Kombinatorik : Lösningar

Relevanta dokument
Lösningar till Algebra och kombinatorik

1 Föreläsning I, Mängdlära och elementär sannolikhetsteori,

3 Grundläggande sannolikhetsteori

Lösningsförslag till Tentamen i 5B1118 Diskret matematik 5p 14 augusti, 2002

MA2047 Algebra och diskret matematik

SF2715 Tillämpad kombinatorik Kompletterande material och övningsuppgifter Del IV

Begreppen "mängd" och "element" är grundläggande begrepp i matematiken.

Avdelning 1, trepoängsproblem

Lösningar till Algebra och kombinatorik

Föreläsning 2. Kapitel 3, sid Sannolikhetsteori

Begreppen "mängd" och "element" är grundläggande begrepp i matematiken.

Uppsala Universitet Matematiska Institutionen Thomas Erlandsson

KOMBINATORIK OCH BINOMIALSATSEN

Kombinatorik. Kapitel 2. Allmänt kan sägas att inom kombinatoriken sysslar man huvudsakligen med beräkningar av

Tentamensskrivning i Diskret Matematik för CINTE och CMETE, SF1610, onsdagen den 20 augusti 2014, kl

Kapitel 2. Grundläggande sannolikhetslära

MATEMATISKA INSTITUTIONEN STOCKHOLMS UNIVERSITET Avd. Matematik Examinator: Daniel Bergh. Lösningsförslag Algebra och kombinatorik

SF2715 Tillämpad kombinatorik, 6hp

Något om kombinatorik

SF1901: Sannolikhetslära och statistik

Föreläsning 8 i kursen Ma III, #IX1305, HT 07. (Fjärde föreläsningen av Bo Åhlander)

Armin Halilovic: EXTRA ÖVNINGAR

σ 1 = (531)(64782), τ 1 = (18)(27)(36)(45), τ 1 σ 1 = (423871)(56).

Kvalificeringstävling den 30 september 2008

Lösningar och lösningsskisser

Om gruppers verkan på

(N) och mängden av heltal (Z); objekten i en mängd behöver dock inte vara tal. De objekt som ingår i en mängd kallas för mängdens element.

Kap 2: Några grundläggande begrepp

Kängurutävlingen Matematikens hopp 2010 Benjamin för elever i åk 5, 6 och 7.

Kombinatorik och sannolikhetslära

NAMN KLASS/GRUPP. Poängsumma: Känguruskutt: UPPGIFT SVAR UPPGIFT SVAR UPPGIFT SVAR

MS-A0409 Grundkurs i diskret matematik Appendix, del II

{ } { } En mängd är en samling objekt A = 0, 1. Ex: Mängder grundbegrepp 5 C. Olof M C = { 7, 1, 5} M = { Ce, Joa, Ch, Je, Id, Jon, Pe}

DEL I. Matematiska Institutionen KTH

Lösning till tentamensskrivning i Diskret Matematik för CINTE och CMETE, SF1610 och 5B1118, tisdagen den 7 januari 2014, kl

Lösningsförslag till övningsuppgifter, del V

Kapitel 2. Grundläggande sannolikhetslära

F2 SANNOLIKHETSLÄRA (NCT )

DEL I. Matematiska Institutionen KTH

Kapitel 1. betecknas detta antal med n(a). element i B; bet. A B. Den tomma mängden är enligt överenskommelsen en delmängd. lika; bet. A = B.

Definitionsmängd, urbild, domän

Starta med att läsa avsnitt 2.1 i [J] från sidan 56 (64) [76] till och med exempel (2.1.3) [2.1.5] på sidan 57 (65) [79].

Grundläggande matematisk statistik

1.1. Fördjupning: Jämförelse av oändliga mängder

Känguru Benjamin (6. och 7. klass) sida 1 / 5

Statistisk slutledning (statistisk inferens): Sannolikhetslära: GRUNDLÄGGANDE SANNOLIKHETSLÄRA. Med utgångspunkt från ett stickprov

Diskret matematik: Övningstentamen 4

Lösningsförslag till övningsuppgifter, del II

2MA105 Algebraiska strukturer I. Per-Anders Svensson

I kursen i endimensionell analys är mängden av reella tal (eng. real number), R, fundamental.

Matematisk Statistik och Disktret Matematik, MVE051/MSG810, VT19

Algebra I, 1MA004. Lektionsplanering

Relationer och funktioner

KOMBINATORIK. Exempel 1. Motivera att det bland 11 naturliga tal finns minst två som slutar på samma

Lösningar till utvalda uppgifter i kapitel 6

Matematiska strukturer - Satser

Matematik, KTH Diskret matematik för D3, ht 2014 B.Ek. Några extra exempel

, S(6, 2). = = = =

UPPGIFT 1 WILL ROGERS FENOMEN

Mängder och kardinalitet

Finansiell statistik, vt-05. Sannolikhetslära. Mängder En mängd är en samling element (objekt) 1, 2,, F2 Sannolikhetsteori. koppling till verkligheten

Institutionen för matematik, KTH Mats Boij. Lösningsförslag till Tentamen i 5B1118 Diskret matematik 5p 20 december, 2000

Lösningsförslag till Tentamen i 5B1118 Diskret matematik 5p 11 april, 2002

Explorativ övning 9 RELATIONER OCH FUNKTIONER

Uppgifter 6: Kombinatorik och sannolikhetsteori

Statistikens grunder HT, dagtid Statistiska institutionen

Mer om analytisk geometri

4x 1 = 2(x 1). i ( ) får vi 5 3 = 5 1, vilket inte stämmer alls, så x = 1 2 är en falsk rot. Svar. x = = x x + y2 1 4 y

SF1624 Algebra och geometri

29 Det enda heltalet n som satisfierar båda dessa villkor är n = 55. För detta värde på n får vi x = 5, y = 5.

Sannolikhetsbegreppet

TAMS79: Föreläsning 1 Grundläggande begrepp

Funktioner och kombinatoriska tillämpningar. Mars

Hur många registreringsskyltar finns det som inte innehåller samma tecken mer än en

Lösningsförslag till Tentamen i 5B1118 Diskret matematik 5p 22 augusti, 2001

Abstrakt algebra för gymnasister

Vidare får vi S 10 = 8, = 76, Och då är 76

Planering i matematik 5 för NA11 och ITT11. V Datum Kapitel Moment Anmärkning. Tis Övning 11:30-12: 40

Diskret matematik: Övningstentamen 1

Prov 1 2. Ellips 12 Numeriska och algebraiska metoder lösningar till övningsproven uppdaterad a) i) Nollställen för polynomet 2x 2 3x 1:

Matematiska uppgifter

Block 2 Algebra och Diskret Matematik A. Följder, strängar och tal. Referenser. Inledning. 1. Följder

Finansiell Statistik (GN, 7,5 hp,, HT 2008) Föreläsning 1

Andragradspolynom Några vektorrum P 2

Övningshäfte 3: Funktioner och relationer

Klipp ut denna del. system för icke-verbal kommunikation. Klipp ut denna del. Klipp ut denna del.

Kombinatorik. Sten Kaijser

Lösning till tentamensskrivning på kursen Diskret Matematik, moment A, för D2 och F, SF1631 och SF1630, den 10 januari 2011 kl

Reliability analysis in engineering applications

Föreläsning 1. Grundläggande begrepp

SF1920/SF1921 Sannolikhetsteori och statistik 6,0 hp Föreläsning 1 Mängdlära Grundläggande sannolikhetsteori Kombinatorik Deskriptiv statistik

Kap.6 Grafer. Egenskaper: Handskakningslemmat och Eulers formel Sats om eulerkrets/väg Isomorfi och representation av grafer Graffärgning

Finaltävling i Uppsala den 24 november 2018

Föreläsning 5: Kardinalitet. Funktioners tillväxt

1. (3p) Ett RSA-krypto har de offentliga nycklarna n = 33 och e = 7. Dekryptera meddelandet 5. a b c d e. a a b c d e

FÖRELÄSNING 3:

SF1901: Sannolikhetslära och statistik

= ( 1) ( 1) = 4 0.

Mängder. 1 Mängder. Grunder i matematik och logik (2015) 1.1 Grundläggande begrepp. 1.2 Beskrivningar av mängder. Marco Kuhlmann

Kängurutävlingen Matematikens hopp 2009 Ecolier för elever i åk 3 och 4

Transkript:

Kombinatorik 2016-03-16: Lösningar 1. En rad med 9 träd ska planteras vid en gata. Raden ska inkludera exakt 2 ek, ett jämnt antal björk och resten tall. På hur många sätt kan man plantera raden? Lösning: Antalet björk är 0, 2, 4, 6. Sedan blir det ( ) ( ) ( ) ( ) 9 9 9 9 + + + = 36+756+1260+252 = 2304. 2 0 7 2 2 5 2 4 3 2 6 1 2. Alice, Bob, Chris och Daphne äter hors-d oeuvre bestående av 10 (identiska) kanapéer. Bob äter som mest 1 kanapé. De andra äter som mest 7 kanapéer var. På hur många sätt kan de 10 kanapéerna fördelas mellan de fyra personerna? Lösning: Vi måste räkna antalet vektorer (a, b, c, d) N 4 med b = 0, 1 och a, c, d 7, a + b + c + d = 10. (a) b = 0. Antalet tripplar (a, c, d) med a + c + d = 10 är ( ) 3+10 1 ( 10 = 12 10) = 66. Vi måste subtrahera antalet tripplar där en av komponenterna är större än 7, det blir 1 stycken. Således 66 1 = 4. (b) b = 1. Antalet tripplar (a, c, d) med a + c + d = 9 är ( ) 3+9 1 ( 9 = 11 ) 9 = 55. Vi måste subtrahera antalet tripplar där en av komponenterna är större än 7, det blir 9 stycken. Således 55 9 = 46. Svar: 4 + 46 = 94. 3. Hur många möjligheter finns det att färglägga sidorna av en tärning om man har 6 färger och inga två angränsande sidor har samma färg i fall (a) sidorna kan skiljas åt pga. sina prickar (b) sidorna är identiska (inga prickar). (Alla färger måste inte nödvändigtvis vara med!) Lösning: Given en färgläggning låt k vara antalet färger som är med: k = 6, 5, 4, 3. Det finns sedan ( 6 k) möjligheter att välja ut dem. Först tittar vi på situationen där sidorna har prickar: 1

(a) k = 6: 6!=720 möjligheter. (b) k = 5: Det finns 3 möjligheter att välja de två mittemot liggande sidor som har samma färg. Sedan blir det 360 = 3 5! möjligheter. Tillsammans: 2160 = 6 360. (c) k = 4: Det finns 3 möjligheter att välja de mitt emot liggande sidor som inte har samma färg. Sedan blir det 72 = 3 4! möjligheter. Tillsammans 100 = 15 72 möjligheter. (d) k = 3: Alla mitt emot liggande sidor har samma färg, således finns det 120 = 20 3! möjligheter. Tillsammans: 720 + 2160 + 100 + 120 = 400. Låt oss nu titta på fallet där sidorna inte har prickar på sig. Sedan har vi, given en färgläggning, friheten att placera tärningen framför oss på ett lämpligt sätt. Kalla färgerna a, b, c, d, e, f. (a) k = 6: Vi får anta att övre sidan har färg a. Det finns 5 möligheter för undersidan, b, c, d, e, f. Om den t.ex. har färg b, så kan vi anta att framsidan har färg c. För de övriga tre sidorna finns sedan 3 2 1 = 6 möjligheter. Tillsammans 5 6 = 30. (b) k = 5: Efter att ha valt de 5 färger som är med, kanske a, b, c, d, e, finns det 5 möjligheter att färglägga de två mitt emot liggande sidor med samma färg (t.ex. a).vi får anta att det handlar om över- och undersidan och att framsidan har färg b. Sedan finns det tre möjligheter för baksidans färg och efteråt är saken klar - tärningen kan ju roteras om axeln genom fram- och baksidans mittpunkt. Tillsammans 90 = 6 5 3 färgläggningar. (c) k = 4: Efter att ha valt de 4 färger som är med, kanske a, b, c, d, finns det ( 4 2) = 6 möjligheter för de färger som är med två gånger. Och sedan är det gjort. Med andra ord 90 = 15 6 möjligheter. (d) k = 3: Efter att ha valt de 3 färger som är med, finns det bara en möjlighet. Således 20 = 20 1 möjligheter. Tillsammans: 30 + 90 + 90 + 20 = 230. 4. Beräkna partialbråksuppdelningen till X 5 (X + 1)(X 1) 2 2

Lösning: X 2 +X+2+ 2X2 + X 2 (1 + X)(1 X) 2 = X2 +X+2 1/4 1 + X 9/4 1 X + 1/2 (1 X) 2. 5. Hitta följden (a n ) n N som uppfyller samt a 0 = 1, a 1 = 0. a n = 10a n 1 25a n 2 + 5 n, n 2. Lösning: För L(a n 1, a n 2 ) = 10a n 1 25a n 2 har vi p L (X) = X 2 10X + 25 = (X 5) 2. De L-rekursiva följderna har formen b n = A 5 n + B n 5 n, A, B C. Sedan finns det en partikulär lösning c n = n 2 g 5 n, där polynomet g har grad 0, med andra ord g C \ {0}. Instoppning in i rekursionsrelationen leder - efter division med 5 n 2 - till 25gn 2 = 50g(n 1) 2 25g(n 2) 2 + 25 25g n 2 + (25 50g), således g = 1. Återstår at bestämma A, B, sådant att 2 a n = A 5 n + B n 5 n + n2 2 5n uppfyller begynnelsevillkoren: Vi måste ha dvs. A = 1, B = 3 2. 1 = A, 0 = 5A + 5B + 5 2, 6. Låt M vara en mängd med n element. 3

(a) Visa: P(M) = 2 n. Lösning: Delmängder A M motsvarar via A χ A funktioner M {0, 1}, och det finns 2 n stycken sådana funktioner. (b) Hur kan likheten tolkas kombinatoriskt? n k=0 ( ) n = 2 n k Lösning: Summan motsvarar uppdelningen n P k (M) = P(M) k=0 av potensmängden i de delar som består av alla delmängder av ordning k = 0,..., n. 7. Hur många ord kan bildas genom omkastning av bokstäverna i ordet POPOCATEPETL? Hur många av dessa ord innehåller två bokstäver P följande på varandra? Hur många innehåller ordet PLOPP? Lösning: Vi har alfabetet A, C, E, L, O, P, T med multipliciteterna 1,1,2,1,2,3,2. (a) Antalet P LOP P -ord: Titta på alfabetet A, B, C, E, O, T med multiplicitetsvektorn k = (1, 1, 1, 2, 1, 2). Man kann bilda ( k) =! = 1000 ord och sedan ersätta i varje av dem bokstaven B 4 genom ordet P LOP P. (b) Vi räknar ord som bildas från alfabetet A, B, C, E, L, O, P, T med multiplicitetsvektorn k = (1, 1, 1, 2, 1, 2, 1, 2). Det blir ( ) 11 k = 11! stycken. När man ersätter B genom P P, realiseras ord som innehåller P P P på två olika sätt...bp... och...p B... Nu tittar vi på alfabetet A, C, D, E, L, O, T med multiplicitetsvektorn k = (1, 1, 1, 2, 1, 2, 2). Det finns ( ) 10 k = 10! ord. Så det blir till sist: ord som innehåller P P. 11! 10! 4 = 10! 10

. Låt d n vara antalet permutationer f S n utan fixpunkt, dvs. f(i) i för alla i = 1,..., n. Visa d n = (n 1)(d n 1 + d n 2 ). Lösning: Om f S n inte har någon fixpunkt, gäller f(n) = i < n. Sätt A i := {f S n utan fixpunkt, f(n) = i}. Eftersom alla A i, i = 1,.., n 1, har samma antal element, räcker det att visa A n 1 = d n 1 + d n 2. I själva verket har vi en disjunkt union där och A n 1 = B C, B := {f A n 1 ; f(n 1) = n} C = A n 1 \ B. Varje f B inducerar en permutation i S n 2 utan fixpunkt, sådant att B = d n 2. Å andra sidan: Om f C, så har vi n = f(i) med något i n 2 och vi kan definiera en permutation f S n 1 genom f(j) = f(j) för j i och f(i) = n 1. På så sätt skapas en bijektion f f mellan C och fixpunktfria permutationer i S n 1. Således C = d n 1. Lycka till + Glad Påsk! 5