Delårsrapport Östra hälso- och sjukvårdsnämnden Mars 2018 Östra Hälso- och sjukvårdsnämnden Delårsrapport Mars 2018
Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Verksamhet... 4 2.1 Viktigaste händelserna under perioden...4 2.2 Hälso- och sjukvårdens produktion/konsumtion...4 3 Mål och fokusområden... 7 3.1 Västra Götaland ska sträva efter det hållbara samhället med tillväxt av jobb och företag i hela regionen...7 3.1.1 Skillnader i livsvillkor och hälsa ska minska...7 3.2 En sammanhållen och tillgänglig hälso- och sjukvård som ges med högsta kvalitet och patientsäkerhet samt som alltid utgår ifrån den enskilda personens behov och erfarenheter...7 3.2.1 Den psykiska ohälsan ska minska och omhändertagande av personer med psykisk sjukdom ska förbättras...7 3.2.1.1 Förbättra tillgängligheten inom barn- och ungdomspsykiatrin...7 3.2.1.2 Genomförandet av de regionala psykiatriplanerna...8 3.2.1.3 Stärka första linjens förmåga att möta psykisk ohälsa...8 3.2.2 Sjukvårdens förmåga att skapa mesta möjliga värde för patienten ska förbättras...8 3.2.2.1 Uppfylla vårdgarantin...8 3.2.2.2 Förbättra akutvårdskedjan...8 3.2.3 Den medicinska kvaliteten ska öka och den organisatoriska effektiviteten förbättras...9 3.2.3.1 Minska antalet vårdskador och antalet vårdrelaterade infektioner...9 3.2.3.2 Samtliga verksamheter inom hälso- och sjukvården ska prestera bättre än genomsnittet i nationella jämförelser...9 4 Ekonomiska förutsättningar... 10 4.1 Ekonomiskt resultat...10 4.1.1 Intäktsutveckling...13 4.1.2 Kostnadsutveckling...13 4.2 Eget kapital...13 5 Bokslutsdokument och noter... 14 Bilagor Bilaga 1: Bilagor Delårsrapport HSNÖ Östra Hälso- och sjukvårdsnämnden, Delårsrapport 2(14)
1 Sammanfattning Östra hälso- och sjukvårdsnämnden har under årets första tre månader haft fokus på uppföljning av föregående års verksamhet genom årsbokslut och beställarbokslut. Tillgänglighetsfrågor är fortsatt ett problemområde som nämnden följer löpande. Barn- och ungdomspsykiatrin är fortsatt ett stort bekymmer. Utveckling av närsjukvårdscentrum i Mariestad, Töreboda och Gullspång pågår. Nämnden har anordnat en seminariedag Morgondagens vård och omsorg i Skaraborg för förtroendevalda och chefstjänstemän i kommuner, utförarstyrelsen och privata vårdgivare. Folkhälsoarbetet fortskrider enligt fastlagda planer. Nämndens resultat för perioden januari mars uppgår till plus 8,7 mnkr vilket är 13,5 mnkr under budget. Flera av ansvaren visar en positiv avvikelse i utfallet per mars vilka bedöms vara tillfälliga och inte kommer att kvarstå vid årets slut. Sjukresor visar redan på relativt stor negativ avvikelse medan medel för tillgänglighetssatsningar visar en positiv avvikelse. Prognos för helåret efter delår mars visar mot ett nollresultat. Östra Hälso- och sjukvårdsnämnden, Delårsrapport 3(14)
2 Verksamhet 2.1 Viktigaste händelserna under perioden Östra hälso- och sjukvårdsnämnden har under årets första tre månader haft fokus på uppföljning av föregående års verksamhet genom årsbokslut och beställarbokslut. Nämnden bjöd vid sitt sammanträde i februari in presidierna för Skaraborgs Sjukhus, Tandvården, Habilitering & Hälsa och Beställd primärvård för en genomgång av året som varit och tankar inför framtiden. Presidiet påbörjade i januari sina årliga kommundialoger. Det 15 kommunerna kommer att vara avklarade i maj. Frågor som behandlas vid kommundialogerna är bland annat strategin för omställningen av hälso- och sjukvården, avtal om ungdomsmottagningar, tillgänglighet till hälso- och sjukvården samt barn och ungas psykiska hälsa. Nämnden har även haft möten med pensionärsorganisationerna och brukarorganisationerna. Även där är diskussioner om tillgängligheten en viktig fråga. I mars arrangerade nämnden en seminariedag Morgondagens vård och omsorg i Skaraborg för förtroendevalda och chefstjänstemän i kommuner, utförarstyrelsen och privata vårdgivare Utvecklingsprojektet Nära vård norra Skaraborg i Mariestad, Töreboda och Gullspång fortsätter. Olika delprojekt har startat eller är på gång. Hur arbetet med omställningen av vården ska organiseras och i vilka forum det ska hanteras är en viktig fråga för framtiden. Arbetet med utveckling av psykiatri i Skaraborg har fortsatt både i den politiska styrgruppen och på tjänstemannanivå. I arbetet ingår nu både vuxen och barn- och ungdomspsykiatri samt psykisk ohälsa i primärvården. Den största utmaning är fortfarande tillgängligheten och i första hand till BUP. Nämnden har även noterat ökade väntetider inom cancersjukvården och särskilt inom urologin. Nämnden följer löpande tillgängligheten och har fördjupad analysen av statistiken. 2.2 Hälso- och sjukvårdens produktion/konsumtion Antalet vårdtillfällen inom somatiken har för perioden jan-mars minskat jämfört med motsvarande period år 2016, samtidigt som antalet vårdtillfällen inom vuxenpsykiatrin inte har förändrats nämnvärt. Antalet DRG-poäng, som visar på vårdtyngden inom somatiken, har minskat under de senaste åren. Antalet vårddagar är lägre både inom somatiken samt vuxenpsykiatrin jämfört med motsvarande period för två år sedan. Medelvårdtiden inom somatiken har minskat, emedan medelvårdtiden inom vuxenpsykiatrin har ökat under de senaste tre åren. Antalet öppenvårdsbesök inom somatiken och psykiatrin har ökat markant jämfört med motsvarande period för två år sedan. Inom habilitering och hälsa har konsumtionen varit relativt konstant för perioden jan-mars under de senaste tre åren, emedan konsumtionen inom övrig länssjukvård har minskat. Inom vårdval primärvård ses en tydlig förskjutning från läkarbesök till besök hos övrig hälso- Östra Hälso- och sjukvårdsnämnden, Delårsrapport 4(14)
och sjukvårdspersonal. En betydande eftersläpning gällande rapportering av utomlänsvård gör att det inte finns tillförlitliga siffror för perioden jan-mars 2018. Östra Hälso- och sjukvårdsnämnden, Delårsrapport 5(14)
Tabellen visar på nämndens konsumtion i tusental för jan-mars under åren 2016, 2017 resp. 2018. I begreppet "digitala kontakter" ingår även distanskontakter i form av telefonkontakter. Östra Hälso- och sjukvårdsnämnden, Delårsrapport 6(14)
3 Mål och fokusområden 3.1 Västra Götaland ska sträva efter det hållbara samhället med tillväxt av jobb och företag i hela regionen 3.1.1 Skillnader i livsvillkor och hälsa ska minska Hälso- och sjukvårdsnämnden har som prioriterat mål att skapa förutsättningar för att invånarna kan leva ett liv i hälsa med fokus på ett strategiskt folkhälsoarbete. Nämnden arbetar också långsiktigt med folkhälsoarbetet utifrån den strategiska plan som antogs 2010. Inför 2017 har nämnden gjort en prioritering av vilka områden som man ska fortsatt satsa på med utgångspunkt från målet att invånarna i Skaraborg ska ha bäst hälsa i Sverige år 2020. Valet av områden har nämnden bland annat gjort utifrån det prioriterade målet i regionens budget att skillnader i livsvillkor och hälsa ska minska och arbetet kring social hållbarhet. Med utgångspunkt från detta har nämnden också gett ett uppdrag till Folkhälsoenheten i Skaraborg. Skaraborgs Kommunalförbund och östra hälso- och sjukvårdsnämnden har fastställt en modell för samverkan i folkhälsofrågor. Det innebär en strukturerad samverkan och kraftsamling kring utvalda områden. Det är fullföljda studier genom trygghet och studiero, hälsofrämjande och förebyggande arbete barnfetma, psykisk hälsa och hälsosamt åldrande. Arbetet pågår inom samtliga områden. Nämnden har under många år målmedvetet arbetat med strategiskt folkhälsoarbete. Folkhälsoarbete är långsiktigt och arbetet pågår. 3.2 En sammanhållen och tillgänglig hälso- och sjukvård som ges med högsta kvalitet och patientsäkerhet samt som alltid utgår ifrån den enskilda personens behov och erfarenheter 3.2.1 Den psykiska ohälsan ska minska och omhändertagande av personer med psykisk sjukdom ska förbättras Den psykiska hälsan för barn och unga är ett stort bekymmer. Nämnden försöker arbeta brett med frågan både genom folkhälsoarbetet och genom överenskommelser med olika utförare men framförallt genom samverkan med andra aktörer. Arbete pågår inom många områden. 3.2.1.1 Förbättra tillgängligheten inom barn- och ungdomspsykiatrin Det är fortsatt stora problem med tillgängligheten till BUP. Skaraborgs Sjukhus arbetar aktivt med olika åtgärder för att förbättra situationen. Bland annat köps neuropsykiatriska utredningar från extern vårdgivare. Nämnden bedömer att tillgängligheten kommer att förbättras under året men vårdgarantin kommer inte att nås. Östra Hälso- och sjukvårdsnämnden, Delårsrapport 7(14)
3.2.1.2 Genomförandet av de regionala psykiatriplanerna Skaraborgs Sjukhus arbetar med att implementera den Regionala utvecklingsplanen för vuxenpsykiatri och Regionala utvecklingsplanen för barn och unga. Nämnden följer arbetet genom den politiska styrgruppen för psykiatri. 3.2.1.3 Stärka första linjens förmåga att möta psykisk ohälsa Närhälsan Guldvingen vårdcentral startade den 1 mars 2017 en stärkt mottagning för första linjens vård till barn och unga med psykisk ohälsa. Verksamheten är en del i det pilotprojekt som startats i Västra Götalandsregionen där mottagningen kommer stödja hela Skaraborg från sina lokaler vid vårdcentralen Malmen i Skara. Verksamheten har visat på mycket goda resultat. Även Närhälsan Oden vårdcentral i Falköping har fått tilläggsuppdraget. Verksamheten har inte kommit igång ännu på grund av rekryteringssvårigheter. 3.2.2 Sjukvårdens förmåga att skapa mesta möjliga värde för patienten ska förbättras Utveckla ett personcentrerat arbetssätt i hälso- och sjukvården Inom Skaraborgs Sjukhus pågår arbete med att införa ett personcentrerat arbetssätt i vården. Skapa ett sammanhållet vårdsystem och förstärka den nära vården Nämnden arbetat med att utveckla ett Närsjukvårdscentrum i Mariestad, Töreboda och Gullspång. Arbetet påbörjades 2016 och fortsätter enligt projektplan och flera delprojekt är igång eller planeras starta. Nämnden är också aktiv i Vårdsamverkan Skaraborg. Under 2017-2018 har nämnden ordförandeskapet i såväl Politisk Samverkan Skaraborg som i Styrgruppen för Vårdsamverkan. 3.2.2.1 Uppfylla vårdgarantin Östra hälso- och sjukvårdsnämnden följer löpande utvecklingen av hur vårdgivarna uppfyller vårdgarantin. Vid varje sammanträde sker en redovisning av väntetiderna. Redovisningen omfattar nu väntetider till både sjukhus och till primärvården samt fördjupade analyser. Nämnden kan konstatera att vårdgarantin inte uppnås. Särskilt oroande är väntetiderna för barn- och ungdomspsykiatrin och för cancersjukvården. 3.2.2.2 Förbättra akutvårdskedjan Skaraborgs Sjukhus har i uppdrag att utveckla akutvårdkedjan med syftet att minska väntetider på akutmottagningen och på sikt bygga upp akutläkarfunktionen. Målet är att senast år 2018 uppnå målet att vid 90 procent av besöken ska patienten ha en total vistelsetid (TVT) om högst 4 timmar. Skaraborgs Sjukhus har aktivt jobbat med olika satsningar inom akutsjukvården. Nämnden får löpande redovisning av väntetiderna. Trots ett Östra Hälso- och sjukvårdsnämnden, Delårsrapport 8(14)
ökat antal sökande till akuten klarar sjukhuset väntetiderna relativt bra. De når dock inte de satta målet. 3.2.3 Den medicinska kvaliteten ska öka och den organisatoriska effektiviteten förbättras Nämnden vill arbeta för en säkrare läkemedelsanvändning och följer området både på Skaraborgs Sjukhus och vid vårdcentralerna. Nämnden följer arbetet med att införa standardiserade vårdförlopp i cancersjukvården. 3.2.3.1 Minska antalet vårdskador och antalet vårdrelaterade infektioner Patientsäkerhetsarbetet är en prioriterad fråga. Nämnden får en redovisning av patientsäkerheten vid Skaraborgs Sjukhus vid sitt sammanträde i april. 3.2.3.2 Samtliga verksamheter inom hälso- och sjukvården ska prestera bättre än genomsnittet i nationella jämförelser Presidiet/nämnden får en samlad redovisning i slutet av året av hur Skaraborgs Sjukhus klarat kvalitetsindikatorerna Östra Hälso- och sjukvårdsnämnden, Delårsrapport 9(14)
4 Ekonomiska förutsättningar 4.1 Ekonomiskt resultat Nämndens resultat för perioden januari mars uppgår till plus 8,7 mnkr vilket är 13,5 mnkr under budget. Flera av ansvaren visar en positiv avvikelse i utfallet per mars som bedöms vara tillfälliga och inte kommer att kvarstå vid årets slut. Sjukresor visar redan på relativt stor negativ avvikelse medan medel för tillgänglighetssatsningar visar en positiv avvikelse. Prognos för helåret efter delår mars visar mot ett nollresultat. I vårdöverenskommelserna för sjukhusen fastställs ett ekonomiskt tak för möjlig ersättning under året. Modellen innebär att sjukhusen ersätts maximalt upp till en förutbestämd nivå. För produktion utöver denna nivå utgår ingen ersättning. För mars 2018 har samtliga sjukhus förutom Frölunda Specialist Sjukhus och Angereds Närsjukhus nått sitt ersättningstak. För 2018 har de fem hälso- och sjukvårdsnämnderna tilldelats 250 mnkr från hälso- och sjukvårdsstyrelsen för ersättning enligt så kallat brutet tak. Nämnderna har därmed tecknat tilläggsöverenskommelser med sjukhusen kring ytterligare ersättning för produktion utöver fastställda taknivåer i vårdöverenskommelserna. Kostnaderna fördelas på nämnderna utifrån faktisk konsumtion och motsvarande intäkt avropas från hälso- och sjukvårdsstyrelsen. Detta är således inte resultatpåverkande för nämnderna. Det kan dock innebära budgetavvikelser under budgetposten sjukhus i regionen där kostnaderna bokförs men med en motsvarande avvikelse för övriga intäkter där erhållna medel redovisas. Östra hälso- och sjukvårdsnämndens kostnad för produktion över tak per mars uppgår till 15,7 mnkr (främst mot Skaraborgs sjukhus), vilket medför en negativ kostnadsavvikelse mot periodens budget med minus 2,5 mnkr. I budget 2015 tillfördes hälso- och sjukvårdsnämnderna 200 mnkr utifrån resursfördelningsmodellen för att finansiera särskilda tillgänglighetssatsningar. Under 2016 utökades utrymmet till att även täcka finansiering av obesitasoperationer och koloskopier och uppgår för 2018 till dryga 400 mnkr. Medlen är kopplade till den regionala produktions- och kapacitetsplaneringen och fram till och med 2016 har nämnderna finansierat konsumtionen inom dessa områden solidariskt det vill säga oavsett vilken nämnds invånare som vården getts till. Enligt regionfullmäktiges budgetbeslut för 2017 upphörde den solidariska finansieringen och var och en av hälso- och sjukvårdsnämnderna finansierar numera enbart sina invånares vård. Den regionala styrningen avseende var satsningarna görs kvarstår, vilket innebär att nämnderna inte styr över de kostnader som uppkommer under året. Utfallet för tillgänglighetssatsningar till och med mars visar för nämnden på kostnader som ligger 6,6 mnkr under budget och på en lägre kostnadsnivå jämfört med mars 2017. För att visa på utfall för tillgänglighetssatsningarna kopplat mot tilldelad resursandel är avvikelsen per mars för östra nämnden plus 9,7 mnkr. Det vill säga nämndens konsumtion är lägre än tilldelad resursandel för tillgänglighetssatsningar. Konsumtion av region- och rikssjukvård uppgår till 72,2 mnkr vilket är 3 mnkr lägre än budget och 1,8 mnkr högre än efter motsvarande period förgående år. Kostnaden avseende region- och rikssjukvård förklaras av en högre konsumtion räknat i antalet besök samt Östra Hälso- och sjukvårdsnämnden, Delårsrapport 10(14)
vårdtillfällen jämfört med 2016 (som ligger till grund för budget), samtidigt som antalet DRG-poäng är oförändrad. Därmed är den genomsnittliga vårdtyngden per vårdtillfällen (CMI-case mix index) lägre i år jämfört med 2016, vilket innebär att en mindre resurskrävande vård har bedrivits under 2018. Region- och rikssjukvård är oftast en resurskrävande och kostnadstung vård. Konsumtionen kan variera mellan månader och över tid där ett litet antal patienter kan medföra höga kostnader. Därmed innehåller prognostiseringen en viss osäkerhet. Prognosen per mars är i nivå med budget och kostnadsutvecklingen följs under året. Kostnad för sjukhus i regionen är 1 027 mnkr som visar en avvikelse mot budget på plus 5,2 mnkr. Avvikelsen avser kostnad för tillgänglighetssatsningar där sjukhusen inte har kommit upp i budgeterad kapacitet ännu. För sjukhus i regionen konstateras en ökad konsumtion av öppenvårdsbesök samtidigt som såväl antalet vårdtillfällen som DRG-poäng minskar främst mot Skaraborgs sjukhus. Den genomsnittliga vårdtyngden per vårdtillfälle är lägre även här jämfört med 2016. Prognosen för sjukhus i regionen totalt sett är plus 6 mnkr där avvikelsen ligger på tillgänglighetssatsningarna. Arvoden till privata specialister i regionen uppgår till 14,5 mnkr. Det är cirka 1,5 mnkr lägre än budget och 1,5 mnkr lägre än för samma period 2017, vilket främst beror på avslutat avtal inom gynekologi samt ändrat kostnadsansvar för Röda Korset. Den positiva budgetavvikelsen avser lägre kostnader för samverkansavtal jämfört med föregående år. Nämnden har ännu inte debiterats för nytt avtal inom HSNG avseende smärta vilket kan påverka prognosen då konsumtionsmönstret kan skilja sig mot tidigare vårdgivare. Detta innebär att årsprognosen visar ett överskott på 1 mnkr. Den utomregionala länssjukvården består av oplanerad utomregional vård (RIA), utomlandsvården/eu-vård och den köpta rättspsykiatriska vården. Kostnaden för detta uppgår till 10,2 mnkr vilket är 1,6 mnkr lägre än budgeterat. RIA vården uppgår till 8,5 mnkr vilket är 500 tkr över budget och 400 tkr mer än perioden förgående år. Utomlandsvården/EU-vård uppgår till 600 tkr vilket är 1,9 mnkr lägre än budget och 900 tkr lägre än för perioden 2017. Den köpta rättspsykiatriska vården uppgår till 1,5 mnkr vilket är 100 tkr högre än budget och 600 tkr högre än förgående år. För utomlandsvården beror inte den minskade kostnaden på färre antal planerade ärenden och utredning pågår om det är Försäkringskassan som ännu inte har fakturerat. Att dra slutsatser om kostnaden kommer att avvika vid årets slut är för tidigt att fastslå. Helårsprognos för ansvaret är därmed satt till budgetnivå. Länssjukvård finansierade med särskilda bidrag redovisas kostnader för verksamheter som finansieras med statsbidrag. Kostnaden uppgår till 800 tkr som avser IOP med Röda Korset som finansieras av statsbidraget för ökad välfärd migration. Utfall ligger lägre än budget då kostnader för statsbidrag för psykiatrimedel ännu inte har kommit. Prognos förväntas bli enligt budget. Kostnader som går under ansvaret vårdval rehab är hjälpmedel där hälso- och sjukvårdsnämnderna fortfarande har kvar kostnadsansvaret. Kostnaden för perioden är 11,9 mnkr vilket är i nivå med budget, vilket även prognosen väntas bli. Östra Hälso- och sjukvårdsnämnden, Delårsrapport 11(14)
Kostnader för primärvård utanför VG Primärvård uppgår till 36,7 mnkr vilket är i nivå med budget och 900 tkr lägre än kostnader för samma period förgående år. I detta ansvar finns kostnader för privata vårdgivare i primärvården, offentlig primärvård och övrig kommunal primärvård. Den privata primärvården visar en liten negativ avvikelse men väntas bli större vid årets slut på grund av att två etableringar har blivit återupptagna efter en period inom Vårdval Rehab. Samtidigt har nya avtal för Grön Rehab start först i höst vilket ger en positiv budgetavvikelse. Prognos för hela detta ansvar enligt ovan är på helår minus 2 mnkr. Den utomregionala primärvården är i nivå med budget och kostnaderna uppgår till 1,7 mnkr. Prognos ligger i nivå med budget. Primärvård finansierade med särskilda bidrag redovisas kostnader för verksamheter som finansieras med statsbidrag. På primärvårdssidan är det ökad välfärd migration, gynekologisk cellprovtagning och tillgänglighet barn och unga. Kostnader för perioden är 600 tkr vilket ger en positiv budgetavvikelse på 2 mnkr. Avvikelsen beror på att beslut för ersättningarna ännu inte är tagna. Prognos är satt i nivå med budget. Kostnaderna för tandvård avser tre områden: barntandvård, specialisttandvård och uppsökande verksamhet. Kostnaderna per mars uppgår till 38 mnkr vilket visar på en negativ budgetavvikelse på 1,9 mnkr. 32 % av budgeterade starter avseende den rörliga ortodontin har redan betalats ut under första kvartalet, en avvikelse motsvarande cirka 1,2 mnkr. Resterande avvikelse finns under barntandvården och kostnad för tolk. Helårsprognosen är i nivå med budget. Kostnader för habilitering och hälsa uppgår till 41 mnkr, vilket är nivå med budget. Ansvaret för folkhälsomedel uppgår till 5,4 mnkr vilket ger en positiv avvikelse på 200 tkr. Prognos är i nivå med budget. Läkemedelskostnaderna för privata vårdgivare uppgår till 8,6 mnkr vilket ligger under budget med 200 tkr. Prognosen beräknas till budgetnivå på helåret. Kostnaden för sjukresor uppgår till 21,9 mnkr, vilket är 3,5 mnkr högre än budget och 2,7 mnkr högre än perioden förgående år. De ökade kostnaderna beror på att antalet sjukresor med taxi fortsätter att öka samtidigt som väglaget har gjort att även restiden har ökat. Det har skett en indexreglering av bränsle som har ökat med 3,37 % på ett år och kommer att öka ytterligare med 1,55 % i april. Kostnadsökningen kommer sannolikt att hålla i sig på grund av indexuppräkning och att samåkningsgraden minskar, helårsprognosen visar på minus 5 mnkr. Kostnader för Samordningsförbund ligger enligt budget. Nämndens egna kostnader uppgår till 700 tkr vilket är 800 tkr under budget och i nivå med förgående år. På grund av fel i budgetprogrammet har helårsbudgeten för sociala avgifter inte periodiserats utan lagt sig i januari månad. Den riktiga budgetavvikelsen för perioden är plus 300 tkr och prognos ligger i nivå med budget för helåret. Kanslikostnader är enligt budget då Regionstyrelsen fakturerar nämnden i tolftedelar utifrån lagd budget. Under ansvaret särskilda projekt redovisas kostnader för vårdbarometern och IS/IT. Kostnader för Nära vård i norra Skaraborg redovisas även på detta ansvar. I utfall per mars finns en positiv avvikelse på cirka 1 mnkr som hänför sig till att kostnader för utveckling av Östra Hälso- och sjukvårdsnämnden, Delårsrapport 12(14)
dagsjukvård och delprojektledare för Nära vård i norra Skaraborg ännu inte har kommit. Prognos för helår väntas bli enligt budget. Nämnden har reserverat utvecklingsmedel under 2018 som ska nyttjas på området för omställningsarbetet. Det finns inte beslut för hela beloppet i dagsläget, enligt prognos kommer medlen att nyttjas. Regionbidraget ligger enligt budget och övriga intäkter uppgår till 33,5 mnkr vilket är 300 tkr högre än budget. Helårsprognos ligger i nivå med budget. Helårsprognos Enligt ovan nämnda kommentar visar nämnden en helårsprognos på ett nollresultat, det vill säga i nivå med budget. Eftersom prognosen bygger på en kort period av 2018 så finns det en del osäkerheter kring vissa poster. 4.1.1 Intäktsutveckling Intäktsförändringen jämfört med mars 2017 är totalt sett 3,9 procent för östra hälso- och sjukvårdsnämnden. Hälso- och sjukvårdsnämndernas intäkter består till största delen av regionbidrag som fördelas utifrån resursfördelningsmodellen. Förändringen mellan åren beror utöver indexuppräkning på förändringar i resursandelar hos respektive nämnd. I regionbidraget för 2018 ingår även respektive nämnds del av extra tillskott på 170 mnkr samt riktat ägartillskott på 150 mnkr (övrig intäkt 2017).Regionbidraget har ökat med 2,5 procent mellan mars 2017 och mars 2018. I totala intäkterna för nämnderna ingår även övriga intäkter som främst består av olika statsbidrag. Mellan mars 2017 och mars 2018 har denna intäktspost ökat med 122,4 procent för östra hälso- och sjukvårdsnämnden. Förklaringen ligger framför allt i att för 2018 har det tillkommit statsbidrag i samband med kompletteringsbudget samt ersättning från hälso- och sjukvårdsstyrelsen för brutet tak. 4.1.2 Kostnadsutveckling Den totala kostnadsförändringen för östra hälso- och sjukvårdsnämnden jämfört med mars 2017 är 3,3 procent. En förklaring till ökningen är att tillskotten på intäktssidan motsvaras av en lika stor kostnad. I övrigt styrs nämndens kostnader till stor del av faktisk konsumtion vilken är svår att förutse och påverka. En större procentuell kostnadsökning syns inom poster som läkemedel, sjukresor, tandvård samt länssjukvård varav den sistnämnda delvis förklaras av kompletteringsbudget och brutet tak. 4.2 Eget kapital Nämndens eget kapital per mars uppgår till 12,4 mnkr vilket motsvarar det redovisade resultatet för 2016 och 2017. Östra Hälso- och sjukvårdsnämnden, Delårsrapport 13(14)
5 Bokslutsdokument och noter Resultaträkning och övriga bokslutsdokument framgår av bilagor. Östra Hälso- och sjukvårdsnämnden, Delårsrapport 14(14)