tre pedagogiska perspektiv Lärandemodell för verksamhetsförlagd utbildning inom sjuksköterskeprogrammet

tre pedagogiska perspektiv Lärandemodell för verksamhetsförlagd utbildning inom sjuksköterskeprogrammet

Starkare akademisk lärandemiljö Verksamhetsintegrerat lärande (VIL) är ett samlingsbegrepp för de pedagogiska modeller som bygger på samverkan och integrering mellan högre utbildning och arbetsliv. VIL kan ske i form av verksamhetsförlagd utbildning, studiebesök, auskultation, hospitering eller fältstudier inom öppen och sluten hälso- och sjukvård, omsorg eller annan relevant verksamhet. Verksamhetsförlagd utbildning (VFU) utgör en viktig del i utvecklingen av en professionell kompetens. I VFU uppstår lärandesituationer som möjliggör träning av praktiska färdigheter och teoretisk reflektion i verklig vårdmiljö. Den lärandemodell som beskrivs här är ett uttryck för en sådan samverkan och dialog. Men hur kan lärandeprocessen stödjas och hur ska lärandemiljön se ut så att studenten kan utnyttja sin VFU-tid så bra som möjligt? Det finns ett behov av att utveckla den akademiska lärandemiljön för att uppnå en högre och jämnare kvalitet på VFU. Det finns också ett behov av att ha en tydlig struktur för handledning i samverkan med högskolorna. Därför har Ersta Sköndal Högskola, Karolinska Institutet, Röda Korsets Högskola och Sophiahemmet Högskola tillsammans med Stockholms läns landsting tagit fram en gemensam lärandemodell för VFU inom sjuksköterskeprogrammet. STUDENTEN ÄR HUVUDPERSONEN Kärnan i den nya lärandemodellen innebär att studenten är huvudpersonen. Med den nya lärandemodellen lämnar vi den klassiska lärlingsmodellen där handledaren visar och studenten gör likadant. Handledaren finns istället som nära stöd men ett steg bakom. Studenten tar eget ansvar för sitt lärande, söker aktivt kunskap och har direktkontakt med personer med olika behov. Personbegreppet innefattar patient, klient, boende och vårdtagare, samt att närstående involveras. Studenten samverkar med företrädare från andra professioner. Det vetenskapliga förhållningssättet till kunskap förstärks av ett problemorienterat arbetssätt. Studenten utvecklar kunskaper och färdigheter genom att träna sin förmåga att själv urskilja, formulera och lösa problem, samt reflektera kring olika situationer. 1

Tre pedagogiska perspektiv Det övergripande målet för den verksamhetsförlagda utbildningen ska motsvara Högskoleverkets krav på högskolemässighet och hög kvalitet för högre utbildning och förbereda för framtida krav inom yrkesrollen. Den pedagogiska strukturen för lärandemodellen utgår från ett problemorienterat arbetssätt och består av tre perspektiv: studentcentrerat lärande, personcentrerat lärande och interprofessionellt lärande. studentcentrerat personcentrerat interprofessionellt 2

Studentcentrerat lärande Studenten lär utifrån egna lärandebehov Studentcentrerat lärande innebär att studenten är huvudpersonen och tar eget ansvar för sitt lärande för att uppnå kursplanens lärandemål och förberedas för den framtida yrkesrollen. Lärandet innebär att studenten individuellt eller i grupp aktivt söker kunskap utifrån aktuella problemställningar och realistiska vårdsituationer. Studenten har handledare med pedagogisk kompetens som står för struktur och pedagogisk vägledning. Handledaren är ett viktigt stöd och följer kontinuerligt upp lärandemålen. 3

Personcentrerat lärande Studenten lär i kontinuerliga patientmöten Personcentrerat lärande innebär att lärandet utgår från ett begränsat antal patienter och deras behov och problem. Patienten är på så sätt utgångspunkten för studentens lärande. Så långt det är möjligt ska studenten träffa samma patienter och med hjälp av handledare och andra yrkesgrupper successivt fördjupa sina kunskaper och förståelse för dessa patienter. Handledningen fokuserar på studentens problemformulering och reflektion i mötet med patienten utifrån lärandemålen. 4

Interprofessionellt lärande Studenten lär ihop med andra Definition av Interprofessionellt lärande är Interprofessionell utbildning sker när två eller flera professioner lär med, av och om varandra för att förbättra samarbete och vårdkvalitet (CAIPE, 2002). För att skapa fokus på interprofessionellt lärande krävs lärandemål och samverkan med handledare och utbildningsprogrammen. Nya former i lärandemiljön och organisationen behöver utvecklas där studenterna tillsammans tränar problemlösning runt olika patientsituationer. 5

Akademisk lärandemiljö I det pedagogiska samarbetet inom VFU finns olika resurser för att uppnå akademisk lärandemiljö. verksamhetens resurser vård-, enhetschef, chefs-ssk AKA högskolans resurser handledare student adjunkt med kliniskt uppdrag lektor Vårdchef/enhetschef/ chefssjuksköterska ska säkra goda organisatoriska förutsättningar, främja att handledning ses som kompetensutvecklande och meriterande, ge tid och möjlighet för handledarens uppdrag. Adjungerad klinisk adjunkt (AKA) ska föra dialog om hur kursplanens lärandemål uppnås, stödja handledare, och utvärdera måluppfyllelse inför mitt- och slutbedömning. Patient/ person Handledare ska vägleda och stödja studenten samt vara väl insatt i lärandemodellen och kursplanens lärandemål. I handledarrollen ingår att handleda flera studenter samtidigt och samverka med AKA. Studentens ansvar är att förbereda och genomföra sin VFU med utgångspunkt från kursplanens lärandemål. Dessa diskuteras och följs upp mellan student, AKA, adjunkt med kliniskt uppdrag och lektor. De ligger till grund för mitt-/ halvtids- och slutbedömning. Adjunkt med kliniskt uppdrag har ett övergripande pedagogiskt ansvar för planering, samordning, utveckling och utvärdering, bedömning och examination. Adjunkt med kliniskt uppdrag ska stödja handledare och AKA. Lektor har ett övergripande ansvar för examination och kursplanens lärandemål samt ska stödja adjunkt med kliniskt uppdrag. Lektorn ska vara brobyggare mellan forskning, klinik och utbildning samt stödja, stimulera och initiera utveckling av akademisk lärandemiljö. 6

Röda Korsets Högskola Högskola produktion: wisemill & CO foto: Anna molander okt 2011