SAMMANTRÄDESPROTOKOLL KOMMUNSTYRELSEN. Sammanträdesdatum 2012-06-11

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL KOMMUNSTYRELSEN Sammanträdesdatum 2012-06-11 7 (32) KF :s HAND LI NG NR 1,2 20 12 125 Vatten- och avloppsplan för Sala kommun Dnr 2012/109 INLEDNING För att tydliggöra Sala kommuns arbete med VA-frågor har en vatten- och avloppsplan upprättats. Beredning Bilaga KS 2012/ 105/ 1, skrivelse från bygg- och miljöförvaltningen, tekniska förvaltningen och kommunstyrelsens förvaltning/planering och utveckling Bilaga KS 2012/105/2, VA-plan för Sala kommun Bilaga KS 2012/105/3, VA-prioritering Kommunstyrelsens arbetsutskott 2012-05-15, 131 Yvonne Fahlman och Lisa Granström föredrar ärendet. Yrkanden Per-Olov Rapp (S) yrkar bifall till arbetsutskottets förslag att kommunstyrelsen hemställer att kommunfullmäktige beslutar att anta förslag till Vatten- och avloppsplan för Sala kommun, Bilaga KS 2012/105/2. BESLUT Kommunstyrelsen hemställer att kommunfullmäktige beslutar att anta förslag till Vatten- och avloppsplan för Sala kommun, Bilaga KS 2012/105/2. Utdrag kommunfullmäktige Justerandes sign Utdragsbestyrkande jr-

",. SALA ~ KOMMUN Bilaga KS 20 1 2/1 05 / 1 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING I (I) 2012-05-02 SALA KOMMUN Kommunstvrelsens förvaltning Ink 2012-05- O 8 Kommunstyrelsen Förslag till Vatten- och avloppsplan ror Sala kommun I syfte att tydliggöra Sala kommuns arbete med V A-frågor har en vatten- och avloppsplan upprättats. Syftet med Sala kommuns arbete med V A-frågor är att vara pro aktiv i all planering av verksamheter som berör vatten och avlopp. Detta gäller både inom och utanför nuvarande verksamhetsområde för V A. Arbetet ska sträva mot långsiktig hållbarhet. I VA-planen presenteras kommunens mål för VA-frågor. Målen skall följas upp regelbundet. V A-planen omfattar beskrivning och bedömning av försörjningen inom såväl nuvarande verksamhetsområde som utanför verksamhetsområdet. Utöver detta ska V A-planen användas som ett verktyg i det dagliga arbetet, vara en del av kommunens översiktsplanering, visa utbyggnad av verksamhetsområdet samt tillsyn och beslut avseende enskilda VA-lösningar. I samband med kommunens budgetarbete ska VA-planen utgöra grund för var, när och i vilken ordning som den allmänna V A-anläggningen ska byggas ut. Med hänvisning till ovanstående föreslås att kommunstyrelsen beslutar att föreslå kommunfullmäktige att anta föreslagen vatten- och avloppsplan för Sala kommun Sala kommun fr~~~ tz~~ ~{l{{c4 Gunnar Larsson Miljöinspektör t Gunilla Elander VA-ingenjör Yvonne Fahlman Markingenj ör SALA KOMMUN Postadress Org.nr Box 304 19-212000-2098 73325 SALA Besöksadress Stadshuset Stora Torget Telefon 0224-55000 Vx Telefax Plusgiro 0224-18850 12 39 10-2

JIlIII SALÄaga KS 2012/105/2 ~ KOMMUN SALA KOMMUN Kommunstvrelsens förvaltning Ink 2012-05- O 8 RAPPORT SALA KOMMUN Vatten- och avloppsplan (VA-plan) Sala Kommun Uppdragsnummer 1186191000 Plan för en heltäckande långsiktig planering och utveckling av vat!en- och avloppsfrågor i Sala kommun, både inom och utanför nuvarande VA-verksamhetsområde. Arbetat är delfinansierat med LOVA-bidrag. Slutversion Västerås 2012-04-27 Sweco Environment AB Västerås Vatten och miljö Ann-Charlotte Duvkär Anne Adrup

Definitioner Verksamhetsområde - ett fastställt geografiskt område där Sala kommun ansvarar för försörjning av dricksvatten och omhändertagande av dag- och spillvatten. Spillvatten - avloppsvatten och bad- disk och tvättvatten som leds till spillvatten ledning och renas i avloppsreningsverk. Dagvatten - Tillfälligt förekommande, avrinnande vatten på ytan av mark eller konstruktion, t ex regnvatten, smältvatten, spolvatten och framträngande grundvatten. (Tekniska nomenklaturcentralen, TNC). Dränvatten - Vatten som avleds genom dränering. (Tekniska nomenklaturcentralen, TNC). Kommunalt VA - framställning och framledning av dricksvatten, bortledning och rening av spillva:ten i kommunens ragi. Enskilt VA - en eller flera fastighetsägare med egen/gemensam dricksvatten brun n och lösning för att ta hand om spillvatten. [Skriv text]

I NNEHALLSFÖRTECKN I NG 1 Inledning 5 1.1 Bakgrund och syfte 5 1.2 Processbeskrivning 6 2 Omvärldsfaktorer 7 2.1 Lagar och regler 7 2.2 Befintliga planer 7 2.2.1 Översiktsplan 7 2.2.2 Fördjupade översiktsplaner 7 2.2.3 Detaljplanering i utkanten av Sala stad 7 2.2.4 Saneringsplan 8 2.2.5 Tillsynsplan för enskilt VA 8 3 Förutsättningar 9 3.1 Allmänt 9 3.2 Klassning av grundvatten och ytvatten i kommunen 9 3.2.1 Grundvatten 9 3.2.2 Sjöar och vattendrag 10 3.3 Industrier och deponier 11 3.3.1 Industrier med egen avloppsrening 11 3.3.2 Lakvatten från deponier 11 3.4 Framtida utveckling 12 3.4.1 Befofkningsprognos 12 3.4.2 Planerad ny bebyggelse 12 3.4.3 Framtida krav på VA-verksamheten 12 4 Delplan 1: Plan för den ailmänna VA-anläggningen 13 4.1 Nuläge 13 4.1.1 Översikt 13 4.1.2 Vattenförsörjning 14 4.1.3 Ledningsnät 16 4.1.4 Avloppsreningsverk 18 4.1.5 Dagvattenrening 18 4.2 Behov och handlingsplan 18 4.2.1 Vattenförsö~ning 18 4.2.2 Ledningsnät 19 4.2.3 Avloppsförsörjning 19 4.2.4 Kostnadsbedömning och tid plan för genomförande av åtgärder 20

Fel! Hittar inte referenskälla. INNEHALLSFÖRTECKNING 5 Delplan 2 VA-utbyggnadsplan med handlingsplan i väntan på VA-utbyggnad 22 5.1 Prioriteringsgrunder 22 5.2 Prioriterade områden 22 5.3 Konsekvenser på VA-taxans utveckling och eventuell fastställande av särtaxa 25 5.4 Tekniska lösningar i väntan på VA-utbyggnad 26 6 Delplan 3 Handlingsplan för enskild avlopp 27 6.1 Nuläge 27 6.2 Möjliga tekniska lösningar och skyddsnivå 27 6.2.1 Skyddsnivå 28 6.2.2 Tekniska lösningar 29 7 Kommunikation och information 29 Bilagor: 1. Lagkrav 2. Statistik från VASS 3. Prioritering av områden utanför nuvarande verksamhetsområde 4. Riktlinjer för enskilda avlopp i Sala kommun 5. Allmänna bestämmelser för användning av Sala kommuns allmänna vatten- och avloppsanläggning [Skriv text)

1 Inledning 1.1 Bakgrund och syfte Syftet med Sala kommuns arbete med VA-frågor är alt vara proaktiv i all planering av verksamheter som berör valten och avlopp. Delta gäller både inom och utanför nuvarande verksamhetsområde för VA. Arbetet ska sträva mot långsiktig hållbarhet. VAplanen ska utgöra elt underlag i kommunens översiktsplanering. Utöver delta ska VAplanen anviindas som elt verktyg i det dagliga arbetet. Planen ska ligga till grund för beslut avseende översiktsplanering, utbyggnad av verksamhetsområdet samt tillsyn och beslut avseende enskilda VA-lösningar. I samband med kommunens budgetarbete ska VA-planen utgöra grund för var, när och i vilken ordning som den allmänna VAanläggningen ska byggas ut. Enligt Sala kommuns VA-policy, antagen 2012-03-26, ska arbetet med VA-frågor vara proaktivt och striiva mot långsiktig hållbarhet. I VA-planen presenteras kommunens mål för VA-frågor. Målen ska följas upp regelbundet under varje mandatperiod. Denna VA-plan omfaltar beskrivning och bedömning av försörjningen inom såväl nuvarande verksamhetsområde som utanför verksamhetsområde, se figur 1. För den del som i nuläget ligger utanför nuvarande verksamhetsområde ska VA-planen klarlägga vilka områden som i framiiden ska ingå i ett utvidgat verksamhetsområde. r-------------..-,-- ( ------------------------------------------------------,\ : :,: Planering för nuvarande Inom nuvarande i el verksamhetsområden verksamhetsområde! c : I ~ ) ni C ::::I E E O ~ '~-i~~~~~~~~~~~~~~~----- ~~~~~~~~~~~~~~~~~~:-~' /, / \ I Planering för nya 1, verksamhetsområden :... L Planering för övriga områden med enskilda lösningar ';:,:... ~,,, Utanför nuvarande : - verksamhetsområde:, - ----------------...,/ Figur 1. VA-planen för Sala kommun omfattar beskrivning och bedömning av VA-frågor både inom och utanför nuvarande allmänna verksamhetsområden. VA-planen ska slutligen klarlägga vilka områden som i framtiden ska ingå i ett utvidgat verksamhetsområde. Bilden är upprättad efter inspiration från "Kommunal VA-planering Manual med tips och checklistor, Länsstyrelsen i Stockholms län, rapport 2009:07". VA-översikten har tagits fram i nära samarbete med medlemmarna i arbetsgruppen för Sala VA-plan, representerande Kommunstyrelseförvaltningen, Bygg- och miljöförvaltningen och Tekniska förvaltningen.,

[Skriv text] En del av framtagande av VA-planen är LOVA-finansierad. LOVA-bidragets syfte är att få fram lokala åtgärder som förbättrar havsmiljön genom att minska belastningar av näringsämnen. 1.2 Processbeskrivning I arbetet med VA-planer identifierades såväl utvecklingsområden som befintliga verksamhetsområden. Projektet har utförts som ett samarbetsprojekt mellan Sala och Heby kommuner. Genom att arbetet utfördes samtidigt i de båda kommunerna uppstod synergieffekter då det var möjligt att jämföra olika förhållningssätt till de frågeställningar som uppstod. Arbetet utfördes i tre steg. i enlighet med manual för kommunal VA-planering (Länsstyrelsen i Stockholms län. Rapport 2009:07). Steg 1 VA-översikt Steg 2 upprättande av VA-policy Steg 3 upprättande av VA-plan För att få en utredning som är förankrad i olika förvaltningar bildades 2010 en styrgrupp med deltagare från de aktuella förvaltningarna (plan, miljö, VA). Inledningsvis hölls ett startmöte med styrgruppen. I styrgruppen diskuterades bakgrund, vil:kor, förutsättningar, omfattning och undeilag. För att föiankra projektet piesenteiades information för politiker och tjansteman om vad projektet innebär. Vid två tillfällen har workshops hållits med politiker och tjanstemän för att diskutera VA-policy och prioriteringsgrunder. Efter att ovanstående punkter utretts, hölls ett avstämningsmöte med styrgruppen, där resultatet från steg 3 diskuterades. Efter mötet gjordes justeringar och en rapport med tillhörande kartor togs fram VA-planen upprättades 2012. Rapporten skickas till Länsstyrelsen som en redovisning av projektet. Därefter arbetar kommunens tjänstemän vidare i enlighet med planen. Efter en viss tid bör uppföljning av arbetet påbörjas. VA-planen ska revideras varje mandatperiod. [Skriv text]

20mvärldsfaktorer I detta avsnitt redogörs för hur kommunen klarar av att uppfylla de krav som ställs av omvärlden. Vi redogör även för befintliga planer, policys och strategier som används inom kommunen. 2,1 Lagar och regler Vattentjänstlagen Anläggningslagen Plan- och bygglagen Miljöbalken EG:s ramdirektiv för vatten Vattenmyndighetens åtgärdsprogram Naturvårdsverkets allmänna råd om små avloppsanläggningar Baltic Sea Action Plan Nationella, regionala och ev. lokala miljökvalitetsmål I bilaga 1 finns en utförligare redogörelse. 2,2 Befintliga planer Nedan redogörs för de kommunala planer som gäller i dagsläget och som har inverkan på VA-verksamheten. 2.2.1 Översiktsplan Plan för Sala ekokommun är en kommunomfattande översiktsplan som har sammanförts med en lokal Agenda 21. Planen antogs av kommunfullmäktige 2002. Sala kommun planerar att starta upp ett visionsarbete för ny översiktsplan för Sala kommun. Sedan 2010 har Sala kommun arbetat med ortsanalyser för sju av kommunens orter. Detta material kommer att ligga till grund för en ny översiktsplan och beskriva de olika tätorternas förutsättningar, karaktär och behov inför framtiden. 2.2.2 Fördjupade översiktsplaner I Sala kommun finns en antagen fördjupning av översiktsplanen, Översiktsplan för Sahlberget (1990). Det pågår även arbete med en fördjupning av översiktsplanen för Sala stad, planen planeras att skickas ut på samråd under sommaren 2012. Planförslaget föreslår att Hammarhagen, Stadsskogen/Druvelund, Viksberg och Gudmundstorp utvecklas för bostäder. Fridhem föreslås utökas för verksamheter. För de nämnda områdena kan det bli aktuellt att utöka verksamhetsområdet. 2.2.3 Detaljplanering i utkanten av Sala stad Detaljplan för Viksberg antogs 2012-01-12. Sala överväger att dra ut en huvudledning mot Silvköparen och sammankoppla områdena Viksberg, Sommarhagen m fl.

[Skriv text] Detaljplan för Arnebo fastslogs under 2010. Detta område omfattas av Sala kommuns verksamhetsområde. Sartaxa tillämpas. Bedömningen ar att det finns möjlighet att omvandla fritidsarrenden till permanentbostäder i Ekebyäng, det ingår dock ännu inte i Sala kommuns verksamhetsområde. Sala kommuns verksamhetsområde växer mot detta område. I Östra Skuggan har nya fastigheter möjlighet att koppla sig till ett nytt avloppssystem som en samfällighet ansvarar för. Området ingår inte i Sala kommuns verksamhetsområde. I Bråsta planerar en exploatör att uppföra ett 50-tal bostäder. Ett eget ledningsnät för området ska uppföras som sedan kopplas till kommunens verksamhetsområde. 2.2.4 Saneringsplan Förnyelse sköts löpande genom saneringsplaner. Budgeterade medel för detta är 3 miljoner kr per år. Medlen bedöms inte täcka behoven. Vid prioritering av planer utförs en samlad bedömning som berör flera teknikområden (förnyelse av gator, andra renoveringsarbeten som kravs). 2.2.5 Tillsynsplan för enskilt VA Ar 2001 beslutades inom kommunen att alla enskilda avlopp ska inventeras så att de uppfyller gällande lagkrav. Inventeringen har hittills omfattat Sagån s avrinningsområde. Den största delen av avloppen har blivit åtgärdade utan krav på hög skyddsnivå. Detta beror på att riktlinjer för hög skyddsnivå tillkom efter det att inventeringen startats. Riktlinjer för enskilda avlopp finns för Sala kommun. Idag krävs åtgärder enligt hög skyddsnivå. [Skriv text]

3 Förutsättningar I detta kapitel redovisas en kartläggning av naturgivna förutsättningar för vatten- och avloppsförsörjning utanför verksamhetsområdet. Statusklassificeringar och miljökvalitetsnormer för sjöar, vattendrag och grundvattenförekomster i hela kommunen presenteras. Dessutom beskrivs framtida bebyggelseutveckling. 3.1 Allmänt Sala kommun består till största delen av 3 avrinningsområden; Svartån, Sagån och Dalälven. Det finns totalt 67 vattenförekomster, varav 15 sjöar och 52 vattendrag inom kommunen, se figur 3. En vattenförekomst är ett homogent vattenområde, exempelvis en sjö eller en sträcka i en å eller en älv. För sjöar gäller en minsta yta på 1 km 2, och för vattendrag skall inte uppströms liggande tillrinningsområde understiga 10 km 2. I alla 3 avrinningsområdena förekommer det översvämningar, vanligast dock efter Svartån. Bedömningen är att det kan finnas miljö- och hälsoproblem i kommunen till följd av enskilda VA-anläggningar. Var problemen kan finnas är dock inte utrett ännu. Arbete med förbättrat skydd för kommunens vattentäkter pågår. Det finns inga områden i kommunen där det råder vattenbrist. Det finns områden med relikt saltvatten. På vissa sträckor av Badelundaåsen är grundvattnet påverkat av vägsaltning. 3.2 Klassning av grundvatten och ytvatten i kommunen Miljökvalitetsnormer (MKN) fastslår lägsta acceptabla nivå avseende miljökvalitet i sjöar, vattendrag eller grundvatten. För vattentillgångar finns normer för klassning avseende kvalitet, kvantitet, kemisk och ekologisk status. 3.2.1 Grundvatten De stora grundvattenmagasinen inom Sala kommun uppnår god status för MKN (kemisk och kvantitativ). I den kvantitativa bedömningen ingår att det ska råda balans mellan nybildning och uttag av grundvatten så att det inte sker inträngning av förorenande ämnen. Kvalitetskrav för kemisk bedömning fastställs efter Vattenmyndighetens riktvärden för grundvatten.

[Skriv text) 3.2.2 Sjöar och vattendrag På kartan nedan redovisas vattenförekomster i Sala kommun. Figur 2. Karta över vattenförekomster i Sala kommun. från VISS (Vatteninformationssystem Sverige) Ekologi I Sala kommun är det endast Olof-Jons Damm, Bysjön, Hovnäsfjärden och Tisjön som uppnår en god ekologisk status. Förutom Storljusen och Stensjön så har övriga sjöar problem med övergödning. Storsjön och Gammelbysjön har båda dålig ekologisk status på grund av att de tydligt påverkas kemiskt av näringsämnen. För samtliga sjöar som inte uppnått god status är kravet satt till år 2021. Atgärder ska dock vara påbörjade senast 2012. Av vattendragen uppnår drygt 15 procent en god ekologisk status. För övriga vattendrag är anledningen till att de inte når god status främst övergödning. Isätrabäcken, Prästhytteån/Bjurtorsån och Lillån är alla övergödda och har dålig ekologisk status. Samtliga vattendrag som inte uppnått god status har fått kvalitetskravet att uppnå god status år 2021. [Skriv text)

Tabell 1 Ekoloff/sk slalus för sjöar och vattendrafl. i Sala kommun, dala från VISS Ekologisk status Sjö Sjö Vattendrag (antal) ('lo) (antal) Hög O 0% O God 4 26.7% 8 Måttlig 6 40.0% 37 Otillfredsställande 3 20.0% 4 Dålig 2 13.3% 3 Ej klassad O 0% O Totalt 15 100% 52 Vattendrag ('lo) 0% 15.4% 71.2% 7.7% 5.8% 0% 100% Samtliga sjöar och vattendrag i kommunen har blivit klassade. Kemi Samtliga sjöar och vattendrag i Sala kommun har för höga halter av kvicksilver och uppnår inte en god kemisk status. För kemisk status exklusive kvicksilver uppnår alla god status. Samtliga sjöar och vattendrag ska uppnå kvalitetskravet god kemisk status år 2015. Halterna av kvicksilver och kvicksilverföreningar i vattenförekomster bör inte öka till den 22 december 2015, i förhållande till de halter som har legat till grund för vattenmyndighetens statusklassificering av kemisk ytvattenstatus inklusive kvicksilver och kvicksilverföreningar 2009. Tabell 2 Kemisk slalus för sjöar och vattendrag i Sala kommun. I bedömningen ingår inle kvicksilver. Kemisk status Sjö (antal) Sjö ('lo) Vattendrag (antal) Vattendrag ('lo) God 15 100% 52 100% 3,3 Industrier och deponier 3.3.1 Industrier med egen avloppsrening Företaget Scans Pack har egen vattenrening för sit! industrispillvatten. Vattnet behandlas för att sänka halten av biologiskt syreförbrukande fimnen, BOD. 3.3.2 Lakvatten från deponier Det finns två aktiva deponier i Sala; Isätra och Sörskogstippen. Lakvatten från Isätratippen (VAFAB) går delvis till reningsverket i Sala. På Isätra har det under årens lopp deponerats olika typer av avfall. Sörskogstippen består av inerta schaktmassor från Sala stad samt en del asfalt. Alla schaktmassor från Sala innehåller dock mer eller mindre förhöjda halter av tungmetaller. Det finns en studie gjord där även platsspecifika riktvärden finns angivna. Lakvattnet från Sörskogstippen rinner orenat ut i Pråmån vid Jakob Mats sluss via kommunala

[Skriv text] dagvatten nätet. Provtagningar som har gjorts av kommunen visar att både grundvatten och ytvatten i narheten av deponin är påverkat av lakvatten, främst i form av lättlösliga salter. Dessutom finns det nedlagda deponier imöklinta, Sätrabrunn, Lergroparna, Hyttan, Brobacke (Hedåker), Ransta, Salbohed, Västerfärnebo samt vid Sala silvergruva. 3.4 Framtida utveckling 3.4.1 Befolkningsprognos Enligt befolkningsprognosen för Sala kommun behövs antalet invånare öka med ca 300 personer varje år fram till 2020. Det finns ett politiskt mål att Sala år 2024 har 25 000 invånare. Antalet invånare var vid årsskiftet 2011/2012 knappt 21 600. 3.4.2 Planerad ny bebyggelse För 2012 planeras ca 80 nya bostäder varav 48 i flerbostadshus. För 2013 planeras ca 110 bostäder varav 80 i flerbostadshus (omsorgsboende). Sedan 2010 arbetar kommunen med att ta fram ortsanalyser för Sala kommuns mindre tätorter. Materialet beskriver de olika tätorternas förutsättningar, karaktär och behov inför framtiden. Analyser finns framtagna för Västerfärnebo, Möklinta, Ransta, Broddbo och Kumla kyrkby. Analyser för Sätrabrunn och Saladamm förväntas vara färdiga under sommaren 2012. De södra delarna av kommunen är de som idag växer, dvs de delar som ligger längs med kommunikationsstråk. Ransta, Sätrabrunn och Saladamm är tätorter med viss efterfrågan på tomter. I Västerfärnebo pågår ett EU-projekt, "Bo i Svartådalen", för att hitta enskilda tomter på landet. Den största efterfrågan finns dock i staden. 3.4.3 Framtida krav på VA-verksamheten Salas avloppsreningsverk har begränsad kapacitet att ta emot mera spillvatten. [Skriv text)

4 Delplan 1: Plan för den allmänna VA-anläggningen 4.1 Nuläge 4.1.1 Översikt Figur 3 visar en översikt över kommunala vatlen- och reningsverk i Sala. Figur 4 visar Sala kommuns verksamhetsområden. SilJA I<OIvIMUN o 5 lo KM sr.jila 1,250 000 vam ~wrnk PUUPSTP,llW VÄTTENLEDNINC",R TSLEDN I NG~.R RENINGSvERK Figur 3. Kartan visar de kommunala vattenverk och avloppsrenings verk som finns inom Sala kommun. Kartan visar också översiktligt vallen och tryckavloppsledningar samt större pumpstationer. Källa: Sala kommun

[Skriv text] N A Teckenförklaring.. Verksamhetsområden o Täto. 0_._-=::::.3_-=::::.6 12 Kilometers Figur 4. Karta som visar verksamhetsområden i Sala kommun 4.1.2 Vattenförsörjning Den kommunala vattenförsörjningen omfattar sex stycken grundvattentäkter. Vattenverket i Ransta distribuerar vatten från täkten i Härsved. I Ransta finns en [Skriv text]

reservvattentäkt vid vattenverket, den omfattas för närvarande inte av vattenskyddsområde. Den största andelen vatten hämtas från Knipkällan samt Viggbo-Nötmarken. Härifrån försörjs Sala, Västerfärnebo, Salbohed, Kila och Saladamm. Det bedöms inte finnas några kapacitetsproblem vid täkterna för vattenverket i Knipkallan. Vid Härsved finns en gemensam vattentäkt för Ransta, Kumla, Varmsatra och Vad/Ransta by. Hedåker och Rosshyttan har en gemensam vattentäkt i Hedåker. Det finns vattenskyddsområden för Härsved, Knipkällan samt Viggbo-Nötmarken. Vattentäkten i Kumla används inte längre pga. kvalitetsproblem, men skyddsområdet finns fortfarande kvar. Hedåker, MÖklinta, Broddbo och Satrabrunn har egna vattentäkter som inte ännu omfattas av vattenskyddsområden. Utöver de kommunala vattentäkterna finns det ett antal vattentäkter, som inte drivs i kommunal regi, som försörjer fler än enstaka hushåll med vatten. Vattnet i de kommunala vattentäkterna behandlas med UV-ljus som barriär mot mikroorganismer. Lut används för att höja ph-värdet i några av vattentäkterna. Vatten från vattenverket Sätrabrunn har förhöjda halter av turbid itet, järn samt mangan. Kapaciteten i denna täkt är oklar. I Sätra Hälsobrunn finns en källa som försörjer konferensanläggningen, källan ingår inte i Salas verksamhetsområde. Arbete pågår med att inrätta nya vattenskyddsföreskrifter samt att revidera de gamla. Vattenskyddsområdena omfattas av hög skyddsnivå ur hälsoskyddssynpunkt. Inom Sala kommun finns det två samfallda vattentakter som i genomsnitt under året (enligt dricksvattendirektivets definition) försörjer mer än 50 personer eller producerar mer än 10 m'/dygn, Gångar källa och Sätra Hälsobrunn. Gångar källa ligger inom kommunens vattenskyddsområde. Dessutom finns det ett antal gemensamma vattentäkter för olika sommarstugeområden där det under sommaren vistas många människor.

[Skriv text] Tabell 3. Redovisning av vattenförsörjning i Sala kommun tillsammans med tekniska fakta om kapacitet, uttag och antal anslutna Man antar att hushållsförbrukningen motsvarar standard i samtliga vattenverk, 16111pe, d'. Verk Typ av Kapacitet Kapacitet Mede/uttag Mede/uttag vattentäkt vattentäkt vattenverk (m3/dygn) maxmånad (m3/dygn) (m3/dygn) (m3/dygn) Knipkällan Grundvatten 8300* 19440 4152 4300 11400** Härsved Grundvatten 525* 1440 322 360 640** Sätrabrunn Grundvatten 480 60 80 Hedåker Grundvatten 648 64 80 Mök/inta Grundvatten - 624 48 60 Broddbo Grundvatten 130 720 18,5 30 Anta/ anslutna (pe) 13190 1170 320 200 220 120 * = Mede/dygn enligt vattendom ** = Maxdygn enligt vattendom 4,1,3 Ledningsnät En stor andel av ledningsnätet i Sala kommun är byggt under 1970-talet. Överlag är ledningsnätet inom Sala kommuns verksamhetsområde överdimensionerat eftersom stora delar byggts under en tid då vattenförbrukningen förväntades öka kraftigt. Det bedöms därmed inte finnas några generella kapacitetsproblem för kommande anslutningar Personalen bedömer att man för närvarande håller en utbytestakt på ca 100 år. Mer uppgifter om ledningsnätet finns i Bilaga 2. 1 Den specifika debiterade vattenförbrukningen är 203 IIp,d enligt VASS [Skriv text)

Tabell 4. Nyckeftai (ör ledningsnätet Mycket god uthaliighet God M indre god Pli" uthållighet )lt/lllllj.het uthållighet Andel vattenprov otjänligt kemiskt nät, % <1 1-5 5-25 <l Sala Andel vattenprov tjänligt med anmärkning kemiskt nät, % Andel vattenprov otjänligt mikrobiologiskt nät, % Andel vattenprov tjänligt med anmärkning mikrobiologiskt nät, % <5 5-25 25-50 4,1 <1 l-s 5-15 <1 <5 5-10 10-25 8,3 Antal läckor/lo km ledning, st <0,5 0.5-1.0 1.0-2.0 0,6 Antal läckor serviser /1000 serviser <1 1-2 2-4 0,7 Svinn, % <15 15-25 25-40 30 Svinn, liter per dygn och meter ledning <25 2.5-5 5-10 7,6 Anta l stopp/ lo km ledning <OS 0.5-1.5 1.5-3 0,4 Antal stopp servis/1 000 serviser <1.5 1.5-4 4-7.5 0,9 Antal källaröversvämningar/l 000 serviser 0-0.40 0.40-0.80 0,1 Andel tillskottsvatten, % <33 33-50 50-67 62 Tillskottsvatten, liter per meter ledning och dygn <5 5-15 15-25 40 Andel bräddpunkter där bräddflöde mäts eller beräknas, % >75 50-75 25-50 ingen uppgift Genom att sammanställa ett antal nyckeltal kan man göra en uppskattning av statusen jilmfört med andra kommuner. De kommuner som samarbetar om nyckeltalen inom VAweb 2 har satt grilnserna för de olika bedömningsintervallen. Det finns en fyrgradig skala dilr grönt motsvarar mycket god uthållighet, gult god uthållighet, orange mindre god uthållighet och rött dålig uthållighet. I tabell 4 jämförs ett medelvärde för Sala under åren 2005-2009 med de bedömningsintervallen. Vattenledningsnät Vid en eventuell utökning av verksamhetsområdet mot Silvköparen måste vattenledningsnätet kompletteras. Utläckaget från vattenledningarna ilr relativt högt. Spillvattenledningsnät Landskapet är flackt vilket medför att tillräcklig lutning på ledningsnät ibland kan vara svår att hålla. 2 VA-web - användarförening för rapportering av nyckeltal och statistik. www.verksamhetsplan.com

[Skriv text] Andel ovidkommande vatten ligger högt jämfört med andra kommuner, framför allt sett till mängd per meter ledning. Med ovidkommande vatten menas oönskat vatten som infiltrerar spillvattensystemet, dvs. dag-, dränerings-och grundvatten, som lacker in i spillvattensystemet. Det kan även vara utläckande dricksvatten. Antalet källaröversvämningar bedöms vara få jämfört med andra kommuner. Vid kraftiga regn bräddar spillvatten ledningsnätet. Detta uppstår främst i anslutning till avloppsreningsverket. 4.1.4 Avloppsreningsverk Inom kommunen finns två allmänna reningsverk, Sala och Hedåker. Reningsverket i Sala renar den största delen av allt avloppsvatten som tillförs det kommunala nätet. Hedåkers del utgörs av endast 1-2 % av allt avloppsvatten. Sala avloppsreningsverk renar avloppsvatten genom mekanisk, biologisk och kemisk behandling. Omkring 15 000 personer är anslutna till reningsverket. Verket behandlar årligen ca 2,9 miljoner m 3 avloppsvatten. Det finns en begränsning i hur mycket vatten som kan renas. Reningseffekten är begränsad med avseende på BOD. Hedåkers avloppsreningsverk renar avloppsvatten genom direktfällning. I Hedåker är 230 personer anslutna. I tabellen nedan redovisas kapacitet och reningsförmåga i reningsverken. Tabell 5. Tekniska data och reningsfönnåga i Sala kommuns reningsverk. Verk Dimensionerad Antal Utnyttjad Specifikt Bedömd Bedömd kapacitet (pe) anslutna kapacitet flöde reduktion reduktion (pe) (%) (1Ipe,d) (B007,%) (Ptot, %) SALA ARV 20000 15000 76 212 97 94 HEOAKER 500 230 212 90 96 ARV 4.1.5Dagvattenrening Det finns i dagsläget inga fastställda planer på dagvallenrening i kommunen men diskussionen pågår. Dagvattenledningar i Sala har begränsad kapacitet på många håll. Detta innebar att kommunen kräver LOD (Lokalt omhändertagande av dagvatten) vid nyetableringar. Sanering av ovidkommande vallen på avloppsledningsnätet pågår. Det innebär att fastigheter med dag- och dränvallen kopplat till avloppet ska ansluta sig till dagvatten nätet där det finns möjlighet. 4.2 Behov och handlingsplan I detta kapitel redovisas åtgärder som behövs för att säkerställa en långsiktigt hållbar VAförsörjning och åtgärder för att upprätthålla VA-anläggningens funktion och kondition. Även nödvändiga åtgärder för att möta kommunens långsiktiga fysiska planering baserat på översiktsplanen och bostadsförsörjningsprogram redovisas. En kostnadsbedömning och en tid plan inkluderas i detta kapitel (se tabell 6). 4.2.1 Vattenförsörjning För att säkerställa vattentillgången på lång sikt är det viktigt all Vallenskyddsområden upprättas och fastställs [Skriv text]

Samtliga för framtiden viktiga grundvattenförekomster skyddas. En undersökning bör redovisa möjligheten att öka dricksvatten kapaciteten i reservvattentäkten i Tvärhandsbacken. Vattnet från vattenverket i Sätrabrunn har förhöjda halter av turbiditet, järn samt mangan. Kapaciteten i denna täkt är oklar, och bör undersökas. En undersökning av föroreningens ursprung och orsak bör upprättas och möjligheterna att sänka föroreningshalterna i denna vattentäkt bör utredas. Arbete pågår med att förnya och upprätta vattenskyddsområden i Sala kommun. Hedåker, Möklinta, Broddbo och Sätrabrunn har egna vattentäkter. Vattenskyddsområden håller på att upprättas för dessa områden. Förhållandena gällande vattenförsörjning vid Hedåker - Gångar källa - Vigg bo Nötmarken behöver ses över. 4.2.2 Ledningsnät Kommunen arbetar med att fördubbla huvudvattenledningen mellan vattenverket och vattentornet. Sträckan som bör dubbleras uppgår till 16 km. I dagsläget finns bara en ledning på en stor del av sträckan. Hittills har två etapper om totalt 3,5 km utförts. Om verksamhetsområdet mot Silvköparen utökas måste vattenledningsnätet kompletteras. Tabeli 4 visar relativt höga dricksvatienförluster i Saia kommun. Anledningen tiil svinnet kan vara uppkomna vatten läckor. Läcksökning bör genomföras regelbundet på dricksvatlennätet. Enligt tabell 4 ligger mängden ovidkommande vatten i spillvattensystemet högt. Ett åtgärdsprogram för att minska ovidkommande vatten finns för att minska utspädningsgraden. Eftersom det framför allt är i tätorten som utbyggnad kommer att ske bör ev kapacitetsbegränsningar i befintligt ledningsnät undersökas. Överföringsledningen för spillvatten mel!an Broddbo och Sala är dålig. En ny ledning med större kapacitet skulle möjliggöra anslutningar av områden längs vägen, t ex Viksberg, Sommarhagen, Ekebyäng, Olof-Jons damm och Stentorpet. 4.2.3 Avloppsförsörjning På avloppsreningsverket i Sala pågår arbete med renovering av rötkammare. Syftet är att energieffektivisera samt kunna erhålla mer gas till fjärrvärmenätet. Upprustningen förväntas vara klar under våren 2012. Generellt rekommenderas ett energieffektiviseringsprogram för hela VA-anläggningen för att sänka klimatpåverkan. Detta gäller även pumpstationerna. Slam från reningsverket i Sala innehåller höga halter av bly, kadmium och zink till följd av den historiska omgivningspåverkan från gruvverksamheten i staden. En slamhanteringsplan har upprättats i syfte att effektivt kunna omhänderta slam från reningsverket samt för att belysa möjligheterna att genom uppströmsarbete få fram ett renare slam. Dessutom undersöks möjligheterna att få fram slamprodukter med lägre innehåll av metaller. En åtgärdsplan tas fram för att minska omgivningspåverkan från gruvindustrin. Slamhanteringen bör kretsloppsanpassas. För att möta ökad befolkning bör kapaciteten avseende BOD i verken ses över.

[Skriv text] 4.2.4 Kostnadsbedömning och tidplan för genomförande av åtgärder Tabell 6 presenterar en sammanfattning av ovan nämnda åtgärder, inklusive en kostnadsbedömning och en översiktlig tid plan. Ätgärder som uppskattas genomföras inom 5 år redovisas som "kort". Ätgärder som genomförs inom 10 år redovisas som "mellan". Tabel/6. Sammanfattning av VA-åtgärder, inklusive kostnadsbedömning och fidplan. Atgärder Vattenförsörjning Upprätta vattenskyddsområden Översyn möjligheter till reservvattenförsörjning Atgärdsplan för reservvattentäkten i Tvärhandsbäcken Atgärdsplan för Sätra brunn Utredning förhållanden vattenförsörjning Hedåker - Gångar källa - Vigg bo - Nötmarken Kapacitetsutredningar kring Broddbo Ledningsnät Förnyelse av huvudvattenledningen mellan vattenverket och vattentornet Komplettering vattenledningsnät om utökning av Verksamhetsområdet Silvköparen Kapacitetsutredningar på vatten- och spillvattennät för att klara utbyggnader i tätort Atgärdsplan för dricksvattenförluster Atgärdsplan för ovidkommande vatten till spillvattenledningsnätet Ny tryckspillvattenledning mellan Broddbo och Sala Avloppsreningsverk Renovering av rötkammaren Kapacitetsbedömning reningsverk (BOD) Kretsloppsanpassad slamhantering Övriga åtgärder Framtagande av dagvattenpolicy Energieffektiviseringprogram Atgärdsplan för omgivningspåverkan från gruvverksamheten Kostnader Låg Låg Medel Medel Medel Låg Hög Medel Medel Låg" Låg* Hög Medium Medel Hög Låg Låg" Hög Tidplan Kort Kort Kort Mellan Kort Kort Mellan Kort kort Kort Kort Kort Kort Kort Mellan Kort Kort Mellan [Skriv text]

Atgärder Kostnader Tidplan *Dessa kostnader uppsattas som "Låg" pga. att de ekonomiska besparingarna är stora efter genomföring.

[Skriv text] 5 Delplan 2 VA-utbyggnadsplan med handlingsplan i väntan på VAutbyggnad Detta kapitel beskriver vilka områden som ska ingå i det framtida verksamhetsområdet och anslutas till den allmänna VA-anläggningen. 5.1 Prioriteringsgrunder Prioriteringen av vilka områden som framöver ska ingå i verksamhetsområdet baseras i första hand på recipientens känslighet samt belastningen från området (hur många fastigheter och hur många av dessa som är permanentboende) samt bedömning av framtida utveckling. 5.2 Prioriterade områden Tabell 7 presenterar områden som bör prioriteras för VA-utbyggnad och för att införlivas i verksamhetsområdet. Kostnadsuppskattningen är baserad på ledningssträckor. lokala markförhållanden, antal fastigheter som kommer att anslutas och möjligheten att utnyttja befintliga VA-anläggningar. Tidplanen är baserad på hur akut situationen är och kommunens budget. Områden som kommer att anslutas inom 5 år redovisas som "kort". Områden som kommer att anslutas inom 10 år redovisas som "mellan". Anslutning inom 20 år bedöms som "lång ". Tabell 7. Översikt över prioriterade områden Område Tillfreds- Behov av Kostnad Tidplan ställande VA VA för VA Ekebyäng" Nej ja Hög Mellan Hammarhagen Nej Ja Medel Kort Heden, Tvärhandsbäcken, Nej Ja Medel Kort Hedbo Ljömsebo Nej Ja Hög I Kort Medel Måns-Ols Ja Oklart Hög Lång Mårtsbo Nej Nej Hög Lång Olof-Jons damm" Nej Ja Hög Medel Rensmur Ja Nej Hög Lång Silvköparens camping" Nej Ja Medel Medel Sommarhagen" Nej Ja Hög Mellan [Skriv text]

Område Tillfreds- Behov av Kostnad Tidplan ställande VA VA för VA Slentorpet> Nej Ja Hög Medel Viksberg> Nej Ja Hög Medel Akersbo Nej Nej Medel Lång >Områden kopplas samman med överföringsledning från Broddbo. I kartan visas de prioriterade områdena geografiskt. Områden som ska anslutas inom en 5-årsperiod har fått en grön markering. Gul markering motsvarar anslutning inom 10 år. De områden som ar markerade med rött förväntas anslutas inom en 20-årsperiod. De aktuella tidsangivelserna kan komma att ändras vid revidering av VA-planen.

[Skriv text] N A Sala Kommun Prioriterade Områden Teckenförklaring (f Anskrtas under en 5-års peri od O Ans lutas under en 10 ~ års period Ans kjtas under en 20-års pe riod D ratort '._-=::i;'.:::::i '2 Kilometers Figur 5. Översikt över prioriterade områden. Anslutning med kort, mellan och lång tidplan är markerade med grönt, gult respektive rätt. Ekebyäng är elt omvandlingsområde med stort behov av VA-utbyggnad. Ekebyäng har 28 hushåll varav 19 fritidsboende och 9 permanentboende. Recipienten för delta område ar Sagån. Boendens önskemål varierar men utbyggad kravs om området omvandlas. Dagens VA-lösningar består bland annat av torra lösningar. Hammarhagen har 78 hushåll varav 8 fritidsboende och 70 permanentboende. Recipienten för delta område är Sagån. Hammarhagen har blandade VA-lösningar, mest [Skriv text]

enskilda gamla anläggningar. Det finns stort behov av utbyggnad när ny detaljplan upprättats. Heden, Tvärhandsbäcken och Hedbo ligger inom ett vattenskyddsområde. Detta område har 68 hushåll varav 13 fritidsboende och 55 permanentboende. Recipienten för detta område är Svartån. Dagens VA-lösningar består både av enskilda och gemensamma anläggningar. I vissa fall leds avloppsvattnet iväg utanför skyddsområdet. Ur vattenskyddsynpunkt finns ett stort behov av utbyggnad. Ljömsebo är ett redan planelagt område. Ljömsebo har 109 hushåll varav 90 fritidsboende och 19 permanentboende. Recipienten för detta område är Sagån/Lillån. Dagens VA-lösningar består bland annat aven gemensam vattentäkt och enskilda brunnar. Avloppslösningarna är eventuellt inte tillräckliga ur miljösynpunkt. Föreläggande om upprättande av verksamhetsområde kan komma från Länsstyrelsen. Måns-Ols är ett område med tillfredsställande lösningar utifrån dagens läge. Det är endast torra avlopps lösningar då det är förbud mot att dra in vatten i stugorna. Måns-Ols har 30 hushåll varav 26 fritidsboende och 4 permanentboende. Recipienten för detta område är Sagån. Mårlsbo är ett område med 51 hushåll varav 47 fritidsboende och 4 permanentboende. Recipienten för detta område är Dalälven. Området har VA av varierande kvalitet, och behovet finns för utbyggnad, både av miljö- och hälsoskyddsskäl. Olof-Jons damm är ett område med 40 hushåll varav 35 fritidsboende och 5 permanentboende. Recipienten för detta område är Sagån. Området har VA av varierande kvalitet och standard, och behovet finns för utbyggnad, både av miljö- och hälsoskyddsskäl. Rensmur är ett område med 51 hushåll varav 39 fritidsboende och 12 permanentboende. Recipienten för detta område är Sagån. Avloppen är inventerade och åtgärdade. Sommarhagen är ett område utan tillfredställande VA-lösningar. Området har bara sommarvatten i form av enskilda brunnar. Sommarhagen har 60 hushåll varav 54 fritidsboende och 6 permanentboende. Recipienten för detta område är Sagån. Stentorpet har 27 hushåll varav 24 fritidsboende och 3 permanentboende. Recipienten för detta område är Sagån. Silvköparens camping Campingen kommer att utökas vilket ställer krav på VA. Recipienten för detta område är Sagån. Campingen är idag i stort behov av va-utbyggnad då nuvarande kapacitet inte är tillräcklig för kommande behov. Viksberg har 20 hushåll varav 15 fritidsboende och 5 permanentboende. Recipienten för området är Sagån. VA-försörjningen är inte tillfredsställande. Delar av området ska anslutas till gemensamt avlopp. Akersbo har 47 hushåll varav 35 fritidsboende och 12 permanentboende. Recipienten för detta område är Svartån. Akersbo har varierande enskilda lösningar. 5.3 Konsekvenser på VA-taxans utveckling och eventuell fastställande av särtaxa Kostnad för VA-anslutning regleras av Vattentjänstlagen 24-38. Avgifter enligt 26 och 27 Vattentjänstlagen får inte överskrida det som behövs för att täcka kostnaderna för

[Skriv text] den vattentjänsten. Därför får kommunen inte ta ut högre avgifter än vad den faktiska kostnaden är för utbyggnad av VA. Om kostnaden för VA-utbyggnaden beräknas bli högre jämfört med kostnaderna för normal VA-utbyggnad inom kommunens verksamhetsområde kan en särtaxa tas ut, som täcker utbyggnadskostnaderna. Eftersom anläggningskostnaden kan anses som betungande kan kommunen erbjuda en finansieringslösning för fastighetsägarna. Kommunstyrelsen kan enligt vattentjänstlagen utforma finansieringslösningen. Fastighetsägarna kan erhålla en ersättning för enskilda VA-anläggningar som ej langre används. Fastighetsägaren fortsätter att äga anläggningen. Ersättning tar hänsyn till anläggningens värdeminskning och är en kompensation för att man inte kan nyttja anläggningen i samma utsträckning som tidigare när man anslutit sig till det kommunala VA-nätet. 5.4 Tekniska lösningar i väntan på VA-utbyggnad Då planering för VA-utbyggnad påbörjats inom ett område kommer inte några nya enskilda avloppsanläggningar att tillåtas. Tillfälliga torra lösningar kan accepteras. Några generella riktlinjer för vilken teknisk lösning som bör väljas kan inte anges. Den tekniska lösningen måste prövas för varje plats med hänsyn till de förhållanden som rådet på platsen. Efter det att beslut tagits om slamhantering i kommunen kan dock direktiv för tekniska lösningar komma att anges. Se även avsnitt 6.3.2. [Skriv text)

6 Delplan 3 Handlingsplan för enskilda avlopp 6.1 Nuläge Bebyggelsen utanför tätorterna har enskild vatten- och avloppsförsörjning med varierande standard. Uppskattningsvis finns det ca 3600 fastigheter med enskild VA-försörjning i Sala kommun. I nedanstående tabell redovisas områden utanför verksamhetsområdet. Tabellen redogör för hur många fastigheter som finns och vilka kända VA-lösningar som finns i områdena. I dessa områden bör andra långsiktiga lösningar än at! ansluta till allmän VA-anläggning inrättas. Tabell 8. Områden utanförverksamhetsområdef. antal fastigheter samt beskrivning av VA-standard där det är känt Område Antal Beskrivning fastigheter Aspholmen 17 Fritidshus Backa - Mickelsbo 30 Permanentboende. Avloppen inventerade och åtgärdade Braskstugan, Pilbacken 30 Fritidshus. Gemensamt vatten Fläckebo 30 Permanentboende. Gammal gemensam biodamm Forsbo, Väster Bännback 30-40 Blandat boende. Varierande VA-standard Gudmundstorp 40-50 Avloppen inventerade och åtgardade Jugansbo 30-40 Avloppen inventerade och åtgärdade Norrsalbo, Brunsala 20-30 Blandat boende. Varierande VA-standard Sjöbo 20-30 Fritidshus Stenbroviken 20-30 Blandat boende Tackelbacken 20 Fritidshus. Badplats Varmsätra 15 Permanentboende. Gränsar ti!1 VA-område. Avloppen inventerade och åtgärdade Vasterbykil, Björsbo 20-30 Permanentboende. Varierande VA-standard Asberg och 7 km söderut 100 Permanentboende. Området är långsträckt och glesbebyggt Öja 20-30 Samfallighet anslutet till kommunalt VA Ön, Öster Bännbäck 16 Fritidshus 6.2 Möjliga tekniska lösningar och skyddsnivå Detta kapitel redovisar möjliga tekniska lösningar för områden utanför verksamhetsområdet och presenterar aven allmanna råd kring skyddsnivå.

[Skriv text] 6.2.1 Skydds nivå Naturvårdsverkets allmänna råd' föreskriver en indelning i normal skyddsnivå och hög skyddsnivå. Med tanke på de känsliga recipienterna i Sala kommun bedöms skyddsnivån vara hög på många platser. Figur 6 visar vilka områden som har hög skyddsnivå ur miljö- och hälsoskyddssynpunkt. En översyn över områden med normal skyddsnivå kommer eventuellt att ske efter önskemål från Vattenmyndigheten. -.. ~ f...,...,.,..., II _ Hög skyddsnivå ur m iljö- och hälsoskyddsyn punkt, Havs- och vattenmyndigheten (HaV) har tagit över tillsynsansvaret för enskilda avlopp från Naturvårdsverket. [Skriv text]

Figur 6. Områden i Sala kommun med hög skyddsniva ur miljö- och hälsoskyddssynpunkf. Kartan är upprättad av Sala kommun. 6.2.2 Tekniska förhållande Bor man utanför tätorterna har man i regel en enskild brunn eller en gemensam brunn med närboende. Det är viktigt att den som har en egen dricksvatten brunn regelbundet kontrollerar sitt dricksvatten. Kommunen har inget tillsynsansvar för enskilda vattentäkter utan ansvaret för att kontrollera vattenkvaliteten ligger hos fastighetsägarna själva. Tekniken man väljer utanför verksamhetsområdet ska vara lämplig för platsen, uppfylla lagens krav samt överensstämma med fastighetsägarens egna önskemål. Information mer anpassad till privatpersoner finns i broschyren "Riktlinjer för enskilt avlopp" som Sala kommun har tagit fram (se bilaga 4). Denna broschyr ger en översiktlig beskrivning av olika tekniklösningar. Naturvårdsverkets allmänna råd för små avloppsanläggningar riktar sig i första hand till tjänstemän på kommunens plan-, miljö- och halsoskyddskontor. Mycket av det som står är också tillämpligt för privatpersoner med enskilda avlopp. Aven på avloppsguiden.se finns bra information som riktar sig enskilda fastighetsägare. 7 Kommunikation och information Väl fungerande information och kommunikation är en förutsättning för att Sala kommun ska nå sina mål i VA-planen. När det gäller VA-åtgärder utanför nuvarande verksamhetsområde är det extra viktigt att uppnå en bra lokal förankring genom tydlig kommunikation och information. Genom att informera och stödja fastighetsägare i arbetet med vattenfrågor, minskar man risken till konflikter som kan ge långdragna processer En möjlighet att uppnå en bättre lokal förankring är genom samrådsmöten eller informationsmöten.

BILAGA 1 SWECO~ 2011-04-06 Lagkrav som rör VA-planering Lag (2006:412) om allmänna vattentjänster Enligt lagen (2006:412) om allmänna vattentjänster är det i första hand en uppgift för det allmänna att tillhandahålla vattenförsörjning och avlopp i situationer då det behövs samlade VAlösningar VA-lagstiftningen ska inte bara tillgodose hälsoskyddet utan även bidra till en hållbar utveckling och god resurshushållning. Detta betyder att kommunen är skyldig att ordna vattenoch avloppsförsörjning i ett större sammanhang om det behövs av hälsoskydds- eller miljöskäl. Kommunen ska dels bestämma ett verksamhetsområde där vattentjänsterna behöver ordnas och dels se till att behovet tillgodoses genom en allmän VA-anläggning. Vid inrättande och drift av VA-anläggning skall hushållning med naturresurser beaktas. Plan- och bygglagen Plan- och bygglagen innehåller bestämmelser om planläggning av mark och vatten samt byggande. Lagen slår fast att syftet är att främja en samhällsutveckling med jämlika och goda sociala levnadsförhållanden samt en g~d och långsiktigt hållbar livsmiljö för människorna i dagens samhälle och för kommande generationer. Plan- och bygg lagen är grunden för ett antal verktyg för samhällsplanering. Ett av de viktigaste verktygen är kommunens översiktsplan, som ska redovisa hur kommunen planerar att använda mark- och vattenområden inom kommunen. Miljöbalken Syftet med miljöbalken är att främja en hållbar utveckling som innebär att nuvarande och kommande generationer kan leva i en hälsosam och god miljö. Alla typer av åtgärder som kan få betydelse för de intressen balken avser att skydda berörs. Med stöd av Miljöbalken kan man t.ex. kräva s.k. kretsloppslösningar vid installation av enskilda avlopp, såvida det inte kan anses vara orimligt i det enskilda fallet. Viktigt är dock att medan Plan- och bygglagen kan styra utvecklingen inom ett helt planområde, så bygger Miljöbalken på att man i varje enskilt fall bedömer vad som kan krävas. Vid bedömningen av vilka krav på hänsyn som kan ställas, ska särskilt beaktas nyttan av skyddsåtgärder och andra försiktighetsmått jämfört med kostnaderna för sådana åtgärder. Ramdirektivet för vatten Ar 2000 antog alla medlemsländer i EU det så kallade ramdirektivet för vatten vilket innebär en helhetssyn och systematiskt arbete för att bevara och förbättra Europas vatten. Sveriges fem vattendistrikt har fastställt fyra dokument som stöd för detta arbete; Förvaftningspfan, Atgardsprogram, Miljökvalitetsnormer och Miljökonsekvensbeskrivning. Dokumenten gäller för perioden 2010-2015. 1 (S) ~ I Sweco Envlronment AB iii t JEBN \\sefsvsi0001 \projekt\ 1186\ 11861 g, _ ve-plan_sa la _ heby\ooo\ loarbet s mtrl_ dok\v8-översi kl sala\bl1aga l lagkrav.doc

SWECO~ Målet är att alla vatten ska nå minst god status under perioden 2015-2027. I åtgärdsprogrammet, som riktar sig till kommuner och myndigheter, beskrivs de åtgärder som bedöms nödvändiga för att de beslutade miljökvalitetsnormerna ska uppnås i tid inom vattendistriktet. Atgärderna innebär dels att utveckla styrmedel, dels konkreta förbättringar av vattenmiljön. Ett åtgärdsförslag anger att: Kommunerna, i samverkan med länsstyrelserna, behöver utveckla vatten och avloppsvattenplaner, särskilt i områden med vattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk, kemisk och kvantitativ status. Vattenmyndighetens åtgärdsprogram För att uppnå den status som miljökvalitetsnormerna kräver har vattenmyndigheten tagit fram åtgärdsprogram som riktar sig till kommuner och myndigheter. Bland annat syftar åtgärderna till att minska föroreningar, främja hållbar vattenanvändning, förbättra tillståndet för existerande akvatiska ekosystem samt reducera effekterna av översvämningar och torka. Allmänna råd om små avloppsanläggningar Naturvårdsverkets allmänna råd om små avloppsanläggningar trädde i kraft den 1 augusti 2006 (NFS 2006:7). De gäller för anläggningar med mindre än 25 pe anslutna. Rådet berör miljöbalkens andra kapitel med de allmänna hänsynsreglerna, samt de ovan beskrivna paragraferna i förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd som innehåller särskilda bestämmelser om avloppsanordningar. I förslaget till allmänna råd betonas anläggningens funktion, såsom prestanda, tillgänglighet och användarvänlighet. Det är en skillnad jämfört med det gamla, upphävda allmänna rådet, som i princip bestod av teknisk beskrivning av lämplig konstruktion. Normal eller hög skyddsnivå För att anpassa bestämmelserna i rådet till lokala förhållanden har begreppet skyddsnivå införts. Skyddsåtgärder för enskilda anläggningar beträffande hälso- och miljöskydd relateras till en normal eller hög skyddsnivå. Till grund för bedömningen av skyddsnivå ligger naturgivna eller andra förutsättn ingar för området. Skyddsnivå för hälsoskydd behöver inte vara densamma som för miljöskydd. Det är kommunen i egenskap av tillstånds- eller tillsynsmyndighet som bedömer skyddsnivån och anger vilka funktionskrav som ska tillämpas i varje enskilt fall. Kravnivån i de allmänna råden är olika för de olika skyddsnivåerna. Normal skyddsnivå innebär exempelvis 70 procents reduktion av fosfor och 90 procents reduktion av organiskt material. Hög skyddsnivå innebär även krav på reduktion av kväve med 50 procent, samt krav på reduktion av fosfor med 90 procent. En del grundkrav bör dock uppfyllas av alla anläggningar. Bland de grundkrav som ställs på en anläggning kan nämnas: Anläggningens funktion skall vara enkel att kontrollera. Avloppsanordningen skall vara utformad så att underhåll och service underlättas. För avloppsanordningen skall finnas en drift- och skötselinstruktion. Provtagning skall vara möjlig på utgående avloppsvatten. 2 (5) I BILAGA 1 2011 "04-06 JEBN "sef s \/s tooo 1 \projekt\ 1186\ 1186191_ va-pi an_sal a _ he by\ooo\ lo arbet s mtrl_ dok\v8-översi k l sala\bll aga l lagkrav.doc

SWECO~ Den kommunala nämnden bör ställa krav på att anordningen kontrolleras av sakkunnig minst vart 1 O:e år eller med kortare intervall om så är nödvändigt. Om det bedöms nödvändigt, med hänsyn till känslig teknik, kan krav på årlig kontroll ställas. Kontrollen skall protokollföras. Råden anger även att anläggning för enbart BDT-vatten (bad-, disk- och tvättvatten) bör kunna uppfylla erforderlig skyddsnivå. Fosfatfria tvättmedel och fosfatfria hushållskemikalier skall användas. Lokalisering Rådet rekommenderar att utsläpp inte bör ske direkt till stora ytvatten utan helst till dike, via dräneringsrör eller liknande. Rekommendationer för avstånd till exempelvis vattentäkter anges också. Undantag Eftersom det ibland kan vara orimligt att vidta de skyddsåtgärder som råden anger, finns exempel på fall då dessa kan frårrgås. Det kan vara en anläggning som fortfarande fungerar så som var avsett då tillstånd beviljades, och där det skulle bli orimligt dyrt, i förhållande till miljönyttan, att införa ytterligare fosforreduktion Hantering av restprodukter I förslaget till allmänna råd anges att kommunen bör skapa förutsättningar för nyttiggörande av avloppsfraktioner exempelvis genom att inrätta system för insamling, behandling och lagring samt överlåtelse till jordbrukare. I kommunens ansvar ingår också att vägleda om nyttjande på egen fastighet. Baltic Sea Action Plan Baltic Sea Action Plan (BSAP) antogs av samtliga länder kring Östersjön 2007. Målet är att få god status i Östersjön till år 2021. Enligt aktionsplanen ska nationella genomförandeplaner tas fram till år 2010. Den del som rör VA-försörjningen är i första hand segmentet övergödning där åtgärder för att till exempel minska mängden näringsämnen till Östersjön hanteras. Nationella miljökvalitetsmål Sveriges riksdag har beslutat om 16 nationella miljökvalitetsmål och 72 nationella delmål. Dessa miljökvalitetsmål är inte bindande men anger riktlinjer för hur Sverige ska arbeta med miljöfrågor. De miljökvalitetsmål som rör kommunens VA-planering är främst: En giftfri miljö, Ingen övergödning, Levande sjöar och vattendrag, Grundvatten av god kvalitet, God bebyggd miljö och Hav i balans samt levande kust och skärgård. En giftfri miljö (mål nr 4): Miljön skall vara fri från ämnen och metaller som skapats i eller utvunnits av samhället och som kan hota människors hälsa eller den biologiska mångfalden. Delmål: Halterna av naturfrämmande ämnen i miljön är nära noll och deras påverkan på ekosystemen försumbar. Delmål: All fisk i Sveriges hav och sjöar och vattendrag är tjänlig som människoföda med avseende på innehållet av naturfrämmande ämnen. I BILAGA 1 2011 04 06 3 (5) JEBN \\sefs vstooq1\projekt\ 11 BS\ l' 8S1 9'_ va-plan_sala_heby\ooo\1 o arbetsmtr1 _dok\va-oversikt sala\bilaga t lagkr8v.doc