Stress och små marginaler



Relevanta dokument
Skyddsombudsundersökning

Sexuella trakasserier

Högt tempo och bristande ledarskap. Psykosocial arbetsmiljöenkät bland Hotell- och restaurangfackets medlemmar

Fakta om ditt uppdrag som skyddsombud i Handels. Välkommen som skyddsombud

Arbetsmiljöpolicy vid Omvårdnadsförvaltningen Skövde kommun

NATIONELLT VACCINATIONS PROGRAM MOT STRESS

Systematiskt arbetsmiljöarbete grunden för ett hållbart arbetsliv. Jennie Karlsson, arbetsmiljöinspektör Arbetsmiljöverket, Region Öst

Bilaga 1. Enkät till arbetsmiljöinspektörer

Bild 1 av 17. Varför ska man arbeta systematiskt med att förbättra arbetsmiljön?

Vi är Vision! Juni 2016

AVTAL. Samverkansavtal. Hudiksvalls kommun

Arbetsmiljöverket Osund konkurrens Lantbruksmässa: Borgeby Fältdagar 2017

En lathund om hur man hanterar. kränkande behandling M O B BA D, U T F RYS T, T R A K A S S E R A D VA D G Ö R M A N?

Att få kontroll över arbetsmiljön på arbetsplatsen och behålla den. Avfall Sveriges höstmöte 2011

Använd verktygen för ett mänskligt arbetsliv

CHECKLISTA för systematiskt, organisatoriskt och socialt arbetsmiljöarbete (OSA+SAM)

Fakta om ditt uppdrag som skyddsombud i Handels Bibi, butiksanställd

Riktlinjer för. IF Metalls arbetsmiljöarbete

SAM+OSA= BRA ARBETSMILJÖ. En LATHUND för hur man inkluderar organisatoriska och sociala perspektiv i det systematiska arbetsmiljöarbetet

BESTÄMMELSER FÖR HÄLSA OCH ARBETSMILJÖ

Vi är Vision. mål och hjärtefrågor. Förutsättningar för chefs och ledarskap. Hållbart arbetsliv mer arbetsglädje.

Personalavdelningens PA och arbetsmiljöhandbok SAMVERKAN UDDEVALLA. Lokalt samverkansavtal för Uddevalla kommun

Lilla guiden till. arbetsmiljö lagstiftningen

Det är tufft att jobba ombord men någon måste göra det.

januari 2015 Upphandlares villkor och förutsättningar

Arbetsmiljöprogram

Guide för en bättre arbetsmiljö

Systematiskt arbetsmiljöarbete

Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Lysekils kommuns. Riktlinjer för arbetsmiljöarbetet

Riktlinjer för hälsofrämjande arbetsmiljö i Uppsala kommun

Avtalsrörelsen Februari 2012

Fördelning av arbetsmiljöuppgifter från kommunstyrelsen till kommundirektören

Fördelning av arbetsmiljöansvar. sida 1

Arbetsmiljöpolicy för LSU

Viktiga förutsättningar för chef. Följs upp varje år Den som fördelat bokar samtal Ta upp det som du kom fram till i uppgiften. Returnera skriftligt

S a m v e r k a n s a v t a l G ä v l e k o m m u n F AS F ö r n y e l s e Ar b e t s m i l j ö - S a m v e r k a n

Denna checklista är framtagen som grund för dialog om arbetsmiljön vid inspektion på bemanningsföretag.

Organisatorisk & social arbetsmiljö. Gunnar Sundqvist, utredare, SKL

Arbetsmiljöverket Osund konkurrens Elmässan: Umeå 2017

Bättre arbetsmiljö varje dag

IF Metalls 5 arbetsmiljöutmaningar

Hälsa & Arbetsmiljö. Politikerutbildning våren 2019

Arbetsmiljöpolicy. Arbetsmiljöpolicy

EDA KOMMUN ARBETSMILJÖ- POLICY

Vem vinner på en bra arbetsmiljö?

Systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM, och uppgiftsfördelningen inom Västarvet

Se till att du vet var och vilka riskerna är!

SYSTEMATISKT ARBETSMILJÖARBETE

Arbetsbelastning SKYDDSROND: GENOMFÖRANDE FÖRBEREDELSER. ansvarig chef: skyddsombud: övriga deltagare:

FAS 05. Lokalt kollektivavtal. Förnyelse Arbetsmiljö Samverkan. Munkedals kommun. Antagen , Dnr KS Reviderad , 5

Rutin för systematiskt arbetsmiljöarbete inom Enköpings kommun

SOCIALFÖRVALTNINGEN I LUND Delegation av Flik 27 sid 1(5) ARBETSMILJÖANSVAR Gäller fr o m Utskriftsdatum

Arbetsmiljöpolicy. Pilagårdsskolan

Systematiskt arbetsmiljöarbete

Riktlinjer för systematiskt arbetsmiljöarbete inom Mullsjö kommun

Stockholms stads personalpolicy

Arbetsmiljöverket Osund konkurrens 2016 Svenska arbetstagare. Arbetsmiljöverket, Osund konkurrens 2016_Svenska arbetstagare

Dialogkort - arbetsmiljö och hälsa

Kollektivavtal för samverkan i Lilla Edets kommun

Jennie Karlsson arbetsmiljöinspektör Arbetsmiljöverket, region öst

Arbetsmiljöprocess. Dokumenttyp: Riktlinje Beslutad av: Kommunstyrelsen ( )

Följs upp varje år Den som fördelat bokar samtal Ta upp det som du kom fram till i uppgiften. Uppgiftsfördelning. Uppgiftsfördelning. Övning.

Röster om facket och jobbet

Bild 1. Bild 2. Bild 3. Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö

Organisatorisk och Social Arbetsmiljö 2015:4

Arbetsmiljöarbete.

Tilldelning av arbetsmiljöuppgifter

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö

Riktlinje. Riktlinje för rehabilitering KS-193/ Antagen av kommunstyrelsens personalutskott

att godkänna rapporten Uppföljning av arbetsmiljön i kommunstyrelsens verksamheter

Rapport 2017:6 En vitbok om kvinnors arbetsmiljö

Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete. Antagen av kommunstyrelsen

PREVENTS MATERIAL. Se samlingssida Organisatorisk och social arbetsmiljö

Enkät Frågor om projektarbete. Frågor om hot och våld. Framtagen av projektgruppen Bättre beredd än rädd. Mars 2012

Guide för en bättre arbetsmiljö

Kommunernas arbete med psykisk hälsa bland personalen

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsens arbetsgivar- och organisationsutskott Sammanträdesdatum

Policy för hälsa, arbetsmiljö och rehabilitering


Arbetsgivarens perspektiv på uppdrag och ansvar avseende sjukskrivning och rehabilitering

Att förbättra kvinnors arbetsmiljö ett uppdrag från regeringen

SYSTEMATISKT ARBETSMILJÖARBETE

Den orättvisa sjukförsäkringen

Tjänstemän om stress och press i arbetslivet. Kontakt: Åsa Märs Kontakt Novus: Mats Elzén & Freja Blomdahl Datum:

Bestämmelser om fördelning av arbetsmiljö- uppgifter

ARBETSMILJÖHANDBOK. Kris%n Kringstad VD. Irene Ma1sson Stallchef. Kansliansvarig

Det var en fröjd att läsa din inlämningsuppgift! Jag har nu godkänt den med A i betyg.

Riktlinjer för hälsofrämjande arbete, arbetsmiljö och rehabilitering

Arbetsmiljöbarometern 2010, del 2. Arbetsplatser utan arbetsmiljöombud

Arbetsmiljöpolicy för Hjo kommun

ARBETSMILJÖDELEGATION I TIBRO KOMMUN

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM

En bransch att må bra i

PSYKOSOCIAL ARBETSMILJÖ

Riktlinjer till personalpolicy - Arbetsmiljö

Linköpings personalpolitiska program

DET HÅLLBARA LEDARSKAPET. Charlotte Råwall Leg psykolog, Organisationskonsult, PBM Göteborg

Unga på arbetsmarknaden om lönebildning

Stockholms stads personalpolicy

Arbetsmiljö- och hälsastrategi

Transkript:

Stress och små marginaler Arbetsmiljön på arbetsplatser i Linköping 2012-2013 En rapport från Linköpings fackliga nätverk oktober 2013 Framtagen av Linköpings fackliga nätverk, en samverkan mellan: 1

Innehåll 1. Inledning 3 2. Bakgrund 4 3. Syfte 4 4. Material 4 5. Resultat 5 6. Slutsatser 11 7. Rekommendationer 12 8. Bilaga: enkätfrågorna 13 Linköpings fackliga nätverk Oktober 2013 Kontakt Conny Delerud, ombudsman Byggnads 010-601 11 03 eller conny.delerud@byggnads.se 2

1. Inledning Den här rapporten undersöker arbetsmiljön på ett stort antal arbetsplatser i Linköping. Den fokuserar på möjligheter till egen påverkan på arbetssituationen, på kompetensutveckling och på upplevd stress i arbetet. Syftet är att få en bild av hur läget är på arbetsplatser runt om i Linköping, oavsett bransch och arbetsgivare. Till grund för rapporten ligger en enkätundersökning. Författare är Linköpings fackliga Nätverk, med lokala representanter från ett stort antal LO- och TCO-förbund. Arbetslivet är ofta belönande och utvecklande. Att ha ett arbete berikar den enskilde, och är viktigt för hälsan och självkänslan, men mycket tyder på att arbetslivet blir allt hårdare för dem som finns där. När effektivitet och strömlinjeformade organisationer blivit allt viktigare verksamhetsmål har arbetslivet hårdnat och blivit tuffare för många. På sikt riskerar det att begränsa utrymmet för utveckling och eftertanke vilket är viktiga faktorer för en god hälsa i arbetslivet. Den här utvecklingen är viktig att följa av flera anledningar. Ett allt för högt arbetstempo och låg personaltäthet riskerar att leda till lägre kvalitet i de tjänster som ska erbjudas. I längden riskerar det också leda till hälsoproblem för de arbetstagare som drabbas. Mycket tyder också på att detta är fallet idag. Från anställda i ett antal vitt skilda branscher ser vi en snarlik utveckling på så gott som alla arbetsplatser. Men vad går att göra åt det? Det finns flera vägar att förbättra situationen, varav en är genom praktiska förbättringar på de enskilda arbetsplatserna. Här spelar samverkan mellan arbetsgivare, fackliga företrädare och den enskilde arbetstagaren en stor roll. En annan handlar om det ramverk som lagar sätter för arbetsmarknaden. På många av våra medlemmars arbetsplatser finns också en koppling till samhällstjänster, såsom skola, äldreomsorg och sjukvård. Här spelar det roll vilka ambitioner som sätts av de politiska företrädarna. Oavsett väg att förbättra situationen är det viktigt att belysa den problematik som många linköpingsbor möter dagligen. I den här rapporten redovisas därför en omfattande enkätundersökning som genomförts bland våra medlemmar inom LO och TCO och om läget på deras arbetsplatser. Svaren täcker arbetsplatser för över 4000 arbetstagare i Linköping. När vi nu skapat oss en tydlig bild över hur arbetsmiljön ser ut på många arbetsplatser i Linköping vilar ett ansvar på oss att verka för förändringar. Det kommer vi att göra på flera sätt, som t.ex. påverka politiker, opinionsbilda, öka medvetenheten hos både arbetstagare och arbetsgivare kring arbetsmiljöfrågor, öka samverkan mellan olika fackförbund. Vårt mål är också att resultaten tas tillvara av beslutsfattare och arbetsgivare som ett underlag för framtida förbättringar av arbetslivet i Linköping. Linköpings fackliga nätverk genom styrgruppen: Conny Delerud Byggnads Inger Forsberg ST Johan Wahlin Fastighets Alma Basic ST Maud Karlsson Kommunal Lars Sonestedt IF Metall 3

2. Bakgrund I Linköpings Fackliga Nätverk deltar för närvarande Elektrikerna, Kommunal, Fastighets, Byggnads, Fackförbundet ST, SEKO, Hotell- och Restaurangfacket, Livsmedelsarbetareförbundet, Polisförbundet, IF Metall, Lärarförbundet och Transport. Nätverket startades 2011 med syftet att gemensamt verka för fackliga frågor som påverkar alla våra medlemmars vardag oavsett bransch och förbund. Trots vitt skilda förutsättningar och branscher finns mycket som förenar våra medlemmars vardag. Vi ser det som en styrka att knyta banden mellan LO- och TCO-medlemmar starkare, lokalt i Linköping. Att både LO- och TCO-medlemmar kommer till tals i undersökningen är också en styrka i sig. Det ger bredd i utsagorna och i resultaten. När nätverket startades blev det i de inledande diskussionerna snabbt tydligt att arbetsmiljöfrågorna är viktiga och aktuella för många, oavsett sektor. Det blev vikigt att få en samlad bild av hur arbetstagare ser på sin arbetsmiljö. Därför genomfördes i ett första steg en enkätundersökning. 3. Syfte Syftet med enkätundersökningen och rapporten är att: Inventera hur arbetsmiljön ser ut för arbetstagare i Linköping. Hitta vägar för en bättre arbetsmiljö och ett mer hållbart arbetsliv. Enkätundersökningen är första steget i en process som kan sammanfattas till tre steg. Undersökningen blir en inventering av hur arbetsmiljön ser ut på arbetsplatser i Linköping, alltså steg 1. Steg 2 är en analys av läget och förslag till förändring, alltså den här rapporten. Steg 3 kan beskrivas som en dialog med respektive förbunds medlemmar om resultaten och om hur arbetet kan gå vidare för att förbättra arbetsmiljön. Steg 1 Inventering av arbetsmiljön Steg 2 Analys av läget och förslag för förändring Steg 3 Dialog med medlemmarna 4. Material Enkätundersökningen genomfördes i slutet av 2012 och början av 2013. Svaren kommer från fackligt förtroendevalda och enskilda medlemmar. Rapporten bygger på 150 enkätsvar. I enkäten har de svarande ombetts uppge antalet anställda på arbetsplatsen. Utifrån svaren på den frågan kan konstateras att enkätsvaren beskriver situationen på knappt 4 000 linköpingsbors arbetsplatser. Svaren spänner från restaurang- och livsmedelsanställda, byggnadsarbetare, lärare, tjänstemän och vårdpersonal. Underlaget är för litet för att bryta ned på olika yrkesgrupper eller branscher. Däremot ger det en god helhetsbild av arbetslivet i Linköping. 4

5. Resultat I den enkät som distribuerades till medlemmar och fackligt förtroendevalda inom respektive fackförbund ställdes 24 frågor som på olika sätt behandlade arbetsmiljön. För hela frågeformuläret, se bilaga 1. Områden som täcktes i enkäten var: hur vanligt förekommande olyckor och tillbud är samt hur de förebyggs hur de svarande upplever arbetsbelastningen och stressnivån på arbetsplatsen om det finns en organisation för rehabilitering och återgång i arbete efter sjukskrivning om ledarskapet på arbetsplatsen samt om arbetsgivaren upplevs ha tillräckliga kunskaper om arbetsmiljöfrågor om de anställda ges möjlighet till kompetensutveckling Dessutom ställdes frågor om huruvida arbetsplatsen anställer unga under 30 år samt om det ges utrymme för att ta emot unga på praktik. I det här avsnittet redovisas de viktigaste resultaten från rapporten. De delas in under rubrikerna: a. b. c. Stress och arbetsbelastning Olyckor, tillbud och förebyggande arbete Påverkan, ledarskap och kompetensutveckling Svaren Enkätundersökningen omfattar 150 svar. Baserat på svaren när det gäller frågan om antalet anställda på arbetsplatsen berör svaren uppskattningsvis 4000 anställda. Respondenterna finns på både små och stora arbetsplatser. Drygt hälften, 52 %, uppger att de jobbar på arbetsplatser med mindre än 30 anställda. Bland de svar där respondenterna uppgett specifik arbetsplats (frivilligt) syns en stor variation. Här finns svarande från många olika arbetsplatser, såsom skolor, sjukhus och äldreomsorg till caféer, butiker och livsmedelsföretag. Syftet har inte varit en komparativ analys av läget inom olika branscher, varför frågor som särskiljer vilken bransch man befinner sig i saknats. Under följande underrubriker presenteras undersökningens mest intressanta resultat. a) Stress och arbetsbelastning En viktig del av enkäten berör frågor om stress och arbetsbelastning. Respondenterna har fått uppskatta stressfaktor och nivå av arbetsbelastning allmänt på arbetsplatsen. Generellt sett upplever en stor majoritet av respondenterna en hög stressfaktor och tung arbetsbelastning på sina arbetsplatser. Knappt två tredjedelar av de svarande, 65 %, uppger att stressfaktorn på arbetsplatsen är ganska hög, hög eller mycket hög. Det är mycket få som upplever stressfaktorn som låg. I en följdfråga undersöktes vad respondenten upplever att den höga stressfaktorn leder till. Även om 70 % uppger att man försöker härda ut och hantera stressen, uppger hela 37 % att den höga stressfaktorn är en orsak till sjukskrivningar på arbetsplatsen. 5

Upplevd stressfaktor! 40%! 35%! 30%! 25%! 15%! 10%! 5%! 0%! 34%! 23%! 22%! 0%! 3%! 9%! 9%! 1 Minst! 2! 3! 4! 5! 6! 7 Mest! Diagram: På en skala mellan 1 och 7, vilken nivå ligger stressfaktorn på din arbetsplats? I en liknande fråga ombads de svarande uppge den upplevda arbetsbelastningen på arbetsplatsen. Fördelningen väger ännu tyngre åt ganska hög, hög och mycket hög. Hela 71 % upplever att arbetsbelastningen är ganska hög, hög eller mycket hög. Att svaren skiftar med några procenteneheter i dessa två frågor kan bero på att man i viss utsträckning anpassat sig till en hög eller mycket hög arbetsbelastning och hittat effektiva sätt att hantera den belastningen utan att den resulterar i hög stressfaktor. 35%! Upplevd arbetsbelastning! 30%! 25%! 15%! 10%! 5%! 0%! 27%! 29%! 15%! 8%! 0%! 1%! 1 Minst! 2! 3! 4! 5! 6! 7 Mest! Diagram: På en skala mellan 1 och 7, hur upplever du arbetsbelastningen på din arbetsplats? 6

b) Olyckor, tillbud och förebyggande arbete När svaren angående olyckor och tillbud redovisas finns det anledning att förtydliga att det handlar om subjektiva bedömningar. De svarande har ombetts att göra en uppskattning, snarare än att redovisa fakta. Det innebär att svaren bör ses som en fingervisning. Knappt hälften, 48 %, har haft mellan ett och fem olyckor eller tillbud på arbetsplatsen under det senaste året. Mycket få svarande uppger att man har haft fler än fem. Hur många olyckor eller tillbud under det senaste året på arbetsplatsen?! 60%! 50%! 40%! 30%! 10%! 0%! 38%! Inget olycksfall! 48%! 8%! 6%! 1-5! Fler än 5! Vet ej! En viktig del i arbetet med att minska olyckor och tillbud i arbetslivet är det förebyggande arbetet. När respondenterna uppmanas redogöra för säkerhetsronder och checklistor framträder en relativt positiv bild. Tre av fyra svarande, 76 %, uppger att säkerhetsronder genomförs en gång per år eller oftare. Samtidigt är det givetvis problematiskt att nästan en av fyra, 23 %, uppger att säkerhetsronder genomförs mer sällan än en gång per år. Checklistor för systematiskt förebyggande arbete tillämpas i stor utsträckning, enligt respondenterna. 77 % uppger att de används på deras arbetsplats. 60%! Hur ofta genomförs skyddsrond på din arbetsplats?! 50%! 40%! 51%! 30%! 10%! 0%! 25%! Oftare än en En gång per gång per år! år! 23%! Mer sällan än en gång per år! 1%! Vet ej! 7

Använder du checklistor för förebyggande systematiskt arbete?! 90%! 80%! 70%! 77%! 60%! 50%! 40%! 30%! 23%! 10%! 0%! Ja! Nej! Anser du att det finns en effektiv organisation för rehabilitering/återgång till arbete efter sjukskrivning?! 50%! 40%! 30%! 44%! 37%! 10%! 0%! 19%! Ja! Nej! Har aldrig varit med om det! Det är viktigt att känna trygghet i att det finns en organisation för rehabilitering eller återgång till arbete när väl olyckan varit framme. En sådan fråga ställdes också i enkäten. Endast 44 %, uppger att det finns en effektiv organisation för rehabilitering eller återgång till arbete på arbetsplatsen. Däremot har 37 % inte varit med om att situationen uppkommit. Det kan tyda på att många inte har en tydlig bild av hur läget är i frågan. 8

c) Påverkan, ledarskap och kompetensutveckling En viktig hörnsten i ett väl fungerande arbetsliv är möjligheten att som arbetstagare påverka sin arbetssituation. Forskning visar exempelvis att inflytande och möjlighet att påverka sin arbetssituation är en avgörande faktor för att klara kraven i arbetslivet. Det här konstateras bland annat av Karasek R, Theorell T. Healthy Work. New York: Basic Books Inc, 1990. Bland svaren i enkäten kan konstateras att 52 % upplever att de aldrig, mycket sällan eller sällan kan påverka sin arbetssituation. De som upplever att de kan göra det ofta, mycket ofta eller alltid uppgår till 28 %. Övervikten nedåt är således slående. På en skala mellan 1 och 7, hur ofta kan du påverka din arbetssituation?! 25%! 15%! 10%! 5%! 0%! 23%! 18%! 15%! 11%! 11%! 2%! 1 Aldrig! 2! 3! 4! 5! 6! 7 Alltid! Erbjuds kompetensutveckling på din arbetsplats?! 80%! 70%! 60%! 50%! 40%! 30%! 10%! 0%! 76%! Ja! 24%! Nej! 9

Tre av fyra svarande upplever att kompetensutveckling erbjuds. Däremot upplever drygt hälften (52 %) att utvecklingen endast kommer några eller ingen alls till del. Bland dem som uppger att de alltid eller ofta kan påverka sin arbetssituation har 93 % arbetsplatser där kompetensutveckling erbjuds. En rimlig slutsats att dra är att kompetensutveckling för medarbetare leder till en ökad känsla av inflytande på sitt jobb. Ledarskapet på arbetsplatsen! 35! 30! 25! 20! 15! 10! 5! 0! 5! 1 Dåligt! 33! 29! 25! 18! 16! 18! 2! 3! 4! 5! 6! 7 Bra! Diagram: På en skala mellan 1 och 7, hur anser du att ledarskapet på din arbetsplats fungerar. Anser du att din arbetsgivare har tillräckligt med kunskaper i arbetsmiljöfrågor?! 90! 80! 70! 60! 50! 40! 30! 20! 10! 0! 84! 53! 5! Ja! Nej! Vet ej! Diagram: Anser du att din arbetsgivare har tillräckligt med kunskaper i arbetsmiljöfrågor? 10

I de fall man uppgivit att man kan påverka sin arbetssituation alltid eller mycket ofta finns ett samband med hur man upplever ledarskapet på arbetsplatsen. 74 % av dessa uppger att ledarskapet fungerar bra. Även kompetensen kring arbetsmiljöfrågor är starkt sammankopplad med hur mycket man upplever att man kan påverka. Bland dem som uppger att de alltid kan påverka uppger 100 % att arbetsgivaren har tillräckligt med kunskaper i arbetsmiljöfrågor. 6. Slutsatser Enkäten genomfördes vid slutet av 2012 och i början av 2013 och skickades till ett stort antal arbetsplatser i Linköping. De svarande, till största delen fackligt förtroendevalda, uppgår till 150 som sammanräknat täcker ca 4000 anställda. De viktigaste slutsatserna är att: Stressen inom Linköpings arbetsliv är stor. Två av tre upplever en till stor del stressig arbetsplats. Arbetsbelastningen upplevs också som mycket hög. 71 % av de svarande upplever den som ganska hög, hög eller mycket hög. Effektivisering och trimning av verksamheter har lett till små marginaler. Små oväntade förändringar i verksamheten riskerar att påverka arbetsplatsen i form av hög press och att viktiga arbetsuppgifter lämnas. Hela 37 % uppger att den höga stressfaktorn är en orsak till sjukskrivningar på arbetsplatsen. Även om kompetensutveckling erbjuds på många arbetsplatser ges det begränsade möjligheter att utbilda sig i arbetslivet. En majoritet av de svarande (59 %) upplever att arbetsgivaren har tillräckliga kunskaper i arbetsmiljöfrågorna. Svaren pekar således på att det är de begränsade möjligheterna att påverka arbetssituationen och det höga arbetstempot som leder till stress och sjukskrivning. 11

7. Rekommendationer Att stärka Arbetsmiljöverket genom att visa på vikten av fler arbetsmiljöinspektörer. Detta för att främja förebyggande arbetsmiljöinsatser och utöka arbetsmiljöinspektörernas befogenheter. Återskapa Arbetslivsinstitutet för forskning inom arbetsmiljöområdet. Verka för förbättrad lagstiftning inom arbetsmiljöområdet. Öka personaltätheten för ett mera hållbart arbetsliv. Skapa förutsättningar för att öka arbetstagarnas inflytande. Skapa bättre förutsättningar för ett hållbart ledarskap. Öka möjligheten till kompetensutveckling för samtliga arbetstagare. Skapa förutsättningar för fler arbetsplatsförlagda utbildningar. Förbättra rehabiliteringsprocesser på arbetsplatser. 12

8. Bilaga: Enkätfrågorna 1. Hur många anställda är det på din arbetsplats? (ca) 1-10, 11-20, 21-30, 31-40, 41-50, Fler än 50. 2. Hur många olyckor under det senaste året på arbetsplatsen? (Olycka: Något som händer plötsligt, inte förutsägbart) Inget olycksfall, 1-5, Fler än 5, Vet ej 3. Hur många tillbud under det senaste året på arbetsplatsen? (Tillbud: Kunde ha lett till olycka men gjorde det inte) Inga tillbud, 1-10, 11-20, Fler än 20, Vet ej 4. Hur många gånger, senaste året, har du använt 6 kap 6a Arbetsmiljölagen, AML, (begäran om åtgärd) för att komma tillrätta med ett arbetsmiljöproblem? Ingen gång, 1-5, Fler än 5, Vet ej 5. Hur ofta genomförs skyddsrond på din arbetsplats? Oftare än en gång per år, En gång per år, Mer sällan än en gång per år, Vet ej 6. Använder du checklistor för förebyggande systematiskt arbete? Ja, Nej 7. Går ni (vid större förändringar på arbetsplatsen) igenom förebyggande riskanalys? Ja, Nej, Vet ej 8. Får den förebyggande riskanalysen någon effekt på beslut och eventuella åtgärder? Ja, Nej, Vet ej 9. På en skala mellan 1 och 7, hur upplever du arbetsbelastningen på din arbetsplats? 1 Minst 2 3 4 5 6 7 Mest 10. Hur hanterar ni arbetsmängden/fördelningen? Beskriv! 13

11. På en skala mellan 1 och 7, vilken nivå ligger stressfaktorn på din arbetsplats? 1 Minst 2 3 4 5 6 7 Mest 12. Vad leder stressfaktorn till på din arbetsplats? (Välj ett eller flera alternativ) Sjukskrivning, Säger upp sig, Möjlighet till återhämtning, Omplacering, Försöker härda ut, Vet ej, Annat 13. Anser du att det finns en effektiv organisation för rehabilitering/återgång till arbete efter sjukskrivning? Ja, Nej, Har aldrig varit med om det 14. Anser du att din arbetsgivare har tillräckligt med kunskaper i arbetsmiljöfrågor? Ja, Nej, Vet ej 15. På en skala mellan 1 och 7, hur ofta kan du påverka din arbetssituation? (Exempelvis arbetsmängd, innehåll) 1 Aldrig 2 3 4 5 6 7 Alltid 16. På en skala mellan 1 och 7, hur anser du att ledarskapet fungerar på din arbetsplats? 1 Dåligt 2 3 4 5 6 7 Bra 17. Hur många nyanställda, under 30 år, har anställts på din arbetsplats det senaste året på tillsvidareanställning? Inga, 1-10, 11-20, Fler än 20 18. Hur många nyanställda, under 30 år, har anställts på din arbetsplats det senaste året på visstidsanställning? Inga, 1-10, 11-20, Fler än 20 19. Finns det någon form av ungdomspraktik eller liknande på din arbetsplats? (Även APU/ APL ska räknas in) Ja, Nej 20. Hur stor andel av anställningarna kommer från bemanningsföretag i dagsläget? Inga, 1-10, 11-20, Fler än 20 14

21. Hur många arbetstillfällen som ni skulle kunna utföra själva läggs ut på externa konsulter eller underentreprenörer? Inga, 1-10, 11-20, Fler än 20 22. Erbjuds kompetensutveckling på din arbetsplats? Ja, Nej 23. Hur många har fått erbjudande om kompetensutveckling det senaste året? Ingen, Några, De flesta, Alla Följande frågor var frivilligt att svara på: 24. Om du som fackligt förtroendevald upptäcker någon fråga som inte belyses i den här enkäten men som du anser bör vara med, beskriv nedan: 25. Företag/Bransch 26. Namn 27. Telefonnummer 15

Linköpings fackliga nätverk Oktober 2013 Kontakt Conny Delerud, ombudsman Byggnads 010-601 11 03 eller conny.delerud@byggnads.se 16