1 (21) Författare: Uppdragsgivare: Får publiceras: Granskad av: Godkännande av: Utredning till: Petra Berggrund Monica Quinteiro Ja Monica Quinteiro Monica Quinteiro Linda Dahlström Ulf Halldén Jan-Ivan Johansson Patrik Kansa Lotta Lauritz Sandra Lindgren Anders Lindholm Peder Nensén Viveca Nordanfjäll-Roslin Ida Niia Monica Quinteiro Helena Skoglund Peter Söderman Stig Sörlin Tomas Ölvebring Niddi Ögren Sammanfattning till: Samrådsunderlag Fortsatt brytning av magnetitmalm vid Gruvberget, Svappavaara
2 (21) Sammanfattning LKAB bryter sedan början av 1900-talet järnmalm vid gruvor i Kiruna och Malmberget. Malmen sovras, anrikas och pelletiseras i förädlingsanläggningar i Kiruna, Svappavaara och Malmberget. Malmprodukterna transporteras via järnväg till hamnarna i Luleå och Narvik för vidare transport ut till kund. I Svappavaara förädlas för närvarande anrikningsrågods från Kiirunavaaragruvan samt från dagbrottsgruvan Gruvberget som varit i drift sedan 2010. Nuvarande tillstånd medger brytning av 2 Mton malm per år vid Gruvberget samt produktion av upp till 4,5 Mton pellets och andra slutprodukter per år i Svappavaara. Nuvarande tillståndsgivna brytning vid Gruvberget beräknas pågå ner till nivån +220 m.ö.h. och med nuvarande brytningstakt till 2016. Efterfrågan på järnmalmsprodukter har ökat de senaste åren och förväntas vara hög under en längre tid. För att möta marknadens efterfrågan har LKAB behov av alla tillgängliga rågodsresurser. Därför pågår just nu ett antal projekt för att möjliggöra utökad produktion. LKAB har genom fortsatta undersökningar erhållit ytterligare kunskap om den magnetitmineralisering som finns vid Gruvberget. Utifrån nu kända data bedömer LKAB det möjligt att fortsätta lönsam brytning under den nu tillståndsgivna nivån +220 m.ö.h. För att klara efterfrågan på järnmalmsprodukter avser LKAB därför att söka tillstånd för fortsatt brytning av magnetitmalm vid Gruvberget ned till nivån +160 m.ö.h. Den antagna mineraltillgången mellan nivåerna +220 m.ö.h. och +160 m.ö.h. är i nuläget beräknad till ca 2 Mton magnetitmalm vilket innebär en förlängning av drifttiden i Gruvberget med ungefär ett år. Den nu aktuella ansökan avser fortsatt avser brytning och krossning/sovring av upp till ca 2 miljoner ton malm per år. Befintlig kross- och sovringsanläggning samt befintlig infrastruktur i övrigt är tänkt att nyttjas även fortsättningsvis. Sovrad produkt kommer att transporteras till någon av bolagets förädlingsanläggningar i Kiruna, Svappavaara eller Malmberget för vidare anrikning eller säljas som färdig produkt direkt till kund. Fortsatt brytning vid Gruvberget omfattar förutom brytning, krossning och sovring av malm, även bortledning av yt- och grundvatten ur dagbrottet, deponering av sidoberg, sovringsavfall, hematit och avrymningsmassor samt övriga verksamheter som krävs för produktion i Gruvberget. Detta dokument utgör underlag för samråd. Samråd med berörda samebyar kommer att genomföras. En miljökonsekvensbeskrivning kommer att tas fram. Petra Berggrund
3 (21) Innehållsförteckning Sammanfattning... 2 1 Allmänna uppgifter... 4 2 Lokalisering och översiktlig beskrivning av området... 5 3 Planförhållanden och andra markanvändningsbeslut... 7 4 LKAB:s nuvarande verksamhet och allmänna förutsättningar... 10 5 Nuvarande brytning vid Gruvberget... 11 6 Planerad brytning vid Gruvberget... 13 7 Omgivningsbeskrivning och övriga förutsättningar... 17 8 Miljökonsekvensbeskrivning... 21
4 (21) 1 Allmänna uppgifter 1.1 Administrativa uppgifter Sökande Kiirunavaara AB (LKAB) Organisationsnummer 556001-5835 Kommun Kiruna Län Norrbottens län Postadress LKAB, 981 86 Kiruna Kontaktperson hos bolaget Hållbarhet/Yttre miljö/ Petra Berggrund Avdelning/sektion Projektledare Hållbarhet/Yttre miljö, LKAB Telefon 070-614 64 16 E-post petra.berggrund@sweco.se 1.2 Ansökan Ansökan om tillstånd (ändringstillstånd) kommer att sökas enligt 9 och 11 kap. miljöbalken för fortsatt brytning av ca 2 Mton malm per år vid Gruvberget i Svappavaara, Kiruna kommun. Ansökan avser brytning av malm ned till 160 m.ö.h. samt fortsatt bortledning av ytoch grundvatten som rinner in i gruvan. 1.3 Samråd Verksamheten antas medföra betydande miljöpåverkan enligt 3 förordningen (1998:905) om miljökonsekvensbeskrivningar. För att informera och samråda med särskilt berörda, allmänhet och övriga berörda föreslås annonsering ske i lokalpressen; Kiruna Annonsblad samt NSD och Kuriren. Samråd med en utökad krets myndigheter och övriga berörda föreslås ske skriftligen med följande: - Naturvårdsverket - Havs- och Vattenmyndigheten - Länsstyrelsen i Norrbottens län - Kiruna kommun, Miljökontoret - Vattenfall Eldistribution AB - Statens Fastighetsverk - Svappavaara Bysamfällighet - Kiviniemi vägsamfällighet - Jukkasjärvi Sockenallmänning - Laevas sameby - Gabna sameby - Svappavaara Fritidsförening - Norrbottens Ornitologiska Förening - Naturskyddsföreningen - Trafikverket - Transportstyrelsen
5 (21) En redogörelse över genomförda samråd kommer att tas fram. 1.4 Gällande tillstånd Gruvverksamheten vid Gruvberget samt malmförädling Mark- och miljödomstolen vid Umeå tingsrätt meddelade i dom 29 november 2013, nr M 3412-10, bolaget tillstånd: att driva en gruva vid Gruvberget, med ett krossnings-/sovringsverk i anslutning till bolagets befintliga malmförädlingsanläggningar i Svappavaara samt att bryta och bearbeta högst 2 miljoner ton malm per år och att losshålla och deponera erforderligt gråberg, att leda bort och släppa ut det grundvatten och ytvatten som läcker in i gruvan och i stollgången vid utlastningen och för detta ändamål utföra återstående anläggningsdelar och att vid bolagets malmförädlingsanläggningar i Svappavaara årligen tillverka högst 4,5 miljoner ton pellets och andra slutprodukter, att deponera anrikningssand samt att vidta de om- och tillbyggnader som erfordras för att höja produktionskapaciteten till den ansökta nivån. Övrigt Utöver de domar och beslut som har redovisats ovan föreligger ett antal avgöranden som avser uppförande och/eller ändring av dammar och vissa andra vattenrättsliga frågor. Några ändringar av dammsystemet eller andra vattenrättsliga frågor som omfattas av dessa avgöranden aktualiseras emellertid inte av de åtgärder och den verksamhet som nu aktuell ansökan avser varför dessa avgöranden inte tas upp i det följande. 2 Lokalisering och översiktlig beskrivning av området LKAB:s gruvindustriområde i Svappavaara är beläget i Kiruna kommun, Norrbottens län, ca 2 km väst/sydväst om samhället Svappavaara, se Figur 1. Avståndet till Kiruna är ca 45 km. Förutom samhället Svappavaara med ca 500 boende är kringliggande område glesbebyggt. Närmaste bostadsbebyggelse ligger i nordost (bakom den nuvarande restaurangen Gruvköket) ca 1 km från Gruvberget samt vid Vargbacken som ligger mer än 1,5 km från Gruvberget. Avståndet till väg E10 är ca 800 m.
6 (21) Figur 1. Översikt av Svappavaara och LKAB:s gruvindustriområde. Svappavaarafältet utgör ett av de äldsta gruvområdena i Norrbotten. Här förekommer både järnmalmer och sulfidmineraliseringar. Den största järnmalmsfyndigheten i området är (utifrån dagens kännedom) Leveäniemi. Näst efter Leveäniemi i storleksordning kommer fyndigheterna i Mertainen och Gruvberget. Leveäniemi hör, tillsammans med Kiirunavaara och Malmberget, till de stora järnmalmsfyndigheterna i norra Sverige. Gruvberget utgör en markerad höjd i landskapet (ca +450). Landskapet i övrigt är relativt flackt, med stora våtmarker som sträcker sig mot Torne älv i norr och Kalixälven i söder. Öster om gruvindustriområdet är landskapet mer kuperat med ett antal berg som når över trädgränsen, vilken ligger kring nivån +600 m.ö.h. i området. Högre liggande områden har
7 (21) därför kalfjällskaraktär. Svappavaara industriområde och vissa tillhörande byggnader är synliga från Svappavaara samhälle. Redan på 1600-1700 talet bröts koppar i Svappavaara. Spår av detta i form av ett antal gruvhål vid Gruvberget finns kvar idag. Leveäniemi dagbrott, där malm bröts 1964-1983, och övrig gruvverksamhet i form av Gruvbergets dagbrott, den infrastruktur och de byggnader som hör till förädlingsverket, upplagda moränmassor, sidobergsupplag samt sand och klarningsmagasin är delar som är synliga i landskapet kring Svappavaara. 3 Planförhållanden och andra markanvändningsbeslut 3.1 Planförhållanden Inom LKAB:s gruvindustriområde gäller: Översiktsplan för Kiruna kommun, antagen av kommunfullmäktige 2002-06-17. Fördjupad översiktsplan för Svappavaara, antagen av kommunfullmäktige 1998-04- 11. Uppdatering av denna pågår. Områdesbestämmelser för Svappavaara gruvindustriområde, antagna av Miljö- och byggnämnden 2002-03-21, B 31-02. Områdesbestämmelser för Svappavaara gruvindustriområde, antagna av Miljö- och byggnämnden 2013-09-13, B 131-13. I gällande översiktsplan för Kiruna kommun anges att det sökta området skall användas för gruvindustri. Området för närmaste bostadsbebyggelse, Vargbacken, är enligt den fördjupade översiktsplanen utpekat som område där ny bebyggelse inte får uppföras. Området saknar detaljplan. Ett förslag till ny fördjupad översiktsplan (samrådshandling november 2013) har varit ute på samråd. Områdesbestämmelserna för Svappavaara gruvindustriområde, se Figur 2, omfattar den del av området där företaget har byggnader och fasta anläggningar, lastnings- och lossningsterminal samt vissa upplagsytor söder om befintliga anläggningar/byggnader. Inom området som omfattas av områdesbestämmelserna finns undantag vad gäller marklov och rivningslov samt undantag vad gäller bygglovsplikt för att uppföra upplag, cisterner och murar m.m. Undantag från bygglovsplikt finns även för uppförande och ombyggnad av byggnader upp till en viss storlek. Den planerade verksamheten bedöms kunna genomföras utan att stå i strid med gällande planer och områdesbestämmelser.
8 (21) Figur 2. Gällande områdesbestämmelser (tre delområden) inom Svappavaara gruvindustriområde. 3.2 Bearbetningskoncession och markanvisning Inom gruvindustriområdet innehar LKAB bearbetningskoncession (Bearbetningskoncession för området Gruvberget K nr 1 järnmalm samt område Leveäniemi K nr 1 järnmalm), se Figur 3, samt undersökningstillstånd (Leveäniemi nr 1 i Kiruna kommun, Norrbottens län).
9 (21) LKAB har också anvisats mark i enlighet med minerallagen genom beslut från 8 oktober 1969, se Figur 3. LKAB har även ansökt om bearbetningskoncession för ett mindre delområde vid Gruvberget, se Nytt koncessionsområde i Figur 3. Denna ansökan har gjorts för att möjliggöra fortsatt brytning av malm på djupet i Gruvberget. Figur 3. I bilden visas områden för undersökningstillstånd, markanvisning samt koncessionsområden inom Svappavaara gruvindustriområde. Befintligt dagbrott för Gruvberget ligger i den norra delen av gruvindustriområdet.
10 (21) 4 LKAB:s nuvarande verksamhet och allmänna förutsättningar 4.1 Verksamhetsutövare och nuvarande produktion i Svappavaara LKAB bryter sedan början av 1900-talet järnmalm vid gruvor i Kiruna och Malmberget. Malmen sovras, anrikas och pelletiseras i förädlingsanläggningar i Kiruna, Svappavaara och Malmberget. Malmprodukterna transporteras via järnväg till hamnarna i Luleå och Narvik för vidare transport ut till kund. LKAB levererar årligen ca 27 Mton högt förädlade järnmalmsprodukter och industrimineraler, varav ca 75 % exporteras till stålverk i Europa, Mellanöstern och Sydostasien. LKAB:s ca 4 200 anställda är verksamma världen runt med huvuddelen av verksamheten belägen i Kiruna, Svappavaara, Malmberget, Luleå och Narvik. I Svappavaara förädlas för närvarande anrikningsrågods från Kiirunavaaragruvan samt från dagbrottsgruvan Gruvberget. Kiirunavaaramalmen krossas och sovras till anrikningsrågods i Kiruna och levereras därefter till Svappavaara med järnväg. Järnvägsvagnarna töms i en lossningsstation och rågodset omlastas där till truckar för vidare transport till ett upplag intill anrikningsverket. Gruvbergsmalmen transporteras från dagbrottet ner till en kross- /sovringsanläggning belägen intill anrikningsverket. Gruvbergsrågods blandas med Kirunarågods innan det går in i anrikningsverket. I anrikningsverket mals rågodset under tillsats av vatten, varefter det leds via slurrytankar till pelletsverket. Till rågodset tillsätts innan pelletisering tillsatsmedel i form av olivin, dolomit, kalk och kvartsit. 4.2 Koordinater och höjduppgifter Höjduppgifter som används inom området överensstämmer med rikets allmänna kartverks, RAKs höjdsystem, system RH 2000. Koordinatsystemet som används är rikets koordinatsystem SWREF 99 2015. En triangelpunkt, nr 290331 (Vattenfalls punkt 243), finns på Gruvberget, 1,5 km NV om Leveäniemi dagbrott. Markeringen består av ett rör i berg. Koordinaterna för markeringen är; N=7506752.062, E=181402.586 och höjden +430.709 enligt ovanstående system. Höjdsystem och koordinatsystem kan ändras inför eventuell gruvbrytning..
11 (21) 5 Nuvarande brytning vid Gruvberget Brytning av malm vid Gruvberget har skett sedan 2010. Fram till årsskiftet 2014/2015 kommer LKAB enligt sin prognos ha brutit drygt 8 Mton magnetitmalm vid Gruvberget. Brytningen vid Gruvberget sker i dagbrott genom pallbrytning. Gällande tillstånd omfattar brytning av upp till 2 Mton malm per år ned till nivån ca +220 m.ö.h. Befintlig kross- och sovringsfunktion för Gruvberget är indelad i olika processteg där förkrossning, siktning, sekundärkrossning, finkrossning och torr magnetseparering utgör huvudstegen. Krossanläggningen har nyligen byggts om och är numera försedd med en central dammutsugningsanläggning. Sprängning sker vardagar, måndag till fredag, mellan klockan 07.00 och 18:00. Arbete med borrning och övrig verksamhet såsom krossning/sovring, lastning och transporter bedrivs på ett sådant sätt under dygnet att villkoren avseende buller innehålls. För att frilägga malmen och erhålla säkra väggar på sidorna om malmen avlägsnas sidoberg. Det avlägsnade sidoberget från Gruvberget deponeras på befintligt upplag som ligger väster/sydväst om Leveäniemi dagbrott, se Figur 4. Det befintliga upplaget rymmer även sidoberg och sovringsavfall från den tidigare brytningen vid Leveäniemi dagbrott. Brytning av malm i Gruvberget (enligt nu gällande tillstånd) kommer uppskattningsvis att generera totalt ca 41 Mton sidoberg. Förutom detta sidoberg sorteras även en del sovringsavfall ut i sovringsanläggningen. Sovringsavfallet hanteras separat på upplaget och avses att kunna återanvändas internt för underhåll och nybyggnation av vägar och dammar. Utöver sidoberg och sovringsavfall deponeras även avrymningsmassor (jord- och moränmassor) på sidobergsupplaget i Svappavaara i väntan på vidare användning. Massorna kan komma att nyttjas för efterbehandling av industri- och upplagsområden eller för anläggningsändamål. För att brytningen vid Gruvberget ska vara möjlig måste tillrinnande vatten pumpas bort, dvs. gruvan måste länshållas. Det tillrinnande vattnet är nederbörd och grundvatten som tränger fram under brytningen. Genom pumpning leds vattnet bort från dagbrottet via slam- och oljeavskiljning till recipientmagasinet.
12 (21) Figur 4. Översiktsbild på befintligt upplag för sidoberg, sovringsavfall, morän- och jordmassor.
13 (21) 6 Planerad brytning vid Gruvberget 6.1 Inledning Den nu planerade ansökan avser fortsatt brytning vid Gruvberget och fortsatt krossning och sovring. Övrig tillståndsgiven verksamhet, exempelvis övrig förädlingsverksamhet, kommer inte att förändras och beskrivs därför inte närmare i detta underlag. Den nu planerade ansökan innebär att brytning vid Gruvberget samt krossning och sovring fortsatt sker på samma sätt som idag enligt nu gällande tillstånd. Kringliggande infrastruktur, brytningsmetod, maskinpark, resursförbrukning, produktionstakt och användningen av den producerade produkten blir i huvudsak densamma som för nu tillståndsgiven verksamhet. Skillnaden mot den nu tillståndsgivna verksamheten ligger i ett större planerat slutdjup på dagbrottet, från + 220 m.ö.h. i nuvarande tillstånd till +160 m.ö.h.. Denna planerade förändring möjliggör en brytning av ytterligare 2 Mton malm vilket innebär en förlängd drifttid vid Gruvberget med ca 1 år, d.v.s. till 2017. 6.2 Malmkroppen Järnmalmen på Gruvberget utgörs av en skivformig kropp, som har en längd av ca 1 300 m och en bredd vid markytan som varierar mellan ca 4 och ca 80 m (i genomsnitt ca 30 m), se Figur 5. Malmkroppen stryker i nord-sydlig riktning och stupar mellan 50-75 mot öster. Den norra delen av järnmalmsfyndigheten består delvis av karbonatrik magnetitmalm, som mot söder successivt övergår i hematitmalm kännetecknad av en total frånvaro av magnetit. Ungefär hälften av huvudfyndigheten består av magnetitmalm och ungefär hälften av hematitmalm. Fyndigheten är genom borrningar känd ner till ett djup av ca 350 m under markytan (100 m.ö.h.). Ned till detta djup har den i stort sett oförändrad bredd. Magnetitmalmen är belägen i de norra delarna av huvudfyndigheten och är tät och massiv. Malmmineralet i magnetitmalmen utgörs till övervägande del av magnetit (Fe 3O 4). Typiskt för magnetiten i detta område är att den genomgående innehåller något hematit. Utmärkande är även att den är rik på kalcit, i synnerhet i den södra delen av fyndigheten. Den mellersta och södra delen av huvudfyndigheten utgörs av hematit. Övergången är successiv, utan någon tydlig gräns mellan de två typerna.
14 (21) Figur 5. Geologisk karta över Gruvberget (Norrpilen syns i kartans övre vänstra hörn). 6.3 Sidoberg Sidoberget till järnmalmen i Gruvberget består av finkornig sur till intermediär vulkanisk bergart 1. Berget är starkt omvandlat av albit, biotit och kaliumfältspat. Lokalt är leptiten skapolitomvandlad och då uppträder en svag kopparmineralisering. Detta förekommer främst i de norra och mellersta delarna av malmen. Väster om malmen i liggväggen finns en basisk vulkanit som innehåller riktigt med biotit. Strykningen är subparallell med malmen. Öster om järnmalmen i hängväggen finns upp till 35 m breda zoner med bl.a. fragmentförande vulkanit och sericitskiffer. Den fragmentförande sericitskiffern har även påträffats väster om malmen. Söder om malmkroppen uppträder smala pegmatitgånger (innehållande kvarts och mikrolin) i liten omfattning. 1 Historiskt har vulkaniterna kallatas leptiter
15 (21) 6.4 Brytningsmetod Brytning av malmen i Gruvberget sker och kommer att ske genom pallbrytning, se Figur 6. Pallbrytning innebär att skiva för skiva avverkas mot djupet. Skivornas tjocklek (pallhöjden) är planerad till ca 15 m, men kan förändras utifrån ändrade produktionsförutsättningar. Figur 6. Pallbrytning i dagbrott. Enhetsoperationerna borrning, laddning och lastning visas. För att kunna bryta malmen och ha säkra väggar måste man först ta ut sidoberg och frilägga malmen. Detta sidoberg avlägsnas innan malmen på samma nivå kan brytas. Efter borrning och sprängning lastas malmen upp med lastmaskiner i tipptruckar. Truckarna transporterar malmen till kross- och sovringsanläggningen på Svappavaara industriområde för vidare behandling. 6.5 Brytningsplan Gruvbrytningen har planerats för ett årligt uttag av maximalt ca 2 Mton malm, och utgår från den kännedom som idag finns om Gruvbergets malmbas. Lönsam brytning bedöms i dagsläget kunna ske ner till +160 m.ö.h.. Det brytvärda tonnaget ovan denna nivå är idag (juni 2014) beräknat till ca 6 Mton och för att komma åt detta måste också drygt 18 Mton sidoberg och i storleksordningen 0,4 Mton hematit avlägsnas. Denna nu planerade förändring möjliggör en brytning av ytterligare 2 Mton malm jämfört med nu tillståndsgiven verksamhet samtidigt som endast 1 Mton ytterligare sidoberg behöver avlägsnas. Detta innebär en förlängd drifttid med ca 1 år, vilket innebär att drift vid Gruvberget kan ske till 2017. Brytningsplanen är utarbetad utifrån idag kända förutsättningar avseende malmpriser samt brytnings- och förädlingskostnader. Förändring av de olika kostnadsposterna kan medföra att den brytvärda mängden malm förändras. Dessutom kan malmreservens storlek komma
16 (21) att utökas som resultat av ytterligare undersökningsborrning. Marknadssituationen samt prospekteringsresultat kan således påverka brytningsplanen och gruvans slutgiltiga volym och nivå i mycket stor utsträckning. I Figur 7 redovisas gruvlayout för nuvarande (april 2014), tillståndsgiven och planerad verksamhet. Figur 7. Gruvlayout. Till vänster läget april 2014,i mitten layout vid nuvarande tillståndsnivå +220 möh och till höger planerad layout då gruvan är utbruten till +160 möh. 6.6 Dagbrottets utformning Nuvarande dagbrott (juni 2014) är ca 550 m långt och ca 550 m brett. Den planerade fortsatta brytningen vid Gruvberget innebär inte någon förändring av betydelse vad gäller den mark som idag är anspråktagen för dagbrottet. 6.7 Borrning, sprängning och lastning Borrning kommer att utföras med dieseldrivna borraggregat försedda med anordning för uppsugning och uppsamling av damm. Borrningens utförande och omfattning bestäms av bergets kvalitet, önskat styckefall, laddning, etc. Sprängningstider kan komma att ändras jämfört med idag. Detta kommer att beskrivas i en miljökonsekvensbeskrivning som tas fram. Den losshållna bergmassan lastas på tipptruckar med dieseldrivna lastmaskiner. Magnetitmalmen transporteras till kross medan sidoberg förs till upplag. 6.8 Krossning, sovring och deponering Losshållen malm kommer att krossas och sovras i den befintliga Gruvbergskrossen i Svappavaara. Sovrad produkt kommer att transporteras till någon av bolagets förädlingsanläggningar i Kiruna, Svappavaara eller Malmberget för vidare anrikning eller säljas som färdig produkt direkt till kund. Sidoberg och sovringsavfall kommer att deponeras på befintligt upplag inom gruvindustriområdet. Det är möjligt att befintligt upplag behöver utökas, vilket för närvarande utreds.
17 (21) 7 Omgivningsbeskrivning och övriga förutsättningar 7.1 Riksintressen och Natura 2000 7.1.1 Rennäring enligt 3 kap. 5 miljöbalken Flyttleder och svåra passager av riksintresse för rennäringen enligt 3 kap. 5 miljöbalken finns utpekade norr om (för Gabna sameby) och söder om (för Laevas sameby) om gruvindustriområdet, se Figur 8. Figur 8. Riksintresseområde för rennäring enligt 3 kap. 5 miljöbalken.
18 (21) 7.1.2 Riksintresse naturvård och friluftsliv enligt 3 kap. 6 miljöbalken Torne och Kalix älvsystem utgör även riksintresse för friluftsliv samt för naturvård enligt 3 kap. 6 miljöbalken. Torne älv är belägen ca 12 km nord och nordost om gruvindustriområdet, och Kalix älv är belägen ca 5 km sydväst om gruvindustriområdet. Liukattijoki, se Figur 8, som är ett biflöde till Torne älv rinner väster om gruvindustriområdet. 7.1.3 Kulturmiljövård enligt 3 kap. 6 miljöbalken Delar av Gruvberget och Svappavaara samhälle är utpekat som riksintresseområde för kulturmiljövård enligt 3 kap 6 miljöbalken, se Figur 8. 7.1.4 Värdefulla ämnen enligt 3 kap. 7 miljöbalken Svappavaara gruvindustriområde är av SGU utpekat som riksintresse för utvinning av värdefulla ämnen enligt 3 kap. 7 MB (SGU beslut 2011-12-06, 46-1092/2011, 46-1093/2011), se Figur 8. 7.1.5 Riksintresse enligt 4 kap. 8 miljöbalken samt utpekat Natura 2000-område enligt 7 kap. miljöbalken Liukattijoki utgör, som biflöde till Torne älv, Natura 2000-område. Natura 2000-områden har skydd enligt 7 kap 27 miljöbalken samt är riksintressen enligt 4 kap 8 miljöbalken. Liukattijoki rinner väster om Svappavaara dammsystem, se Figur 8. Ca 8 km nedströms LKAB:s recipientdamm rinner Liukattijoki ut i Luongasjärvi. Från Luongasjärvi löper sedan Luongasjoki som slutligen efter ytterligare 13 km mynnar i Torne älv. Nordväst om industriområdet passerar Liukattijoki under järnvägen samt under väg E10. Vattendragen har fram till älven väl utvecklade strömfåror och går främst fram i obebyggda områden dominerade av myrmark. Vid Luongasjärvis stränder är fritidsstugor belägna. Till Liukattijoki, i höjd med LKAB:s recipientdamm, tillrinner Tansarijoki västerifrån. Till Nores damm, som ligger uppströms detta tillflöde, avrinner vatten från Luukajoki, Kaivosjoki och Björkbäcken. Björkbäcken har tidigare runnit direkt mot Metträsk/Mettjärnen men är sedan lång tid tillbaka omgrävd och avrinner nu mot Kaivosjoki innan denna når Nores damm. Vid vattenbrist i processvattensystemet har LKAB enligt gällande tillstånd rätt att pumpa vatten från Kalix älv till processvattensystemet. Vattnet pumpas via pumpstation vid Kalixälven till Mörtträsket och avrinner sedan vidare mot Luukajoki och vidare mot Nores damm som via kanal är sammanbunden med Metträsk/Mettjärnen.
19 (21) 7.1.6 Riksintresse för kommunikation enligt 8 kap. 7 miljöbalken Väg E10 samt järnvägen (Råtsi-Svappavaara) utgörs av riksintresse för kommunikation enligt 8 kap. 7 miljöbalken. 7.2 Naturmiljö Länsstyrelsen har fastställt fågelskyddsområden i Svappavaaraområdet. Dessa är Nykvarnijärvi, Hyttijärvi, Sahajärvi, Pikku Luongasjärvi, Putsala, Kotijärvi och Långträsk, se Figur 9. Tillträdesförbud gäller inte för dessa områden men däremot gäller förbud mot jakt mot vadare och änder. Avståndet från Gruvberget till Nykvarnijärvi är drygt 1 km. Långträsk Figur 9. Fågelskyddsområden. 7.3 Kulturmiljö Gruvberget och Leveäniemi dagbrott ligger mellan Torneälven och Kalixälven. Längs älvarna finns en mängd fornlämningar från 9000 f. kr. till nutid. Det nu aktuella området bär spår främst efter renskötsel och tidigare gruvdrift, se nedan.
20 (21) Den flyttled för renar som passerar intill Svappavaara har använts länge och tros vara ca 500 år gammal. Tillsammans med påträffade lämningar visar detta på renskötselns betydelse inom området kring Svappavaara. Under 1600-talet stimulerade staten prospekteringsföretag för att få nya fyndigheter som kunde hjälpa upp statsfinanserna. I och med detta upptäcktes kopparmalmen i berggrunden vid Svappavaara. 1653 hittades även kopparmalm i Svappavaaraområdet. Brytningen påbörjades omkring år 1655. Kopparmalmen förädlades vidare vid Kengis bruk för att tillverka kopparplåt och myntning. I samband med brytningsstarten växte byn Svappavaara fram. År 1685 lades verksamheten vid Gruvberget ner efter 30 års brytning. De flesta av arbetarfamiljerna flyttade då från Svappavaara (Länsstyrelsen i Norrbottens län, 1998). År 1897 upptäcktes järnmalmen vid Leveäniemi i Svappavaara. År 1957 påbörjades undersökningar av Leveäniemimalmen och 1959 gjordes provbrytningar. Järnvägsbygget mellan Kiruna och Svappavaara påbörjades 1961 och järnvägen stod klar 1964 då LKAB började bryta Leveäniemimalmen i stor skala. Denna satsning innebar en drastisk ökning av folkmängden och nya bostadsområden anlades. Bebyggelsen gavs en ny och originell prägel av arkitekten Ralph Erskine. Brytning ägde rum i Leveäniemi dagbrott fram till år 1983. 7.4 Friluftsliv, jakt och fiske Jakt, fiske och friluftsliv är av stor betydelse för både kommuninnevånare och besökande turister. Turistnäringen är dessutom en källa till arbetstillfällen och inkomster för lokalbefolkningen. Torne älv är avsatt som riksintressant område för friluftsliv. I bäckarna Liukattijoki och Luongasjoki finns det ett bra fiskbestånd av bl.a. öring och harr. Under framförallt sommarhalvåret äger sportfiske rum i vattensystemet. Jakt och övrigt friluftsliv bedrivs normalt inte inom gruvindustriområdet. 7.5 Rennäring LKAB:s gruvindustriområde ligger inom Laevas samebys renskötselområde. Gabna sameby angränsar till Laevas sameby i nordväst. I Svappavaara går gränsen mellan samebyarna strax norr om väg E10. Laevas sameby har sina vinterbetesmarker i bl.a. Kiruna kommun. Kalixälven utgör betesområdets sydliga gräns förutom i den mest östliga delen där vinterbeteslandet finns på bägge sidor om Kalixälven. Området kring Svappavaara gruvområde används i huvudsak som vinterbete utav en av samebyns vintergrupper under perioden november till april. Området kring Gruvberget dagbrott ligger dock i samebyns året-runt-marker, förvinterland och vårvinterland. Förutom att det finns renar i området under vinterperioden så finns även strörenar i området som blir kvar efter vårflytten.
21 (21) Gabna sameby har sina åretruntmarker i Kiruna kommun. Området norr om Gruvberget används av Gabna sameby som vinterland och vårvinterland under två till sex månader varje år beroende på betesförhållandena. Sluttningarna i det kuperade området i anslutning till väg E10 och järnvägen utgör värdefull betesmark med lättåtkomliga lavrika marker som är en viktig foderresurs för samebyn. I övrigt betar renar inom hela vinterbetesområdet men framförallt i området båda sidorna av Liukattijoki. Förutom att det finns renar i området under vinterperioden så finns även strörenar i området som blir kvar efter flyttningen upp till vårlanden. 8 Miljökonsekvensbeskrivning Den förändring avseende omgivningspåverkan som kan vara aktuell, är förändrade grundvattenförhållanden. En hydrogeologisk utredning har påbörjats. Den sökta verksamhetens miljöpåverkan kommer att beskrivas i en miljökonsekvensbeskrivning med förslagsvis följande innehåll: Allmänna uppgifter Lokalisering och översiktlig beskrivning av området Planförhållanden och andra markanvändningsbeslut LKAB:s nuvarande verksamhet Planerad verksamhet Omgivningsbeskrivning och övriga förutsättningar Påverkan och miljökonsekvenser o Vibrationer, luftstötvågor och risk för stenkast o Buller o Utsläpp till luft och damning o Påverkan på grundvatten o Utsläpp till vatten o Rennäring o Naturmiljö och skyddade områden o Friluftsliv, jakt och fiske o Kulturmiljö o Landskapsbild o Påverkan på riksintressen och Natura 2000 o Påverkan på miljökvalitetsnormer Skyddsåtgärder Egenkontroll Miljömålsuppfyllelse