FACKöversättaren. Alf Henrikson. Organ för Sveriges Facköversättarförening Nr 6/2005 Årgång 16

FACKöversättaren Organ för Sveriges Facköversättarförening Nr 6/2005 Årgång 16 Ibland liksom hejdar sig tiden ett slag och någonting alldeles oväntat sker. Världen förändrar sig varje dag men ibland blir den aldrig densamma mer. Alf Henrikson

FACKöversättaren 6/2005, årgång 16 Författarna svarar ensamma för innehållet i sina bidrag. Innehållet får gärna återges om källan anges. Avtal om juridisk rådgivning föreligger mellan Sveriges Facköversättarförening och Eurolawyers advokatfirma AB. Redaktionen förbehåller sig rätten att ändra och korta av insända artiklar. Kansli Sveriges Facköversättarförening Box 1091, SE-269 21 Båstad Besöksadress: Hallandsvägen 21 Tel. 0431-755 00 Tel.tid: mån fre Kl. 10.00 12.00 Fax 0431-769 90 E-post: info sfoe.se Hemsida: http://www.sfoe.se PlusGiro 630266-5 Bankgiro 5163-0267 Redaktion Ansvarig utgivare Karin Ashing Chefredaktör Loole Hagberg Violinvägen 30, SE-435 44 Mölnlycke Tel. 031-338 12 37 Fax +1 775 320 8072 E-post: loole.hagberg telia.com Övriga redaktionsmedlemmar: Ulf Abrahamson, Rolli Fölsch och Britt-Marie Seex Grafisk design Heidi Vuoppola Tryck Ale Tryckteam AB, Bohus Prenumeration Pris för år 2005 SEK 300:- + moms. Annonspriser Finns på SFÖ:s hemsida: www.sfoe.se ORDFÖRANDEN HAR ORDET Karin Ashing, karin.ashing@telia.com När du får detta nummer av Facköversättaren står julen för dörren. För många av oss betyder det fest med ljus, förföriska dofter av lutfisk och kanel och en massa olika traditioner. Det är så härligt med traditioner! Så tryggt. Eller? Traditioner kan ju innebära tvång också, för att inte tala om mer eller mindre uttalad ångest om man drabbas av julhandelns hysteri. I min familj har den minsta lämnat boet under året, så våra traditioner kommer att ändras. Visserligen kommer barnen hem och firar jul, men i år ska modern inte sitta uppe natten innan julafton och skriva rimmande ledtrådar för den obligatoriska skattjakten tidigt på julaftons morgon. Och det är nog dags att skippa Kalle Anka klockan tre, för de en gång så tindrande barnaögonen tindrar allt mindre i takt med stigande medelålder i TV-soffan... Men visst finns det ett stänk av vemod där någonstans. Som alltid när något tar slut. Goda traditioner står för gemenskap, tycker jag. Vad man bör göra är väl att försöka behålla och utveckla traditioner som känns meningsfulla. Det är precis vad som händer inom SFÖ just nu. Inom Infogruppen arbetar man med att ta fram en profilmanual, vilket dels betyder att skapa en enhetlig form för publikationer och informationsmaterial, dels att utforma en profil där både vi själva och andra tydligt kan se föreningens mål och syften och hur vi gör för att förverkliga dem. Många medlemmar arbetar på olika sätt med att bevara och stärka gemenskapen inom föreningen, just nu inte minst inom konferensgruppen, men också inom våra arbetsgrupper, regionala grupper och språkgrupper. Det är spännande och inspirerande! Jag hoppas att ni alla får en skön och avkopplande helg, både ni som firar traditionell jul och ni som kanske bara njuter av lite extra ledighet med familj och vänner! Sen ser jag fram emot att höras och träffas igen när vi tecknar en 6:a i slutet, och vill önska er alla ett riktigt GOTT NYTT ÅR! Karin INNEHÅLL Julen står inför dörren Preliminär utgivningsplan Manusstopp Utgivning 2006 17 januari 22 februari 17 mars 24 april 17 maj 22 juni 17 juli 22 augusti 18 september 23 oktober 17 november 22 december 3 INSÄNDARE 4 ARBETSGRUPPERNA 5 SPRÅKSPALTEN 5 PÅ ÄVENTYR MED BÄRBAR DATOR- ÖVERSÄTTNING 6 STYRELSEN INFORMERAR 8 SPRÅKGRUPPERNA 11 GIVANDE ATA-KONFERENS 11 LIVLINA FÖR SFÖ:ARE I KNIPA 11 SETT & HÖRT 12 BOKTIPSET 14 HUMOR 15 MEDLEMSNYTT 2 ISSN 1400-125X. Sveriges Facköversättarförening

INSÄNDARE Skickas till: loole.hagberg@telia.com Rättelse Rättelse i Facköversättaren nr 5, sid 6 FIT-kongress vs SFÖ-konferens: Tyvärr föreställer inte fotot som jag skickade till er tillsammans med min lilla artikel inte Tammerforshuset utan forsen i Tammerfors! Jag borde ha upplyst er om detta. Hälsningar Paula Thulin... Vad kan vi göra åt prisdumpning? Olle Dandanelle har pekat på några viktiga saker kring översättarnas prissättning (Facköversättaren nr 5/2005). Vad kan SFÖ göra åt den prisdumpning som pågår? Förmodligen ganska lite, menar han och manar till solidaritet översättare emellan för att hindra prisraset. Jag anser det finns fler saker vi kan göra som förening. En företagare som inte försöker få ner sina kostnader och därmed gör produkten billigare är ingen företagare. Ett led i detta är ju för vår del användning av översättningsverktyg typ Trados m m. Det finns även andra sätt. En huvuddel av våra kostnader utgörs av skatter och avgifter vars storlek ter sig alltmer orimliga i ett EU som fortfarande utvidgas österut och en globaliseringsprocess som även den kommer att rulla på inom överskådlig framtid. Höga skattenivåer Om man jämför Sverige med övriga högt industrialiserade länder i Västeuropa och Amerika så ligger våra skatter 20 40 % över genomsnittet. Vi skulle till att börja med kunna kräva att momsen sänks med 10 % (då har vi nått ungefär Tysklands nivå), sedan kunde man sänka arbetsgivaravgiften med 15 % och så inkomstskatten med ytterligare 15 % se där en 40-procentig kostnadssänkning som skulle göra oss åtminstone lika konkurrenskraftiga som våra västeuropeiska kolleger. En liberalisering av arbetsmarknadslagarna skulle även den ha en hälsosam effekt på företagsamheten och därmed på sikt även på sysselsättningen i landet. Det går inte att driva företag idag med gårdagens stelbenta förutsättningar. Socialdemokratins höga men idag ack så folkhemska ideal var tänkta för en annan tid, ett annat samhälle. De höga skatternas fördelar som utlovats vitt och brett ( världens bästa sjukvård, skola och omsorg ) kan man ju glömma om man inte i stället väljer att inta ROTFAL-läge ( Rolling on the floor and laughing ). Skattedebatt på Internet Nyligen stötte jag på följande inlägg i en skattedebatt på Internet, ett inlägg som är värt att begrunda: Om man tycker att det är OK att få behålla 375 kr av 1000 spänn då ska man nog bo kvar i det här landet. Själv anser jag att just beskattningen av eget företagande är roten till att så få kan/vill starta eget och få företaget att överleva i mer än två år. Andra länder som t ex Kanada har en annan syn på hur arbete och tjänster ska beskattas. Där är skattesatsen betydligt lägre och trots det verkar infrastruktur och det allmänna fungera och landet mår väl. Om du inte kan skapa en reell vinst i ett företag kommer du aldrig att kunna bygga upp eget kapital och därmed blir det svårt att investera och få företaget att växa så att du kan anställa, så att de anställda kan få riktig lön osv. Så funkar det, tyvärr har vi en regering som inte har fattat det. Nikola Dieter Jakobik... Prispress FÖ nr. 5 hade en intressant artikel om prispressen i översättningsbranschen ( Vad sägs om 50 öre ordet? ). Den var i varje fall långt mera nyanserad än diskussionen som fördes lite senare på SFÖdebatt under rubrikerna Skamligt och Scandinavian Linguist Network, Kim Jørgensen Hela debatten började med ett skambud som en medlem hade fått. Alla som reagerade var mycket negativa och höll med om att det var skamligt. Jag har två anmärkningar: För det första: vadå skamligt? Själv har jag denna policy: mina översättningar har ett visst pris, oavsett i vilket land kunden har säte. Detta betyder att mina tjänster är dyra i det ena landet och billiga i det andra. Jag utgår helt enkelt från genomsnittspriserna i mitt hemland. Om jag får erbjudanden från Spanien eller Portugal för 4/5 eurocent ordet, så tackar jag bara nej. Självklart gäller samma sak med erbjudanden från Indien för 2/3 eurocent ordet. Jag får helt enkelt ingen täckning för mina kostnader på det viset. Men har jag ett moraliskt omdöme om dessa erbjudanden? Självklart inte! Dessa taxor passar ju prisnivån i dessa länder i allmänhet. De som reagerade på sidan verkade ha glömt att översättningsbranschen är en global bransch. Och där gäller andra regler än i Sverige. Bort med skygglapparna, skulle jag vilja säga! Gallrande webmaster Dessutom kan man undra om det inte borde finnas en webmaster som kan gallra bort vissa bidrag. Om man skriver att man är uppbokad med 18-eurocentsjobb åt (utländska) byråer eller att man har 1,76 kr/ord till i mitten av december, är detta då vettiga bidrag till diskussionen? Men värre är när medlemmar blir ohyfsade och kallar killen från det s k skambudet för den där pajasen eller t o m en sån liten skit (när denne hotade med rättegång). En deltagare i debatten vågade skriva att det inte är något moget svar att hota med rättegång. Nej, men att börja skälla ut folk, är det moget Vilken nivå är det? Men det värsta är nog att någon som är med i styrelsen reagerar med fniss ( usch vad rädd man blir är det inte vad man kallar olaga hot? ). Jag tycker att medlemmarna i SFÖ ska kunna förvänta sig att styrelsen tar ställning mot sådana debattinlägg. Om de nu ska vara med på sidan i alla fall. Gör man inte det, så kommer det att skada föreningens anseende på sikt. Och det är det som verkligen är skamligt! Alex Temmingh 3

Arbetsgrupperna UTBILDNINGSGRUPPEN Maria Lundahl, littera.scripta@telia.com Ny medlem Sedan förra numret av Facköversättaren har utbildningsgruppen fått en ny medlem, Åsa Quensel Ahnfelt, och två kurser har ägt rum! Den första hölls den 28 oktober och var en fortsättningskurs i Trados Translator s Workbench i Göteborg, med Daniel Lodeiro som ledare. Denna kurs var en direkt fortsättning på förra årets nybörjarkurs, och den lockade 9 deltagare. Ungefär samma kurs hölls även i Stockholm, den 25 november, med Margaretha Eriksson som ledare, och den var glädjande nog fulltecknad. Den 13 14 november hölls den första av två kurser om Årsredovisningens språk på hotell Sergel Plaza i Stockholm. Kursledare var Jan Sigfridsson och även den kursen var fulltecknad. Det var 20 mycket nöjda deltagare som lämnade kursen efter två intensiva dagar. Detta var grundkursen och redan den 19 20 november hölls den avancerade kursen i samma ämne. Vi tar tacksamt emot förslag till nya kurser! Maria Lundahl, Karin Ashing, Jennifer Evans och Åsa Quensel Ahnfelt... Tradoskurs i Göteborg Den 28 oktober ordnade SFÖ en fortsättningskurs i Trados Translator s Workbench i Göteborg. Daniel Lodeiro, som tidigare lett en nybörjarkurs i ämnet, var en utmärkt kursledare på kursen som hölls i Cornerstones fräscha lokaler på Västra Hamngatan. Vi tiotalet SFÖ:are som deltog fick lära oss mycket matnyttigt om inställningar och funktioner som flera av oss inte kände till eller vågat testa. Daniel hade uppmanat oss att skicka in eventuella frågor inför kursen, och jag kunde märka att han tog upp allt som jag ville få veta. Eftersom Daniel använde den nya edition 7 i demoversion under kursen fick vi en inblick i det senaste. Det är mycket värdefullt att få en sådan möjlighet att pröva programmet handgripligen med handledning. Handboken och onlinehjälpen är ju inte alltid till så stor nytta när man sitter där med något man inte begriper. Efter kursen kände jag att min Trados-rädsla gått över, och jag kommer säkert att använda programmet mer, även när det inte är absolut nödvändigt. Påpekas kan också att det ur ekonomisk synvinkel var en riktig medlemsförmån att få gå en sådan kurs i SFÖ:s regi i stället för på Trados egen kurs. Jag ser gärna att SFÖ ordnar en möjlighet för medlemmarna att få lära sig TagEditor. Birgitta Eklund INFOGRUPPEN Nadja Chekhov, nadja.chekhov@telia.com Septembermöte I förra numret av FÖ lovade jag att återkomma med en rapport från Infogruppens möte i Göteborg den 30 september, i samband med Bok & Bibliotek. Mötet ägde rum på Hotell Eggers. Terry Williams rapporterade om hur arbetet med att ta fram en profilmanual för SFÖ fortskrider. Den kommer att bestå dels av en grafisk manual och dels av en Power Point-presentation av SFÖ. Dessutom kommer hantering av akuta profilärenden att ingå i manualen. Profilgruppen, som förutom Terry består av Britt-Marie Seex och Inga-Beth Hinchliffe, planerar att bli klar med delar av arbetet under våren och förhoppningen är att vissa delar av profilmanualen kan presenteras på konferensen i maj. I Infogruppen ingår också Webbgruppen som ansvarar för föreningens hemsida. Den engelska versionen av hemsidan uppdateras för närvarande. Infogruppen beslutade att publikationer som tagits fram inom föreningen skall kunna beställas direkt på hemsidan. Publikationsgruppen rapporterade att en ny utgåva av broschyren Kvalitetstänkande på engelska är på gång, liksom en skrift om upphovsrätt. En ny utgåva av Pitfalls planeras. På mötet diskuterades också tankar om SFÖ:s framtid på initiativ av Sven Borei. Det handlar främst om värvning av nya medlemmar. Infogruppen fortsätter arbetet tillsammans med styrelsen. Samarbete med andra översättningsorganisationer diskuterades. Infogruppens nästa möte är planerat till mars. Nadja Chekhov KONFERENS 2006 Sven Borei, transforlag@heskonsult.se Vad som komma skall konferens 2006 vid vattnet i Bohuslän Så är vi halvvägs till nästa konferens, knappt innan vi har lämnat den goda smaken av Uppsalas utomordentliga samling bakom oss. Men så är det i vår bransch ett jobb hinner inte sjunka undan innan det nästa tar vid. Nu innan julen tar vid kan vi dela med oss om vad som redan är bokat vid Hakefjorden i Bohuslän. Den populära idémarknaden återkommer, denna gång med det övergripande ämnet SFÖ:s framtid. Har ni några frågor inom det ämnet skicka dem till Maria Lundahl. Vad som kallades progressioner i Uppsala blir mini-seminarier i Stenungsund. Redan bokade minis inkluderar Att komma ut på marknaden som ny översättare, Priskalkylering, Affärsvillkor, Personlighetsutveckling, Nya översättare från utbildningen och Susan Larssons alltid populära Sök på nätet. Seminarier/föreläsningar som är bokade redan inkluderar Sälj dig själv och ta betalt, Terminologihantering, Hjärnans ergonomi, Auktorisering (FAT), Arbetsplatsergonomi och Tips and Tricks med Word och Excel. Vi ska försöka arrangera en paneldebatt med företagsmedlemmar där åhörarnas frågor styr debattens utveckling. Och dessutom blir det förstås utställare och demonstrationer, massage och utflykter (fredagskväll till ett skär i fjorden med picknick och en fantastisk bankett på lördag). Skriv in datumet i kalendern nu, 12 14 maj 2006, i Stenungsund. Vi ser fram emot att se er där. Konferensgruppen 2006 4

SPRÅKSPALTEN Skicka frågor/svar till: Mai Ottoson, m.ottoson@telia.com Hårfrisör/-ska? Till årets sista språkspalt har vi fått en fråga på norska från SFÖ-medlemmen May. Hon frågar följande: Her er et spørsmål jeg gjerne skulle hatt svar på: Hvorfor sier man hårfrisör/-ska på svensk? Er det slik at dette er en muntlig form som nesten aldri forekommer skriftlig? Uansett synes jeg det må betegnes som smør på flesk, for hva er vel en frisör/-ska hvis ikke det er en person som friserer hår? Det ville være interessant å få rede på forklaringen! Vennlig hilsen, May Julia Nürnberg Välkommen med svar, nya frågor och inlägg! Redaktionen behöver förstärkning! Vi behöver en ny idéspruta in i vårt glada gäng. Om du tycker om att skriva, är nyfiken på livet, har fräscha idéer och vill lägga ner några extra timmar av din fritid på att förbättra och förnya Facköversättaren, ska du absolut höra av dig till redaktionen. Skriv gärna en snutt om dig själv och varför du vill komma med i vår grupp. Skicka din ansökan med CV till loole.hagberg@telia.com, senast den 17 januari 2006. Redaktionsgruppen består idag av fem medlemmar, där samtliga är 47+. Vi ser därför gärna att en yngre medlem fyller denna lucka. Välkommen! Redaktionsgruppen På äventyr med bärbar dator Strax efter midsommar kom ett erbjudande till mig om att översätta en liten bok på 96 sidor. Jag ombads att utföra en provöversättning på ett par sidor helst på nolltid. Det gick vägen och jag hade ett sommarjobb. Slutdatum början av augusti! Eftersom jag har en bärbar dator med ett översättningsprogram i var det inga problem för mig att samtidigt ge mig ut på redan planerade semesterresor i Sverige. Allt gick väl till en början, och arbetet fortskred enligt plan på olika adresser och ofta på udda tider man måste ju också vara social. Men så kom vi till Båstad. Det var regnigt. Jag var noga med att vara helt torr innan jag slog mig ner framför datorn. Liksom att ta back-up. Det gjorde jag på ett för mig enklaste sätt: på en separat diskettstation (A:). I stort sett varje timme eller efter varje sida sparade jag på disketten. Det gick fort, var enkelt. Efter varje helt kapitel sparade jag på en extra diskett som dubblett. Jag har varit med om ett datorhaveri och en stöld, så jag vet att allt sparat är värt guld. Plötsligt hände det som inte får hända på en resa med bärbar dator återstarten av datorn fungerade inte! Alla som varit med om datorstrul vet att man då prövar allt. Sökte upp en datafirma. Semesterstängt! Såg helt plötsligt, av ren och skär slump, i ett ytterst utsatt läge, i yttersta nöd: SFÖ-loggan på en vägg! Hur långt vill du nå? Ja, jag var i Båstad! Det hade jag inte gjort klart för mig tillräckligt tydligt här fanns ju facköversättarföreningens kansli! Resten är som en saga! Jag träffade Ulla och Joe på kansliet och de erbjöd mig en plats vid en ledig dator! Där satt jag i tre dagar från morgon till kväll! Blev bjuden på kaffe och ytterst vänligt bemötande! Översättningen kunde slutföras och skickas in via e-post. Jag var lycklig! For vidare till Visby. Hur upprätthåller man kontakten med förläggaren per e-post utan egen dator? Men här finns en annan samaritisk punkt i världen: The Baltic Centre en författar- och översättarorganisation där jag tidigare varit på kurs! Här blev jag också varmt välkomnad och kunde utföra en del justeringar med register och ordförklaringar. Kunde skicka faktura, få arvode. Härligt! Vad vore en människa utan vänner? Vad vore en arbetande översättare på semester utan vänner med datorer? Och utan en gnutta flax? Intet. Leif Magnusson Du når rätt långt genom att annonsera i Facköversättaren 5

6 Styrelsen informerar Statlig upphandling av översättningstjänster Under hösten har en statlig upphandling av översättningstjänster genomförts av Rikspolisstyrelsen. Målet är att upphandla en enda leverantör av översättningar till alla statliga myndigheter. Styrelsen anser att detta är ett mycket olyckligt upplägg som skapar en monopolställning, och har på olika sätt försökt väcka debatt. Vi har också formellt protesterat mot vissa specifika krav i upphandlingen som innebar att nästan alla SFÖ-medlemmar uteslöts från att delta. Efter SFÖ:s protest ändrades just det kravet så att även grupper av anbudsgivare kunde lämna anbud. Eftersom hela ärendet föll mellan två nummer av FÖ har vi försökt mobilisera medlemmarna via vår webbsida och på SFÖ-debatt. Vi har dock fått dålig respons från medlemmarna, så nu undrar vi om frågan inte upplevs som särskilt viktig. En annan tänkbar förklaring är att inte alla medlemmar känt till att upphandlingen pågått. Om du inte har hört talas om denna upphandling, gå in på www.sfoe.se där du kan läsa om vad som hänt och vad styrelsen gjort. Diskutera också gärna frågan på SFÖ-debatt så att det blir möjligt att se vad medlemmarna tycker. Styrelsen... Ny försäkring Som alternativ till den företagsförsäkring SFÖ:s medlemmar kan teckna via föreningen hos Trygg-Hansa kommer det fr.o.m. det nya försäkringsåret att finnas ett nytt och utökat försäkringspaket som tas fram i samarbete med en försäkringsmäklare. Försäkringens grundomfattning: Egendom Extra kostnader Avbrott Leverantörsavbrott Ansvar Rättsskydd Ansvar förmögenhetsskada Tilläggsförsäkringar: Kollektiv olycksfallsförsäkring Sjukavbrott Tjänsteresa Sjukvårdsförsäkring Informationsvägarna för det nya försäkringspaketet blir: SFÖ:s hemsida Produktblad Rådgivning i samarbete med SFÖ:s kurser och sammankomster Dessutom Kundservice och support i samråd med SFÖ Regelbunden uppföljning Försäkringskommitté bestående av representanter för SFÖ och försäkringsgivaren Premiesättning efter geografiskt giltighetsområde Norden EU USA/Kanada Försäkringen kommer ej att administreras av kansliet, vilket medför en kostnadsbesparing för föreningen. Det kommer att skickas ut information om det nya försäkringspaketet till alla SFÖ-medlemmar.... SFÖ:s logo Formuleringen i stadgarna kring associerade medlemmars rätt att använda SFÖ:s logo kan orsaks missförstånd. I stadgarna står: Associerad medlem får använda sitt medlemskap och föreningens namn och logotyp i marknadsföringssyfte i enlighet med av styrelsen utfärdade anvisningar. Då det inte framgår vilka styrelsens anvisningar är kan man få uppfattningen att associerade medlemmar har rätt att använda logon. Så är det dock inte utan anvisningarna innebär att associerad medlem inte får använda SFÖ:s logo. Styrelsens anvisningar: Texten Medlem av Sveriges Facköversättarförening och Associerad medlem av Sveriges Facköversättarförening får endast användas i anslutning till medlemmens namn (ej fimanamn). Texten Företagsmedlem av Sveriges Facköversättarförening får endast användas i anslutning till företagsmedlemmens firmanamn. SFÖ:s logo är skyddad (kollektivvarumärkesregistrering nr 9201313) och får endast användas av styrelsen, av fullvärdiga medlemmar och av företagsmedlemmar. Fullvärdiga medlemmar äger endast rätt att använda logon i anslutning till sitt eget namn (ej firmanamn) och tillsammans med texten Medlem av Sveriges Facköversättarförening. Dock får logon användas på firmans sajter när fullvärdiga medlemmar hänvisar till eller informerar om SFÖ utan att det ges sken av att firman företräder SFÖ. Företagsmedlemmar äger endast rätt att använda logon i anslutning till sitt firmanamn och tillsammans med texten Företagsmedlem av Sveriges Facköversättarförening. I Stadgegruppen kommer man att diskutera om man på något sätt kan förtydliga vilka som får använda logotypen utan att det påverkar den övergripande principen om att styrelsen skall kunna ändra i dessa riktlinjer utan att detta kräver en stadgeändring. Dessutom har det vid några tillfällen visat sig att medlemmar som gått ur föreningen har glömt att ta bort SFÖ:s logo från sin hemsida. När en medlem lämnar föreningen skickas det ett brev från kansliet där föreningen tackar för den tid vederbörande varit medlem. I detta brev kommer det framöver även att stå: Observera att från utträdesdatum har du ej längre rätt att använda SFÖ:s namn och logo och vi ber dig ta bort dem från din hemsida och annat material.... Medlemsavgifterna SFÖ:s ekonomi bygger till väldigt stor del på medlemsavgifterna. Dessa avgifter finansierar nästan all verksamhet från kansliet och deltagandet på Bok & Bibliotek till utgivningen av Facköversättaren m.m. Det var länge sedan medlemsavgifterna höjdes, och även om inflationen varit låg de senaste åren så har priserna och därmed kostnaderna ändå ökat lite för varje år. Om föreningens ambitionsnivå inte ska sänkas måste vi därför fundera på att höja medlemsavgifterna.

Samtidigt anser styrelsen att föreningen står inför något av ett vägval: under de senaste åren har föreningen kontinuerligt vuxit och vi kommer under 2006 sannolikt att kunna välkomna medlem nr 900 i föreningen. Från att ha varit en liten förening där de flesta kände varann har vi blivit den största representanten för översättare och översättningsföretag i Sverige. Idag arbetar alla inom styrelsen ideellt. Den enda person som får betalt för sitt arbete är Ulla på kansliet. I takt med att antalet medlemmar och föreningens aktiviter ökat, har även kraven på styrelsen ökat. Styrelsen lade sammanlagt ned ca 2 000 mantimmar av obetalt arbete år 2004. Trots detta känns det inte alltid som om styrelsen hinner med att utföra allt arbete man skulle vilja. När en förening växer blir både frågeställningarna och kraven mer komplexa och styrelsen anser att vi på sikt skulle behöva någon som (under styrelsen) jobbar åt föreningen på heltid. Detta skulle bl.a. göra det möjligt att höja SFÖ:s profil i den allmänna debatten och öka SFÖ:s betydelse, inflytande och möjligheter att påverka. Så som föreningens ekonomi ser ut idag är det omöjligt att anställa någon. Inför årsmötet kommer styrelsen därför att lägga fram två olika förslag om höjd medlemsavgift: Alternativ 1 Ett förslag som går ut på att höja medlemsavgifterna motsvarande inflationsökningen sedan den senasre höjningen (vilket innebär en höjning med ca 15 25 procent beroende på medlemskategori). Alternativ 2 Att höja medlemsavgifterna kraftigt (med ca 50 100 procent beroende på medlemskategori) med målet att kunna anställa en person på heltid. Det är dock inte styrelsen som bestämmer medlemsavgifterna utan medlemmarna. Detta sker i form av ett beslut på nästa årsmöte. Eftersom styrelsen vill ge alla medlemmar möjlighet att utförligt diskutera hur framtidens SFÖ ska se ut och vilken ambitionsnivå föreningen ska ha presenterar vi förslaget redan nu, ett mer detaljerat förslag kommer att presenteras i nästa nummer av FÖ. Utnyttja dina möjligheter att göra din röst hörd genom t.ex. insändare till FÖ eller SFÖ-debatt! Styrelsen... Styrelsemötet i november Vid vårt styrelsemöte den 20 21 november 2005 diskuterade vi bland annat: Ekonomi och budget, medlemsavgifter, hur man kan få in fler intäkter. Infogruppen: besök av gruppens sammankallande Nadja Chekhov som berättade om det pågående arbetet. Bland annat att en webbgrupp nu är tillsatt, profilgruppen arbetar med en grafisk manual, kalenderprojektet som mött stort intresse, m.m. Konferensen: vi hade också besök av 2006 års konferensgeneral Sven Borei och fick höra om konferensen som kommer att innehålla många intressanta och spännande inslag! Yrkeskodex: materialet är klart, presenteras på hemsidan och i Facköversättaren samt diskuteras på nästa konferens. Tanken är att yrkeskodexet ska delas ut till medlemmarna efter nästa årsmöte. Ny försäkring har nu tagits fram av Allians Försäkringsmäklare. Presenteras i FÖ och på hemsidan. Statlig upphandling: styrelsen kommer att fortsätta arbeta långsiktigt med denna fråga, gärna i samarbete med FAT och andra systerorganisationer. Utbildning: populärt med erfarenhetsutbyte mellan erfarna översättare inom olika ämnesområden. Utbildningsgruppen ska försöka ordna liknande seminarier som dem om årsredovisningar, inom t.ex. medicin. Förnyade kontakter tas med olika universitet om att ordna översättarutbildning på halvfart/distans. Styrelsen vill också påminna om att enligt våra stadgar ska motioner till nästa årsmöte ha kommit in till kansliet senast den 1 februari 2006! Ta tillfället i akt att vara med och påverka! Valberedningen Så är det dags att börja valberedningens arbete inför konferens 2006. Som ni vet är det val till styrelsen varje år (nyval och omval om nödvändigt), val av lekmannarevisorer och av nästa års valberedning. Styrelsen har redan uttryckt sina behov av expertis och medlemmarna har också rätt att ge råd till valberedningen. Känner ni någon som ni tycker vi ska tänka på och kanske nominera, ge oss namn, kontaktinfo samt något om vad hon eller han har att tillföra SFÖ. Tack för alla idéer. Valberedningen Sven Borei (transforlag@heskonsult.com) Britt-Marie Seex (britt-marie@tamarind.se) Reijer Schoon (info@nedatus.se)... Styrelsen idag Karin Ashing karin.ashing@telia.com Ordförande Olle Dandanelle olof.dandanelle@chello.se Ordinarie, vice ordförande Administration, kassör, sammankallande Finansgruppen Mats Dannewitz Linder mats.linder@bostream.nu Ordinarie, Internationella gruppen Karin Grönwall karin@andersson-gronwall.se Suppleant, Nationella gruppen Harriet Johansen dantext@swipnet.se Ordinarie, sammankallande Medlemsgruppen Maria Lundahl littera.scripta@telia.com Ordinarie, vice ordförande Program, sammankallande Utbildningsgruppen Lisbeth Mejer lisbeth@verbcom.com Ordinarie, Medlemsgruppen (ansvarar för fadderverksamheten), Nationella gruppen Mai Ottoson m.ottoson@telia.com Ordinarie, Infogruppen Mia Poletto Andersson mpa@swipnet.se Suppleant, sekreterare, sammankallande Nationella gruppen Robert Williams robwilliams321@aol.com Suppleant, Finansgruppen 7

Språkgrupperna Samordnare: Lisbeth Mejer, 0479-128 44, lisbeth@verbcom.com DANSKA Kontaktperson: Lars Wiggers-Jeppesen 0479-12844, lars@verbcom.com Ny grupp: Skandinaviska språkgruppen Nu har den Skandaviska språkgruppen bildats: Roar Riseld (norska) Sammankallande Bo Widegren (svenska) Lars Wiggers-Jeppesen (danska) Jag lämnar över stafettpinnen till Roar och hoppas det blir större aktivitet inom det skandinaviska språkområdet. Lisbeth Mejer... Svensk-danska specialordböcker En rad nya svensk-danska ordböcker har sett dagens ljus. På www.danska-svenska.se finns nu 15 ordlistor inom bland annat lantbruk, medicin, EU, botanik, byggteknik, fritidsfiske, kemikalier samt mat och dryck. Det finns också en sökfunktion som gör det möjligt att leta i alla ordböcker samtidigt. Fler specialordlistor är på gång, lovar Öresunds Översättningsbyrå.... Kommunikations- og sprogforum 2005 Torsdag den 6. oktober afholdtes Kommunikations- og sprogforum 2005. Det var tredje gang konferencen blev arrangeret, og i år havde den samlet ca. 300 deltagere. Arrangementet var særdeles velorganiseret, hvilket også var nødvendigt, idet der kørte to forelæsningsserier parallelt, de såkaldte spor. Det ene spor havde betegnelsen Sprogpolitik, sprogteknologi og fagsprog mens det andet spor hed Strategisk kommunikation. I alt blev der afholdt 20 forelæsninger på de to spor, og der blev sandelig holdt skarp justits med forelæserne. Det medførte desværre, at der sjældent blev tid til at stille spørgsmål. Spor 2 var uden tvivl den største publikumsmagnet, og det afspejlede for- 8 modentlig, at en stor del af konferencens deltagere kom fra virksomheder med engagement og stærke økonomiske interesser i en god og tydelig kommunikation, f.eks. banker og ingeniørfirmaer. På spor 1 var fremmødet mere moderat. Flere af foredragsholderne betonede nødvendigheden af, at oversættelsesprocessen bliver effektiviseret yderligere og udsættes for en hårdere styring, således at priserne kan sænkes endnu mere for at tilfredsstille markedets krav. Carsten Læssøe fra Lionbridge fortalte om de seneste opkøb af oversættelsesvirkomheder på det globale marked, således at der i dag kun er to rigtigt store aktører tilbage på oversættelsesmarkedet, SDL og Lionbridge. Carsten Læssøe stod imidlertid også ufrivilligt for konferencens højeste latterudbrud, da han præsenterede sig som ny i oversætterbranchen og fortalte, at han derfor havde fået sin PowerPoint-præsentation omhyggeligt korrekturlæst forud for konferencen, hvorpå en af deltagerne på den forreste række spurgte, hvordan det så kunne være, at der var en stavefejl på den første side. Et-nul til publikum, replicerede den synligt rødmende Carsten. Henning Bergenholtz fra Center for Leksikografi fortalte om fremtidens elektroniske ordbøger og hans foredrag var helt sikkert konferencens mest farverige og medrivende indlæg. Uundgåeligt kom han også ind på lukningen af Den Danske Netordbog og kampen for at få nye midler til projektet. Henning kunne dog meddele, at man nu var ved at have fundet en løsning, således at Den Danske Netordbog kan åbnes igen. Dette vil sikkert glæde ordbogens mange svenske brugere. Spor 1 afsluttedes med en god portion humor. Jesper Andersen fra Oversætterhuset A/S gav et lille indblik i de konsekvenser, som banale slå- og stavefejl kan få, hvis de ikke opfanges af et finmasket korrekturnet. I løbet af hele dagen kunne konferencens deltagere også besøge en lang række udstillere. Ved de i alt 19 stande var bl.a. Dansk Sprognævn, Wordfinder, Trados og Lionbridge repræsenteret. Om aftenen var der planlagt en såkaldt Networking med forfriskning. Desværre fungerede denne del af konferencen ikke som tilsigtet. Det havde været en lang dag, så mange valgte at tage hjem i stedet. Konferencen var som tidligere nævnt meget erhvervsorienteret. Personligt savnede jeg indlæg, der tog udgangspunkt i oversætternes perspektiv, f.eks. problemer med rekruttering af dygtige oversættere og opretholdelse af kvalitet ved faldende priser. Mange oversættere udeblev også på grund af den høje afgift, der nu er indført. Jeg vurderer, at der kun var et mindre antal aktive oversættere tilstede ved konferencen. Poul Hansen NORSKA Kontaktperson: Roar Riseld 0176-208030, roar@riseld.no STFs translatørdag 2005, 12. november i Oslo I Høyres Hus, ikke langt fra Stortinget, ble vi servert et interessant og variert program. På deltakerlisten stod rundt 100 translatører og oversettere flest nordmenn og STF-medlemmer, men også noen fra andre land og organisasjoner, blant annet Storbritannia og Sverige. Translatørdagen lokker hvert år forskjellige grupper innen oversetteryrket; både fast ansatte statsautoriserte translatører/oversettere, frilansere og studenter. I Norge finnes det ikke (lenger) noen egen forening for fagoversettere. Derimot har altså både statsautoriserte translatører (Statsautoriserte translatørers forening, STF) og faglitterære oversettere (Norsk faglitterær forfatter- og oversetterforening, NFF) sin egen forening. For disse finnes bl.a. også Nettverkstedet og e-postlisten O-ringen. I O-ringen kan også ikke-medlemmer delta, mens Nettverkstedet bare er åpent for medlemmer (som bidrar økonomisk). Via Nettverkstedet har medlemmene bl.a. tilgang til ordboksbaser og ordlister. Språkrådet skal få ny drakt og nytt innhold og rådgiver Sigfrid Tvitekkja presenterte Språkrådets nye rapport Norsk i hundre!, som inneholder nye strategier og tiltak for tiden framover. Den økte internasjonaliseringen gjør det nødvendig

å styrke norsk språkpolitikk og stoppe prosessen med at norsk taper domene overfor engelsk. Derimot vil rådet ikke innta en anti-engelsk holdning. Mottoet er Bruk engelsk når du må, norsk når du kan. Språkrådet vil i fremtiden arbeide for å bli kjent for andre ting enn debatter om kuriosa i språket. I forbindelse med dette arbeidet er det blitt opprettet eksterne fagråd for fagspråk og terminologi, offentlig språk, rettskrivning og språkstyrking i samfunnet. Internasjonalt innslag Tolken Francois Thunus fra EU-domstolen i Luxemburg, ga nok mange et nytt bilde av arbeidet ved domstolen. Først og fremst betonte han at The court is not a court of justice, it s a court of law. Deretter forklarte han også at oversetteravdelingen ikke består av oversettere, men av språkmektige jurister som alle bare oversetter til sitt eget morsmål. De tre største språkene som brukes er fortsatt tysk, fransk og engelsk, selv om domstolen har 15 offisielle språk. Francois Thunus trodde heller ikke at det kom til å skje store forandringer på dette punktet i den nærmeste framtiden, fordi de fleste gjør et poeng av å bruke sitt eget språk i domstolen. Kaffepausene og lunsjen på Translatørdagen pleier være gode og lange slik at deltakerne får mye tid til å samtale, kikke på bokutstillingen og prøve ut forskjellige verktøy (både Trados/SDL, Wordfinder, Clue Norge og STAR var til stede). Selv kom jeg bl.a. i snakk med en russisk svensk oversetter bosatt i Trondheim som ville bli medlem i SFÖ, og en student fra fagoversetterstudiet for engelsk ved Høyskolen i Agder (HiA), der jeg selv har gått. Når enden er god... Siste innlegg for dagen dreide seg om uklart juridisk språk. Mange kjente sikkert til grelle eksempler fra før, men ble sikkert litt overrasket da de fikk høre at språkbruken ikke har bedret seg noe særlig til tross for mange gode forsetter om bedre administrativt språk bl.a. i offentlig sektor. Kanskje har vi hatt våre bange anelser, men at det var så ille..?! Substantivsyken og feilkoblinger er utbredt også i Økokrim, og man kan gjerne foreta en underskrift (i stedet for bare å skrive under ) og håndheve brudd på straffeloven (i stedet for å håndheve loven)! I november 2006 arrangeres STFs translatørdag ved NHH i Bergen, med den foreløpige tittelen Møtestedet for teori og praksis. May J. Nürnberg ENGELSKA Kontaktperson: Susan Larsson slarsson@cnw.com Report on Annual Reports Course Cod liver oil or vitamin injection? Expectations were divided in advance of the Translating Annual Reports course, held in Stockholm in November for SFÖ members. Interest was so great that the course had to be divided over two weekends beginners and advanced with around 20 participants at each course, some of whom had travelled from the UK, the US, Germany and all corners of Sweden. So while Christmas shopping started in Stockholm and snowflakes drifted past the window, Jan Sigfridsson from the department of Business Administration at Stockholm University shared his knowledge with us and learned about our problems. Translators who are not involved with annual reports may not be aware of the dark cloud looming over our collective horizon IFRS. This stands for International Financial Reporting Standards, which most Swedish companies will have to follow in reporting their financial statements from 2005, and which will therefore have a major impact on annual reports in 2006. The course was mainly aimed at translators into English, although several translators into Swedish attended the first weekend course and from all accounts found it very useful. Jag är fortfarande förvirrad, men på en högre nivå, was a comment I heard from one of them after the course. And perhaps one of the comforting aspects was that everyone else is just as confused and that there is very rarely one single correct answer. At the advanced course, some of many concepts discussed were extraordinära poster, jämförelsestörande poster, soliditet, likviditet, nedskrivning av immateriella tillgångar what do they mean and how do we translate them? We decided that the best way to document our find-ings and to continue exchanging information and discuss problems is to start a discussion group on Yahoo groups. This will be called Translating annual reports and anyone involved in translating annual reports between Swedish and English and vice versa is welcome to join. Look for the link on SFÖ s site. All the documentation from the course will be available there and we hope that if enough annual report translators become involved we will be able to produce definitive recommendations. Many thanks to David Kendall for all his hard work in organising the course, and of course to the SFÖ Utbildningsgrupp and Ulla for their administrative work. I for one feel a lot more confident about next year s annual reports. So in answer to my question the weekend was a combination of tranquilizer and vitamin injection, with a dash of that cod liver oil. Helen Taylor SPANSKA Kontaktperson: Gisela Thunberg 031-340 92 30, vox.populi@telia.com Följande är ett utdrag ur Esther Jansesons tal El arte de la Traducción under II Congreso Internacional de la Lengua Española i Valladolid. Hela artikeln kan läsas på http:/ /cvc.cervantes.es/obref/congresos/valladolid/ ponencias/nuevas_fronteras_del_espanol/ 1_la_traduccion_en_espanol/jansenson_e.htm La traducción técnica Cuando el traductor debe traducir terminología técnica al español, se enfrenta a tres problemas. El primero, la gran variedad de términos existentes para designar un mismo objeto en los diferentes países hispanohablantes. El segundo es la constante invasión del idioma inglés en el español, en especial en zonas donde viven y trabajan inmigrantes de origen latino. En la industria de la construcción, por ejemplo, los trabajadores latinos designan a los materiales y herramientas por su nombre en inglés, pero deformado. Si se les quisiera dar instrucciones técnicas en un español un poco más elevado, el resultado sería contraproducente puesto que no entenderían cómo operar y mantener las herramientas de trabajo. Forts. på nästa sida 9

Forts. från föregående sida Esto puede apreciarse muy especialmente en el campo de la computación y la tecnología digital. Vocablos como Internet se emplean en español sin intentar siquiera traducirlos. Algunas expresiones de computación incluso han adoptado un término que se castellanizó (por ejemplo clic here se traduce con excesiva libertad por cliquear o clicar). Este segundo problema presenta graves obstáculos al traductor. El tercer problema al que se enfrenta el traductor es la terminología técnica en español. La lengua inglesa, como idioma empleado en los países altamente industrializados como Reino Unido o Estados Unidos, posee un lenguaje técnico con terminologías técnicas precisas y desarrolladas. No sucede así con el español. En los países hispanohablantes, salvo algunas excepciones, la terminología técnica surge de la necesidad: si alguien inventa o fabrica una maquinaria o una herramienta debe acuñar algunos términos técnicos. El usuario final, sin embargo, utiliza esa herramienta o maquinaria sin tomar en cuenta el nombre de cada una de las piezas. Muchos diccionarios técnicos bilingües o plurilingües proporcionan equivalentes, incluso por regiones, pero sin explicar o definir el uso de cada una de sus entradas. Cómo se solucionan estos problemas? Aquí, entonces, es importante la terminología, porque ésta nace de la necesidad de resolver problemas de comprensión, términos especializados y, de forma indirecta, aspectos prácticos de traducción. A través de la terminología el traductor puede resolver cuestiones de tecnicismos, uniformar términos y evitar el empleo de vocablos de otras lenguas que han invadido la nuestra y de alguna manera se castellanizaron. Así, el traductor especializado que actúa como mediador se convierte en un especialista de estos campos. El traductor debe tener conocimientos sobre los recursos terminológicos más adecuados y conocer los principios básicos de esta disciplina para no terminar haciendo una mera traducción de términos como sustituto de la terminología. En resumen, él mismo debe tener una competencia cognitiva de la especialidad y un dominio de los elementos léxicos de esa especialidad como si fuera el especialista. Insänt av Gisela Thunberg 10 SVENSKA Kontaktperson: Bo Widegren 08-583 55 869, tbw@bredband.net Tips på några bra onlinelexikon: http://www.yourdictionary.com/ http://www.ultralingua.net http://www-lexikon.nada.kth.se/skolverket/ lexin.shtml http://justitie.regeringen.se/klarsprak/ pdf/utrikesnamnbok_aug2002.pdf Insänt av Ann-Sofie Hult TYSKA Kontaktperson: Jörg Heinemann +49 40 756683-22, jh@sprachkontor.de Här nedan ger Jürgen Bischoff några exempel på vad han anser vara meningsfulla resp. meningslösa anglicismer i tyska texter. Sinn und Unsinn von Anglizismen Auf deutschsprachigen Internet-Seiten wimmelt es nur so von Foren, auf denen die Entstellung oder seltener Bereicherung der deutschen Sprache durch Fremdwörter im Allgemeinen und Anglizismen im Besonderen diskutiert wird. Auch im Gespräch mit Übersetzer-Kollegen wird dieses Thema immer wieder angeschnitten, wobei öfter wider Anglizismen argumentiert wird denn für. Dabei meine ich, dass wir, zumindest in den Bereichen Informatik, Technik und Wissenschaft, ohne Anglizismen überhaupt nicht mehr auskommen. Selbst die hartnäckigsten Verfechter der deutschen Sprache surfen heute lieber im Internet, als dass sie im weltweiten Netz Wellen reiten. Ob man das am Computer oder am Rechner tut, ist Geschmacksache. Wussten Sie aber, dass Sie sich dabei Profildateien einfangen können? Nicht? Dann nennen wir es eben Cookies aha, jetzt wissen alle, wovon die Rede ist. Auch wünscht sich wohl kaum jemand ein Aufspringfenster (das hört sich irgendwie baufällig und zugig an), während das Pop-up menu zu unserem beruflichen Alltag gehört. Genau darum muss es uns bei der Verwendung von Anglizismen gehen das eindeutige Verständnis dessen, was wir schreiben oder sagen. Wenn sich die E-Mail nun einmal gegen den Netzbrief durchgesetzt hat, warum sollten wir sie dann nicht guten Gewissens verwenden? Von uns Übersetzern wird häufig verlangt, dass die Zeichenzahl im Zieltext die des Quellentextes nicht oder nur geringfügig übersteigt. Auch hier können Anglizismen hilfreich sein. Die Mailbox kommt schließlich mit weniger als einem Drittel der Buchstaben aus als der elektronische Briefkasten, und wer arbeitet schon vom Netz abgekoppelt, wenn es auch offline geht? Anglizismen können also angebracht sein, wenn sie eine Sache konziser, kürzer und eindeutiger ausdrücken, als ihre deutsche Entsprechung, was in technischen Zusammenhängen häufig der Fall ist. In Werbe- und Wirtschaftstexten stößt man hingegen immer öfter auf englische Begriffe, die weder der Lesbarkeit noch dem Verständnis zuträglich sind. So kann ich zum Beispiel nicht verstehen, worin in einem deutschen Text der Mehrwert des Begriffs added value bestehen soll, weshalb immer mehr deutsche Firmen ihren Geschäftsführer mit einem Chief Executive Officer (CEO) ersetzen und warum ein persönliches Treffen zu einem faceto-face-meeting ausarten muss. Selbst im Informatikbereich wird es mir manchmal zuviel, wenn Leute Dokumente forwarden, anstatt sie einfach weiterzuleiten, und sich User schimpfen, wenn sie doch ganz normale Nutzer sind. Letztendlich muss jeder für sich selbst entscheiden, ob die Verwendung von Anglizismen einem deutschen Text zuträglich ist oder ihn unverständlich macht oder gar verunstaltet. Ihre kategorische Verbannung fände ich ebenso falsch wie ihr unzweckmäßiger Gebrauch. Ein sehr umfangreiches Verzeichnis über Anglizismen mit deutschen Entsprechungen findet man auf der Website des Vereins Deutsche Sprache unter der Adresse http://vds-ev.de/denglisch/ anglizismen/index.php. Eine Buchversion dieses Anglizismen-Index ist im IFB-Verlag erschienen. Jürgen Bischoff Du glömmer väl inte släcka ljusen!

Givande ATAkonferens I början av november fick jag äran att representera SFÖ vid ATA-konferensen* i Seattle, Washington min amerikanska home town. När konferensen öppnades på torsdag morgon hälsade ATA:s ordförande Scott Brennan oss välkomna på fler språk än vad jag kan räkna. Antalet deltagare var näst störst någonsin ca 1600 människor från hela världen. Med början med A för Argentina, bad Scott alla dem som hade rest från andra länder att ställa sig upp, med särskilt tack till de deltagare som företrädde sina egna översättarorganisationer; trots att jag hade rest hem från mitt hem i Sverige i augusti fick jag stolt ställa mig upp som SFÖ:s representant. Dessutom skulle jag ju flyga till Stockholm inom några dagar för att delta i en SFÖ-workshop om årsredovisningar (men den historien kommer sedan). Nordic division hade bl a inbjudit gästföreläsaren Lise Mourier från Copenhagen Business School, som talade om finansöverättning med tonvikt på skillnaderna mellan US, UK och IFRS engelska. Programmet bjöd också på gruppöversättning av korta svenska, danska och norska texter en utmaning för deltagare att dela med sig av olika lösningar och att få se hur kollegorna tog itu med problemen. Med ett utbud av ca 175 pedagogiska programval fanns det oftast något som lockade, även om det kanske inte alltid direkt hade med svenska att göra. Emellertid var kanske det mest fascinerande att få vandra förbi de talrika utställningarna bl.a. med besök till Sveriges Wordfinders representanter. Alla CAT-verktyg var också på plats och alla deras finesser presenterades och diskuterades i en serie tech sessions. Vid dagens slut, efter allt spännande, bruset från alla världens språk och alla häftiga intryck, bjöds det på gratis massage i utställningshallen, vilket var en högt uppskattad punkt för dagen. Stort tack till styrelsen som inbjöd mig att vara SFÖ:s (och er!) representant på en spännande och givande konferens. Susan Larsson * American Translators Association 46th Annual Conference Livlina för SFÖ:are i knipa Har du någonsin känt att du har behov av en livlina när du stöter på problem i jobbet? Det finns en sådan inom lika bekvämt räckhåll som datorn: diskussionslistan sfoe_debatt på Yahoogroups. Denna diskussionslista är en medlemsförmån där mycken kunskap, många intressanta diskussioner och många kunniga kolleger att fråga om råd finns samlade på ett och samma ställe sedan snart tre år. Vi är drygt 800 översättare som är medlemmar i SFÖ. Av alla oss är bara 248 med på denna diskussionslista, men jag är säker på att alla skulle ha fördel av att vara med. Här diskuteras bl.a. datorproblem, översättningens villkor i omvärlden, prissättning, avtal som kunder skickar på oss, formuleringsproblem, dagsaktuella händelser, betalningar och fakturering, momsregler ja, kort sagt allt mellan översättarens himmel och jord. Ibland annonseras jobb ut här, ibland varnar någon för skumma kunder och ibland diskuteras SFÖ:s roll. Det förekommer även en hel del termfrågor, vilka jag dock tycker bör ställas på KudoZ på ProZ.com i första hand. Där arkiveras de i en termbank och där kan frågeställaren dela ut poäng som tack för hjälpen till den som gett ett bra svar. Listan är oftast ganska aktiv. Det går inte många dagar per år utan frågor, svar och kommentarer, och ibland hettar det till ordentligt med intensiva diskussioner. På helgerna är det lugnare, men inte alltför sällan kan man ändå få hjälp eller lite moraliskt stöd i stort sett när som helst, vilken som helst av veckans dagar. Listan är på svenska med ett och annat inlägg på norska, danska och engelska. Björn Olofsson, bjorn@tecnita.se, och Per N. Döhler, per@triacom.com är ansvariga för listan. Du kan bli medlem på http:// groups.yahoo.com/group/sfoe_debatt. Här kan du även söka i arkivet efter gamla inlägg. Det går bra att söka med den nya sökfunktionen: ju längre tillbaka man kommer, desto fler inlägg söks igenom i varje sökomgång. Eva Gustavsson SETT & HÖRT Skicka till: Loole Hagberg loole.hagberg@telia.com Artiklar på Internet Läs artikeln om en 65-årig man som har översatt både Strindberg och Astrid Lindgren till kinesiska och som nyligen fick ta emot Nordstjärneordern av kronprinsessan Victoria: http://www.aftonbladet.se/vss/nyheter/story/ 0,2789,703913,00.html Insänt av Terry Williams... Översättarpris Årets Elsa Thulin-pris går till Else Lundgren i Lund. Else Lundgren, född 1919, har översatt ungefär hundra verk från engelska till svenska, däribland Mrs Dalloway av Virginia Woolf (1977) och romaner av nobelpristagarna William Golding, Nadine Gordimer och V. S. Naipaul. Yrkesverksam sedan mitten av 1960-talet drog hon sig tillbaka i mitten av 90-talet efter att under 70- och 80-talen, som Christina Gullin skriver i sin avhandling Översättarens röst, ha varit en av våra mest anlitade översättare av engelskspråkig skönlitteratur på prosa. Motivering Prisnämndens motivering lyder: Det brukar sägas att en författares text är stämd för att ljuda med en viss ton. Gång efter annan under ett långt yrkesliv har årets pristagare, Else Lundgren, tagit sig an erkänt svårspelade instrument och med mjukt dämpad precision och återhållen konstnärlig glöd lyckats framkalla denna ton, rent och till synes utan att vidröra den ljudande kroppen. Elsa Thulins översättarpris utdelas i år för fyrtiofemte gången. Det består av en plakett av Edvin Öhrström och en penningsumma till vilken följande har bidragit: Klas de Vylder, Albert Bonniers Förlag, Norstedts Förlag, Bonnierförlagen, Bokförlaget Forum, Brombergs Förlag, Svensk Biblioteksförening samt Sveriges Författarförbund. Pressmeddelande från Översättarsektionen i Sveriges Författarförbund, 24/10 2005 11

BOKTIPSET Rolli Fölsch, rolli@folsch.se Boktipset - dags igen! Men allra först och främst ett stort tack till alla er som hört av sig via mejl med nyttiga och tänkvärda synpunkter. Kul att det utvidgade boktipsetformatet nu med större repertoar fallit i god jord! Någon undrade varför jag stryker alla böcker medhårs, d.v.s. tycks gilla alla böcker jag läser. Men så är det självfallet inte. Man måste kyssa en förfärlig massa grodor innan man hittar sin prins, var det någon som sa. Och så är det naturligtvis. Men jag finner ingen mening i att ta med böcker som jag tycker att man lika gärna hade kunnat vara förutan. Därför skriver jag blott om godbitarna och dagens första heter Skriv en bok om att skriva av Bente Clod (AlfabetaAnamma). Författaren har hållit skrivarkurser i många år och delar här med sig av sina erfarenheter. Det handlar om både lyrik, prosa och dramatik så spännvidden är det inget fel på. Så den som inte stillat sin skrivarklåda efter att ha petat i den dagliga dosen av textmassa som skall konverteras till annat språk finner här många tips för att komma igång. Tänk så många dolda skrivartalanger det finns inom vårt skrå! Men vad var det nu Georg Brandes sa om H.C. Andersen? Det krävs mod till att ha talang! En som varit modig nog att ge utlopp för sin talang heter Jan Wijk, en affärsman från Helsingborg med hela världen som sitt arbetsfält. Lagom till pensionsåldern har han tagit klivet från affärsman till författare. I sin bok Backgammon berättar han om halvlurendrejaren Charles Thorn som lurats in i en härva av skumraskaffärer och som ruvar på hämnd. Författaren berättar att en tredjedel av boken har verklighetsanknytning vilket naturligtvis gör den desto mer läs- 12 värd. Man undrar ju alltid vilken tredjedel? I alla händelser är det en klart intressant debutbok som lovar mer. Dock kan det vara svårt att få tag på den i den vanliga bokhandeln eftersom den är utgiven på eget förlag. I stället kan man beställa boken på dotterns hemsida www.robild.se. Sista boktipset vänder sig till Beatles-fans. Jag tror att det finns en försvarlig mängd sådana bland oss ordbehandlare. Dock handlar boken i första hand originellt nog inte om gruppens musik utan om deras filmer, journalfilmer och tv-framträdanden. En imponerande historia på över 400 faktaspäckade sidor med massor av bilder och information. Hur författarna Jörg Pieper & Volker Path lyckats dammsuga världen på i stort sett varenda filmruta som gruppen medverkat på är en gåta för mig, men i The Beatles Film & TV Chronicle 1961 1970 (Premium Publishing) kan man exempelvis läsa om den 30 sekunder långa svartvita filmen som togs på London Airport den 31 oktober 1963 då gänget återvände från sitt Sverigebesök! Eller den hela 40 sekunder långa filmen Birth of Zak som togs på Queen Charlotte s Hotel i London den 14 september 1965. Anledningen till den filmen känner varje tvättäkta Beatles-fan naturligtvis till. Ett register med över femhundra uppslagsord avrundar denna kunskapskälla. Och jag avrundar denna tipsrunda med att ånyo välkomna alla med skrivarklåda och synpunkter att höra av sig till Facköversättarens boktipsspalt. Rolli Fölsch... Mycket matnyttigt för datoranvändaren Det finns ju mycket för översättare på nätet. Själv har jag köpt och tittat närmare på Jost Zetzsches The Translator s Tool Box A Computer Primer for Translators och har faktiskt bara gott att säga om den. Här finns det mesta från det elementära till det mer avancerade och massor av vettiga tips som även den som har jobbat i många år med datorstödd översättning kan ha stor nytta av (ja, kanske inte Gunnar Carlsson eller Björn Olofsson, men vi vanliga dödliga). Och för den som i likhet med mig är lite perverst intresserad av sånt här är den ren nöjesläsning. Den som är nyfiken på innehållet hittar en innehållsförteckning och sakregister på www.internationalwriters.com/ toolbox. sample.pdf. Boken kostar 40$ för drygt 250 sidor. Uppdateringar kan man sedan köpa för 15$. Att Jost inte är någon vanlig geschäftmakare bevisas kanske bäst av att han frikostigt, kontinuerligt och gratis! delar med sig av sina erfarenheter i nyhetsbrevet The Tool Kit, som kommer ca 2 gånger i månaden och som varje datorstödd översättare absolut bör skaffa. Jost skickar inte ut äldre nummer (han hänvisar till att det viktigaste så småningom hamnar i nästa utgåva av Tool Box), men jag har med hans tillåtelse gjort en sammanställning som kan hämtas på SFÖ-debatts hemsida (http:/ /groups.yahoo.com/group/sfoe_debatt/) under Files. Själva det s.k. kittet (som det numera tycks heta på svenska) prenumererar man på via www.internationalwriters.com/toolkit. Mats Dannewitz Linder... TNC-term 1.0 TNC Terminologicentrum har gett ut TNC-term, en CD-ROM med en databas över teknikens ord, från egna och andra källor. När Walters Lexikon, i samarbete med TNC, gav ut Termdok för DOS år 1988 var det ett jättesteg för facköversättare. Internet var ännu inte var mans egendom, och hade man Internet var det ändå inte så enkelt att hitta termer. Termdok kom så småningom i en Windows-version, senast 1992, men har sedan dess inte uppdaterats och upplagan har länge varit slutsåld. Även vidareutvecklingen av Windows har sprungit ifrån de gamla Termdok-skivorna, och idag krävs det en hel del micklande med operativsystemet för att de ska fungera. TNC har valt att blåsa nytt liv i Termdok-projektet och har i höst kommit ut med TNC-term 1.0. Skivan innehåller 45 600 termposter med svenska termer och definitioner, samt termmotsvarigheter på upp till nio språk. Innehållet bygger i huvudsak på TNC:s egna under åren sammanställda ordböcker, av vilka Forts. på sidan 14

Kommunicera översättningar AB är ett av branschens ledande översättningsföretag med ca 25 anställda, varav sju lingvister och nio projektledare inhouse. Företaget grundades 1990 och har en bred och växande kundbas, främst inom nordisk tillverkningsindustri. Nu vill vi stärka vår kompetens ytterligare och söker med tillträde snarast en teknisk översättare från tyska och engelska till svenska samt en projektledarvikarie För översättaren är erfarenhet av teknisk översättning tyska svenska ett krav liksom CAT-vana. Arbetsuppgifterna för projektledartjänsten inbegriper hantering av översättningsprojekt av varierande storlek och omfattning. Bägge tjänsterna är förlagda till Göteborgskontoret. Kommunicera eftersträvar jämn könsfördelning på kontoret och därför välkomnar vi i första hand manliga sökande. Skicka din ansökan senast 15/1 2006 per e-post till info@kommunicera.se. Frågor om översättartjänsten besvaras av Maare Ollin på telefon 031-346 15 11 och om projektledartjänsten av Bengt Utterström på telefon 031-346 15 23. 1 Banehagsgatan 1i, plan 3 & 4, 414 51 Göteborg 2 T. 031-346 15 00, F. 031-346 15 10 3 E. info@kommunicera.se 4 www.kommunicera.se Behöver du </h> teknisk kompetens? HYPHENATION hjälper till med: Att exportera och importera texter för översättning i Trados och andra CAT-program Att layoutjustera efter import av översatta texter Att skapa original och utföra layoutkorrektur Att konvertera och hantera filer och bilder www.hyphenation.se info@hyphenation.se Redaktionen ber att få önska GOD JUL & GOTT NYTT ÅR! Månadens tanke: Det är ofta drömmen som har ett värde. 13

Forts. från sidan 12 de flesta facköversättare har en samling i bokhyllan. Med TNC-term i datorn behövs de böckerna inte längre. TNC-term innehåller inte det EUmaterial som fanns i Termdok. Det finns däremot på webbtjänsten Eurodicautom, som inte längre uppdateras och vars tillgänglighet blir allt mera slumpartad. Med tanke på den ojämna kvaliteten hos innehållet i Eurodicautom är saknaden inte enorm, men ibland kan EU-materialet ge viss vägledning mot den slutliga sanningen. Vad som däremot ingår i TNC-term är väl genomtänkta termer från databaser sammanställda av Datatermgruppen, Biotermgruppen, Optiksällskapet och Socialstyrelsen. Programmet installeras utan problem, men när gränssnittet kommer upp ser det ungefär lika grått, tråkigt och ogästvänligt ut som någonsin Termdok och andra sökprogram från Windows barndom. OK, ett gränssnitt behöver inte vara flashigt och upphetsande, men det ska åtminstone vara omedelbart självförklarande, ge svar snabbt och inbjuda till arbete. TNC har valt att bygga programmet kring en inköpt modul för databassökning (från Mogul Technology AB). I sökformuläret skriver man in sitt sökord och klickar på sökknappen/ trycker på Enter. Efter några ögonblick visas en lista över de databaser där ordet har påträffats. Här måste man klicka ytterligare en gång för att komma till själva träfflistan, men till all lycka finns ett inställningsalternativ som innebär att träfflistan visas direkt prydligt strukturerad som ett flikregister med en flik för varje databas. Det går även att ställa in på vilka målspråk hittade termer ska visas, specifikt för varje databas som söktermen har påträffats i. När man väl kommer underfund med inställningsmöjligheterna kan man göra programmet riktigt lättarbetat, trots det avvisande första intrycket. I grundinställningen lägger sig fönstren helt på varandra och måste släckas ner för att man ska komma tillbaka till sökformuläret. Man kan möblera om bland fönstren och anpassa deras storlek och läge, samt permanenta layouten genom att kryssa för Kom ihåg fönsterplacering. Personligen sätter jag mycket högt värde på att kunna söka snabbt och att 14 ha överblick över vad jag gör. Det gick så småningom att uppnå genom att laborera med de frikostiga inställningsmöjligheterna i TNC-term, men jag frågar mig om inte ett webbläsarbaserat gränssnitt (med uteslutande enkelklick) hade varit effektivare. Man hade då kunnat lägga in TNC-term bland favoriter eller snabbknappar och utnyttja programmet parallellt med vanliga webbsökningar. Hjälpfunktionen till sökmaskinen är på engelska men man får förutsätta att användarna av denna produkt läser engelska utan problem. Nå, det centrala i produkten är naturligtvis vad den hittar i sina databaser. Jag satt med ett par översättningar kring järnframställning och maskinbyggnad, gammal hederlig svensk basindustri där TNC:s ordlistor brukar ha mycket att erbjuda. Normalt brukar jag inte använda ordlistor alls när jag arbetar, utan jag söker relevant information på webben (främst via Google) och använder flitigt NE, både för att söka termer och för att verifiera termer jag hittar på annat håll. Jag lär mig allt mera om var det värdefulla materialet finns och jag hittar allt snabbare rätt. Tid är pengar som bekant. Den intressanta frågan var därför: Är TNCterm ett så bra verktyg att det effektiviserar mitt arbete d.v.s. låter mig hitta mina termer snabbare? I korthet kan man säga att det som TNC-term hittar är väl underbyggda och etablerade termer som oftast kan användas utan vidare, men alltför ofta visas i stället skylten Denna sökning gav inget resultat. Faktiskt så ofta att jag tappar lusten. Jag har vant mig vid att ha hela internet som referensmaterial, att söka Julrebus Det gröna sköna avskiljande... brett och flexibelt, men sovra hårt. När jag vänder mig till TNC-term blir det i stället med oro för att jag kommer att tappa tempo genom sökningar som mynnar i intet. Graden av specialisering i TNC-term varierar. På områden inom vilka TNC har gett ut specialordlistor täcks grundbegreppen hyggligt, men det moderna saknas vanligen. Inom två av mina specialområden, frekvensomriktare och rullningslager, där det finns mycket specifik terminologi, hittar jag bara ett fåtal bastermer. Jag kommer säkert att använda TNCterm då och då, men inte som mitt huvudverktyg, så som Termdok en gång var, utan som ett hjälpverktyg för att verifiera bastermer som jag är osäker på, eller för att söka terminologi inom de specifika områden (med äldre och etablerad teknik) där TNC:s ordlistor är erkänt värdefulla. Däremot tror jag att TNC-term blir ett utmärkt verktyg för dem som är nya i översättningsbranschen, som håller på att övergå från litteratur/allmäntext till översättning av facktext eller som helt enkelt inte är vana vid snabb och effektiv webbsökning. Även för teknikjournalister och -skribenter blir TNC-term en trygg väg till korrekt basterminologi. En term från TNC-term sitter som gjuten men irriterande ofta blir det ingen term alls. Ett lätthanterligare gränssnitt, och framför allt ett ordentligt utökat innehåll skulle lyfta produkten. TNC-term kan beställas via www.tnc.se En enanvändarlicens kostar SEK 1200 + moms. Björn Olofsson + NÖFF! Lantgårdens stolthet... Lyckas du lösa denna rebus? Skicka ditt svar till loole.hagberg@telia.com. Första pristagaren får välja mellan en SFÖ-nål eller trisslott.

HUMOR Skickas till: loole.hagberg@telia.com Vårt svenska språk Ingen parkering förbjuden Skylt på bensinmack i Uppsala Vi utför rost och plåtskador billigt Bilverkstad utanför Göteborg Stekt röd tunga På lunchmenyn för en restaurang Seriösa priser I fönster till pizzeria i Visby Sjuk gymnastik Skylt i centrala Lund Jag är sjukdom, kommer morgon Hos frisör i Stockholm Vid köp av klockarmband gratis påsättning Skylt på loppmarknad i Göteborg Jämna pengar underlättar växlingen Lapp i cafeterian på Högskolan i Halmstad Ät fisk bli frisk (Affären stängd p.g.a. sjukdom) Skylt på dörren till mindre affär i Gnesta Posten hämtas då och då, ibland något senare På brevlåda utanför Hotellet i Kittelfjäll Frigående ägg Affisch i ett fönster till en mataffär i Göteborg Para er tre och tre i liftkön. Se upp så inga klädesplagg fastnar i liften. Plakat vid skidliften i Sunne Morgondagen inställd p.g.a. bristande intresse Lapp i Medborgarhusets foajé i Stockholm Priserna gäller endast när gatuköket är öppet Gatukök i Uppsala Idag rabatt på underkläder som avdrages i kassan Skylt i mindre klädbutik All affischering utom affischering om affischering förbjuden förbjuden! Skylt på vägg i Stockholm Insänt av Gisela Thunberg MEDLEMSNYTT Vi är nu sammanlagt 883 medlemmar! Vi önskar följande medlemmar välkomna till SFÖ: INK Sverige AB...Uppsala Språkservice Sverige AB...Malmö Lena Asp...Stockholm Peter Beck...Staffanstorp Ann Brundin...Stockholm Mårten Egberg...Stockholm Annika Flink...Stockholm Ulla Flodin...Stockholm Anders Hällje...Norrtälje Gunborg Jacobsson...Norrköping Ellen Jernström...Stockholm Mia Kjellsdotter Karlsson...Stockholm Anna Sandberg...Stockholm Anne Stefenson...Nyköping Åsa Stolpe...Frankfurt am Main... IN MEMORIAM Norskjals grundare död. Den danske islänningen som skapade Norskjal, det nordiska forumet för översättare, dog i cancer den 25 oktober. En eldsjäl har förlorat den ojämna kampen mot cancern och världen har blivit en varm och hjälpsam människa fattigare. Vi på Norskjal-listan kommer att sakna Lars Andersen och hans proffsiga kunnighet, hans matnyttiga tips och kloka svar. Lars skapade ett unikt nordiskt forum som har blivit en källa till visdom för oss alla. En plats, där vi kan få svar på många av frågorna i vårt dagliga arbete som översättare och där vi får använda varandra som bollplank. Vi vill värna om det som han skapade. Vi är Lars ett stort tack skyldiga för hans insats för det nordiska samarbetet bland översättare. Minnet av Lars kommer vi att ära genom att låta Norskjal leva vidare i hans anda. Våra tankar går till Lars fru, hans två vuxna barn och hans barnbarn, som måste leva i saknad efter denna enastående människa. Låt oss hedra hans minne. Lisbeth Mejer / Björn Olofsson 2006 års första nummer av Facköversättaren kommer ut omkring den 22 februari (manusstopp den 17 januari) I nästa nummer kommer du bl.a. att få läsa Lars Törnquists artikel om olika översättningsverktyg. Säkert får vi också mer information från styrelsen och om den kommande konferensen i Stenungsund. Har du något du tycker vi ska skriva om? Har du något du själv vill förmedla eller skicka in? Vässa pennan och skicka in ditt alster till: loole.hagberg@telia.com. Skriv kort! Max 400 ord per artikel, så får vi säkert plats med den i tidningen! 15

Kalendern: liggande A4, uppslag stående A3. Beställ SFÖ:s nya årskalender! Inom varje yrkeskår är utbildning, fortbildning och vidareutbildning absolut nödvändigt. SFÖ arrangerar med jämna mellanrum föreläsningar och seminarier, med olika För första gången erbjuder SFÖ en årskalender för 2006 för översättare och andra språkintresserade. ämnen som teman. De är oftast mycket välbesökta. Denna månad sponsras av: Ord & Stil AB, Tjurholmsgränd 6, 121 63 Johanneshov Telefon: 08-449 23 90 www.ord-stil.se Måndag Tisdag Onsdag Torsdag Fredag Lördag Söndag Motiven, ett för varje månad, profilerar översättare inom SFÖ som moderna, professionella yrkespersoner i en internationell och teknologisk miljö. SFÖ Sveriges Facköversättarförening Schwedischer Fackübersetzerverband www.sfoe.se SFÖ:s kalender är en utmärkt julklapp eller gåva till kunder och kollegor. Sätt din stämpel på baksidan och skicka den som ett tack eller för att göra dig påmind. I ett helt år! 9 8 7 6 Februari 2006 5 1 2 3 4 6 7 8 9 10 11 13 14 15 16 17 18 20 21 22 23 24 25 27 28 Inom SFÖ har vi en levande yrkeskodex Månadens slogan: Unser lebendiger Berufskodex ist typisch für SFÖ översatt till: tyska 5 12 19 26 I tabellen nedan ser du priserna för upp till 10 kalendrar. Max 10 kalendrar kan skickas per paket. Fyll i blanketten och faxa den till SFÖ:s kansli: 0431-769 90, eller mejla din beställning till info@sfoe.se. Betalning görs samtidigt till SFÖ:s postgiro 63 02 66-5. Antal kalendrar/paket 1 2 3 4 5 10 Pris (inkl. moms) 25 50 75 100 125 250 Porto/Frakt (inkl. moms) 20 30 40 40 40 60 Summa att betala 45 80 115 140 165 310 Härmed beställes Företag... Namn... Adress... 16 Leveransadress... (om annat än ovanstående) Postadress...