Mark- och bostadsförsörjningsprogram Motala kommun. Remissupplaga 2015-06-16

1 Mark- och bostadsförsörjningsprogram Motala kommun Remissupplaga 2015-06-16

2 Förslaget till Mark- och bostadsförsörjningsprogram har utarbetats av stadbyggnadsenheten. Arbetet inleddes med ett Bostadsseminarium efter sommaren 2014. Deltagare var ledande politiker från KS och berörda nämnder tillsammans med tjänstemän. Representanter för hyresgästernas och fastighetsägarnas organisationer och det lokala näringslivet representerade av banker, mäklare, husförsäljare, fastighetsägare, byggare m.fl. I det efterföljande arbetet har en särskild Expertgrupp välvilligt ställt upp med sina kunskaper och erfarenheter och kommit med värdefulla synpunkter. Deltagarna har varit från Fastighetsägarföreningen, Hyresgästföreningen, Bostadsstiftelsen Platen, HSB Östergötland, Handels- banken, Länsförsäkringar Fastighetsförmedling, socialförvaltningen och kommunledningsförvaltningen. Under arbetets gång har dessutom tjänstemän från socialförvaltningen och bildningsförvaltningen deltagit.

3 Innehåll 1. Inledning... 7 1.1 Syfte... 7 2. Nationella och regionala mål för bostadsförsörjningen... 10 3. Nuläge och framtida utveckling... 13 3.1 Bostadsbestånd och byggande... 13 3.2 Befolkningsutveckling... 14 3.3 Arbetstillfällen... 14 3.4 Pendling... 15 3.5 Särskilda gruppers situation på bostadsmarknaden... 15 3.6 Bostadsförmedling... 16 3.7 Skolor och förskolor... 17 3.8 Ombyggnadsbehov för bostäder... 17 4. Bostadsmarknaden... 19 4.2 Bostadsmarknaden i Motala... 19 4.3 Efterfrågan på lägenheter i flerbostadshus... 20 4.4 Efterfrågan på småhus, småhustomter m.m.... 20 4.5 Bostäder i de mindre tätorterna och på landsbygden... 21 4.6 Boende för grupper med särskilda behov... 23 5. Hinder för bostadsbyggandet... 26 5.1 Vad kan vi påverka lokalt?... 26 6. Bostadspolitiska mål och ambitioner... 28 6.1 Befolkningsmål och mål för nybyggnad... 28 6.2 Plan- planeringsberedskap... 28 6.3 Markförsörjning och markberedskap... 29 6.4 Det allmännyttiga bostadsföretagets roll... 29 6.5 Marknadsföring av kommunens planer och möjliga bostadsbyggnadsprojekt... 30 6.6 Hållbart bostadsbyggande... 31 6.7 Bostadsbyggande för olika grupper... 31 Bilaga: Projektlista 2016-2019... 33

4 Förord Motala kommun har en positiv utveckling. Staten tillsammans med kommunen har de senaste åren gjort stora satsningar på infrastrukturen. Nytt dubbelspår har byggts till Mjölby. Detta har gett kommunen avsevärt förbättrade kommunikationer och idag går pendeltågen varje havtimma. Kommunen har byggt om och anpassat Motala central till den nya trafiksituationen där pendeltågen möter lokaltrafiken. Motalabron och den nya sträckningen av RV 50 till Mjölby och E4:an invigdes hösten 2013. Förutom de förbättrade kommunikationer detta gett har stora miljöförbättringar vunnits genom att den tunga trafiken inte längre behöver gå genom staden. Kommunen bygger nu om den tidigare genomfarten till stadsgata och nya bostadprojekt längs denna är på gång. Ombyggnaden av centrum har påbörjats men de stora satsningarna för att förbättra och göra centrum ännu attraktivare för motalaborna och besökare med bl.a. ombyggnad av Stora Torget och Stadsparken kommer de närmaste åren. Genom de infrastruktursatsningar som gjorts förstärks kommunens roll som en del i Östgötaregionen och i den starka arbetsmarknad som denna utgör. In- och utpendlingen till kommunen är redan betydande och kommer med stor säkerhet att få än större betydelse i framtiden. Samtidigt ökar antalet arbetstillfällen i kommunen och nya företag startas. Kommunen har aldrig tidigare haft så många företag som idag. Befolkningen ökar främst till följd av en betydande inflyttning. Totalt har vi blivit nästan 800 flera invånare sedan 2012. Detta innebär också att behovet av nya bostäder är stort. Efterfrågan på småhustomter för egna småhus är stor och detsamma gäller lägenheter med hyres- och bostadsrätt. Priserna på småhus och bostadsrätter är stigande. Ett par bostadsprojekt har eller kommer att påbörjas under 2015 och kommunen planerar för nya bostäder på flera platser de kommande åren. Bl.a. pågår planering av sjönära bostäder för att tillvarata kommunens unika bostadslägen intill Vättern och befästa Motalas ställning som Östergötlands sjöstad. Du är välkommen att vara med och utveckla framtidens Motala. Camilla Egbert Kommunstyrelsens ordförande

5 Sammanfattning Regeringen och riksdagen har i de bostadspolitiska målen fastlagt att bostaden är en social rättighet. Bostadspolitiken skall skapa förutsättningar för alla att leva i goda bostäder till rimliga kostnader. Bostäderna skall erbjuda en stimulerande och trygg miljö inom ekologiskt hållbara ramar. Boendemiljön skall bidra till jämlika och värdiga levnadsförhållanden och särskilt främja en god uppväxt för barn och ungdomar. För att säkerställa att dessa mål uppnås är kommunerna skyldiga att planera för bostadsförsörjningen. Riktlinjerna/programmen skall minst uppdateras varje mandatperiod. Motala kommun har under flera år haft ett relativt lågt byggande. Folkmängden har varierat mellan 41 000 42 000 invånare och det har under samma tid rått balans på bostadsmarknaden. Från 2013 skedde ett trendbrott och kommunens befolkning började öka. Under 2013 och 2014 och fram till idag (juni 2015) har antalet invånare ökat med nära 800 personer. Ökningen drivs framförallt av inflyttning till kommunen. Kommunen har gått från att tidigare ha balans på bostadsmarknaden till att idag ha stor brist på i stort sett alla typer av lägenheter. Priserna på villor och bostadsrätter stiger och detsamma gäller efterfrågan på småhustomter. Målsättningen för nyproduktion i detta program utgår från befolkningsmålet i Stadsvision Motala 2030 då kommunen skall ha minst 45 000 invånare. För att nå målet behövs ca 1 200 nya lägenheter vilket motsvarar 80 st/år. Med tanke på den nuvarande bristsituationen sätts målet i detta program till minst 100 lgh/år under tiden 2016-2019. Byggande föreslås huvudsakligen ske i Motala och Borensberg men kommunen skall även se över och vid behov förbättra sin tomtberedskap i de mindre orterna som idag har relativt god service men där befolkningsunderlaget behöver stärkas, ex. genom nybyggnad. Planerad nybyggnad 2015-2019 (antal lgh) År Flerbostadshus Småhus Totalt 2015 52 35 87 2016 55 45 100 2017 85 30 115 2018 80 30 110 2019 80 30 110

6 Målsättningen är att ha ett varierat byggande med avseende på hustyper och upplåtelseformer. Kommunen får ett kraftigt ökat antal äldre de närmaste åren varför det är viktigt att kunna erbjuda dem ett varierat utbud av bekväma och tillgängliga lägenheter och boendeformer. Det finns även andra grupper på bostadsmarknaden som måste ägnas särskild uppmärksamhet. Detta gäller ex. ungdomar och migranter som troligen har begränsade ekonomiska möjligheter att efterfråga lägenheter i nyproduktion. För deras boendesituation är det viktigt att det finns en fungerande boendemarknad där en rörlighet i bostadsbeståndet gör det möjligt för dem att hitta lämpliga bostäder. I en situation med stor inflyttning av migranter är det också viktigt att segregationsfrågor ägnas uppmärksamhet. I kommunen finns ett stort antal lägenheter, ca 4 500 st, som tillhör det s.k. Miljonprogrammet uppförda på 1960 och 1970-talet och som idag har stora renoveringsbehov. Endast en liten del av dessa har hittills renoverats vilket innebär att renoveringen av återstoden de närmaste åren kommer att kräva stora insatser. Illustration: Tyréns

7 1. Inledning Bostadsbyggandet och utvecklingen av det befintliga bostadsbeståndet spelar en central roll i samhällsutvecklingen. Människor skall ha möjlighet att bo i bra och sunda bostäder och kunna välja sitt boende. Dessutom spelar bostadsbyggandet en viktig roll när det gäller att ge gestaltning och form åt städer och samhällen och därigenom skapa miljöer där människor möts och trivs. För att samhället skall utvecklas väl krävs att bostadsbyggandet och befolkningsutvecklingen håller jämna steg och bostadsbyggandet har allt mera blivit en viktig tillväxtfaktor i kommunerna. Bostadsbyggandets betydelse för samhällsutvecklingen förstärks också av att staten via lagstiftningen värnar om att kommunerna skall ha en genomtänkt och framtidsinriktad planering. 1.1 Syfte Mark- och bostadsförsörjningsprogrammet (MBP) är kommunens program för mark- och planberedskap avseende bostadsförsörjning. I programmet tydliggör kommunen sina ambitioner när det gäller att utveckla boendevillkoren i kommunen. Dessa är av stor betydelse för såväl ekonomisk som befolkningsmässig tillväxt liksom för invånarnas välfärd och trivsel. Bostadsförsörjning handlar inte bara om nya bostäder utan också om det befintliga beståndet, som utgör det stora utbudet av bostäder. Vid byggnation av nya bostäder ökar rörligheten på bostadsmarknaden och bostadsbeståndet i sin helhet. Kommunens befogenheter och skyldigheter i bostadsförsörjningen enligt lag I de bostadspolitiska målen har regering och riksdag fastlagt att bostaden är en social rättighet och att bostadspolitiken skall skapa förutsättningar för alla att leva i goda bostäder till rimliga kostnader. Vidare skall bostäderna erbjuda en stimulerande och trygg miljö inom ekologiskt hållbara ramar. Boendemiljön skall bidra till jämlika och värdiga levnadsförhållanden och särskilt främja en god uppväxt för barn och ungdomar. Kommunens ansvar för bostadsplaneringen är reglerad i Lagen om kommunernas bostadsförsörjningsansvar. Lagen har nyligen ändrats och den nya lagen gäller från 1 januari 2014. Enligt denna ska varje kommun med riktlinjer planera för bostadsförsörjningen i kommunen. Syftet med planeringen ska vara att skapa förutsättningar för alla i kommunen att leva i goda bostäder och för att främja att ändamålsenliga åtgärder för bostadsförsörjningen förbereds och genomförs. Programmet är ett verktyg för att trygga markbehoven för framtida bebyggelse så att kommunens övergripande mål för bostadsförsörjningen uppfylls. Programmet berör även kortfattat planering för skola, vård och äldreomsorg.

8 Kommunernas riktlinjer för bostadsförsörjningen skall minst innehålla uppgifter om: kommunens mål för bostadsbyggande och utveckling av bostadsbeståndet kommunens planerade insatser för att nå de uppsatta målen hur kommunen tagit hänsyn till relevanta nationella och regionala mål, planer och program som är av betydelse för bostadsförsörjningen Uppgifterna ska särskilt grundas på en analys av den demografiska utvecklingen, av efterfrågan på bostäder, bostadsbehovet för särskilda grupper och marknadsförutsättningar. Riktlinjer för bostadsförsörjningen ska antas av kommunfullmäktige under varje mandatperiod. Förändras förutsättningarna under mandatperioden ska nya riktlinjer antas. Kommunens ansvar och befogenheter inom bostadspolitiken preciseras i huvudsak i tre ytterligare ramlagar: Kommunallagen som bl.a. ger kommunen rätt till att skapa och driva bostadsföretag. Plan- och bygglagen som ger kommunen rätt och ansvar för att styra markanvändningen genom planmonopolet och därigenom ett indirekt ansvar för att goda boendemiljöer skapas. Socialtjänstlagen genom regeringsformens bestämmelse om det allmännas ansvar för den enskildes rätt till bostad. Kommunens egna planerings- och visionsdokument Kommunens översiktsplan anger, såsom framgår av namnet, markanvändningen på en övergripande nivå, t.ex. var bostäder, industri och andra verksamheter skall lokaliseras. Planen omfattar hela kommunens yta. Den nuvarande översiktsplanen upprättades 2006 och har aktualitetsförklarats 2010. Kommunfullmäktige har uttalat att planen, pga. ändrade förutsättningar, i sin nuvarande form har ett begränsat värde som strategiskt styrinstrument och behöver omarbetas. En fördjupning av översiktplanen kan upprättas för en ort eller för delar av en ort och anger den planerade utvecklingen mera i detalj med framtida bostadsområden, verksamhetsområden, områden för idrott och fritid osv. En viktig del är också att planen i stora drag anger hur trafikförsörjningen är tänkt att ske. En ny fördjupad översiktsplan med tillhörande handlingsplan för Borensberg har tagits fram och beslutats under 2013-2014. Såväl kommunöversikten som den fördjupade översiktsplanen är vägledande dokument som saknar juridisk rättsverkan gentemot kommuninnevånarna. Stadsvision Motala 2030 antogs av kommunen i slutet av 2014. Ett av 5 olika visionsteman som tas upp är Bo och leva. Visionen pekar på att Motala har unika värden med sitt sjönära läge och stora möjligheter att ytterligare utveckla attraktiva för att inte säga unika boendemiljöer. Nya invånare ska lockas att bo i Motala samtidigt som möjligheterna för de som redan bor här skall utvecklas ytterligare. Som mål anges att Motala kommun år 2030 ska ha minst

9 45 000 invånare. Samtidigt som vi vill bli flera pekar stadsvisionen på att vi ska öka valmöjligheterna för de som redan bor här genom att bredda bostadsutbudet. Motala Centrum 2025 är ett visionsdokument för stadskärnan som tagits fram gemensamt av Fastighetsägarna, AB Göta kanalbolag, Tillväxt Motala, Centrumföreningen och Motala kommun. Dokumentet beskriver hur parterna gemensamt vill utveckla Motala centrum fram till 2025. Att ha en attraktiv och levande stadskärna är av vital betydelse för att kommunen skall attrahera nya invånare. I visionen pekas på att det finns flera nybyggnadsmöjligheter i centrum både för boende och verksamheter. Detta innebär i sin tur att färre blir beroende av bilen i det dagliga livet. En satsning på nya bostäder i centrum är därför också en satsning på en hållbar och miljövänlig stad samtidigt som underlaget handel och annan service stärks. Illustration: Johans Ahlström

10 2. Nationella och regionala mål för bostadsförsörjningen God bebyggd miljö Miljöpolitiken sätter mål för en hälsosam och god livsmiljö. Att vi och kommande generationer ska kunna njuta av en hälsosam och god livsmiljö är miljöpolitikens huvudsakliga syfte. Riksdagen har antagit 16 olika miljömål som skall uppnås till 2020. Det mål som framförallt berör bostadsbyggande och bostadsplanering är God bebyggd miljö. Målet syftar till att uppnå en hållbar utveckling i den byggda miljön där ekologiska, sociala och ekonomiska aspekter vägs in. Tio preciseringar inom målet beskriver vilken utveckling som behövs inom områden som transporter, bebyggelseutveckling, tätortsnära grönområden, buller och inomhusmiljö för att målet ska kunna nås. De 10 preciseringar som regeringen fastställt är: Hållbar bebyggelsestruktur Hållbar samhällsplanering Infrastruktur Kollektivtrafik, gång och cykel Natur och grönområden Kulturvärden i bebyggd miljö God vardagsmiljö Hälsa och säkerhet Hushållning med energi och naturresurser Hållbar avfallshantering Frågorna om hållbarhet är många i samhällsplaneringen. Några som särskilt kan nämnas är följande. Ekologisk hållbarhet De boende ska inte utsättas för skadliga luftföroreningar, bullerstörningar, skadliga radonhalter eller andra oacceptabla hälsooch säkerhetsrisker. Detta skall beaktas vid planering av bostadsområden och vid val av byggnadsmaterial mm. Planeringen ska ske så att en ekologisk livsföring underlättas. Exempelvis ska det finnas goda möjligheter till cykel och kollektivtrafik. Värdefulla grönområden skall värnas. En bra grönstruktur är viktig för den biologiska mångfalden och har stor betydelse för invånarnas rekreation och hälsa. Ekonomisk hållbarhet Nya bostadsområden ska planeras så att utbyggd infrastruktur i form av vägar, cykelvägar, kollektivtrafik, ledningssystem för vatten och avlopp samt energiförsörjning m.m. tas till vara i största möjliga utsträckning. Vidare ska möjligheterna att utnyttja befintliga skolor och förskolor beaktas och planeringen ska även syfta till att stärka elevunderlaget där detta behövs. Energiförbrukningen ska minimeras vid såväl nybyggnad som ombyggnad och val av miljövänliga och hållbara byggnadsmaterial ska uppmuntras. Sett över en byggnads livscykel svarar byggnadsskedet för 10 20 % av kostnaden medan det långa förvaltningsskedet står för 80 90 % av kostnaden.

11 Social hållbarhet Vid planeringen ska en väl balanserad sammansättning av hustyper och upplåtelseformer eftersträvas så att ett integrerat boende och samhälle erhålls. Planeringen och utformningen av bebyggelsen ska ta hänsyn till befintlig miljö så att krav på kvalitet ställs och de estetiska och historiska värdena bevaras. Bostadsområdena ska planeras så att människor känner sig trygga i sin miljö. Vid planering/byggande ska såväl jämställdhetsperspektivet som barn- och ungdomsperspektivet beaktas. De boendes inflytande över den egna bostaden och det egna bostadsområdet ska uppmuntras och stödjas. Tillgängligheten till den egna bostaden och den yttre miljön ska beaktas vid såväl ny- som ombyggnad. Ekonomiska faktorer ska inte hindra komplettering med ny bebyggelse i de mindre orterna med omland. Detta har stor betydelse för den sociala hållbarheten genom att underlaget för kommersiell och offentlig service såsom livsmedelsbutiker och skola stärks. Kommunen har ett bra utgångsläge och goda naturliga förutsättningar när det gäller att uppnå hållbarhet på olika områden. Detta gäller ex. tillgång på grönområden och tätortsnära natur för rekreation, närheten till vatten och badstränder. Vidare finns ett väl utbyggt nät av gång- och cykelvägar. Bl.a. därför har Motala kommun av Cykelfrämjandet utsetts till Årets Cykelfrämjarkommun 2015. Kommunen föregår med gott exempel då de egna fordonen körs på förnyelsebart bränsle, biogas och biodiesel. Även den lokala och regionala kollektivtrafiken körs på förnyelsebart bränsle. Kommunen föregår också med gott exempel när det gäller nybyggnad av kommunala lokaler. Den senaste förskolan som nu byggs på Bråstorp byggs för att klara passivhuskraven och Svanens miljökrav vilka bl.a tar sikte på materialval, ljusinsläpp, sopsortering mm. Nästa förskola som planeras projekteras för att klara kraven för Miljöbyggnad Silver. Segregation Segregation motverkas i planeringen och byggandet av bostadsområden genom en varierad sammansättning av hustyper och upplåtelseformer som attraherar olika grupper av invånare. Motala har tre större bostadsområden sedan miljonprogrammets dagar som rymmer ensartad bebyggelse (flerbostadshus) och där alla bostäderna upplåts med hyresrätt. De tre områdena är Charlottenborg, Motala Väster och Ekön. I dagens situation där Motala, i likhet med flertalet andra kommuner i landet, tar emot ett stort antal migranter får många av dessa bostäder i de nämnda områdena. Därför bör segregationsfrågorna ägnas särskild uppmärksamhet. På längre sikt kan en del åtgärder göras i den fysiska planeringen genom att dessa områden, där det är möjligt, kompletteras med andra hustyper och upplåtelseformer. Både på kort och längre sikt måste dock andra åtgärder till för att de nya invånarna skall integreras i det lokala samhället. Förutom skola, förskola och fritidsverksamhet har

12 ex föreningslivet en mycket viktig roll i integrationen genom att uppmuntra till deltagande i deras verksamhet. Det kan vara idrottsföreningar, musik- och kulturföreningar, bildningsförbund m.fl. som bidrar till att skapa naturliga mötesplatser mellan människor. För att skapa sysselsättning kan sociala företag stödjas osv. Fotograf: Boel Eklund

13 3. Nuläge och framtida utveckling 3.1 Bostadsbestånd och byggande I Motala kommun fanns 2013 20197 lägenheter i småhus och flerbostadshus. Med en folkmängd på ca 42 000 invånare vid samma tidpunkt innebär det att det i genomsnitt bor knappt 2,1 personer i varje lägenhet. Mer än hälften (52 %) av alla lägenheter i Motala kommun finns i småhus vilket torde vara ganska typiskt för mindre kommuner och mindre städer. Mera än 90 % av dessa är s.k. egnahem dvs. att de ägs och bebos av samma person. Återstående knappt 10 % av småhusbeståndet är småhus med bostadsrätt och hyresrätt. Upplåtelseformer Motala 41800 kommun 41600 41400 Bostadsrätt 10% Byggandet i kommunen har de senaste åren legat runt 20 småhus/år samt att det 2011 byggdes ett 25-tal lägenheter med bostadsrätt. Totalt har från 2004 2014 390 lägenheter färdigställts varav 95 i flerbostadshus och 295 i småhus. Det har i stort sett rått balans på bostadsmarknaden fram till 2013/2014. 42800 42600 42400 42200 42000 Antal invånare i Motala kommun Äganderätt 49% Hyresrätt 41% Samtidigt som vi har fått en stor omstrukturering av näringslivet har även boendekonsumenternas preferenser förändrats. Om man går 20 år eller mera tillbaka i tiden var det mycket tydligt att det var tillgången på arbetstillfällen (ofta inom tillverkningsindustrin) som styrde bostadsefterfrågan. Man bosatte sig oftast på den ort där man kunde få arbete. Av de 9 610 lägenheterna i flerbostadshus var nära 84 % upplåtna med hyresrätt. Sett över hela bostadsbeståndet var andelen bostadsrätt mindre än 10 % vilket får anses lågt. Genom kraftigt förbättrade kommunikationer med förkortade restider och genom att det är relativt billigt att resa inom större

14 regioner har ett annat mönster vuxit fram. Kopplingen bostadsortarbete är mindre tydlig. Man väljer i högre grad sin bostadsort utifrån vad denna har att erbjuda ifråga om goda bostäder och bostadsmiljöer, barnomsorg, skolor, kultur, kommersiellt utbud, möjligheter att utöva sport och ett rikt fritidsliv mm. Naturligtvis är det för alla kommuner fortfarande mycket viktigt att ha ett väl utvecklat och varierat näringsliv. Idag skapas nya arbetstillfällen inte minst inom servicesektorn. Kan en kommun attrahera nya invånare att flytta in skapas nya arbetstillfällen och utvecklingen gynnas. också att näringslivet var mycket konjunkturkänsligt med stora svängningar i sysselsättningen som följd. Från 1970-talet fram till i princip nu har en omvandlingsprocess pågått där de stora företagen succesivt försvunnit från orten och med dem många arbetstillfällen. Idag har kommunen fått ett mera diversifierat näringsliv som inte är lika konjunkturkänsligt och antalet arbetstillfällen ökar. Den positiva trenden förstärks också av att nyföretagandet ökar. Kommunen har idag ca 4 000 registrerade företag. 3.2 Befolkningsutveckling Motala kommuns folkmängd har under flera år legat runt 42 000 invånare eller strax därunder. Sedan 2013 har ett trendbrott skett och befolkningen har under 2013 och 2014 ökat med 320 respektive 369 invånare huvudsakligen beroende på ett positivt flyttnetto. Ökningen har fortsatt under 2015 och folkmängden uppgår i juni 2015 till 42 643 invånare. Ser man på kommunens enskilda orter och samhällen kan man konstatera att Motala och Borensbergs befolkning ökat med ca 5 % vardera från 2005. Tendensen för de mindre orterna är att de, med undantag för Klockrike, under samma tid minskar. 18000 16000 14000 12000 10000 8000 6000 4000 2000 0 Antal förvärvsarbetande Förvärvsarbetande 3.3 Arbetstillfällen Motala har traditionellt varit en stad där näringslivet dominerats av ett fåtal större företag inom tillvekningsindustrin. Detta innebar

15 3.4 Pendling Antalet arbetsresor har utvecklats kraftigt från år 2000 och framåt. År 2000 pendlade totalt 3 693 personer varje dag ut från kommunen till andra arbetsplatser. År 2013 var motsvarande siffra 6005 stycken. Utpendlingen har ökat i stort sett varje år under perioden. Förklaringen står sannolikt att finna i det faktum att Motala kommun under samma period förlorat ett stort antal arbetstillfällen som ännu inte kunnat ersättas och även i förändrade beteendemönster när det gäller bosättningsort i förhållande till arbetsplats. Kommunen gör i dagsläget stora ansträngningar genom marknadsföring mm för att dra nytta av sina fördelar som attraktiv bostadsort. Detta i kombination med att vi tillhör en stark arbetsmarknadsregion i utveckling kommer sannolikt att innebära att pendlingen fortsätter att öka även fast vi har en positiv utveckling när det gäller företagandet i kommunen. 7000 6000 5000 4000 3000 2000 1000 0 In och utpendling 200520062007200820092010201120122013 Utpendling Inpendling Inpendlingen har under samma period minskat med ca 10 % vilket får ses som en relativt måttlig minskning med tanke på den de stora förändringar som skett på arbetsmarknaden under samma period. 2013 pendlade varje dag 2 662 personer in till arbetsplatser i kommunen. Utpendlingen är utan jämförelse störst till Linköping medan inpendlingen är relativt jämt fördelad mellan Linköping, Mjölby och Vadstena. 3.5 Särskilda gruppers situation på bostadsmarknaden Oavsett vad vi har för preferenser är bostaden av vital betydelse för alla människor. Vi går alla igenom olika skeden i livet där de krav vi ställer på vårt boende är mycket varierande. Första bostaden för ungdomar är ofta en mindre och gärna inte alltför dyr hyresrätt. Nästa steg kan vara en större lägenhet med hyresrätt eller bostadsrätt allteftersom den ekonomiska förmågan ökar och familjeförhållandena ändras. En bostadsrätt kan vara ett bra sätt att spara på till ett eget småhus. När vi blir äldre blir en bekväm och tillgänglig lägenhet intressant och vi kan också få behov av vårdboende. Vi har även grupper som genom livet har behov av särskilt anpassade bostäder. Det är alltså av största vikt att vi kan erbjuda ett varierat utbud av bostäder som passar olika grupper. Ungdomar är en grupp som ofta har problem på bostadsmarknaden och tvingas bo hemma hos föräldrarna längre än som är önskvärt. Nyckeln för att ungdomar skall kunna få möjlighet att skaffa ett eget boende är ofta att de kan få arbete och en egen försörjning. Motala har en hög ungdomsarbetslöshet varför det finns skäl att anta att en

16 del ungdomar har problem på bostadsmarknaden. Migranter Kommunen har tecknat avtal med Migrationsverket om att ta emot 120 personer/år. För dessa har kommunen åtagit sig ansvaret att ordna bostäder vilket i huvudsak sker genom samarbete med Bostadsstiftelsen Platen. Utöver dessa kommer i nuläget ett okänt antal migranter genom oorganiserad invandring, ex anknytningsboende och spontaninvandrade som ibland benämns egenboende. Det har de senaste 1-2 åren blivit allt svårare att ordna bostäder till de som kommer till kommunen genom avtalet med Migrationsverket. Troligtvis finns det i nuläget många migranter som är inneboende hos släktingar och vänner. Vi vet också att det finns andra ekonomiskt svagare grupper som har problem på bostadsmarknaden. Ofta nämns ensamstående föräldrar och äldre med låga pensioner. Nyproducerade lägenheter är dyra och innebär sannolikt ingen direkt hjälp för ovannämnda grupper även om de har möjlighet att få bostadsbidrag. Ökad nyproduktion innebär att s.k. flyttningskedjor skapas i bostadsbeståndet. Bostäder frigörs, inte sällan i flera led, och skapar rörlighet i bostadsbeståndet som gynnar alla bostadssökande. Enligt socialförvaltningen är situationen idag tillfredsställande när det gäller tillgång till platser på vårdboenden medan det finns en viss brist på LSS-boende. 3.6 Bostadsförmedling Kommunen drev tidigare en bostadsförmedling som dock avskaffades under 1990-talet. Sedan dess har Bostadsstiftelsen Platen en bostadsförmedling som förmedlar stiftelsens egna lägenheter och hanterar frågor om förtur för vissa grupper mm. Dessutom har Tillväxt Motala en bostadslots som hjälper nyckelpersoner som rekryteras till kommunen inom ex näringslivet och sjukvården med kontakter till bostadsförvaltare. Under arbetet med mark- och bostadsprogrammet har frågan om en bostadsförmedling som skulle omfatta flera fastighetsägare eller någon gemensam digital bostadsportal diskuterats med de privata fastighetsägarna. Det kan dock konstateras att intresset för en sådan lösning i nuläget är begränsat. Det finns även grupper vilkas boende kommunen genom lag är ansvarig för. Det gäller ex personer som omfattas av Lagen om särskilt stöd, LSS, och äldre personer i behov av vårdboende mm.

17 3.7 Skolor och förskolor Det finns 21 kommunala grundskolor och 37 kommunala förskolor i kommunen. Dessutom finns det ytterligare ett par fristående grundskolor och 7 stycken fristående förskolor. Flertalet skolbyggnader för den kommunala för- och grundskolan och även för de fristående förskolorna ägs av kommunen. Bildningsförvaltningen har tillsammans med fastighetsenheten genomfört en lokalrevision där man tittat på kapaciteten i de nuvarande skolorna och kommande behov mot bakgrund av den demografiska utvecklingen som kan förväntas utifrån kommunens nuvarande befolkning och befolkningsmål. I utredningen ingår även en bedömning av lokalernas tekniska status och hur ändamålsenliga dessa är. I utredningen konstateras att det totalt finns viss överkapacitet på lokaler för skolans räkning, men för ett par skolor i Borensberg överskrids redan idag maxkapaciteten. Detta räknar man dock med att klara genom justeringar av skolornas upptagningsområden. Inom förskolan beräknar man att ytterligare 12 nya permanenta avdelningar behöver tillkomma inom område Centrum och dessutom skall ett par tillfälliga byggnader permanentas. Trots att behovet av nya lokaler är relativt begränsat behövs stora investeringar i framförallt grundskolans lokaler eftersom den tekniska statusen enligt utredningen i många fall är bristfällig. Illustration: Cad & Konstruktion 3.8 Ombyggnadsbehov för bostäder Motala hade en stark utveckling under 1960-1970-talet med stora industriföretag som efterfrågade arbetskraft. Detta innebar att ett stort antal bostäder byggdes under denna tid både i form av småhus och flerbostadshus. Flerbostadshusen tillhör det s.k. Miljonprogrammet. Av kommunens totalt ca 9 300 lägenheter i flerbostadshus tillhör ca 4 500 lägenheter miljonprogrammet. Den absoluta huvuddelen av

18 dessa, drygt 4 000 lägenheter ägs av Bostadsstiftelsen Platen. En annan större ägare av lägenheter som byggdes under denna tid är Vasaparken Fastighets AB som tagit över de fastigheter som ursprungligen byggdes av Lundbergs på Motala Väster. De fastigheter som är uppförda före mitten av 1950-talet byggdes om i stor skala under 1980-talet då staten lämnade såväl lån som frikostiga subventioner till ombyggnaden. Däremot har de fastigheter som ingår i miljonprogrammet idag stora renoveringsbehov som innebär ett tungt åtagande inte minst för många kommunala bostadbolag. Bostadsstiftelsen Platen har inlett en försiktig renovering av sina fastigheter med ca 50-100 lägenheter/år. Ett 90-tal lägenheter har renoverats i Borensberg och ca 120 stycken på Ekön. Där pågår för tillfället renovering av ytterligare 50 lägenheter. Dessutom renoveras ett 100-tal badrum/år. För att klara renoveringsbehovet behöver renoveringstakten ökas avsevärt och kommer ändå pågå under en lång följd av år.

19 4. Bostadsmarknaden Den svenska bostadsmarknaden är tudelad. Vi har en stark urbaniseringstrend där befolkningen i storstadsområden samt i de större kommunerna och kommuner som ligger inom eller i nära anslutning till starka regioner ökar befolkningsmässigt. Det omvända gäller för mindre kommuner i synnerhet om de ligger i glesbygdsregioner. Detta avspeglar sig naturligtvis även på bostadsefterfrågan där storstadsområdena under flera år haft en närmast skenande utveckling ifråga om bostadspriser. Orsakerna till detta är flera men viktigast är kanske att byggandet har varit lågt i kombination med urbaniseringstrenden. Detta trots att undersökningar visar att det i storstadsområdena finns stor mängd planlagd och outnyttjad tomtmark. En annan starkt bidragande orsak till prisuppgången är det historiskt låga ränteläget som rått under flera år. Riksbanken och finansinspektionen oroar sig nu över hushållens höga skuldsättning. Tidigare har ett lånetak införts och ökade amorteringskrav diskuteras. Detta kan säkert vara motiverat för de heta regionerna men kan vara en hämsko för byggandet i de något svagare regionerna/kommunerna som ändå har ett bostadsbehov. 4.2 Bostadsmarknaden i Motala Motala kan sägas ligga i kanten av en stark arbetsmarknadsregion med Linköping-Norrköping som nav. Genom de infrastruktursatsningar som nu är genomförda har Motala tydligare än förut integrerats i regionen. Byggandet i kommunen har som tidigaren nämnts varit lågt under en följd av år och folkmängden har i princip varit oförändrad under senaste 10-årsperioden fram till 2013. Därefter har situationen förändrats på ett avgörande sätt och vi har idag ett stort behov av att bygga nya bostäder. När man diskuterar bostadsmarknaden kan man skilja mellan bostadsbehov och bostadsefterfrågan. Det förstnämnda begreppet omfattar alla hushåll som av familje- och sociala skäl mm har behov av en ny bostad men där en del kanske främst av ekonomiska orsaker inte har möjlighet att efterfråga den lägenhet man behöver och i synnerhet inte i nyproduktion. I en marknadsanpassad bostadsmarknad styrs efterfrågan på nyproduktion av hushåll som har förmåga och är beredda att betala för vad nyproduktion kostar oavsett upplåtelseform. Genom att flera har möjlighet och är beredda att betala för lägenheter i nyproduktion så skapas flyttkedjor i bostadsbeståndet som gynnar alla bostadssökande. Undersökningar visar att en ny lägenhet/ett nytt småhus genererar omflyttningar i 3-4 led. Ju dyrare och mera attraktiv bostad som produceras desto längre flyttkedja. En bostadsmarknad i balans innebär att hushåll skall kunna välja boende och att det skall finnas så stort antal lediga lägenheter i beståndet att omflyttningar möjliggörs.

20 4.3 Efterfrågan på lägenheter i flerbostadshus Bostadsstiftelsen Platen har en mycket dominerande ställning på hyreshusmarknaden. Stiftelsen ägde enligt bokslutet 2013 5756 lägenheter vilket motsvarar ca 70 % av hyreslägenheterna i kommunen. Detta innebär också att bostadsstiftelsen har ett särskilt ansvar att tillsammans med kommunen verka för att det finns en fungerande bostadsmarknad. Enligt uppgift finns det i dagsläget ca 2 000 sökande till bostad hos bostadsstiftelsen. Det stora flertalet av dessa är självfallet bostadssökande som önskar byta bostad men det indikerar ändå en bristsituation och att bostadsmarknaden är ansträngd. För detta talar även att antalet sökande som byter bostad sjunker. 2013 var flyttningsfrekvensen 20 % och är nu enligt uppgift nere runt 15 %. Man har svårigheter att hitta den bostad man söker. knappt 1,7 miljoner kronor. Statistiken baserar sig på 248 försäljningar under tiden maj 2014 t.o.m. april 2015. Efterfrågan är fortsatt stark och det är i dagsläget inte ovanligt att hus säljs innan de annonserats. Kommunen erbjuder småhustomter i flera olika områden framförallt i Motala tätort men även i Borensberg. Försäljningen har tidigare legat på ca 10 tomter/år och ungefär lika många hus har byggts på tomter som sålts privat. Från halvårsskiftet 2014 har ett stigande intresse för att bygga eget hus i kommunen kunnat noteras. Under 2015 beräknas ett 20-tal kommunala tomter komma att säljas. Kommunen har även tecknat avtal med två stycken försäljare av gruppbyggda småhus. Inom kommunens tomtområde på Södra Freberga är det första huset uppfört och för nästa område i Hyddmarken pågår planläggning. Andelen bostadsrätter är som tidigare nämnts jämförelsevis låg i kommunen. Bostadsrätten har inte haft någon stark tradition i kommunen och priserna har varit förhållandevis låga. En förändring kan dock märkas under de senaste 1-2 åren. Enligt statistik från mäklarna har snittpriset i kr/kvm ökat med ca 35 % mellan 2013 och 2014 och var då 7 071 kr. För objekt i attraktiva lägen och beroende på årsavgift mm ligger de högsta köpeskillingarna runt 10 000 kr/kvm. 4.4 Efterfrågan på småhus, småhustomter m.m. Efterfrågan på begagnade småhus är stigande. Enligt Svensk Mäklarstatistik AB ligger medelvärdet för köpeskillingarna nu på Bostadsrätter Motala