockad. Strax därefter varslade Svenska Transportarbetareförbundet om sympatiåtgärder i form av blockad mot all lastning och lossning av fartyget. Stridsåtgärderna trädde ikraft och pågick under drygt tio dagar varefter kollektivavtal tecknades. Utöver avtalstvisterna lades det under 2018 också varsel i tre tvister med någon förening inom Sveriges Arbetares Centralorganisation (SAC) Syndikalisterna som facklig part. I samtliga de tre varslen avsåg stridsåtgärderna någon form av blockadåtgärder och/eller informationskampanjer riktade till tredje man. I en av de tre tvisterna fick Medlingsinstitutet besked om att varslet återkallats innan stridsåtgärden verkställts. I de två andra tvisterna saknar vi information om stridsåtgärderna trädde ikraft eller inte. I två av tvisterna verkar anledningen till varslen vara att parterna var oeniga i rättsfrågor. I den tredje tvisten var anledningen till varslet bara angiven som missförhållandena på arbetsplatsen, vilket skulle kunna avse såväl en rättstvist som en intressetvist, eller en kombination av de båda. Av tabell 2.3 framgår att ett medlingsärende under 2018 gällde ett utländskt företag och ett gällde ett fartyg. Tabell 2.3 Avtalstvister 2006 2018 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 Antal tvister 102 44 13 18 17 12 16 17 27 25 12 2* 8 varav fartyg varav utländska företag 7 5 1 4 2 1 3 2 4 3 0 0 1 4 1 1 0 0 0 0 0 0 0 0 0 1 * Den under 2017 nya avtalstvisten samt den tvist i hamnen i Göteborg som bröt ut 2016 och fortsatte 2017. Källa: Medlingsinstitutet (W3D3) Kommentarer om lokal medlingsverksamhet under 2018 Antalet lokala ärenden har minskat under en längre tid. Under de första fem åren på 2000-talet var dessa ärenden i genomsnitt cirka 80 per år, vilket var en halvering av antalet sådana ärenden jämfört med början av 1990-talet. År 2006 skedde en markant ökning av antalet lokala tvister, bland annat beroende på en mycket stor ökning det året och de närmast följande åren av antalet tvister med någon SACförening som facklig part. Under de därefter följande åren minskade antalet lokala ärenden successivt ned till ett trettiotal per år under perioden 2012 2015. Därefter har de lokala ärendena blivit ännu färre. År 2016 var det 19 ärenden och 2017 endast fyra ärenden. År 2018 ökade antalet till elva, men sett över tid har alltså antalet lokala ärenden minskat väsentligt. Trots det över tid minskande antalet lokala ärenden bedöms dimensioneringen av den lokala medlingsverksamheten tills vidare motsvara det behov som finns av denna typ av medlingsinsatser. 1 ITF är en förkortning för International Transport Workers Federation (Internationella Transportarbetarefederationen). ITF-avtal är kollektivavtal med internationella standarder för ombordanställda.
8(32) Medlingsinstitutet Årsredovisning 2018 Det kan noteras att i två av årets åtta avtalstvister gällde den fackliga sidans krav om kollektivavtalstecknande redan kollektivavtalsbundna arbetsgivare. Den ena gällde tvisten mellan Handels och Train Logistics Sweden AB. Företaget sysslade med bland annat cateringverksamhet för tågoperatörer och var såsom medlem i arbetsgivarorganisationen Svenska Flygbranschen bundet av det så kallade cateringavtalet mellan Svenska Flygbranschen och Hotell- och restaurangfacket, HRF. Handels ansåg att företaget även bedrev verksamhet som hörde hemma under partihandelsavtalet, vilket bolaget inte höll med om. HRF delade Handels uppfattning. Företaget ingick i en koncern tillsammans med ett företag som var medlem i Biltrafikens Arbetsgivareförbund. Ägaren av de båda företagen beslutade att de båda verksamheterna skulle slås samman till ett bolag och parterna kom överens om att cateringavtalet skulle bli tillämpligt på den sammanslagna verksamheten. Varslet drogs därmed tillbaka. Den andra tvisten med en redan kollektivavtalsbunden arbetsgivare gällde Livs och företaget Kaffelabbet MWJ AB. Företaget bedrev sin verksamhet i form av servering och bageri. Företaget var såsom medlem av arbetsgivarorganisationen Visita bundet av den organisationens kollektivavtal med HRF. Livs ansåg att den del av företagets verksamhet som bestod i framställning av bröd hörde hemma under Livsmedelsavtalet (bageriverksamhet) mellan det förbundet och Livsmedelsföretagen, vilket företaget inte höll med om. HRF delade Livs uppfattning. Efter att företaget tecknat ett hängavtal på Livsmedelsavtalet återkallades varslet. 2.3 Tillsyn av medlare Enligt förordningen (1976:826) om medling i arbetstvister förordnas medlare av Medlingsinstitutet på ett fast medlingsuppdrag (fast medlare) eller för medling i en viss uppkommen arbetstvist (särskild medlare). Medlingsinstitutet utövar tillsyn över medlarna och meddelar närmare föreskrifter om medlarnas verksamhet. För 2018 förordnades fyra fasta medlare. De fasta medlarna har ansvar för varsitt geografiskt distrikt. De har ett månatligt arvode. Tillsyn sker genom att medlarna efter varje avslutat ärende skickar in en rapport där deras åtgärder redovisas liksom resultatet i ärendet. Vidare kallas de fasta medlarna minst en gång om året till ett seminarium hos Medlingsinstitutet för genomgång av olika rutiner och diskussion om gemensamma frågor. Medlingsinstitutet har beslutat en särskild instruktion för de fasta medlarnas verksamhet (generaldirektörens beslut 29/2016, dnr 2016/153). Särskilda medlare utses bland en grupp bestående av ett trettiotal personer. Tillsynen består i kontinuerlig kontakt med medlarna under medlingen. Efter avslutat uppdrag lämnas en skriftlig rapport, vilken som regel är en detaljerad redogörelse över medlingen och medlarnas åtgärder. Medlingsinstitutet har tagit fram riktlinjer för redovisning av medlingsuppdrag och ersättning till särskilt förordnad medlare (generaldirektörens beslut 11/2015, dnr 2015/98). Medlingsinstitutets tillsyn av de särskilda medlarna sker vidare genom granskning av rapporten och genom samtal med medlarna efter avslutat uppdrag. Medlarna bjuds även in till Medlingsinstitutets konferenser och seminarier. Dessutom ordnar myndigheten regelbundet särskilda medlarseminarier.
Medlingsinstitutet Årsredovisning 2018 9(32) 2.4 Antal förlorade arbetsdagar på grund av konflikt 2018 Det var endast i tvisten mellan Svensk Pilotförening och Ryanair DAC som det förlorades arbetsdagar på grund av arbetsmarknadskonflikter under 2018. Det är det lägsta antalet förlorade arbetsdagar på grund av arbetsmarknadskonflikter under ett år i Sveriges sedan Medlingsinstitutets inrättande år 2000 (se tabell 2.4). Tabell 2.4 Förlorade arbetsdagar 2008 2018 (både lovliga och olovliga konflikter ingår) År Förlorade arbetsdagar 2008 106 801 2009 1 560 2010 28 892 2011 254 2012 37 072 2013 7 084 2014 3 450 2015 234 2016 10 417 2017 2 570 2018 50 Anmärkning: En arbetsmarknadskonflikts omfattning redovisas i antalet hela förlorade arbetsdagar. Det betyder t.ex. att en strejk av tio personer under en halv dag räknas om till fem hela dagar. Konfliktstatistiken över förlorade arbetsdagar grundas inte på några exakta uppgifter. Medlingsinstitutet samlar in uppgifter genom kontakter med berörda parter för besked om i vilken omfattning konfliktersättning har utbetalats. Medlingsinstitutets kännedom om olovliga konflikter grundas i första hand på uppgifter i massmedia. Källa: Medlingsinstitutet Lovliga arbetsnedläggelser Förbundsförhandlingar Under avtalsrörelsen 2018 förlorades inga arbetsdagar på grund av arbetsnedläggelse. Lokala tvister I lokala tvister förlorades 50 arbetsdagar. Ryanair DAC./. Svensk Pilotförening Strejk under en dag - Antal arbetstagare: 50 - Antal förlorade arbetsdagar: 50 Olovliga stridsåtgärder Medlingsinstitutet har ingen information om olovliga stridsåtgärder under 2018.
10(32) Medlingsinstitutet Årsredovisning 2018 2.5 Medlingsinstitutets prestationer medling i arbetstvister I detta avsnitt redovisas Medlingsinstitutets prestationer under 2018 för verksamhetsområdet Medling i arbetstvister. Av tabell 2.5 framgår Medlingsinstitutets prestationer under 2018 för den centrala medlingsverksamheten. Tabell 2.5 Prestationer Central medlingsverksamhet 2016 2018 År Antal träffade kollektivavtal på arbetsmarknaden* Antal tvister där medlare förordnats av MI Andel avtalsförhandlingar som gått till medling (procent) Kostnad** (tkr) 2016 500 27 5 3 926 2017 497 16 3 2 142*** 2018 30 0 0 64 * Antal träffade kollektivavtal ska ses som en ungefärlig siffra. ** Avser kostnaden för den centrala medlingsverksamheten, bl.a. arvoden till medlare, resekostnader, seminarier som MI har ordnat för medlare, medlarnas deltagande i MI:s övriga seminarier och konferenser, exkl. kostnad för arbetstiden för myndighetens egen personal samt myndighetens OH-kostnader. Medlingsverksamheten är till sin natur sådan att den inte går att skilja från MI:s löpande verksamhet på ett tillförlitligt sätt. Det finns t.ex. både formella och informella kontakter och en uppskattning av antalet arbetstimmar för personalen och OH-kostnader skulle bli så översiktlig att den inte skulle ge en rättvisande bild. *** För ett av de lokala medlingsärendena under 2016 och 2017, nämligen konflikten i Göteborgs hamn, beslutade Medlingsinstitutet om särskilt förordnade medlare. Kostnaden för den medlingen (2017) ingår i den här tabellen även om den i övrigt har redovisas i 2017 års årsredovisning i avsnitt 2.2, Lokal medlingsverksamhet. Källa: Medlingsinstitutet (Avtalsdatabas, W3D3, Agresso) Medlingsinstitutet har valt att som prestation redovisa det totala antalet träffade kollektivavtal på arbetsmarknaden i relation till antalet tvister där myndigheten har förordnat medlare. Det är inte meningsfullt att jämföra kostnaderna mellan de enskilda medlingsuppdragen då inget uppdrag är det andra likt. Det finns stora variationer bland annat beroende på hur lång tid ett medlingsuppdrag tar. Även parterna och avtalen är olika från år till år. Antalet tvister där medlare förordnats varierar mellan åren på grund av att vissa år är stora avtalsår då stora delar av arbetsmarknaden förhandlar om nya kollektivavtal. Under de åren förordnar Medlingsinstitutet medlare i fler ärenden och därmed blir också kostnaden högre för medlingsverksamheten. Åren mellan de stora avtalsåren är siffran naturligtvis lägre både för antalet medlingsärenden och för Medlingsinstitutets kostnad då det endast är en mindre del av arbetsmarknaden som förhandlar om nya kollektivavtal. Tabell 2.5 visar att både åren 2016 och 2017 var omfattande avtalsår vad gäller antalet träffade kollektivavtal på arbetsmarknaden. Antalet tvister där medlare förordnats av Medlingsinstitutet var dock lägre under 2017 än under tidigare större avtalsår. Under 2018 var avtalsrörelsen av mindre omfattning. För första gången sedan Medlingsinstitutets inrättande behövdes inga medlingsinsatser på central nivå. Kostnaden för 2018 avser huvudsakligen två seminarier som Medlingsinstitutet har ordnat för medlarna under året.
Medlingsinstitutet Årsredovisning 2018 11(32) 3. Analys och information Som en del i uppdraget att verka för en väl fungerande lönebildning bedriver Medlingsinstitutet en omfattande analys- och informationsverksamhet som redovisas och kommenteras i detta kapitel. Enligt instruktionen ska Medlingsinstitutet verka för en väl fungerande lönebildning. Detta sker bl.a. genom att: samråda med parterna om de samhällsekonomiska förutsättningarna för avtalsförhandlingar samt utifrån de rapporter om samhällsekonomin som Konjunkturinstitutet upprättar uppmärksamma lönebildningsproblem tillvarata och upprätthålla den samsyn som finns på arbetsmarknaden om den konkurrensutsatta sektorns lönenormerande roll analysera löneutvecklingen från ett jämställdhetsperspektiv och vid överläggningar med arbetsmarknadens parter peka på vikten av att de centrala kollektivavtalen konstrueras så att de främjar de lokala parternas arbete med jämställda löner Ur Medlingsinstitutets regleringsbrev för 2018: Medlingsinstitutet ska redovisa och kommentera sina insatser i form av information till parter och allmänhet samt andra aktiviteter som vidtagits för att främja en väl fungerande lönebildning. Härvid ska Medlingsinstitutet redovisa en bedömning av hur egna insatser respektive yttre faktorer påverkat utfallet. 3.1 Samråd och överläggningar med arbetsmarknadens parter Medlingsinstitutet har inför och under avtalsrörelsen 2018 haft kontakter med olika partsorganisationer. Parterna har redovisat sina synpunkter och tidsplaner inför avtalsrörelsen 2018 för Medlingsinstitutet. 3.2 Konferenser och seminarier Under 2018 har Medlingsinstitutet arrangerat flera konferenser och seminarier med skilda teman för arbetsmarknadens parter, medlare, ekonomer, statistiker och massmedia. Även representanter för Konjunkturinstitutet, Riksbanken, affärsbankerna, forskarvärlden, Industrins ekonomiska råd samt Regeringskansliet har deltagit. Presskonferens om årsrapporten (19 februari) Konferens för arbetsmarknadens parter om årsrapporten Avtalsrörelsen och lönebildningen 2017 (20 februari) Presskonferens om lönestrukturstatistik för hela ekonomin 2017 och om rapporten Löneskillnaden mellan kvinnor och män 2017 Vad säger den officiella lönestatistiken? (19 juni)
12(32) Medlingsinstitutet Årsredovisning 2018 Statistikintressentmöte (19 juni) Seminarium för särskilda medlare (26 juni) Seminarium Fakta och funderingar om löneskillnaden mellan kvinnor och män (5 juli) Konferens om samhällsekonomiska förutsättningar för lönebildningen (2 oktober) Seminarium för särskilda medlare (20 november) Statistikintressentmöte (3 december) Seminarium för fasta medlare (11 december) 3.3 Publikationer Årsrapporten Avtalsrörelsen och lönebildningen Enligt instruktionen ska Medlingsinstitutet årligen upprätta en rapport om löneutveckling, jämställdhet, avtalsförhandlingar och arbetsmarknadslagstiftning. 2018 års rapport publicerades i februari 2019 vid en presskonferens. Rapporten presenterades även för arbetsmarknadens parter vid en särskild konferens. Rapporten om Löneskillnaden mellan kvinnor och män 2017 Vad säger den officiella lönestatistiken? Enligt instruktionen ska Medlingsinstitutet också upprätta en årlig rapport om den årsvisa lönestatistiken. I juni 2018 presenterades den årliga lönestrukturstatistiken för hela ekonomin 2017 vid en presskonferens då även en särskild rapport med titeln Löneskillnaden mellan kvinnor och män 2017 Vad säger den officiella lönestatistiken? publicerades. Skriften Lön för mödan Medlingsinstitutets skrift Lön för mödan beskriver arbetsmarknaden och hur den fungerar. Skriften vänder sig i första hand till elever och lärare på gymnasiet, men kan förstås läsas av alla som vill lära sig mer om grunderna när det gäller bland annat löner, arbetsmarknadens organisationer och kollektivavtal. Även under 2018 har skriften uppdaterats och ett nytryck beställts. Lön för mödan har distribuerats i drygt 15 200 exemplar under året. Rapporten Yrke lön och kön I september 2018 publicerades rapporten Yrke lön och kön. Rapporten är redovisning av uppdraget som Medlingsinstitutet fick genom ett regeringsbeslut daterat den 21 december 2017 (se avsnitt 3.5). 3.4 Publiceringar på webbplatsen och övriga informationsinsatser Publicering av konjunkturlönestatistik Enligt instruktionen ska Medlingsinstitutet upprätta en månatlig rapport om konjunkturlönestatistiken. Denna statistik har som huvudsyfte att månatligen belysa lönenivån och dess förändring över tid. Konjunkturlönestatistiken har publicerats på Medlingsinstitutets webbplats tio gånger under 2018.
Medlingsinstitutet Årsredovisning 2018 13(32) Pressmeddelanden En viktig informationskanal för att sprida kunskap om myndighetens verksamhet är pressmeddelanden. Medlingsinstitutet skickar ut pressmeddelanden bland annat till massmedier och fackförbundstidningar när medlare utses i tvister om tecknande av kollektivavtal på både central och lokal nivå. Därutöver informeras massmedia, fackförbundstidningar samt organisationerna på arbetsmarknaden med ett pressmeddelande bland annat när konjunkturlönestatistik publiceras på webbplatsen eller när nya publikationer presenteras. Alla pressmeddelanden publiceras även särskilt på webbplatsen. Under 2018 har antalet pressmeddelanden varit sammanlagt 24. Medlingsinstitutet medverkar i konferenser, seminarier och arbetsgrupper Under 2018 har Medlingsinstitutet medverkat även i konferenser och seminarier i andras regi. Kunskapen om arbetsmarknaden i stort, avtalsförhandlingar och frågor om löne- och arbetskostnadsstatistik är efterfrågad. Medlingsinstitutet har under året föreläst för delegationer från andra länder om bland annat den svenska modellen och om Medlingsinstitutets sätt att arbeta. Under 2018 har Medlingsinstitutet träffat delegationer från Frankrike, Lettland och Japan samt representanter från bland annat Kenya, Etiopien och Bangladesh inom Arbetsförmedlingens (Sida-finansierade) International Training Programme. De externa kontakterna är viktiga för Medlingsinstitutets verksamhet även när det gäller kvalitetssäkring och utveckling av den lönestatistik som Medlingsinstitutet är ansvarig myndighet för. Medlingsinstitutet har till exempel kontinuerligt kontakt med huvudanvändarna av konjunkturlönestatistiken: Riksbanken, Konjunkturinstitutet och Finansdepartementet. Medlingsinstitutet deltar även i olika officiella arbetsgrupper: expertgruppen för arbetsmarknadsstatistik (EFAM), Statistiska centralbyråns (SCB) användarråd för arbetsmarknadsstatistik samt SCB:s arbetsgrupp för uppgiftslämnarfrågor. Medlingsinstitutet ansvarar även för SALA (Samarbetsgruppen Avseende Löneoch Arbetskraftskostnadsstatistik). Under 2016 2018 ingår Medlingsinstitutet i Rådet för den officiella statistiken (ROS). 3.5 Avrapporterade uppdrag I december 2017 gav regeringen Medlingsinstitutet i uppdrag (regeringsbeslut daterat den 21 december 2017, A2017/02478/ARM) att redovisa vilka relativlöneförändringar som har skett för olika yrken på den svenska arbetsmarknaden mellan åren 2014 2017 och därefter analysera resultaten ur ett jämställdhetsperspektiv. I uppdraget ingick också att initiera en diskussion i syfte att främja arbetsmarknadens parters arbete med att minska löneskillnader mellan kvinnor och män. Som redovisning av uppdraget lämnades i september 2018 en särskild rapport Yrke lön och kön till Arbetsmarknadsdepartementet. Rapporten visade att löneutvecklingen förefaller ha varit starkast i yrken där det råder personalbrist eller där det gjorts olika satsningar som exempelvis på lärare och undersköterskor. Bland de yrken där löneökningstakten varit högre än genomsnittet finns både manligt och kvinnligt dominerade. De kvinnligt dominerade yrkena har emellertid varit större och det har gjort att den totala löneskillnaden mellan kvinnor och män har minskat.
14(32) Medlingsinstitutet Årsredovisning 2018 3.6 Medlingsinstitutets prestationer Analys och information I detta avsnitt redovisas Medlingsinstitutets prestationer under 2018 för verksamhetsområdet Analys och information. Konferenser och seminarier som Medlingsinstitutet ordnar är en viktig mötesplats för alla parter på arbetsmarknaden och fungerar som ett forum för diskussion om aktuella frågor, bl.a. om lönebildning. Därför väljer myndigheten att redovisa dessa som prestationer (se tabell 3.1). Läs mer om konferenser och seminarier i avsnitt 3.2. Under 2018 var antalet konferenser och seminarier sammanlagt åtta (exklusive två presskonferenser som redovisas i tabell 3.2 med publikationer). Medlingsinstitutet ordnar konferenser och seminarier av olika storlek och format. Antal konferenser och seminarier, deltagare, innehåll och omfattning varierar från år till år och det kan vara svårt att göra jämförelser mellan åren. Tabell 3.1 Konferenser/seminarier (exkl. presskonferenser) 2016 2018 Antal och kostnader (tkr) År Antal konferenser/ seminarier Kostnader totalt (tkr) 2016 13 929 2017 10 954 2018 8 891 Anmärkning: Presskonferenser redovisas i tabell 3.2, då dessa i regel hör ihop med olika publikationer. I övrigt har Medlingsinstitutet inte ordnat presskonferenser. Källa: Medlingsinstitutet (W3D3, Agresso) Även olika publikationer är en viktig informationskanal där myndigheten har möjlighet att lyfta fram viktiga frågor och bidra till den samhällsekonomiska debatten om aktuella ämnen. Olika publikationer som Medlingsinstitutet har producerat under 2018 redovisas som prestationer i tabell 3.2. Läs mer om publikationerna i avsnitt 3.3. Tabell 3.2 Publikationer (inkl. presskonferenser) 2016 2018 Antal och kostnader (tkr) År Antal publikationer Kostnader totalt (tkr) Varav kostnad (tkr) för årsrapporten Avtalsrörelsen och lönebildningen 2016 3* 1 675 1 095 2017 4* 2 407 1 279 2018 4* 2 431 1 501 * Varav en publikation avser nytryck av tidigare publicerad skrift. Källa: Medlingsinstitutet (Agresso) Under 2018 producerades tre nya publikationer, den årliga rapporten om avtalsrörelsen och lönebildningen samt den årliga rapporten om löneskillnaden mellan kvinnor och män. Dessa rapporter presenterades vid presskonferens (i februari för årsrapporten om avtalsrörelsen och lönebildningen samt i juni för rapporten om löneskillnaden). Den tredje nya publikationen Yrke lön och kön lämnades till Arbetsmarknadsdepartementet i september som avrapportering av uppdraget som Medlingsinstitutet fick i december 2017.
Medlingsinstitutet Årsredovisning 2018 15(32) Intresset för skriften Lön för mödan har varit fortsatt stort och därför uppdaterades och trycktes skriften om även under 2018. Lön för mödan hade vid utgången av 2018 totalt tryckts i 97 814 exemplar sedan den första upplagan kom år 2013. Under våren 2019 kommer den totala upplagan att passera 100 000 beställda exemplar. Eventuellt kommer häftet att få en uppdaterad layout under 2019. Den innehållsmässiga omfattningen av årsrapporten varierar från år till år och även kostnaderna kan därför variera en del beroende på vilket år rapporten avser. Under 2018 publicerades rapport för det stora avtalsåret 2017. Kostnaden för rapporten blev något högre än för rapporten året innan som också sammanfattar en stor avtalsrörelse. Kostnadsökningen beror främst på fler nerlagda arbetstimmar för produktion av rapporten under 2018. Särskild vikt lades vid att förbättra kvaliteten för olika diagram i rapporten. 3.7 Statistik över löneutvecklingen i Sverige Den officiella lönestatistiken Medlingsinstitutet är statistikansvarig myndighet för den officiella lönestatistiken. Medlingsinstitutets ansvarsområde är den officiella statistiken över löner och arbetskraftskostnader. Statistik över utbetalda lönesummor ligger däremot utanför ansvarsområdet. Den officiella lönestatistiken kan grovt delas in i tre delar: konjunkturlönestatistiken, som är månatlig, lönestrukturstatistiken, som är årlig, samt EU-statistik. Ur Medlingsinstitutets regleringsbrev 2018: Medlingsinstitutet ska redovisa löneutvecklingen på hela arbetsmarknaden mätt som procentuell förändring från föregående år. redovisa arbetskraftskostnaden per timme inom näringslivet, mätt som procentuell förändring från föregående år i förhållande till euroområdet och USA. Löneutvecklingen 2018 ser ut att bli något högre än 2017. Enligt det preliminära utfallet för månaderna januari t.o.m. november 2018 uppgick löneökningarna till i genomsnitt 2,5 procent för ekonomin som helhet, vilket kan jämföras med 2,3 procent helåret 2017. Motsvarande utfall för näringslivet var 2,5 procent 2018 respektive 2,0 procent 2017. Siffrorna för 2018 är dock fortfarande preliminära. Medlingsinstitutets modellbaserade beräkningar indikerar att statistiken kommer att revideras upp ytterligare något framöver till följd av retroaktiva löneutbetalningar. Det definitiva utfallet för ekonomin som helhet väntas bli 2,6 procent för månaderna januari t.o.m. november 2018 (se tabell 3.3).
16(32) Medlingsinstitutet Årsredovisning 2018 Tabell 3.3 Löneutvecklingen för hela arbetsmarknaden 2009 2018 Procentuell förändring från föregående år 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018* 3,4 2,6 2,4 3,0 2,5 2,8 2,4 2,4 2,3 2,6 * Uppgifterna avser Medlingsinstitutets skattning av den definitiva löneutvecklingen jan nov 2018. Källa: Medlingsinstitutet Det senaste decenniet har arbetskostnaderna 2 i Sverige i genomsnitt ökat 0,8 procentenheter snabbare per år jämför med euroområdet och 0,7 procent snabbare per år jämfört med USA (se tabell 3.4). För 2018 visar preliminära utfall att kostnadsutvecklingen dämpades i Sverige. Enligt utfallen ökade arbetskostnaderna långsammare än i både USA och euroområdet. De svenska arbetskostnaderna beräknas ha ökat med 1,7 procent, jämfört med 2,8 procent i USA och 2,4 procent i euroområdet. Statistiken för 2018 är dock fortfarande preliminär. Eftersom inga större förändringar har skett av vare sig de lagstadgade eller de kollektivt avtalade arbetsgivaravgifterna i Sverige är det svårt att förklara varför arbetskostnaderna ökade så mycket långsammare än lönerna detta år. Arbetskostnaderna borde öka ungefär i takt med lönerna, det vill säga runt 2,5 procent. Medlingsinstitutet bedömer därför att statistiken över arbetskostnaderna i Sverige 2018 sannolikt kommer att revideras upp när det definitiva statistiska underlaget blir tillgängligt under 2019. Tabell 3.4 Arbetskostnadsutvecklingen per timme inom näringslivet 2009 2018 Procentuell förändring från föregående år Euroområdet USA Sverige 2009 2,9 1,4 3,7 2010 1,7 1,9 2,0 2011 2,6 2,2 2,7 2012 2,7 1,9 4,0 2013 1,1 1,9 1,8 2014 1,6 2,1 2,7 2015 1,6 2,1 2,8 2016 1,2 2,1 3,8 2017 1,8 2,5 2,8 2018 2,4 2,8 1,7 Genomsnitt 2009 2018* 2,0 2,1 2,8 * Uppgifterna för 2018 avser utvecklingen 1 3 kv jämfört med samma period 2017. Uppgifterna i LCI revideras kontinuerligt vilket kan påverka tidsserien. Källor: Eurostat, Labour Cost Index (LCI), Bureau of Labour Statistics, USA och Macrobond I diagram 3.1 redovisas den nominella och reala löneutveckling för alla anställda i Sverige, samt prisutvecklingen enligt konsumentprisindex (KPI). Under perioden 1998 till 2018 ökade de nominella lönerna med i genomsnitt 3,2 procent per år och KPI ökade med 1,2 procent per år. Därmed steg reallönen med i genomsnitt 2,0 procent per år. Den starka utvecklingen under perioden innebär att nivån på reallönen var 51 procent högre 2018 jämfört med 1997. 2 Arbetskostnad och arbetskraftskostnad används synonymt och Medlingsinstitutet har valt att hålla sig till en av formerna. Av praktiska skäl föll valet på den kortare formen eftersom begreppet ofta används i sammansatta ord.
Medlingsinstitutet Årsredovisning 2018 17(32) Diagram 3.1 Nominell lön, reallön och KPI, procentuell förändring 1960 2018 Anmärkning: 2018 delvis prognos Källor: Medlingsinstitutet, SCB och Konjunkturinstitutet År 2018 beräknas lönerna ha ökat med cirka 2,6 procent i nominella termer medan inflationen var 2,0 procent. Därmed ökade reallönen med cirka 0,6 procent. Sedan 2015 har inflationen stigit och successivt närmat sig Riksbankens mål på 2 procent. Stigande inflation ledde till en tydligt dämpad reallönetillväxt 2017 och 2018. 3.8 Kommentarer om analys- och informationsverksamheten under 2018 Att lönebildningen fungerar väl är av central betydelse för tillväxt, sysselsättning och konkurrenskraft i Sverige. Lönebildningen påverkar i stor utsträckning pris- och kostnadsutvecklingen och därmed sysselsättningen. I den proposition som föregick inrättandet av Medlingsinstitutet framgår vad som kännetecknar en väl fungerande lönebildning. En väl fungerande lönebildning tar sin utgångspunkt i den internationellt konkurrensutsatta sektorns lönenormerande roll kombinerar ökad reallön med en hög sysselsättningsgrad medför få arbetsmarknadskonflikter möjliggör relativa löneförändringar bidrar till det svenska näringslivets internationella konkurrenskraft. Lönebildningen påverkas av ett stort antal aktörer och av utvecklingen såväl på det nationella som på det internationella planet. Som Medlingsinstitutet framhållit i tidigare årsredovisningar är det inte möjligt att med någon större säkerhet bedöma vilken påverkan myndighetens åtgärder under ett visst år haft i jämförelse med yttre faktorers påverkan under samma år.
18(32) Medlingsinstitutet Årsredovisning 2018 Den påverkan Medlingsinstitutet haft på lönebildningen bör i första hand ses som det samlade resultatet av arton års arbete för att verka för en väl fungerande lönebildning. Detta har skett bl.a. genom att tillvarata och vidmakthålla den samsyn som finns bland arbetsmarknadens parter om den konkurrensutsatta sektorns lönenormerande roll. Konferenser och seminarier erbjuder inte bara redovisning av rapporter och paneldebatter mellan företrädare för olika intressen. De skapar också en informell mötesplats för parterna. Att erbjuda tillfällen till sådana informella möten mellan parterna är en del av Medlingsinstitutets arbete för en väl fungerande lönebildning. Utöver de olika aktiviteter som Medlingsinstitutet står värd för förs också en ständig dialog med parterna i mindre organiserad form och i mindre skala. Under 2018 arrangerade Medlingsinstitutet åtta konferenser och seminarier av olika storlek och format samt två presskonferenser. Intresset har varit fortsatt stort och sammantaget cirka 870 besökare har deltagit i dessa möten. Konferensen om årsrapporten i februari 2018 och konferensen om de samhällsekonomiska förutsättningarna för lönebildningen i oktober var de två största konferenserna i antal deltagare räknat. Under 2018 har liksom tidigare år samråd om den officiella lönestatistiken ägt rum med användare av lönestatistik. Samråden är forum för diskussion och reflektion och därför viktiga i Medlingsinstitutets roll som ansvarig myndighet för den officiella lönestatistiken. Under Almedalsveckan i Visby ordnade Medlingsinstitutet för tredje gången ett seminarium Fakta och funderingar om löneskillnaden mellan kvinnor och män. Intresset för seminariet var stort och antalet deltagare ökade jämfört med året innan. Antalet besökare på webbplatsen har ökat varje år sedan den nuvarande webbplatsen lanserades år 2012. Eftersom Medlingsinstitutet bytt analysverktyg är en jämförelse med år 2017 inte möjlig att göra, men inget tyder på att trenden förändrats. Under det andra halvåret 2018 hade webbplatsen cirka 50 000 unika besökare. Av dem besökte 55 procent webbplatsen mer än en gång. Det genomsnittliga antalet sidvisningar per månad var cirka 18 500. Den genomsnittliga sidvisningstiden var 42 sekunder vilket tyder på att många besökare stannade kvar för att ta del av innehållet och inte bara klickade sig vidare. Störst intresse var det under år 2018, liksom tidigare år, för lönestatistik och för rapporten om löneskillnader mellan kvinnor och män. Många besökare har också intresserat sig för de sidor som beskriver hur arbetsmarknaden fungerar. Under 2019 kommer webbplatsen att uppdateras vilket kommer att ytterligare förbättra presentation och tillgänglighet. Under 2016 började Medlingsinstitutet dokumentera sina större konferenser i en egen kanal på Youtube. Vid utgången av 2018 fanns 17 inslag från Medlingsinstitutets konferenser och seminarier i kanalen. Sammanlagt hade dessa inslag drygt 1 400 visningar. Medlingsinstitutets bedömning är att Youtube-kanalen är ett värdefullt komplement till konferenserna och dessutom ett sätt att dokumentera den delen av myndighetens verksamhet. Bland annat mot denna bakgrund bedömer Medlingsinstitutet att den verksamhet och de insatser som gjorts under året utgjort ett väsentligt bidrag till utfallet.
Medlingsinstitutet Årsredovisning 2018 19(32) 4. Kompetensutveckling Enligt förordning om årsredovisning och budgetunderlag ska myndigheten redovisa de åtgärder som har vidtagits i syfte att säkerställa att kompetens finns för att fullgöra de uppgifter som avses i 1 första stycket (dvs. uppgifter som framgår av myndighetens instruktion och till vad regeringen, i förekommande fall, har angett i regleringsbrev eller i något annat beslut). i redovisningen ska det ingå en bedömning av hur de vidtagna åtgärderna sammantaget har bidragit till fullgörandet av dessa uppgifter. Medlingsinstitutet är en myndighet med nio anställda. Förutom den ordinarie personalstyrkan har myndigheten för medlingsverksamheten på lokal nivå förordnat fyra medlare. För tvister på central nivå förordnar Medlingsinstitutet medlare särskilt för varje uppdrag. Ett trettiotal personer står till Medlingsinstitutets förfogande för sådana uppdrag. 4.1 Analys av kompetensbehovet Målsättning för kompetensförsörjningen under 2018 var bland annat att bibehålla och utveckla en bred och aktuell kompetens inom myndighetens olika sak- och expertområden. Myndigheten bedömde att det inte fanns behov av nyrekryteringar under året. 4.2 Åtgärder för att säkerställa rätt kompetens och uppföljning av myndighetens mål för 2018 Myndigheten har fortsatt arbetat med att ytterligare förbättra presentationerna och pedagogiken i den utåtriktade informationen. Som en gemensam kurs för hela personalen ordnades i november 2018 en språkkurs om hur man skriver bättre och tydligare texter. Huvudfokus för kursen var språket i myndighetens rapporter och övriga skrifter. Även arbetet med att ge utrymme för ett utökat kunskaps- och erfarenhetsutbyte mellan medarbetarna har prioriterats under året. Medarbetarna har också deltagit i externa konferenser, seminarier, kurser och nätverk inom sina respektive sak- och expertområden. Utöver myndighetens chef, som utses av regeringen, var åtta personer tillsvidareanställda, två kvinnor och sex män i december 2018. Åldersfördelningen bland den fasta personalen (inkl. myndighetens chef) är spridd mellan 39 år och 64 år (december 2018). Medelåldern för denna personalgrupp är 51,7 år (jfr 2017 50,7 år och 2016 51,3 år). För första gången sedan Medlingsinstitutets inrättande behövdes inga medlingsinsatser på central nivå under 2018. Tabell 4.1 visar hur medlingsuppdragen fördelats mellan kvinnor och män 2010 2018.
20(32) Medlingsinstitutet Årsredovisning 2018 Tabell 4.1 Medlingsuppdragen på central nivå 2010 2018 Antal tvister där medlare förordnats Antal män som medlat Antal kvinnor som medlat * Antal tvister där kvinnor förordnats som medlare 2010 27 24 8 17 2011 10 10 5 6 2012 23 21 7 13 2013 25 18 5 12 2014 6 10 2 2 2015 2 3 1 2 2016 27 17 8 17 2017 16 11 6 9 2018 0 0 0 0 * Under perioden 2010 2014 är två av de fyra mest anlitade medlarna kvinnor. Källa: Medlingsinstitutet (W3D3) 4.3 Bedömning Medlingsinstitutet gör utifrån verksamhetens samlade resultat bedömningen att de genomförda kompetensförsörjningsåtgärderna har bidragit till att myndigheten haft den kompetens och bemanning som behövts för att kunna åstadkomma efterfrågat resultat. 4.4 Mål för kompetensförsörjningen 2019 2020 Inför åren 2019 2020 är målet för Medlingsinstitutets kompetensförsörjning att behålla och utveckla en bred och aktuell kompetens som myndighetens verksamhet förutsätter. Även fortsättningsvis kommer medarbetarna att ha möjlighet att gå på kurser och utbildningar samt delta i olika arbetsgrupper och nätverk. Målsättningen är att de olika utbildningsinsatserna kommer att anpassas till den enskilde medarbetarens behov och förutsättningar. Medlingsinstitutet bedömer att inga nyrekryteringar är aktuella för tillfället. Däremot är det viktigt att arbeta med kunskapsöverföring inom den nuvarande personalgruppen och utveckla och ta tillvara på erfarenheter och kunskaper som finns inom myndigheten. Arbetet med att förbättra den utåtriktade informationen kommer att fortsätta även under 2019 2020. Under 2019 kommer bland annat myndighetens webbplats att uppdateras.
Medlingsinstitutet Årsredovisning 2018 21(32) 5. Verksamhetens kostnader och intäkter 2016 2018 Tabell 5.1 Verksamhetens kostnader 2016 2018 (tkr) År Medling (tkr) Verksamhet Analys/information (tkr) Summa (tkr) 2016 8 880 43 353 52 233 2017 7 457 45 805 53 262 2018 5 242 47 180 52 422 Källa: Medlingsinstitutet (Agresso) Tabell 5.2 Verksamhetens intäkter 2016 2018 (tkr) År Medling (tkr) Verksamhet Analys/information (tkr) Summa (tkr) 2016 Intäkter av anslag 8 875 43 332 52 207 Intäkter av avgifter och andra ersättningar 4 20 24 Finansiella intäkter 0 2 2 2017 Intäkter av anslag 7 451 45 767 53 218 Intäkter av avgifter och andra ersättningar 0 0 0 Finansiella intäkter 6 39 45 2018 Intäkter av anslag 5 241 47 166 52 407 Intäkter av avgifter och andra ersättningar 0 0 0 Finansiella intäkter 1,5 13,5 15 Källa: Medlingsinstitutet (Agresso)
22(32) Medlingsinstitutet Årsredovisning 2018 Finansiella dokument RESULTATRÄKNING (tkr) Not 2018 2017 Verksamhetens intäkter Intäkter av anslag 52 407 53 218 Intäkter av avgifter och andra ersättningar 0 0 Finansiella intäkter 1 15 45 Summa 52 422 53 262 Verksamhetens kostnader Kostnader för personal 2-13 135-13 974 Kostnader för lokaler -1 063-1 065 Övriga driftkostnader 3-37 973-37 926 Finansiella kostnader 4-63 -61 Avskrivningar och nedskrivningar -188-236 Summa -52 422-53 262 Verksamhetsutfall 0 0 Årets kapitalförändring 0 0
Medlingsinstitutet Årsredovisning 2018 23(32) BALANSRÄKNING (tkr) Not 2018-12-31 2017-12-31 TILLGÅNGAR Immateriella anläggningstillgångar Balanserade utgifter för utveckling 5 34 52 Summa 34 52 Materiella anläggningstillgångar Maskiner, inventarier, installationer m.m. 6 342 512 Summa 342 512 Kortfristiga fordringar Fordringar hos andra myndigheter 7 174 202 Summa 174 202 Periodavgränsningsposter Förutbetalda kostnader 8 494 571 Summa 494 571 Avräkning med statsverket Avräkning med statsverket 9-7 796-6 989 Summa -7 796-6 989 Kassa och bank Behållning räntekonto i Riksgäldskontoret 9 559 8 709 Summa 9 559 8 709 SUMMA TILLGÅNGAR 2 807 3 057 KAPITAL OCH SKULDER Myndighetskapital Balanserad kapitalförändring 0 0 Kapitalförändring enligt resultaträkningen 10 0 0 Summa 0 0 Avsättningar Övriga avsättningar 11 274 253 Summa 274 253 Skulder m.m. Lån i Riksgäldskontoret 12 376 564 Kortfristiga skulder till andra myndigheter 13 504 522 Leverantörsskulder 394 535 Övriga kortfristiga skulder 14 242 265 Summa 1 515 1 885 Periodavgränsningsposter Upplupna kostnader 15 1 017 919 Summa 1 017 919 SUMMA KAPITAL OCH SKULDER 2 807 3 057
24(32) Medlingsinstitutet Årsredovisning 2018 ANSLAGSREDOVISNING Redovisning mot anslag Anslag Ing. Årets Indrag- Totalt Utgifter Utgående (tkr) över- till- ning disponi- över- Not förings- delning belt föringsbelopp enl. regl. belopp belopp brev Uo 14 2:4 Ramanslag Medlingsinstitutet ap.1 Förvaltningskostnader 16 6 989 58 449-5 235 60 203-52 407 7 796 (ram) Summa 6 989 58 449-5 235 60 203-52 407 7 796