Helårsrapport Samordningsteam Hallsta/Sura 130701-140630

Helårsrapport Samordningsteam Hallsta/Sura 130701-140630 1

2 Sammanfattning Det har hänt mycket i Samordningsteam Hallsta/Sura under året. Vi har utökat våra aktiviteter i teamet, en verksamhetsledare har tillsatts och en cafévärdinna/administratör/allt i allo har anställts. Vi har satsat på att utveckla våra färdigheter inom lösningsfokus och förändrat vår antagningsprocess till teamet. Vi har även provat att involvera våra deltagare i planeringen av verksamheten ett experiment som föll mycket väl ut och som vi kommer att göra igen. Nedan följer en mer detaljerad bild av hur det har sett ut hos oss under hösten 2013 fram till och med juni 2014. Deltagare Förutsättningar Under perioden har teamet totalt arbetat med 49 personer och avslutat 23. Gruppen är spridd i åldrar från 20 57 år. Fördelningen mellan myndigheter ser ut som här visat. Observera att många deltagare är aktuell hos flera myndigheter. Deltagare fördelat på myndigheter AF FK IFO Hallstahammar IFO Surahammar 18% 28% Myndighet Antal deltagare AF 17 FK 14 IFO Hallstahammar 19 IFO Surahammar 11 31% 23% Gruppen kännetecknas av en hög grad av psykisk problematik (depression, social fobi, bipolär sjukdom, ångest tex), ofta komplex sådan och många har multipla problematiker; såväl fysiska som psykiska och har varit frånvarande ett flertal år från arbetsmarknaden. Flertalet har kontakt med psykiatrin och många har svårigheter att få till en väl fungerande behandlingsplan. Komplexa samband mellan fysisk och psykisk problematik föranleder smärttillstånd, sömnsvårigheter, svårigheter med vardagsstrukturen, att passa tider mm. Bland våra unga deltagare som vi har arbetat med under året har neuropsykiatriska funktionshinder såsom Aspberger, ADD och ADHD varit vanligt förekommande. Några deltagare har även legat på gränsen till lindrig/marginell utvecklingsstörning vilket är en svår målgrupp på grund av svårigheter att tänka abstrakt och att reflektera över sig själv och sin situation, samtidigt som det för vissa är svårt att acceptera sina svårigheter och man kanske tycker själv att man inte har några problem. Vi har även haft deltagare med tidigare missbruksproblematik. Vilka behov deltagarna har är naturligtvis väldigt individuellt, men vanligt förekommande är behov av ökad självkänsla, sociala kontakter och att bli sedda som människor. Behov kan finnas av samordning av insatser då man själv inte vågar eller kan ta kontakt med de instanser man har behov av. Att få struktur i vardagen är ett mycket vanligt behov. Ofta får vi i teamet börja med att se till de

3 grundläggande behoven; hur det fungerar med bostad, mat, sömn och att se och bekräfta människan. Andra är mer redo att direkt börja prata planering mot arbete. Identifiering av deltagare och start i teamet De flesta av våra deltagare identifieras av handläggare vid olika myndigheter. Några har även själva sökt upp Samordningsteamet eller blivit rekommenderade av kurator, läkare eller EPM-personal. Handläggare vid myndigheter har beskrivit att det är personer som varit inskrivna länge vid myndigheten och som man inte vet vad man ska göra med som man rekommenderar till Samordningsteamet. Från Försäkringskassan kan Samordningsteamet vara ett mellanled innan personen är redo för aktiviteter inom Arbetsförmedlingens ordinarie verksamheter. Vid utvecklingsdagen som hölls tillsammans med handläggare från samverkande myndigheter hösten 2013 framkom att det fanns mycket att vinna på en mer individorienterad inskrivningsprocess istället för dåvarande förfarandet att presentera ärendet i en beredningsgrupp bestående av representanter från olika myndigheter. Under hösten har det därför lyfts till diskussion hur vi kan förändra inskrivningsprocessen till teamet för att få en mer individorienterad och mer träffsäker inskrivning. Beslut togs om att förändra inskrivningsprocessen från och med januari 2014 för att få individen mer i centrum. Nya inskrivningsprocessen (se bilaga 2) När en person kan vara aktuell för Samordningsteamet initierar ansvarig handläggare ett studiebesök hos Samordningsteamet. Om personen därefter är intresserad av att börja bjuds personen in till ett kartläggningsmöte tillsammans med sin handläggare, eventuella andra viktiga personer och arbetsförmedlare och socialkonsulent i teamet. Under kartläggningsmötet tas beslut om eventuell start i teamets verksamhet, vilket kan ske omgående om plats finns i teamet. En första inledande planering görs också vid detta möte. Teamets upplevelse är att deltagaren med detta upplägg får en bra start i teamet. Vi får vid mötet bra och relevant information och det är lätt att uppfatta om deltagaren har önskemål om att delta i verksamheten eller inte. Vi får möjlighet att ställa de frågor vi behöver ställa för att kunna ta ställning till om vi tror att Samordningsteamet kan vara till hjälp. Under våren har vi förfinat processen genom att låta deltagaren själv fylla i en ansökan till Samordningsteamet (se bilaga 3). Vi upplever att initierande handläggare gör ett mycket bra förarbete med att motivera individen till att vilja delta i verksamheten. Genomförande och process Under hösten 2013 och våren 2014 har Samordningsteamet arbetat för att ytterligare förbättra innehållet i verksamheten för våra deltagare. Teamet har som tidigare erbjudit såväl individuella samtal som gruppaktiviteter, föreläsningar, aktiviteter av olika slag mm. Under hösten 2013 utökades öppettiderna i teamet till att ha öppet för deltagarna kl 9.00-15.00 mån-fre. Sedan våren 2014 har vi även en värdinna i vårt café och grupprum som kan hjälpa till vid datorer, vara en medmänniska i samtal mm. Aktiviteter i teamet under hösten och våren Kreativa gruppen, ledd av våra socialkonsulenter Eva och Helena: I denna grupp ges möjlighet för deltagaren att prova att måla, göra smycken, skriva, hålla på med lera mm. Intresset för att delta i

4 gruppen var stort och vi har kunnat märka direkta effekter hos deltagarna som tex ökat självförtroende. Syftet med den kreativa gruppen är att deltagaren får möjlighet att prova nya uttryckssätt, att skapa och därigenom få en känsla av att klara av och bli bättre på något. Öppet café med samvaro, ledd av våra socialkonsulenter: I denna grupp har vi även spelat spel, lagt pussel, pysslat, löst korsord mm. Vi har upptäckt såväl färdigheter som svårigheter hos deltagaren i grupperna som vi sedan byggt vidare på i de individuella samtalen. Liten samtalsgrupp med fokus på att våga vara mer social har letts av teamets kurator, Anna-Cari under hösten och våren. Gruppen innehåller både utbildande moment och stödjande moment och är mycket uppskattad och många börjar ta steg mot att våga delta mer i sociala sammanhang, till exempel att våga gå in i större grupp, våga börja gå och handla. Det är en sluten grupp med 3-4 deltagare som träffas 6 gånger vilket ger en stor trygghet i den lilla gruppen. Arbetsmarknadsgrupp, ledd av teamets arbetsförmedlare, Margareta. Här pratar vi om arbetlivsrelaterade ämnen, främst arbetsmarknad. Intresset för gruppen blir allt större. Det är en öppen grupp och alla som är närvarande är välkomna att delta då gruppen hålls i det allmänna grupprummet. Foto: Arbetsmarknadsgrupp Friskvårdsgrupper: Då fysisk och mental hälsa påverkar varandra har vi även haft grupper med friskvårdsinriktning; Gym, promenad och under våren även bad. Intresset för dessa grupper har emellertid varit litet under senare delen av 2013 och våren 2014. Under våren 2014 skapade ett par av deltagarna själva en promenadgrupp som ett resultat av deltagandet i Pep-gruppen. Pepgrupp: en lösningsfokuserad grupp ledd av teamets socialkonsulenter Eva och Helena utifrån ett strukturerat material från Ben Furman. En uppskattad grupp med fokus på att arbeta mot egna mål, som bland annat resulterade i att flera deltagare började ta aktiva steg i riktning mot en hälsosammare livsstil. Lösningsfokusgrupp: En grupp med lösningsfokus som grund ledd av Margareta med stöd av Helena under utbildning i lösningsfokuserat gruppledarskap. En grupp som träffades totalt 9 gånger. Deltagarna samarbetade mycket i smågrupper och intervjuade varandra utifrån lösningsinriktade frågeställningar om mål och framsteg. Deltagarna skapade egna hemuppgifter mellan träffarna, stöttade och uppmuntrade varandra mot sina mål. Coachgrupp jobbcoachning: En coachgrupp ledd av Margareta för de deltagare som aktivt söker arbete eller som vill förbereda sig för att kunna göra det. Gruppen hade första träffen i slutet på juni

5 och fortsätter under höstterminen. Här ligger tonvikt på coachning utifrån var deltagaren befinner sig och att använda gruppen som resurs. Vi arbetar konkret mot individuellt uppsatta mål. Under hösten märkte vi ett större intresse för gruppaktiviteterna än tidigare, vilket resulterade i större grupper än vad vi tidigare har haft. Viljan att vara tillsammans med andra i grupp är stor och många uppskattar den gemenskap som blir. Vi märker också att många sporras och inspireras av andra deltagares berättelser och tankar. De större grupperna har emellertid fått konsekvensen att vissa deltagare inte klarar av att delta och behovet av mindre, mer strukturerade grupper ökar. Som ett resultat av detta planerade teamets socialkonsulenter ytterligare en mindre grupp pepgrupp en strukturerad grupp utifrån lösningsfokus som startade 2014. Under våren har vi personal i teamet vidareutvecklat oss inom lösningsfokus som metod och har bland annat gått utbildning i att hålla lösningsfokuserade gruppaktiviteter. I och med detta har deltagarna fått erfarenheter av nya sätt att arbeta i grupp där det förutsätts en högre grad av egen aktivitet och tanke än tidigare och de märker även att de i högre grad får andra typer av frågor än tidigare. Utöver gruppverksamheten erbjuder vi även möjlighet att läsa körkortsteori. Personligt ombud har kommit och informerat om sin verksamhet och kvinnofridssamordnaren har besökt oss och berättat om våld i nära relationer och vilket stöd det går att få. Vi har även varit på uppskattade utflykter till Bilmuseet i Köping, föreläsningar med Nisse Simonsson om Maten, motionen och sömnen i Örebro, Mikael Sjömilla som vittnar om att man kan få ett fullvärdigt liv och en karriär trots hinder av diagnoser mm om man bara anpassar sig efter de förutsättningar man har, och Tommy Svensson som berättade om tillsatser i vår mat och vad de kan göra med oss. Ulla Axner, budget och skuldrådgivare i Hallstahammars kommun, hade under hösten ett seminarium om privatekonomi. Mindfulnessinstruktör Johnny Fredriksson hade ett seminarium om mindfulness vad det är och vad det kan vara till för nytta. Vi fick även prova olika övningar. Bowling, minigolf, Visentparken i Avesta, fiske och kubb har varit andra uppskattade aktiviteter. Även vår kurator Anna-Cari har haft uppskattade föreläsningar om sömn, stress, oro och ångest livsglädje och energi, självkänsla självförtroende, tankens kraft m.m. Läs mer om Anna-Caris uppdrag och erfarenheter som kurator i Samordningsteamet i den separata bilagan (bilaga 1). Utöver detta har vi erbjudit föreläsning om att starta eget företag, föreläsning om existentiell hälsa samt föreläsning av Inger Säfvernäve om att leva med kronisk smärta. Ingen av våra deltagare var emellertid intresserade av dessa aktiviteter. Parallellt med gruppaktiviteter erbjuds individuella samtal med kurator, socialkonsulent och arbetsförmedlare. Vi har under våren haft många deltagare i behov av enskilda samtal. Många deltagare har också egna rehabiliteringsplaner utanför Samordningsteamet, såsom sjukgymnastik, samtalskontakter inom vården och läkarkontakter. Samordnande insatser har gjorts med bland annat personligt ombud, boendestöd, vården (somatisk, psykiatrisk, familjeläkare, neurologi mm) och myndigheter. I teamet har vi även börjat arbeta mer aktivt med ORS (Outcome Rating Scale) och även där involverat deltagaren mer genom att göra utfallskurvan synlig och därmed möjlig för individen att följa. Det ger en bra möjlighet för individen att se sin egen utveckling och att exempelvis se mönster av svackor och toppar, och koppla dessa till händelser i livet på ett lättförståeligt sätt. Detta möjliggör ökad känsla av kontroll i sin livssituation. Arbetsträning ses av många som målet för deltagandet i teamet. För vissa är steget ut på en arbetsplats mycket stort och därför började vi erbjuda möjlighet att teamets arbetsförmedlare är

6 med ute på arbetsplatsen allt ifrån bara en stund första dagen till de första dagarna tills deltagaren själv känner att tryggheten finns att vara på arbetsplatsen på egen hand. Ibland har det funnits svårigheter att finna arbetsträningsplatser på grund av de specifika behov som en deltagare kan ha när det exempelvis gäller arbetsmiljö. Höstens stora experiment Något helt nytt som provades under hösten var att bjuda in teamets deltagare till en planerings- och utvecklingsdag. Det var en mycket inspirerande dag där våra deltagare var mycket engagerade och kom med många bra idéer. Vi valde att arbeta i grupper med olika frågeställningar; vad är det som redan nu fungerar bra vad det är man uppskattar i teamet, hur man ser på teamet i en framtid (om 5 år) och även aktiviteter som man vill se i teamet. Det som framkom genom gruppdiskussionerna var att den sociala aspekten med deltagandet i teamet upplevs som väldigt viktig teamet har en viktig funktion när det gäller att erbjuda möjlighet att komma hemifrån, att bryta det vardagsmönster man är inne i och att få sociala kontakter. Utflykter och föreläsningar av olika slag var också något som uppskattades mycket och som man ville ha mer av. I de framtidscenarior som vi fick ta del av kunde vi se att deltagarna kunde se en utökning av teamets verksamhet till att även innehålla sjukvårdspersonal (läkare, sjukgymnast) och att det även skulle finnas inslag av utbildning - att lära sig olika yrken tex inom ramen för samordningsteamets verksamhet och i samordningsteamets lokaler. Det fanns även önskemål om möjligheter till stöd att ta körkort då detta av många upplevs som det största hindret, förutom hälsan, för att få arbete. Efter planeringen åkte vi tillsammans och åt ett mycket uppskattat julbord. Många var förvånade av att vara så trötta efter att bara ha suttit och tänkt och pratat på förmiddagen. Fler av deltagarna hade aldrig varit på julbord tidigare och vi klurade tillsammans ut hur man skulle bära sig åt och vad alla olika rätter var för något. Det innebär alltid en utmaning att utsätta sig för nya sammanhang och vi är imponerade av att även deltagare som har svårt för sociala sammanhang vågade följa med. Resultat och effekter Under perioden 130701-140630 har vi i teamet totalt arbetat med 48 personer; 23 kvinnor och 25 män. I åldersgruppen 18-30 år har vi haft 14 män och 6 kvinnor i teamet. I åldersgruppen 31-56 år har vi således arbetat med 17 kvinnor och 11 män. 20 15 10 5 0 12 2 2 6 6 3 8 8 18-30 år 31-56 år Det sammanräknade resultatet för perioden dvs andel till arbete, studier eller annan arbetslivsinriktad rehabilitering var vid brytdatum för denna rapport, 140630, 25%. Av dessa

7 personer gick en person till osubventionerat arbete i önskad omfattning inom vården, ett arbete som deltagaren skaffat på egen hand, något som varit otänkbart när denne började i teamet. Den deltagare som avslutats till studier började studera till lastbilschaufför inom reguljär vuxenutbildning. Utöver detta gick 3 deltagare vidare till att delta i arbetslivsinriktad rehabilitering inom Arbetsförmedlingens ordinarie tjänsteutbud. Fram till skrivande stund har ytterligare en person fått en anställning och ytterligare en person påbörjat studier. En deltagare kommer att påbörja en arbetsträning där målsättningen är att det ska leda till anställning. Detta är dock resultat som kommer nästa rapport till godo. Dessutom har vi kännedom om att en person som avslutats till medicinsk rehabilitering började studera under våren. Emellertid får vi inte heller räkna in detta i resultatet. De 5 personer som räknas in i resultatet hade i genomsnitt varit i teamet i 17 månader och hade varit i offentlig bidragsförsörjning i genomsnitt 4,5 år. En deltagare hade varit i offentlig försörjning 10 år medan en annan endast haft ett år i offentlig försörjning. Måttet på offentlig försörjning känns emellertid vanskligt att tillämpa då det inte tar hänsyn till år av utanförskap utan offentlig försörjning. Inte heller speglar det unga individer som aldrig kommit ut i arbete eller vidare studier på grund av fysisk och/eller psykisk ohälsa. Antal aktiva under år X Antal avslut totalt Varav dropouts (tidiga avhopp) Antal i arbete Antal i studier Antal till annan arbetslivsinriktad rehab Antal till medicinsk rehab Antal till föräldraledighet Antal till annat Antal aktiva vid ingången av år X +1 48 23 3 1 1 3 12 0 4 25 Av de deltagare som avslutats till Annat har vi en deltagare som gick in i Arbetslivsintroduktion på Arbetsförmedlingen, en person fick beviljad aktivitetsersättning och rätt till stöd enligt LSS och en person fick beviljad sjukersättning. En person gick vidare till andra insatser genom annan myndighet. Många av våra avslutade deltagare har gått vidare till medicinsk rehabilitering då det visat sig att den medicinska problematiken varit allt för stor för att deltagaren ska kunna gå vidare till arbete, studier eller arbetslivsinriktad rehabilitering hos Arbetsförmedlingen. Av dem som gått vidare till medicinsk rehabilitering och som varit i teamet en längre tid har vi ändå sett att deltagaren har fått en förbättrad livskvalitet genom att exempelvis ha fått annat förhållningssätt till andra människor och till händelser vilket gjort att det blivit lättare att hantera det dagliga livet. Vissa deltagare som under tiden i teamet har fått en diagnos upplever att de har fått förklaringar som hjälper dem att förstå sin situation på ett bättre sätt än tidigare. Många har också tagit stora steg i att få en bättre hälsa genom att t ex tagit tag i läkarutredningar, arbetat med och tagit steg i att bättre hantera sin ångest, fått prova arbetsförmåga, fått stöd i att våga gå vidare och prova nya beteenden och tankesätt och genom detta utmana sig själv. Exempel på detta är att våga åka buss och tåg, kunna ha vänner, våga prata med andra och fråga, våga åka hiss, våga gå och handla själv, våga komma själv till möten mm. Vi kan se att många individer har en lång resa att göra på sin väg mot egen försörjning. För många är ett år inte på långt när tillräckligt för att kunna börja tänka egen försörjning eller studier. En persons väg är inte en process som är linjär i riktning mot målet utan det går upp och ner, fram och tillbaka beroende på bland annat fysiskt och psykisk mående och andra, yttre, faktorer.

8 Många av våra deltagare har behov av medicinsk rehabilitering av olika slag. Vi kan i teamet se att många av våra deltagare också har svårigheter i sina kontakter med vården; man saknar förtroende för sin läkare och får inte den kontinuitet och det stöd i vårdkontakterna som man har behov av. Många av våra deltagare har också stora sociala behov; behov att bryta utanförskap och isolering, bearbeta social fobi samt behov av att få en struktur i vardagen. Hos de flesta finns också en längtan att komma ut i en egen försörjning. Under hösten gjordes en mätning av hur många av våra deltagare som hade kontakt med psykiatrin och vid detta tillfälle hade 19 av 30 deltagare en kontakt med psykiatrin i någon form. Genom upplevelser i teamet får deltagarna intryck som gör att de gör saker annorlunda i sina egna liv och vågar mer. De tar stöd av varandra och oss i teamet och vi ser en utveckling hos individer mot att bli mer sociala och utåtriktade, att våga mer och ta mer initiativ och ansvar. Detta har vi exempelvis sett genom att deltagare, efter att ha åkt tåg till en aktivitet tillsammans med personal och andra deltagare i Samordningsteamet, börjar att själva ta tåget eller bussen tillsammans. Vi har även deltagare som själva ordnade en promenadgrupp som promenerar på torsdagseftermiddagar. Även om vi har många deltagare som har behov av att börja med enskilda samtal märker vi också att många går från detta till att även vara med i gruppaktiviteter, vilket vi ser som ett mått på att deltagaren har tagit steg framåt. Vi bedömer att vi i stort sett arbetar med rätt målgrupp. Ibland har vi emellertid tagit in personer som på olika sätt har mått för dåligt för att kunna tillgodogöra sig verksamheten. Vi funderar också på om deltagarna med lindrig/marginell utvecklingsstörning hör till vår målgrupp, och hur vi kan utforma aktiviteter som blir meningsfulla och leder framåt när deltagarna har så olika behov. I och med att vi tog beslutet att involvera våra deltagare mer direkt i planeringen av verksamheten har vi gått mot ännu högre grad av påverkansmöjlighet hos våra deltagare. Vi såg att det fanns ett stort värde i att involvera deltagarna; vi fick mycket bra kunskap om vad de anser vara viktigt och vad som fungerar bra, och framför allt; vi fick ta del av många kloka tankar kring hur verksamheten skulle kunna vara utformad. Som ett direkt resultat av planeringsdagen tillsammans med deltagarna gjorde vi om vårt samtalsrum till att även bli ett relaxrum som nu är möjligt att boka för våra deltagare och som kan användas när det inte används för samtal. Det finns också möjlighet att läsa körkortsteori vid våra datorer för dem som har behov av att arbeta med detta för att komma framåt. Ytterligare en nyhet för våra deltagare och en utveckling av det personliga ansvaret är att vi under våren börjat med att låta deltagaren själv skriva sin ansökan om förlängning i teamet i de fall detta är aktuellt. För detta har vi tagit fram en mall för att underlätta för deltagaren (bilaga 4). Kvalitetsbedömning Det är många gånger är svårt att objektivt mäta mjuka värden såsom hur man mår, förändringar i mående, känsla av att klara av, ökat mod, hur nöjd man är med ett möte etc. För att på något sätt mäta detta i vår verksamhet följer vi deltagarnas utveckling genom användandet av ORS (Outcome Rating Scale) och mäter även upplevelsen i samtalet genom SRS (Session Rating Scale). Varje månad gör vi i teamet även bedömningar utifrån Utvecklingsstegen där vi försöker placera in deltagaren på trappsteg 1, 2, 3 eller 4, där 4=att man är redo för arbete utifrån sina egna förutsättningar och tar ansvar för sin situation bland annat. Utvecklingsstegen upplevs av teamet som ett mycket trubbigt och svåranvänt instrument då det är svårt att placera deltagarna utifrån deras egna förutsättningar. Det är mycket svårt att jämföra individer med hjälp av stegen, däremot kan den spegla utvecklingen hos en enskild individ. De flesta som börjar i Samordningsteamet ligger på 1 eller 1,5 på stegen enligt teamets bedömning.

9 Som ett komplement till dessa använder vi oss även av vårt eget mätinstrument Jobbskalan, där deltagaren själv får ange hur nära ett arbete de känner sig på en skala 0-10 där 0=så långt bort man kan komma och 10=jag skulle kunna börja arbeta idag. Teamets arbete med den nya antagningsprocessen till teamet har under våren följts av vår externa medbedömare Marita Mossberg som suttit med på kartläggningssamtal och även pratat med team och deltagare kring kartläggningssamtalet. Marita kommer att följa oss även under hösten. Hinder och framgångar i arbetsprocessen En komplicerande faktor som vi upplever i teamet är att deltagarna från olika kommuner har olika förutsättningar när det t ex gäller möjligheter till arbetsträning inom kommunen. Det har även saknats möjligheter till kommunala anställningar, något som varit en stor framgångsfaktor i övriga team. Många arbetsgivare uttrycker en vilja att hjälpa till, men har i de flesta fall svårt att kunna erbjuda t ex en Utvecklingsanställning om de inte själva har behov av att anställa någon i dagsläget. Faktorer som påverkar resultatet (exempel): Samordning med myndigheter, vård, personliga ombud, boendestöd, kommunpsykiatri mm. Lösningsfokus och teamets utveckling i detta förhållningssätt; att gå bakom och inte vara mer angelägen än individen, att belysa resurser och starka sidor är exempel på delar i lösningsfokus som vi märkt fungerar väldigt väl. Gruppverksamheterna Att deltagarna får ta den tid de behöver. För många är tid den avgörande faktorn som gör att man till slut klarar av att ta steg som är närmande arbetsmarknaden eller studier. Flexibilitet förmågan att anpassa efter individen; gå snabbare, långsammare, individuellt, grupp mm. Få stöd och support från personalen i teamet i egna beslut och i att våga. Tillgång till kurator i teamet. Möjligheten till kommunala utvecklingsanställningar som ett första steg ut mot arbetsmarknaden. Komplex ohälsa hos deltagarna Ovilja/svårigheter/oförmåga att ta emot stödinsatser Personal Förutsättningar Personalgruppen var oförändrad under hösten och bestod således av två socialkonsulenter, en arbetsförmedlare och en kurator som delas mellan samordningsteamen inom Norra Västmanlands Samordningsförbund. Beslut togs i styrgruppen om att en verksamhetsledare skulle tillsättas, vilket skedde genom att teamets arbetsförmedlare Margareta fick uppdraget på prov perioden oktoberdecember och ökade då sin arbetstid i teamet till 100%. I december togs beslut i styrgruppen att Margareta skulle fortsätta som verksamhetsledare tillsvidare. Beslutet att tillsätta en verksamhetsledare påverkade såväl verksamhet som personalgrupp. Det gav ett lugn i personalgruppen då detta hade varit ett krav från styrgruppen en längre tid. Det medförde emellertid också att rollfördelningen förändrades i och med att vi gick ifrån en verksamhet som styrs genom konsensus till att ha en verksamhetsledare, och frågeställningar kring fördelning av olika

10 arbetsuppgifter blev aktuella. En positiv effekt av tillsättandet av verksamhetsledare blev att länken mellan styrgrupp och team har blivit tydligare. Under våren anställdes Marie som cafévärdinna, administratör och allt i allo. Marie har kommit in bra i arbetsgruppen och är mycket omtyckt av deltagarna. Hennes närvaro i caféet gör att övrig personal kan planera in annat under tid som inte är schemalagd gruppaktivitet. Hon avlastar även socialkonsulenterna med handling och beställning av varor, viss administrativ hantering mm. Genomförande och process Arbetsfördelningen i teamet är fortfarande otydlig och måste tas tag i under hösten. Vi har även haft otur med sjukdomar och sjuka barn vilket har lett till att verksamhet blivit inställd och att annan personal har behövt ställa om sin egen planering, något som leder till stress i arbetssituationen. Utbildningsinsatser Under hösten 2013 deltog vi i Lösningsfokuserade ledtrådar i Västerås, vilket ledde till ett aktivt beslut om att fortsätta att vidareutveckla oss vidare inom lösningsfokus mer intensivt. Vi anmälde oss alla till Clues gruppledarutbildning och deltog i denna under våren. Vi har också arbetat aktivt med hur vi använder lösningsfokus i samtal och även börjat använda lösningsfokus personalen emellan på ett mer medvetet sätt vilket har lett till ökad arbetsglädje. Under våren började vi även med lösningsfokuserad handledning genom Clues. Under våren har teamet även fått fortbildning i att använda ORS och SRS. Teamets socialkonsulenter gick även en fortbildning i SUS rapporteringssystem. Våra ärendegenomgångar varje vecka har varit mycket värdefulla för att vi alla gemensamt ska ha koll på läget. Det har även varit ett bra forum för att föra diskussioner när man är osäker på hur man ska gå vidare i ett ärende. Det finns ett stort inslag av lärande i ärendegenomgången då vi många gånger ser på saker från litet olika synvinklar. Stöd och ledning Teamet får stöd i handledning och av respektive chefer och styrgrupp. Under försommaren fick både Helena, Eva och Anna-Cari nya chefer. Chefsbyten medför ofta ett moment av osäkerhet innan allt är klart. Margareta fick ett tillskott av ytterligare en chef. Resultat och effekter Fördjupade kunskaper inom lösningsfokus och gruppledarutbildning har gett oss större säkerhet i samtal och vid gruppaktiviteter. Utbildningen inom ORS och SRS fick även resultatet att vi blivit bättre på att tillämpa mätinstrumenten och att använda oss av dem i samtalet. Lösningsfokus ger oss även mer arbetsglädje i teamet. Det är en stor fördel att även handläggarna vid myndigheterna har kunskap inom lösningsfokus då det blir ett gemensamt förhållningssätt vid kartläggningssamtal och uppföljningar. Att använda lösningsfokus i samtal med deltagare leder till snabbare målformulering och bättre process. Vi har börjat ställa oss frågan vad som händer när deltagaren slutar i teamet. Många gånger avslutas deltagaren med en avbrottsorsak, men sedan får vi kännedom om att personen exempelvis börjat arbeta eller påbörjat studier en tid efter avslut i teamet.

11 Organisation Förutsättningar I september 2013 hade vi en mycket bra planeringsdag tillsammans med vår styrgrupp där det också beslutades att Margareta skulle bli verksamhetsledare. Samarbetet med styrgruppen har fungerat mycket bra och teamet upplever att vi har fått gott stöd. Styrgruppen har träffats regelbundet varannan månad under hela perioden. Under året har styrgruppens sammansättning förändrats något; I oktober 2013 blev Maria Mihajlovska ny chef på Arbetsförmedlingen i Hallstahammar-Surahammar och således också ett nytt tillskott till styrgruppen. Under våren 2014 kom också Karolina Johansson, sektionschef på Arbetsförmedlingen in i styrgrupen tillsammansmed Maria. Jonas Boman, Hallstahammars kommun och Jonas Wells på Samordningsförbundet gick vidare mot nya utmaningar och har ersatts med Lillemor Quist från Hallstahammars kommun och Ann Åkerlund som ny samordnare för Samordningsförbundet. Genomförande och process Styrgruppen har träffats regelbundet varannan månad under hela perioden. Styrgruppens möten har präglats av engagemang och stort intresse för verksamheten. Emellertid har fokus ofta hamnat på detaljfrågor vilket inneburit att diskussioner kring utveckling av verksamheten inte har fått så stort utrymme i styrgruppen. Besluts tog i juni om ny struktur inför möten, vilket kommer att såväl förtydliga som förenkla och fokus kan i högre grad riktas mot utvecklingsfrågor. Effekter av förändringar i styrgruppen Maria bidrog snabbt med att förtydliga Arbetsförmedlingens roll och när Arbetsförmedlingen kan gå in med insatser för en person som är arbetssökande och vilka krav som då finns. Detta fick omedelbara konsekvenser när det gäller aktualisering av deltagare från Arbetsförmedlingen till Samordningsteamet. Beslut togs att Arbetsförmedlingen inte längre skulle anvisa deltagare till teamet. Arbetsförmedlingen har som krav att deltagare med beslut på heltid även ska delta i aktiviteter på heltid, vilket var svårt för många. Detta har lett till att teamet har fått samordna genom att stötta deltagare i kontakten med andra myndigheter för att söka ersättning från annat håll. Beslutet från Arbetsförmedlingen bidrog till att förtydliga flödet; att det är Arbetsförmedlingen eller arbete/studier som är slutmålet. Individer hos Arbetsförmedlingen som bedöms ha behov av Samordningsteamets insatser kan fortfarande ta del av dessa, men ska då bli aktualiserade genom annan myndighet då de bedöms stå för långt ifrån arbetsmarknaden för att Arbetsförmedlingen ska fortsätta att arbeta med individen i det läget. Lokalerna Lokalerna för Samordningsteamet har varit under diskussion en längre tid då de inte är optimala för verksamheten. I och med att vi startade upp flera gruppaktiviteter uppstod dessutom behov av fler grupprum. I dagsläget hålls grupper med många deltagare i det stora grupprummet som även tjänstgör som öppet café. En fördel med detta är emellertid att det blir en annan aktivitet i rummet och att även deltagare som valt att inte vara med i gruppen kan inspireras att börja delta. Ett litet utrymme i lokalerna där vi tidigare haft två datorer fick bilda ett nytt, litet grupprum. Dessvärre är detta rum egentligen för litet för att inhysa en grupp och det blir allt för trångt.

12 Teamets förhoppning är att vi ska kunna få flytta in i nya lokaler hos AMA på Industrigatan i Hallstahammar. En samlokalisering med AMA och Jobbcentrum skulle få många vinster, framför allt när det gäller samverkan med Arbetsmarknadsavdelningen i Hallstahammars kommun. Det som återstår att lösa är hur deltagarna från Surahammars kommun ska få samma, eller motsvarande, möjligheter i Surahammars kommun. Teamets lokaler har drabbats av inbrott med skadegörelse vid två tillfällen under våren vilket har lett till osäkerhet och även viss oro för ytterligare inbrott. Ekonomi Budgeten har varit i balans under perioden. Vi förbrukade under budgetåret 2013 82% av budgeterade medel vilket gav ett överskott på 398 tkr som åter tillföll Samordningsförbundet. Detta år räknar vi med att få ett överskott på 80 tkr som går tillbaka till Samordningsförbundet. Signaler om förändrad ekonomi 2015 skapar dock osäkerhet i arbetsgruppen. Samverkan Teamet har mycket goda erfarenheter av samverkan med de myndigheter vi är i kontakt med; Kommunerna i Hallstahammar och Surahammar, Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen. Hos handläggarna kan vi märka en genuin god vilja att samverka kring en individ med dennes bästa i fokus. Samverkan med Landstinget upplevs som svår med avbokade tider för läkarbesök och väntetider för besök hos specialister. Habiliteringen i Köping har emellertid varit mycket lätta att samarbeta med. För att klara av att ge ännu fler av våra deltagare en möjlighet till självförsörjning för att därigenom kunna fortsätta sin rehabiliteringsprocess behöver vi utöka samarbetet med kommunernas arbetsmarknadsenheter, ett arbete som redan har påbörjats. Under året har Samordningsteamen i området också fått mer samverkan med varandra, vilket känns positivt. Teamens arbetsförmedlare startade ett nätverk och har träffats vid några tillfällen. Det är angeläget att kunna diskutera frågeställningar som man ställs inför som arbetsförmedlare i teamen samtidigt som man kan ta del av varandras idéer kring hur man kan arbeta i teamet. Det har även varit nätverksträffar för verksamhetsledarna under ledning av Jonas Wells och Ann Åkerlund. Detta känns mycket värdefullt för att kunna diskutera verksamhetsfrågor och få ventilera tankar med övriga verksamhetsledare. Det är särskilt viktigt i och med att verksamhetsledarfunktionen är ny i vårt team. Resultat och effekter Nya medlemmar i styrgruppen ger nya diskussioner och infallsvinklar. Det har funnits en tendens till att det blivit mycket diskussioner kring detaljfrågor och enskilda ärenden och inte så mycket fokus på framtid och utveckling av verksamheten. Inför hösten kommer därför styrgruppsmötena att förberedas på annat sätt och fokus kommer tydligare ligga på styrning och ledning av verksamheten.

13 Bilaga 1 Kurators del i samordningsteamen Jag har nu haft förmånen att jobba som kurator i Norra Västmanlands tre samordningsteam sedan hösten 2012. Då det inte fanns någon kurator innan jag började har jag också tillsammans med teamet och deltagarna kunnat utforma mitt arbete utifrån de behov som deltagarna och teamet påtalar. Jag har individuell kontakt med ca 10 deltagare i varje team åt gången. Ibland räcker det med några samtal medan andra deltagare är i behov av en längre samtalskontakt. Deltagaren blir oftast introducerad via socialkonsulenten eller att det redan från remittent uttrycks ett behov av kuratorsstöd. När jag fått en deltagare aktualiserad, bokar vi in ett första samtal där vi gemensamt försöker hitta vad personen själv tänker att jag kan hjälpa till med. Det kan handla om att stödja i kontakt med vården eller ge råd i vilka vägar som finns för att få rätt stöd och hjälp i vården. Individuella samtal vad gäller lättare psykiatrisk problematik som sömnsvårigheter, ångestproblematik, information runt olika diagnoser är också en vanlig insats. Det är viktigt att personen själv får känna efter om det är rätt stöd och att kontakten med kurator uppfyller rätt behov. I en del av de kontakter med deltagare jag haft, märker jag att konsumtion av vård inte är lika frekvent. Det blir en skillnad då jag kan ge de elementära kunskaperna/informationen som deltagare i annat fall kanske skulle ha bokat en tid vid Familjeläkarenheten eller Vuxenpsykiatrin för att få. Min kompetens ger också en trygghet i att det kanske inte är så farligt att jag kan normalisera en hel del av den oro och de känslor som deltagaren känner. Det är viktigt för deltagaren att se på sin problematik utifrån den livssituation de befinner sig i och att det är vanligt att man drabbas av olika symtom, på grund av utanförskapet oftare än att det är tvärtom! Det finns också ett behov av att få diagnoser förklarade med ett enklare språk och framför allt få verktyg att hantera de svårigheter som ibland framkommer utifrån att en utredning som gjorts. Jag har också olika grupper, en sömngrupp där vi genom KBT jobbar med sömnproblematik. Sömnsvårigheter är en stor del av hindren att komma vidare i arbetslivet. Utifrån att ha varit hemma, i kanske många år, har man inte några rutiner där en regelbunden sömn ingår. Jag har också en s.k. minigrupp där antalet deltagare max är fyra personer. Där pratar vi om de sociala hinder som lätt kan bli helt oöverstigliga p.g.a. det utanförskap man levt i under lång tid. Deltagarna får i grupperna psykoedukation såväl som verktyg för att kunna hantera sin livssituation på ett bättre sätt. Förutom detta har jag också miniföreläsningar runt viktiga ämnen som, stress, oro, ångest vad är det och hur kan jag hantera detta? Livsglädje, energi, - hur hitta energi i vardagen, självkänsla självförtroende, tankens kraft m.m. Vid en inventering visade det sig att, ca ¾ av våra deltagare, har eller har haft kontakt med psykiatrin på olika sätt. Även långvarig kontakt med den somatiska vården är vanlig, då våra deltagare ofta har flera fysiska som psykiatriska diagnoser som ytterligare problematiserar deras förmåga att närma sig arbete. Smärtproblematik som tex fibromyalgi är en diagnos som ofta förekommer hos deltagarna. Jag får också en hel del indikationer på att deltagare har mångåriga erfarenheter av samtalskontakter som man upplevt inte varit verkningsfulla. Det kan bli en skillnad nu när man kommit igång i samordningsteamet och är mer motiverad att ta itu med det som tidigare hindrat en utveckling i rätt riktning. Det upplevs av många att vägen till samtal med mig som teamets kurator är lättare och enklare tack vare att de redan har träffat mig på teamet i olika sammanhang. Det känns inte lika skrämmande att träffa någon för samtal som man redan känner. Kuratorsdelen i teamet ses ofta som en förebyggande del genom att föreläsa om psykisk ohälsa, arbeta med symtomminskning via grupper. I ett längre perspektiv kan detta ses som en

14 samhällsekonomisk vinst. Det upplevs även att kuratorskompetensen är en viktig del i kompetensutvecklingen i teamet vad gäller neuropsykiatrisk problematik, psykiatriska diagnoser och vanliga symtombilder utifrån dessa. Anna-Cari Calander Kurator samordningsteamen Norra Västmanlands samordningsförbund

15 Bilaga 2 Antagningsprocess till Samordningsteamet Hallsta-Sura from 2014. Behov finns av samordnade insatser. Idé finns om att SoT kan vara till nytta. Handläggaren kontaktar SoT för att boka studiebesök Studiebesök tillsammans med handläggare. Vi lyssnar av vilka personer som bör finnas med vid ev. kartläggningsmö te och kommer överens om hur dessa bjuds in. Betänketid vid behov Individen funderar på om SoT kan vara till nytta. Nej Ja Kartläggningsmöte i 3 delar Möte mellan individen, initierande handläggare, andra viktiga personer/myndigheter som identifierats vid studiebesöket, socialkonsulent och arbetsförmedlare i SoT. Ta gärna med relevanta underlag medicinska intyg/utlåtanden tex. Deltagaren ska också ta med sig ansökan till Samordningsteamet. Del 1: En första kartläggning; vi pratar om individens bakgrund, nuläge, framtidshopp, behov, mål, vad man vill få ut av att delta i SoT, vad som är viktigt att känna till om personen mm. Del 2: Tankepaus Team och individ tar ställning till deltagande i teamet. Beslut om erbjudande om plats tas. Del 3: Vid överenskommelse om deltagande i SoT: En första planering görs utifrån det som framkommit vid samtalet, tid för start och första uppföljning bokas. Vid kö sätts personen upp på kölista och tider bokas när plats finns.

16 Bilaga 3 Ansökan till Samordningsteamet Hallsta/Sura Ansökan och skriftligt samtycke lämnas till Samordningsteamet vid inskrivningsmötet. Deltagare Namn Adress Postnummer och ort Personnummer Telefonnummer E-post Vi i Samordningsteamet vill gärna ha namn och telefonnummer till en av dina anhöriga utifall att något händer dig när du är hos oss. Vi har sekretess och lämnar inte ut uppgifter om din arbetslivsinriktade rehabilitering till dina anhöriga. Anhörigs namn Anhörigs telefonnummer För att kunna stötta dig på bästa sätt vill vi gärna veta vilka myndigheter du har kontakt med som kan vara aktuella att samverka med gällande din arbetslivsinriktade rehabilitering. Mina myndighetskontakter Myndighet Myndighet Myndighet Namn Namn Namn

17 Bilaga 3 Mina förhoppningar på att delta i Samordningsteamet Social situation (boende, nätverk m.m.) Försörjning Utbildning och arbetslivserfarenhet Hälsotillstånd och ev. hälsohinder av betydelse för den arbetslivsinriktade rehabiliteringen Pågående insatser hos andra myndigheter (kommun, Af, Fk, Landsting m.fl.) Jag förbinder mig att: - Drömma om en bättre framtid - Prata om mirakel - Prova ta små steg i riktning mot mål jag har Ja, jag vill börja i Samordningsteamet! Namn

18 Samtycke Samordningsteamet Hallsta/Sura ansvarar för att samordna din arbetslivsinriktade rehabilitering och kan då behöva samverka med andra myndigheter. För att vi ska kunna göra det måste du ge ditt samtycke. Samtycket innebär att du ger Samordningsteamet Hallsta/Sura, Hallstahammars- och Surahammars kommun, Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan tillåtelse att lämna uppgifter om dig till varandra om det behövs i arbetet med din rehabilitering. Samtycket är giltigt från och med aktualiseringen till vår remissgrupp och under den tid du är inskriven i Samordningsteamet Hallsta/Sura. Det kan bli aktuellt att vi hämtar in eller lämnar ut uppgifter om: Hälsotillstånd Tidigare rehabiliteringsinsatser Expertutlåtanden, t.ex. medicinska utlåtanden eller utredningar Sociala och ekonomiska förhållanden Arbetsförhållanden Jag är intresserad av att delta i Samordningsteamet Hallsta/Sura och samtycker till att utbyte av uppgifter och information kan ske mellan parterna enligt ovan. Personnummer Ort och datum Namn (texta) Underskrift Detta samtycke kan när som helst återkallas. Återkallelse ska ske skriftligen till Samordningsteamet Hallsta/Sura, som då meddelar övriga parter. Reviderad 2014-04-11

19 Bilaga 4 Förlängningsansökan Samordningsteam Hallsta-Sura Bakgrund: Vad det har gett mig att vara hos Samordningsteamet så här långt: Orsaken till att jag önskar förlängning: Mitt bästa hopp om en förlängning blir godkänd: Mitt nästa steg: