Ekologisk Mat i Skånes Kommuner

Ekologisk Mat i Skånes Kommuner Rapport nr 1, 2002 Ekologiskt Marknadscentrum i Skåne

Ekologiskt Marknadscentrum Nordenskiöldsgatan 17, 211 19 Malmö Telefon: 040-35 95 62 E-post: info@ekologisktmarknadscentrum.org www.ekologisktmarknadscentrum.org Författare: Kerstin Andersson Tryck: JustNu tryck i Lund, oktober 2002

Sammanfattning Att använda ekologiska livsmedel inom offentlig sektor är ett viktigt sätt att nå de av regeringen uppsatta miljömålen. Ekologiskt Marknadscentrum har haft kontakt med samtliga Skånes 33 kommuner och kartlagt följande: Finns något beslut om inköp av ekologiska livsmedel? Hur stor del av budgeten användes till inköp av ekologiska livsmedel under år 2001? Vilka produkter köps in och vilka saknas? Vilka är hindren för att införa mer ekologisk mat? Följande kommuner har politiska beslut om att införa ekologiska livsmedel: Helsingborg, Hässleholm, Höör, Kristianstad, Landskrona, och Svedala. Malmö Skolrestauranger arbetar också för att införa ekologisk skolmat. När det gäller praktiskt genomförande använder Kristianstad och Svedala ca 8 % av sin livsmedelsbudget för inköp av ekologiska livsmedel, Helsingborg och Lund 5-6 % och Malmö skolrestauranger 3 %. Det ekologiska livsmedel som flest enheter har introducerat är mjölk. Det är en enkel produkt att börja med. Den ekologiska mjölken har idag en marknadsandel inom storhushållssektorn på ca 13 % hos Skånemejerier. Ekologiskt kött säljs idag endast i liten utsträckning till storhushåll. Det är bara sju skånska kommuner som regelbundet handlar ekologisk potatis och grönsaker. De vanligaste hindren som brukar anges för att införa ekologisk mat inom offentliga sektorn är för högt pris, dålig kvalitet och dålig leveranssäkerhet. Vi har även funnit att brist på kunskap och att det är svårt att bryta invanda inköpsrutiner spelar stor roll. För att komma över hindren behövs engagemang, kunskap och stöd, helst i form av politiska beslut. Liksom alla förändringar tar en omställning till ekologiska livsmedel tid och det måste få ta tid för att lyckas. I rapporten redovisas också tre goda exempel på målmedvetet miljöarbete och införande av ekologisk mat inom offentliga sektorn i Skåne.

Innehållsförteckning Sammanfattning 1 Innehållsförteckning 2 Inledning 3 Miljöfördelar med ekologisk produktion 4 KRAV-certifiering inom storhushållssektorn 4 Politiska beslut 5 Hässleholm 5 Höör 5 Kristianstad 5 Landskrona 5 Svedala 5 Helsingborg 5 Malmö 6 Andel ekologiska livsmedel i de skånska kommunerna 6 Mjölk 7 Kött 8 Potatis, grönsaker och frukt 8 Fullsortimentsgrossister 9 Hinder för att öka de ekologiska livsmedlen inom offentliga sektorn 9 Hur tar vi oss förbi hindren? 10 Tips för en smidig övergång till ekologiska produkter 11 Goda exempel i Skåne 11 Nyvångskolan i Dalby 11 Dalaskolan Södra i Bromölla 12 Husensjö förskola i Helsingborg 12 Kartläggningens slutsatser i korthet 12 2 Ekologiskt Marknadscentrum

Inledning Ekologiskt Marknadscentrum (EMC) är en ideell förening som verkar i Skåne. Vi har ca 40 medlemmar vilka representerar lantbruksföretag, handel, livsmedelsindustri och grossister samt några skånska kommuner. Föreningens ändamål är att främja tillgången och efterfrågan på ekologiska livsmedelsprodukter på marknaden. Föreningen skall verka för att öka information, kunskap och kommunikation mellan producent och konsument samt mellan marknaden och lantbrukets branschföretag. Ekologiskt Marknadscentrum ser ökad användning av ekologiska livsmedel inom offentlig sektor som ett prioriterat område. Offentliga sektorn är en viktig aktör för att regeringens miljömål ska uppfyllas. Ett sätt att öka förutsättningarna för att miljömålen ska uppnås är att öka andelen ekologiska livsmedel inom de kommunala verksamheterna. Kommunerna är särskilt viktiga därför att de är en form av opinionsbildare, de är stora kunder och förskola och skola ska tjäna som ett föredöme för kommande generationer. Ekologiskt Marknadscentrum beslutade i ett tidigt skede av sin verksamhet att göra en förstudie av hur stort intresset för ekologisk mat är i de skånska kommunerna. Med denna rapport vill vi redovisa, både hur stort intresset är för ekologisk mat samt hur mycket och vilka ekologiska livsmedel som används i de offentliga köken i Skånes kommuner. EMC ser också kontakterna med kommunerna som ett sätt att lyfta fram frågan om ekologisk mat inom den offentliga sektorn. Rapporten kommer förhoppningsvis att ligga till grund för ett fortsatt arbete med att öka engagemanget för ekologisk mat. Under våren 2001 tog Ekologiskt Marknadscentrum kontakt med samtliga 33 kommuner i Skåne, för att identifiera vilka personer det var lämpligt att föra en dialog med om ekologisk mat. Det var främst kostansvariga och miljö-/agenda 21-ansvariga i respektive kommun som blev kontaktade. Vi kartlade vilka politiska beslut som finns angående ekologisk mat i Skånes kommuner, och hur besluten hade verkställts. Vi undersökte också hur stor del av kommunens livsmedelsbudget som hade använts till ekologisk mat, vilka produkter som hade köpts, vilka varor som saknas samt vilka hinder man anser att det finns för att öka andelen ekologisk mat. Under våren 2002 har vi följt upp fjolårets undersökning och återigen tagit kontakt med flertalet av kommunerna i Skåne. Rundringningen har resulterat i många intressanta kontakter. I så gott som alla Skånes kommuner finns det någon tjänsteman eller politiker som är intresserad av att det serveras ekologisk mat i de kommunala verksamheterna. Tyvärr räcker det inte med ett intresse för att det ska bli något resultat. Här har EMC en stor uppgift att fylla. Genom att bearbeta kommunerna, kan vi lyfta upp den ekologiska maten till att inte bara bli en vision inom den offentliga sektorn. Ett annan viktig uppgift för EMC, är att stötta enskilda tjänstemän som arbetar för att öka andelen ekologisk mat i sin respektive kommun. Ett annat viktigt resultat av kontakterna med kommunerna är kartläggningen av vilka ekologiska produkter som behövs, och i vilken mängd. De signaler som vi har identifierat har vi redan nu kunnat förmedla direkt till odlare och livsmedelsindustri. Ekologiskt Marknadscentrum 3

I och med att frågan om ekologisk mat har lyfts fram, har flera kommuner redan påbörjat att utbilda sin personal om ekologisk mat. Rapporten redovisar kartläggningens resultat. Vi gör inte anspråk på att rapporten är vetenskapligt genomförd, men vi har en förhoppning om att den ska leda till ett ökat intresse för ekologiska livsmedel inom den offentliga sektorn, vilket i sin tur ska öka produktion och konsumtion av ekologiska livsmedel i Skåne. Miljöfördelar med ekologisk produktion Att öka den ekologiska produktionen bidrar på flera sätt till en bättre miljö. Om tar regeringens femton miljömål som utgångspunkt bidrar en ökad ekologisk produktion till att uppfylla åtminstone tre av dem, nämligen Giftfri miljö Grundvatten av god kvalitet Ett rikt odlingslandskap Genom att kemiska bekämpningsmedel ej är tillåtna inom ekologisk produktion och därför inte riskerar att spridas i omgivande miljö, vatten och livsmedel bidrar man till att uppfylla de två första målen. Ett rikt odlingslandskap gynnas också då ekologisk produktion ger större variation i landskapet, eftersom det krävs en varierad växtföljd, utevistelse för alla djur och en hög självförsörjningsgrad på foder. Inom ekologisk produktion är genmodifierade organismer, GMO inte tillåtna. En schweizisk undersökning nyligen publicerad i den vetenskapliga tidskriften Science pekar på att energiåtgången i ekologisk produktion är c:a 40 % lägre än i konventionell produktion, medan skördarna är ca 20 % lägre. Den svenska regeringens mål för ekologisk produktion till år 2005 är att 20 procent av åkermarken ska odlas ekologiskt och att den ekologiska animalieproduktionen ska öka. Regeringen har vidare anfört att 10 procent av antalet mjölkkor och slaktdjur av nöt och lamm bör finnas i ekologisk produktion till år 2005. Enligt regeringens mening är konsumenternas efterfrågan avgörande för om målen kan nås. (Ekologiska jordbruksprodukter och livsmedel Aktionsplan 2005, Jordbruksverket). Här spelar den offentliga sektorn en viktig roll som storkonsument av livsmedel. KRAV-certifiering inom storhushållssektorn Begreppet ekologisk i marknadsföring av och information om produkter från ekologisk produktion är skyddad enligt europeisk lag. Produktionen skall vara kontrollerad av ett i EU godkänt kontrollorgan. I Sverige finns två sådana godkända kontrollorgan nämligen KRAV och Svenska Demeterförbundet, varav KRAV är det största. För att få använda KRAV-märket måste produktionen vara kontrollerad och godkänd av KRAV. För storhushållssektorn finns två olika vägar att gå, dels KRAV-auktorisering, där man måste servera en KRAV-godkänd huvudrätt, minst en gång per vecka. Den andra vägen är registrering, då man helt byter ut konventionella livsmedel mot KRAV-godkända. Man kan naturligtvis använda ekologiska råvaror inom storhushållssektorn utan att vara kontrollerad av KRAV, men då får man inte använda KRAV eller ekologiskt i sin marknadsföring. 4 Ekologiskt Marknadscentrum

I Skåne finns det två kommunala verksamheter som är KRAV-auktoriserade, Nyvångskolan i Lunds kommun och Husensjö förskola i Helsingborgs Stad. Politiska beslut I följande sex kommuner i Skåne, finns det politiska mål om införandet av ekologiska livsmedel i de kommunala verksamheterna. Den sjunde kommunen Malmö arbetar också målmedvetet mot mer ekologiska livsmedel inom kommunens verksamheter. Hässleholm Kommunfullmäktige i Hässleholm har tillskjutit resurser för 1999, 2000 och 2001, så att skolbarnen ska få ekologisk mjölk. Extramedlen har varit öronmärkta till ekologiska mejeriprodukter. Verksamheterna får själv söka dessa pengar. Höör I Höör har politikerna beslutat att år 2003 ska 15 % av livsmedlen vara ekologiska, gärna lokalt producerade. För år 2008 är målet att 30 % av livsmedlen ska vara ekologiska. Kristianstad Kommunfullmäktige i Kristianstad antog en övergripande miljöpolicy för Kristianstads kommun 1998. I den anges att varje förvaltning skall ta fram en miljöplan samt årliga åtgärder för att förverkliga den. Barn- och ungdomsnämnden beslutade därför att under år 2000 börja servera ekologisk mellanmjölk i sina verksamheter. Man fortsatte år 2001 med att köpa ekologiska morötter, potatis, vitkål, lök, kålrot, knäckebröd och ost. Varje enhet har fått 0,40 kr i extra anslag per portion för att täcka merkostnaden för de ekologiska livsmedlen. Landskrona I Landskrona har man beslutat att år 2008, ska 50 % volymen bestå av ekologiskt producerade livsmedel. Svedala I Svedala kommun har man beslutat att 10 % av livsmedelsbudgeten år 2005 ska gå till inköp av ekologiskt producerade varor. Man har delat upp målet i två steg: Steg 1: två råkoster per dag, all potatis, fil och ost. Detta genomfördes under 2001 Steg 2: knäckebröd, socker mjölprodukter och mjölk. Man har valt livsmedel med utgångspunkt från grödfördelningen för jordbruket i kommunen. Kostenheten har fått ersättning för merkostnaden för de ekologiska livsmedlen. Helsingborg I Helsingborg har politikerna beslutat att prioritera de ekologiska livsmedlen. Kostenheten har fått ett extra anslag på 0,25 kr/portion till ekologiska livsmedel 2002 Ekologiskt Marknadscentrum 5

Malmö 1997 antog kommunfullmäktige en ny miljöpolicy som föreskriver att kommunen ska ställa höga miljökrav vid inköp, men inget specificerat om andel ekologiska livsmedel. För Malmö Skolrestauranger finns en vision om att 100 % av maten ska vara ekologisk till år 2012. Denna vision initierades från tjänstemannahåll, men har förankrats politiskt i servicenämnden. Andel ekologiska livsmedel i de skånska kommunerna Av kommunerna i Skåne är Kristianstad och Svedala de kommuner som har störst andel ekologisk mat i sina verksamheter. Båda kommunerna nådde upp till 8 % av livsmedelsbudget under 2001. Kristianstad startade 2000 med mellanmjölken. Under 2001 fortsatte man med att införa ekologiskt knäckebröd, potatis, morot, lök, kålrot, vitkål och ost. Svedala kom igång 2001 med att servera två ekologiska råkoster per dag, ekologisk potatis, fil och ost. Under 2002 kommer man troligtvis med att successivt gå över till ekologisk mellanmjölk. Helsingborgs och Lunds kommuner använde år 2001 mellan 5 och 6 % av sina livsmedelsbudgetar till inköp av ekologiska produkter. Helsingborg har framförallt satsat på ekologisk mjölk. Under 2001 var det Helsingborgs kommun som köpte störst andel ekologisk mjölk i procent räknat. Hela 81 % av mellanmjölken som serverades i de kommunala verksamheterna var ekologiskt producerad, och om man ser till den totala mjölkkonsumtionen är det 55 % av mjölken som är ekologisk. Helsingborgs kommun kommer att satsa mycket på information om ekologisk mat under hösten 2002. Lund har inte tagit några klara politiska beslut om att införa ekologiska livsmedel i sina verksamheter, man har i stället valt att satsa på enskilda projekt och på breda utbildningar för bl.a. storhushållspersonal och miljöombud. Andelen ekologiska inköp i Lunds kommun har legat konstant på 5-6 % de senaste åren. Lunds kommun var först i Skåne med att köpa ekologisk mjölk. Malmö Skolrestauranger använde drygt 3 % av sin livsmedelsbudget till ekologiska livsmedel under 2001. Under 2002 har man inte bara gått över till ekologisk mellanmjölk, man har också serverat sina 35 000 elever ekologiskt kött vid ett flertal tillfällen. Inom Malmö skolrestauranger finns det både stora framtidsvisioner och en stor vilja att införa ekologisk mat i sina verksamheter. För övrigt inom Malmö stadsdelsförvaltningar pågår ett intensivt miljöarbete, men det är inte så klart dokumenterat att det kan redovisas här. I Lomma kommun hade man ett pilotprojekt på en skola under våren 2001, projektet gick ut på att servera ekologisk mjölk och en ekologisk grönsak varje dag. Projektet är permanentat på denna skola tills vidare. Staffanstorp har under våren 2002 börjat servera ekologisk mjölk i sina verksamheter. Man serverar då och då också ekologiska grönsaker, främst morot och vitkål. I flera andra av Skånes kommuner serveras det en hel del ekologisk mjölk, t.ex. i Örkelljunga där hälften av mellanmjölken är ekologisk, detta sker helt på initiativ 6 Ekologiskt Marknadscentrum

av en av de kostansvariga i kommunen. Andra kommuner som serverar en hel del ekologisk mjölk är Hässleholm, Osby och Höör. Följande kommuner har genomfört ekologiska temaveckor: Kävlinge, Trelleborg, Burlöv och under våren 2002 Vellinge. Vellinge har också en skola där man permanent serverar ekologisk mjölk. Ovan redovisas resultaten av de kontakter EMC har haft med kommunerna i Skåne. Det kan finnas verksamheter i Skånes kommuner som arbetar idogt i det tysta med ekologisk mat, som tyvärr inte har kommit till vår kännedom. EMC uppskattar om dessa verksamheter hör av sig till oss så att vi kan bygga upp en kontakt och tillföra rapporten om ekologisk mat dessa uppgifter. Mjölk Mjölk är det enskilda livsmedel som är enklast att byta ut från konventionell till ekologisk och som samtidigt gör stor effekt för miljön. Man brukar säga att mjölken är motorn i det ekologiska lantbruket. Minst 26 av Skånes 33 kommuner köpte en ekologisk mejeriprodukt någon gång under år 2001. 17 av kommunerna ökade sin konsumtion av ekologisk mjölk. Sedan Skånemejerier har börjat vitaminisera mellanmjölken (våren 2002), serverar fler kommuner i Skåne ekologisk mjölk i sina verksamheter. Merkostnaden för att servera ekologisk mjölk i skolan är ca 10 öre per elev och dag. I en del skolor har eleverna tyckt att den ekologiska mjölken har smakat konstigt eller annorlunda. Det kan bero på att den ekologiska mjölken i 1 l förpackningar ibland inte är så hårt homogeniserad eller på att de ekologiska korna äter mer grovfoder än vad konventionella kor gör, vilket kan ge en nyansskillnad i smaken. Det kan också bero på att många människor ofta är rädda för nyheter, alltså återigen en attitydfråga. Genom att låta eleverna få blindtesta mjölk och genom att ge eleverna kunskap om varför man valt att servera ekologisk mjölk kan man förhoppningsvis komma förbi dessa hinder. Ett annat sätt är att successivt gå över till ekologisk mjölk att låta eleverna själva få välja. Totalt ökade ekomjölken med 26 % under 2001 jämfört med 2000. Storhushållens andel av konsumtionen av ekologiska mejeriprodukter är 32 % (2002). Ekomjölk har en marknadsandel på 12-13 % inom storhushållssektorn, jämfört med 5,5 % inom detaljhandeln. I dag finns det följande ekologiska mejeriprodukter: Mellanmjölk i 1 l och 20 l Lättmjölk i 1 Gammaldags mjölk i 1 l Filmjölk i 1 l Vispgrädde i 0,3 l och 1 l Bregott i 300 g ask Smör 250 g, Gräddfil 200 g bägare, Creme fraiche 200 g bägare God Morgon Juice 1 liter Ekologiskt mjölkpulver, 25 kg säckar Flera kommuner har uttryckt ett behov av att få även lättmjölk i 20 l förpackning. Enligt Skånemejerier är tillgången på ekologisk mjölk god. Ekologiskt Marknadscentrum 7

Kött Lunds kommun och Malmö stad är två kommuner i Skåne som regelbundet köper ekologiskt kött. Lunds kommun köper ca tre ton ekologiskt kött per år. Malmö kommer under 2002 att köpa ca 16 ton kött, det rör sig om nötytterlår och nötfärs. Det är främst köttfärs och tärnat kött som är intressant för storhushållen. I de större storhushållen är även färdigprodukter som köttbullar och olika sorters köttfärsbiffar av intresse. I dag säljs det ekologiska köttet mestadels djupfryst. Det skulle vara önskvärt att få köttet färskt, åtminstone när tillgången på ekologiskt kött är god. Det finns flera olika grossister att tillgå, men den klart största är Scanfoods AB. Potatis, grönsaker och frukt Bara sju av Skånes 33 kommuner köper regelbundet ekologiska grönsaker och potatis. Vanligast är att man köper potatis, morot, vitkål och lök, men även palsternacka, rotselleri, kålrot och isbergssallad samt frukt köps in. Skälen till att inte fler visar intresse för ekologiskt odlade grönsaker och potatis, är följande: Dålig marknadsföring av ekologiska grönsaker. Grönsaker och potatis är färskvaror som inte tål långa lagringstider hos grossisterna. Eftersom flödet av ekologiska produkter är mindre än av konventionella produkter, blir lätt kvaliteten sämre hos de ekologiska produkterna, vilket medför att kunden blir missnöjd och inte vill köpa ekologiska grönsaker i fortsättningen. Grossisten blir också missnöjd och vill inte tillhandahålla ekologiska grönsaker, eftersom han inte vill ha missnöjda kunder. Dålig eller ingen tillgång till skalade ekologiska produkter. Snävt utbud av ekologiska grönsaker. Prisskillnaden är för stor gentemot de konventionella produkterna. Brist på storhushållsanpassade förpackningar t.ex. ekologiska äpplen förpackade fyra och fyra på tråg. Vem tycker att det är ett bättre miljöval och vem har tid att packa upp dessa produkter? För att komma ifrån några av ovanstående hinder är det viktigt att ge klara och tydliga signaler till grossisterna. Genom att låta kommunens upphandlare i samråd med kostchefen besluta om att införa en ekologisk grönsak i taget, ger man grossisten en chans att leverera ekologiska grönsaker av god kvalitet. Eftersom de ekologiska produkterna ofta själva får bära kostnaden för särhanteringen borde även priset bli lägre på sikt om volymerna ökar. Genom att ha en grönsaksgrossist i sin upphandling, som enbart hanterar ekologiska grönsaker, har det visat sig att utbudet av produkter blir bredare och att prisbilden bättre. Exempel på sådan upphandling finns i Lunds och Svedala kommuner. 8 Ekologiskt Marknadscentrum

Merkostnaden för en skollunch blir ca 0,30 kr när man byter ut all potatis och 75 % grönsakerna, från konventionella till ekologiska produkter. Tänker man då dessutom på att säsongsanpassa sin matsedel blir merkostnaden betydligt lägre. Potatis- och grönsaksbranschen kännetecknas av att det finns många aktörer, både små och stora. Fullsortimentsgrossister De två aktörer som delar på anbuden till Skånes kommuner är Servera R & S AB och ICA-menyföretagen AB. Båda har ett växande sortiment av ekologiska produkter. ICA-menyföretagen har en andel av ekologiska produkter på c:a 0,5% av försäljningsvärdet i sin södra region som även omfattar delar av Småland, Halland och hela Blekinge. Serveras andel av ekologiska produkter ligger på c:a 1% i Skåne. Hinder för att öka de ekologiska livsmedlen inom offentliga sektorn De tre största hindren som brukar anges, för att köpa ekologisk mat, är att den är för dyr, är av dålig kvalitet och att leveranssäkerheten inte är tillräckligt bra. Ekologisk mat är oftast dyrare därför att: Lantbrukets produktionskostnad är något högre, på grund av mer manuellt arbete och lägre skördar. De ekologiska livsmedlen får själva bära sina kostnader för särhantering i livsmedelskedjan. Grossistleden har procentpåslag på sina varor, alltså blir handelns påslag större på en ekologisk produkt än på en konventionell produkt räknat i kronor, eftersom den ekologiska varan redan från början var lite dyrare. Ekologisk mat ska ha minst lika hög kvalitet som konventionell mat. Men eftersom kvantiteten av ekologiska livsmedel inte så stor, finns det ibland risk att varor av mindre god kvalitet kommer ut på marknaden när efterfrågan är större än tillgången. Om kvaliteten på de ekologiska produkterna inte motsvarar de krav som kunden normalt ställer är det bättre att inte livsmedlen levereras alls. Det är också viktigt att en kund som inte är nöjd med en vara påtalar detta för leverantören. När det gäller leveranssäkerhet är det en fråga om dialog. Att bestämma i ett kök om man ska välja en ekologisk eller en konventionell produkt behöver inte ta så många minuter. Men för en odlare tar det idag två år för att ställa om sin produktion från konventionell till ekologisk. Därför är det väldigt viktigt med klara signaler i god tid från de kommunala verksamheterna till odlarna, förädlingsindustrin och grossisterna. Vad köken kan kräva är att om en ekologisk produkt är slut, måste grossisten meddela detta eller skicka en ersättnings vara istället, så att inte köken blir strandsatta och på grund av detta slutar att beställa ekologiska produkter. Ekologiskt Marknadscentrum 9

Andra skäl till varför man inte köper ekologiska livsmedel är att det är brist på ekologiska produkter och att tillgängligheten för dem som finns är dålig. Här är det viktigt att försöka värva nya ekologiska odlare. Under tiden som vi har arbetat med denna rapport framgår det dock ännu tydligare att de två viktigaste orsakerna till varför man inte inhandlar mer ekologisk mat inom den offentliga sektorn är kunskapsbrist om hur livsmedelsproduktionen påverkar miljön och att det är svårt att bryta invanda inköpsrutiner. Hur tar vi oss förbi hindren? För att öka andelen ekologisk mat inom offentliga sektorn, behövs det engagemang, kunskap och stöd, stöd både från politiska beslutsfattare och från chefer. Vilket som är viktigast av engagemang, kunskap och stöd är svår att uttala sig om, bara att alla tre delarna behövs. Under tiden som kartläggningen har pågått, har det framkommit att en person inte ensam kan införa ekologiska livsmedel i någon större utsträckning i sin kommun. Däremot kan en person helt stoppa alla inköp av ekologiska livsmedel. När man tar ett politiskt beslut i en kommun, om att införa ekologisk mat i sina verksamheter har man tagit ett första, viktigt steg. Men lika viktigt som att politikerna fattar ett beslut, är det att politikerna ger sina anställda möjlighet att verkställa beslutet. Verksamheterna behöver utbildning, extra anslag, åtminstone i ett ingångsskede och tid, - tid att förstå varför man ska köpa ekologiska livsmedel och tid att ändra sina attityder. Ger man extra anslag till ekologiska livsmedel, är det viktigt att öronmärka pengarna till dessa, så att inte pengarna bara flyter in i den allmänna kassan. För att överbrygga den kunskapsbrist som finns om hur vårt sätt att leva påverkar miljön eller ännu bättre, vad man kan göra som enskild individ för att leva så miljövänligt som möjligt, behövs det en bred miljöutbildning för politiker, beslutsfattare, kostchefer, rektorer, storhushållspersonal, pedagogisk personal och elever. Detta pågår redan i många kommuner i dag. Men sambandet mellan maten och miljön behöver tydliggöras ännu mer. Det är genom de många små stegen som vi kommer att ta de riktigt stora kliven. Med bl.a. kunskap om vad ekologisk produktion innebär följer oftast ett ökat intresse för och en positivare attityd till ekologiska livsmedel. För att bryta gamla invanda inköpsrutiner och för att arbetet med att gå över till ekologiska livsmedel inte ska bli för betungande, är det lämpligt att byta ut en produkt i taget. Kommunens upphandlare är viktiga för arbetet med att införa ekologiska livsmedel i sina respektive kommuner. De kan göra en insats genom att enbart satsa på ett ekologiskt alternativ i de fall där de ekologiska och konventionella produkterna är likvärdiga när det gäller kvalitet. att ha leverantörer på framförallt grönsakssidan som specialiserar sig på ekologiska produkter. Det har visat sig främja både pris och kvalitet, men framförallt bredden av ekologiska produkter. att ta in anbud på ekologiska produkter. Denna åtgärd är den viktigaste. 10 Ekologiskt Marknadscentrum

Att de ekologiska livsmedlen av olika anledningar oftast är dyrare än de konventionella, kan vi inte komma ifrån. Men genom att använda säsongens frukter och grönsaker, använda färska grönsaker, använda färre hel- och halvfabrikat där det är möjligt och genom att se över hur man gör sin matsedel, upptäcker man snart att visst har man råd att servera lite ekologiskt. I de kök som har ett köp- och säljsystem, är det viktigt att diskutera prisbilden, vad det är för mat vi vill att våra barn och gamla ska äta och hur mycket matproduktionen får påverka miljön. Det är viktigt att lyfta upp matens betydelse både för hälsan och för miljön. För att leveranssäkerheten inte ska äventyras är det viktigt att ge klara och tydliga signaler till grossister och förädlare. Eftersom utbudet av ekologiska produkter är betydligt mindre och smalare än det konventionella utbudet, är det klokt att börja med att se vad man har för ekologiska produkter att tillgå, innan man ringer och beställer. Tips för en smidig övergång till ekologiska produkter För att nå en optimal övergång till ekologiska livsmedel kan man indela övergången i fyra faser: 1. Politiskt beslut om att gå över till ekologiska livsmedel. Kommunen sänder klara signaler till odlare, förädlare, grossister och berörd personal. 2. Förankring av beslutet hos kostchefer, upphandlare, storkökspersonal, skolchefer, rektorer och pedagogisk personal samt föräldrar och elever. I detta skede är det framför allt dialogen med kostchefen som är viktig, att hon eller han får ge sin syn på hur beslutet ska genomföras. 3. Utbildning av kostchefer, storhushållspersonal, pedagogisk personal och elever om ekologisk mat. Personalen får insikt om varför man ska använda ekologiska livsmedel och handledning om vilka livsmedel som är lättast att börja med. 4. Genomförande av beslut. Goda exempel i Skåne Nyvångskolan i Dalby Nyvångskolans skolrestaurang i Dalby, i Lunds kommun, är sedan i februari 1998 KRAV-auktoriserad. Av det som serveras i skolmatsalen, är all mjölk och potatis samt 75 % av frukt och grönt ekologiskt producerat. Därutöver är en lunch i veckan helt ekologisk som KRAV-reglerna föreskriver. Varje dag tillagar man 1400 portioner. Av livsmedelsbudgeten används 35% till inköp av ekologiska livsmedel, detta motsvara 65% av volymen. För att eleverna ska förstå varför man serverar ekologisk mat i skolan, får alla 4:or och 7:or information om hur ekologisk mat produceras. Nyvångskolan har över huvud taget kommit mycket långt i sitt miljöarbete, man har under våren 2002 skickat in sin handlingsplan till Skolverket för granskning och eventuellt godkännande för att bli en miljöskola. Ekologiskt Marknadscentrum 11

Dalaskolan Södra i Bromölla På Dalaskolan Södra i Bromölla kommun har man också kommit långt i sitt miljöarbete. Dalaskolan får kalla sig en miljöskola enligt Skolverkets kriterier sedan våren 2001. Särskilt inom de naturorienterande ämnena och hem- och konsumentkunskap har man ett starkt miljöengagemang. I undervisningen strävar man efter att vardagsarbetet ska genomsyras av resurshushållning, men det viktigaste målet är naturligtvis att kommande generationer ska tänka och handla miljömedvetet. För att skolan ska vara ett föredöme serveras det ekologiskt producerad mjölk i skolmatsalen och i HK-ämnet har eleverna tillgång till ett flertal ekologiska livsmedel t.ex. mjöl, socker, havregryn, mjölk, ris, ketchup, knäckebröd, morötter och potatis. Ett av målen för denna miljöskola är att utöka andelen KRAV-godkända livsmedel inom skolmåltidsverksamheten. Husensjö förskola i Helsingborg På Husensjö förskola har medarbetarna länge haft ett stort miljöengagemang. Redan 1992 när Skånemejerier lanserade KRAV-godkänd mjölk började man köpa denna. Man fann att flera barn, som var allergiska mot vanlig mjölk, tålde den ekologiska. Man utökade de ekologiska inköpen till att även omfatta frukt och grönt samt mjöl och andra torrvaror. Personalen utbildades och åkte på studiebesök, vilket gjorde att alla var väl motiverade att fortsätta öka andelen ekologiska livsmedel. När KRAV-auktorisationen lanserades såg man att en anslutning inte innebar några större förändringar på den väg man redan slagit in på. Den enda skillnaden var att man fick vara lite noggrannare med dokumentationen. Nu fungerar det mycket bra och man ligger långt över ribban för KRAV-auktorisationen. Samarbetet med grossisterna har inte alltid varit lätt. Man har fått övertala speciellt frukt- och gröntgrossisterna om att ta in ekologiska produkter i sitt sortiment. De har med tiden vänt från att säga att det inte går, till att bli mer och mer intresserade. Arbetet med ekologiska produkter är mycket uppskattat av brukarna, dvs. barn och föräldrar. Kartläggningens slutsatser i korthet Att gå över till ekologiska livsmedel måste få lov att ta tid. Det är väldigt viktigt att produktion och konsumtion går hand i hand. Andra saker att tänka på är att allting inte behöver bytas ut med en gång, utan man kan ta produkt för produkt. Det är viktigt att meddela grossister och förädlare om kommunens planer på att gå över till ekologiska livsmedel. Om det finns några lokala ekologiska odlare i kommunen, försök gynna dessa, utan att för den skull överträda lagen om offentlig upphandling. Om man samtidigt som man går över till ekologiska livsmedel, även försöker titta på lokala alternativ ökar tilliten hos brukarna att de ekologiska livsmedlen är bra för miljön. 12 Ekologiskt Marknadscentrum

Ekologiskt Marknadscentrum är en ideell förening vars syfte är att främja produktion och konsumtion av ekologiska livsmedel i Skåne. Ekologiskt Marknadscentrum Nordenskiöldsgatan 17, 211 19 Malmö Telefon: 040-35 95 62 E-post: info@ekologisktmarknadscentrum.org www.ekologisktmarknadscentrum.org