Färgelanda kommun. Detaljbudget 2016 och Verksamhetsplan Detaljbudget per sektor Version 2b

Färgelanda kommun Detaljbudget 2016 och Verksamhetsplan 2017-2018 Detaljbudget per sektor 2016-2018 Version 2b

INNEHÅLLSFÖRTECKNING (ej UPPdaterad) Vision 3 Övergripande mål och Prioriterade Inriktningar 4 Ekonomiska förutsättningar 11 Driftsbudget 12 Kommunfullmäktige 15 Kommunstyrelse och Stab och ledning 18 Sektor Barnomsorg och Utbildning 26 Sektor Omsorg 38 Sektor Kultur och Fritid 56 Sektor Samhällsbyggnad 63 Investeringsbudget 76 2

Vision, mål och inriktning för utveckling av Färgelanda kommun 2016-2018 Vision FÄRGELANDA - EN ATTRAKTIV KOMMUN ATT BO OCH LEVA I Den politiska ledningen i Färgelanda kommun vill utveckla Färgelanda och vårt program syftar till befolkningsutveckling och en långsiktigt hållbar tillväxt. Vår ambition är att verka för att ge medborgarna största möjliga inflytande i Färgelandas politik. Färgelanda kommuns vision är som en ledstjärna, hur vi vill att medborgaren i framtiden ska se sin kommun, de leds av sex övergripande mål: VÅRA BARN OCH UNGDOMAR VÅR FRAMTID VÅRD OCH OMSORG EFTER BEHOV FRAMTIDSANDA I FÄRGELANDA FÖRETAGANDE OCH TILLVÄXT VÄGAR OCH KOMMUNIKATIONER ORDNING OCH REDA I EKONOMIN Färgelanda kommun leds av målstyrning. Det innebär att Kommunfullmäktige fastställer de övergripande målen samt delar ut ekonomiska ramar för sektorerna i kommunens samtliga verksamheter. De övergripande målen bygger på Färgelanda kommuns vision och tanken att sträva efter demokrati, delaktighet och öppenhet. 3

ÖVERGRIPANDE MÅL: VÅRA BARN OCH UNGDOMAR VÅR FRAMTID Våra barn är vår framtid. Det lönar sig att satsa på barnen. Vi skall erbjuda en förstklassig förskola och skola där barnen kan utvecklas utifrån vars och ens förutsättningar. Ryggraden i skolan är den pedagogiska personalen och därför skall de ges möjligheter att möta eleverna och ges det stöd de behöver för sin utveckling. Vi vill minska antalet barn i förskolegrupperna och vi kommer att se över vilka resurser som behövs. Även en anpassning av den situation som råder idag på arbetsmarknaden är viktig då många jobbar både nätter och helger. Framtidens skola skall vi bygga tillsammans och därför bjuder vi in föräldrar och elever till en arbetsgrupp för att diskutera hur en bra och hållbar skola skall se ut i framtiden. Barnens bästa och god kvalitet skall vara ledstjärnan i detta arbete. Kultur och fritid är en viktig del av våra barn och ungdomars uppväxt. Vi vill satsa extra resurser på föreningslivet för att få till stånd en idrotts- och kulturskola som skall erbjuda en mångfald av aktiviteter. Vi arbetar för att en konstgräsplan anläggs i kommunen och i kommunens regi. Ett barn- och ungdomsvänligt Färgelanda är gott för alla som bor här och lockar barnfamiljer till vår kommun. Prioritererad inriktning: Minskade elevgrupper inom skola och förskola Se över framtida lokalbehov och underhållet av befintliga lokaler Större flexibilitet inom barnomsorgen gällande öppettider som t ex nattdagis, helgdagis m.m. Kultur- och idrottsskola, satsning på föreningslivet Arbetsgrupp för framtidens skolor i Färgelanda, med föräldra- och elevrepresentation 4

ÖVERGRIPANDE MÅL: VÅRD OCH OMSORG EFTER BEHOV Det skall vara ett nöje att äta! God vällagad mat, direkt från kommunens egna kök, kommer vi i politiska ledningen fortsatt arbeta för. Den äldre befolkningen beräknas att öka fram till år 2020. Det innebär ett ökat behov av vård och omsorg samt anpassade boenden. Ett bostadsförsörjningsprogram skall ge oss klarhet i vilka boendeformer som behövs. Enligt vår mening utgör personalen grunden för all verksamheten. De måste få goda förutsättningarna när det gäller löner, arbetstider, arbetsmiljöer och kompetensutveckling. Vi kommer att kämpa för heltid som en rättighet och deltid som en möjlighet för alla kommunens anställda. Vi står också för valfrihet genom förenklad biståndsbedömning, där den enskilde skall ges möjlighet att själv välja att byta en insats mot en annan. Prioritererad inriktning: Personalen är nyckel till kvalitet och alla kommunens anställda skall erbjudas heltider och en god arbetsmiljö Större valfrihet för vårdtagaren att välja insats utifrån önskemål Maten skall fortsatt lagas i våra egna kök. Unga med särskilda behov skall, utan hinder, kunna delta i samhällslivet Makar där en bedöms ha behov av särskilt boende, ska få bo tillsammans. 5

ÖVERGRIPANDE MÅL: FRAMTIDSANDA I FÄRGELANDA Bostadspolitiken har en avgörande betydelse för hur Färgelanda skall utvecklas. Därför kommer vi att verka för att ett bostadsförsörjningsprogram fastställs i kommunfullmäktige under mandatperioden. Vi skall veta vad och vem vi bygger för. Det är kommuninnevånarnas behov i olika livsskeden som skall styra färdriktningen först därefter kan vi ta ställning till vem som blir den bäste byggherren. Prioritererad inriktning: Förbättra miljön i våra samhällen t ex genom att grönytor sköts och att blommor planteras ut. Vi skall medverka till en bostadspolitik som garanterar prisvärda boenden i livets olika skeden; temaboende på landsbygden, förstagångsbostad för våra ungdomar och service- anpassat boende för våra äldre Öka andelen av närproducerad ekologisk mat i de offentliga köken. 6

ÖVERGRIPANDE MÅL: FÖRETAGANDE OCH TILLVÄXT Fler arbetstillfällen är ett måste. Skall vi bli attraktivare för näringslivet måste regelverket för vad som gäller vid nyetableringar och för växande företag göras tydliga och kvalitetssäkras. De satsningar som görs skall på ett tydligt sätt beskriva hur de förväntas att utveckla kommunen. Det skall vara lika villkor för alla. Speciella insatser skall riktas mot ungt företagande. Besöksnäringen har stora möjligheter att utvecklas ytterligare. Ett ökat samarbete mellan näringens aktörer är en förutsättning för att skapa bra produkter och attraktiva besöksmiljöer. Jobba för ökad samverkan mellan olika aktörer för att starta upp ett forum för människor att få arbete. Vi vill anställa en näringslivsutvecklare och inrätta ett näringslivsråd bestående av representanter från näringslivet och kommunen. Prioritererad inriktning: Klara och tydliga regler vid etableringar Satsa på entreprenörskap och kvinnligt företagande Ett utvecklat samarbete mellan olika företagare och branscher 7

ÖVERGRIPANDE MÅL: VÄGAR OCH KOMMUNIKATIONER Ett modernt framtidssamhälle kräver en bra infrastruktur. Ju mera tillgängliga vi blir desto bättre förutsättningar för tillväxt och kommunikation. Genom högklassiga uppkopplingsmöjligheter tror vi att vi kan locka fler att bli kommuninnevånare, speciellt de som kan arbeta ett par dagar i veckan hemifrån. Våra vägar till och från Färgelanda ska förbättras stegvis. Vi vill i ett första läge söka dialog med Trafikverket Kollektivtrafiken måste förbättras så att det blir möjligt med tätare turen inom kommunen, både dagar och kvällar. Prioritererad inriktning: Etappvis utbyggnad av gång- och cykelvägar i kommunen Bra internet-uppkopplingar i hela kommunen Genomlysning av kollektivtrafiken inom kommunen 8

ÖVERGRIPANDE MÅL: ORDNING OCH REDA I EKONOMIN Vi skall arbeta för en långsiktigt stark ekonomi. Det innebär att vi måste våga göra investeringar som vi tror på och som kommer att löna sig i framtiden. Det är vårt ansvar och en självklarhet att vi skall klara de finansiellt beslutade målen. Vi ser redan idag att det är nödvändigt att samarbeta med andra kommuner, omkring olika lösningar, för att klara framtidens välfärd. Vi är mycket positiva till samarbete med våra grannkommuner och kommer att vara drivande i detta arbete framöver. En stabil ekonomi är nödvändig för att få reformutrymme, bättre möjligheter att utveckla kommunen och nå uppsatta mål. Prioritererad inriktning: Kommunens finansiella mål ska uppfyllas Samarbete är nyckeln till kvalitet och ekonomi i balans Strategiska investeringar 9

EKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGAR, MÅL OCH KOMMUNBIDRAG Finansiella mål För planperioden 2016-2018 har tre finansiella mål fastställts i budgetarbetet. För att klara balanskravet samt uppnå en långsiktigt sund ekonomi ska resultatet uppgå till minst 1,5-2,5 procent av totala skatteintäkter och statsbidrag. För att uppnå en hög betalningsberedskap ska likviditeten överstiga 100 procent. För att ha en tillräcklig stabilitet och förmåga att motstå förluster är målsättningen att soliditeten på lång sikt ska uppgå till minst 40 procent. KOMMUNBIDRAG (ramar) per SEKTOR 2016-2018 Nedanstående tabell redovisar kommunbidragen i Verksamhetsplan och budget för 2016-2018 2016 2017 2018 Kommunfullmäktige 3 061 3 152 3 250 Kommunstyrelse och Stab 32 570 32 048 33 041 Sektor Barnomsorg och Utbildning 146 463 150 857 155 534 Sektor Omsorg 117 039 120 550 124 287 Sektor Kultur och Fritid 12 554 13 930 13 331 Sektor Samhällsbyggnad 27 739 28 571 29 457 Utrymme för Lönerevision 6 000 6 400 6 600 Finansiering 2 500 2 500 2 500 Summa Kommunbidrag till verksamheterna 347 926 357 009 368 000 Kommentarer och uppdrag till verksamheten (Från Övergripande VP) Justering av sektorerna kommunbidrag som en konsekvens av organisatoriska förändringar har skett inom totalramen Sektorerna ska öka produktiviteten med 0,4 procent. Det ska ske med bibehållen volym och minskad resursanvändningen av övriga kostnader med 1 procent, dvs ej egen personal Sektorerna får i uppdrag att ta fram en mätplan, innehållande prestationsvolymer och indikatorer för resursanvändning och kvalitet Sektorerna ska presentera kostnads- och kvalitetsjämförelser med likvärdiga kommuner 10

Anvisningar Verksamheterna skall, utifrån KFs Övergripande verksamhetsplan för 2016-2018 och planeringsförutsättningarna, utforma detaljbudget både för drift och investeringar. Inrapporteringen skall innehålla fördelning av sektorsram till respektive verksamhetsområde samt åtgärder och konsekvenser som tilldelad ram (inklusive effektiviseringskrav) får för respektive sektor. Verksamhetsbeskrivning per sektorsnivå och enhetsnivå. Volymmått per verksamhetsområde/verksamhet inom respektive sektor. Övergripande mål och prioriterade inriktningar från KFs Övergripande verksamhetsplan har från den politiska majoriteten i KS kompletterats med Förväntat resultat och en tidplan för när det förväntade resultatet beräknas vara uppnått. Förvaltningen och Sektorerna ska redovisa planerade aktiviter och åtgärder för att bidra till det förväntade resultatet. Förslag till Resultat-/Effektmål ska utarbetas per sektor och kommer färdigställas av kommunens ledningsgrupp i samråd med politiken. Materialet sammanställs till en detaljbudget för kommunstyrelsen. Tidplan: 3 juni ER, dialog angående de politiska förslagen till mål och ramar 17 juni KF, beslut Övergripande mål, Prioriterad inriktning, totalram och ram per sektor samt investeringutrymme. 25 augusti - KLG genomgång av aktiviter, effektmål och konsekvenser av ramar i ÖVP 2 september - ER genomgång av aktiviter, effektmål och konsekvenser av ramar i ÖVP 16 september - ER förslag till detaljbudget per sektor / verksamhetsområde. 14 oktober - ER Politikens förslag till detaljbudget per sektor / verksamhetsområde. 28 Oktober KS beslut detaljbudget (preliminärt) 11

DETALJBUDGET PER SEKTOR Sektor: Kommunfullmäktiges Verksamhet Förvaltning/Sektor 2014 Utfall 2015 2016 2017 2018 Kommunfullmäktige 2 910 3 342 3 061 3 152 3 250 Kommunfullmäktiges ram har endast justerats med hänsyn till kostnadsökningar. Verksamhetsområden Verksamhetsområde 2015 2016 2017 2018 Kommunfullmäktige 1 161 1 261 1 298 1 338 Kommunrevision 449 444 457 471 Överförmyndare 862 875 901 929 Nämnder, styrelser, val och partistöd 870 481 496 512 Totalt 3 342 3 061 3 152 3 250 Verksamhetsbeskrivning för tidigare - och bokslutsberedning överförs till Kommunstyrelsens verksamhet. ANALYS av KONSEKVENSER (och RISKER) av BUDGETRAM Inga verksamhetsmässiga konsekvenser, då ramen är oförändrad. 12

Sektor: Kommunstyrelsen och Kommunkontor Förvaltning/Sektor 2014 Utfall 2015 2016 2017 2018 Kommunstyrelse och Stab 19 940 32 468 32 570 32 048 33 041 Kommunstyrelsen och kommunkontorets ram ökats med 350 tkr för ökade driftskostnader som en effekt av fiberanslutningar enligt tidigare beslut. Ramen har minskat med 130 tkr för skolskjutsadministration vilken har överförts till Barnomsorg och Utbildning. Kommunkontoret ska etablera en Näringslivsfunktion inom befintlig ram, denna ram 737 tkr är flyttad till Sektor Samhällsbyggnad. Dessutom flyttas ansvar för administrationen för plan och bygg 210 tkr till Sektor Samhällsbyggnad. Inför 2016 har Kommunstyrelsens stab ökats med 350 tkr för att hantera oförutsedda händelser. Verksamhets område 2015 2016 2017 2018 Kommunstyrelse 3 728 4 438 3 072 3 167 Kommunchef 9 148 7 385 7 607 7 842 Ekonomikontor 5 834 5 858 6 034 6 221 Personalkontor 4 763 4 783 4 926 5 079 Administrativa avdeln. 2 283 3 440 3 543 3 653 Folkhälsoenheten 435 437 450 464 IT & Kommunikation 6 277 6 229 6 416 6 615 Totalt 32 468 32 570 32 048 33 041 Verksamhetsbeskrivning Inom sektorn flyttas ansvaret för växel/ vaktmästeri från IT och kommungemensamt till administrativa avdelningen. Dessutom flyttas en utav stabspersonalen från kommunchef till administrativa avdelningen. ANALYS av KONSEKVENSER (och RISKER) av BUDGETRAM Inga verksamhetsmässiga konsekvenser, då ramen är oförändrad. INVESTERINGSBEHOV under perioden 2016-2018 Den detaljerade investeringsplanen för 2016-2018 beslutas separat. Förslag Endast ersättningsinvesteringar enligt grundram. 13

Sektor: Barnomsorg och Utbildning 2014 Utfall 2015 2016 2017 2018 Förvaltning/Sektor Barnomsorg och Utbildning 130 522 144 716 146 463 150 857 155 534 Ramen för Barnomsorg och Utbildning ökas med 1 500 tkr för att kunna erbjuda barnomsorg utanför nuvarande öppettider. Ramen har justerats med resterande effekt av kostnadssänkningen för skolskjutsar. Ramen har utökats med 2 000 tkr från Migrationsverkets etableringsersättning, avser i första hand grundskola och barnomsorg. Verksamhets område 2015 2016 2017 2018 Barnomsorg 21 197 23 320 23 505 24 233 Grundskola 58 868 60 059 60 316 62 186 Gymnasiet 33 355 33 212 34 208 35 269 Ledning 8 600 8 342 8 592 8 859 Skolskjuts 7 720 5 170 5 325 5 490 Vuxenutbildning 3 360 3 062 3 154 3 252 Måltid & Lokalvård 139 0 0 0 Utomkommunal verksamhet fskåk 9 11 474 13 298 13 697 14 122 Totalt 144 714 146 463 148 797 153 410 Verksamhetsbeskrivning Förskola inkl. pedagogisk omsorg Verksamhet för barn 1-5 år i fyra förskolor i norr och syd samt två förskolor i Färgelanda tätort. Vi har 258 antal barn och 48 personal i verksamheten. Det finns också två fristående förskolor och en pedagogisk omsorg i kommunen. Fritidshem Verksamhet utanför skoltid för grundskoleelever 6-12 år. Samtliga F-6 skolor organiserar denna verksamhet. Vi har 209 antal elever och 10 personal i verksamheten. Det finns också fritidshem på de båda fristående F-6 skolorna. Grundskola Kommunen är huvudman för tre F-6 skolor: Valboskolan, Bruksskolan och Högsäter samt en 7-9 skola på Valboskolan. Vi har 678 antal elever och 62 antal personal i verksamheten. Det finns också två fristående F-6 skolor i kommunen. Grundsärskola På Valboskolan finns grundsärskola år 1-9, både grundsär och träningsskola. Vi har 15 antal elever och 7 personal i verksamheten. Elevhälsa I kommunen har vi: två centralt placerade specialpedagoger och en på Valboskolan 7-9, en kurator och två skolsköterskor. Socialpedagog är anställd och kopplad till särskild undervisningsgrupp. Rekrytering av skolläkare och skolpsykolog pågår, beräknas vara klart under september. 14

Gymnasium Merparten av kommunens gymnasieelever går genom avtal på Uddevalla gymnasieskola, men ett antal går också på andra utbildningsorter. Vuxenutbildningen Vuxenutbildningen organiserar i kommunen Svenska för invandrare och vuxengymnasiekurser via distansutbildning. Man köper också in olika utbildningar inom grundläggande vuxenutbildning, lärlingsutbildning och yrkesvux. Måltid och lokalvård Enheten har övergripande ansvar för måltidsrutiner och matsedlar i kommunen samt all köksverksamhet på kommunens grundskolor från augusti-15. Lokalvården för skolor, omsorgsenheter och kommunhus organiseras inom enheten. Skolskjuts En skolskjutshandläggare arbetar 50 % med att organisera grundverksamheten och hantera avvikande önskemål och behov.. Kommunen har tecknat nytt avtal från HT-15. VOLYMER Enhet 2013 2014 2015 2016 2017 2018 Förskola barn 245 241 251 255 Pedagogisk omsorg barn 10 9 10 10 Fritidshem barn 217 213 210 205 F-klass elev 54 53 56 56 Grundskola elev 558 572 565 566 Grundsär elev 11 11 15 15 Totalt fsk gr egen vht 1 095 1 098 1 107 1 107 Gymnasiet elev 281 264 255 245 Gymnasiesär elev 12 10 10 10 Totalt gymn 293 274 265 255 Förskola annan anordnare barn 36 44 50 50 Pedagogisk omsorg annan anordnare barn 11 11 9 11 Vårdnadsbidrag barn 8 8 10 10 Fritidshem annan anordnare barn 35 53 53 76 F-klass annan anordnare elev 20 20 20 18 Grundskola annan anordnare elev 39 56 67 90 Totalt annan anordnare 148 190 209 255 Barnomsorg och Utbildning Vuxenutbildning kursdelt. 175 225 200 200 Måltider dagsportioner? 655 678 692 682 Lokalvård m2? Skolskjuts elev 282 297 Totalt vux, skolskjuts, Städ, måltid 15

UPPDRAG OCH KONSEKVENSER Införa fruktmellanmål i skolan, istället för helt mellanmål Medborgare: Inte tillgodose önskemål från vårdnadshavare/motionärer Medarbetare: Trötta elever i slutet av långa skoldagar Ekonomi: besparing på helt mellanmål 405 tkr eller enbart frukt 90 tkr Utveckling: Föräldraansvar att tillgodose individuella behov Vakanshållning av vaktmästare Valboskolan Inga omedelbara konsekvenser men arbeten i lokalerna kommer att ta längre tid. Personal ersätts bara av vikarie vid absolut behov Medborgare: Sämre kvalitet på undervisningen och därför sämre måluppfyllelse Medarbetare: Merarbete för personal i verksamheterna som bidrar till rekryteringssvårigheter Ekonomi: sämre måluppfyllelse som ger framtida ökade kostnader Utveckling: Lägre elevresultat och mindre stöd till barns och elevers lärande, trygghet och säkerhet. Kompetenshöjande insatser lägre kostnader och ansökan statliga bidrag Medborgare: Ingen omedelbar konsekvens Medarbetare: mer arbetstid för att ansöka om och redovisa bidrag och dess effekter/resultat, försvårar rekrytering och tid till utveckling av verksamheten Ekonomi: budgetbesparing men personalkostnad Utveckling: kan ge möjligheter att uppfylla verksamhetsmål kring läsutveckling/måluppfyllelse samt mindre barn och elevgrupper via statliga bidrag. Korta tidsperspektiv och sämre långsiktighet. Samordning av verksamheterna grundsärskolan 1-6 och 7-9 under en rektor, planen är genomförande under HT-15. Medborgare: Underlättar för vårdnadshavare/elever när eleverna har samma personalgrupp och rektor genom hela skoltiden Medarbetare: fler möjligheter till samordning, bättre möjligheter till riktad kompetensutveckling Ekonomi: ev. besparing genom samordningsmöjligheter Utveckling: Högre måluppfyllelse för eleverna Utreda effekter av att Lägga ner pedagogisk omsorg i Högsäter och Humlan i Järbo till förmån för två nya avdelningar i Högsäter Medborgare: Ingen effekt då det inte finns kö till pedagogisk omsorg och Järbo friskola och Högsäters förskola kan erbjuda förskola Medarbetare: Underlättar samordning, och rekrytering till en större enhet med fler avdelningar Ekonomi: större underlag ger samordningsvinster och flexiblare organisation samt lägre kostnader för måltid och lokalvård. Humlans lokal är inte kommunägd. Utveckling: Underlättar positiv utveckling då kompetenshöjande insatser är lättare att genomföra. Fler medarbetare ger större gemensam kompetens. Utredning av ytterligare neddragning av antal personal i verksamheterna. Eventuell neddragning får ej påverka möjligheten att erhålla statsbidrag. Medborgare: Kvalitetssänkning genom sämre möjligheter till individanpassning och individuellt stöd. Tryggheten att lämna till och vistas i skolmiljön kan påverkas negativt. Medarbetare: Sämre arbetsmiljö då uppgifter måste delas av färre, svårigheter att rekrytera, upplevelse av att inte räcka till förstärks. 16

Ekonomi: Lägre kostnader i nuläget, men kan komma att kosta mer på sikt ur ett socioekonomiskt perspektiv. Kostnader för särskilt stöd kan komma att öka. Utveckling: Påverkar elevernas måluppfyllelse negativt, färre möjligheter till stöd till individen. Färre medarbetare ger mindre gemensam kompetens. Kvalitetssänkning. Målsättning att öka andelen ekologisk mat kvarstår Medborgare: Stöd för sunda livsval Medarbetare: Ekonomi: Ökad kostnad på livsmedel med 10% för att ha möjlighet att köpa in ekologiska råvaror. Utveckling: Livsmedelsavtal vi har idag bygger inte på andel ekologiska varor utan på etisk upphandling där man i har sett på livsmedlets kvalitet och djuromsorg. 3% höjning är en mer relevant siffra. Övergripande Våra låga resultat, särskilt pojkar år 4 till 9 innebär stora behov av kompetent personal mindre undervisningsgrupper och specialpedagogisk kompetens, vilket är svårt att genomföra utan tillgång till ytterligare resurser och framförallt med besparingskrav. Det totala elevantalet inom grundskolan beräknas öka med drygt 20 elever. Ökningen sker inom IKE verksamhet, medan elevantalet i den kommunala verksamheten bedöms vara oförändrat pga ökad inflyttning till kommunen. Barn och utbildnings verksamheter har behov av större del av Migrationsverkets bidrag till kommunen för kostnader för Svenska för invandrare (SFI), svenska som andraspråk, modersmål, studiehandledning, tolktjänster, utökad elevhälsa inkl. skolhälsovård och kartläggning. Det innebär också fler elever i våra grupper samt IKE-kostnader för elever som placeras i annan kommun där vi faktureras skolgångskostnader. Löneutvecklingen för pedagogisk personal ökar. Vid rekrytering blir lönekostnaderna högre än tidigare och de ökar med bristen på tillgång till behöriga, legitimerade lärare och förskollärare. Om vi ska kunna rekrytera kommer personalkostnaderna att stadigt öka. Det innebär också att lönerevisionen bör sats på lärare, förskollärare, fritidspedagoger och skolledare för att behålla den goda nivå på behörighet som vi nu har. INVESTERINGSBEHOV under perioden 2016-2018 Den detaljerade investeringsplanen för 2016-2018 beslutas separat. Förslag Valboskolans utbyggnad Två avdelningar förskola i Högsäter Förskola på obekväm arbetstid IKT enligt plan Utomhusmiljö inkl utbyte av skadade lekredskap Lokalförsörjningsplanens renoveringar av fastigheterna 17

Sektor: Omsorg Förvaltning/Sektor 2014 Utfall 2015 2016 2017 2018 Omsorg 113 864 114 568 117 039 120 550 124 287 Sektor Omsorgs ram har endast justerats med hänsyn till kostnadsökningar. Ramen har utökats med 4 000 tkr samtidigt som 2 000 tkr av etableringsersättning överför till sektor Barnomsorg och utbildning. Verksamhets område 2015 2016 Omsorgs- och utvecklingskontor 17 214 17 519 Äldreomsorg 55 325 55 630 Individ & Familjeomsorg 23 653 23 653 Enheten för Stöd & Service 18 237 18 237 Integrationsenhet 139 0 Totalt 114 568 115 039 Tillskott i ram, ej fördelat inom sektorn/20151015 2 000 2017 2018 Verksamhetsbeskrivning Sektor Omsorg ansvarar för att främja kommuninvånarnas ekonomiska och sociala trygghet, jämlikhet i levnadsvillkor och aktivt deltagande i samhällslivet. Sektor Omsorg har tre huvudsakliga lagrum att förhålla sig till; Socialtjänstlagen(SoL), Lagen om särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) samt Hälso- och sjukvårdslagen(hsl). Verksamheten bygger på frivillighetens grund men under vissa förutsättningar kan även vård- och behandlingsinsatser ske med tvång. Verksamheten planeras och styrs av sektorns ledningsgrupp som består av socialchef, resultatenhetschefer inom äldreomsorgen, chef för individ- och familjeomsorgen, chef för enheten för stöd och service, boendechef på Dalio, medicinskt ansvarig sjuksköterska, sektorns ekonom samt utvecklingsledare. Omsorgskontoret På omsorgskontoret arbetar avgiftshandläggare, anhörigstödjare, handläggare för bostadsanpassning, medicinskt ansvarig sjuksköterska, två biståndshandläggare, bemanningsassistent för äldreomsorgen som har till uppgift att rekrytera personal till äldreomsorgen och utvecklingsledare som arbetar med utredningsuppdrag för sektorn. Individ- och familjeomsorg Verksamheten ansvarar för att främja människors ekonomiska och sociala trygghet, jämlikhet i levnadsvillkor och aktivt deltagande i samhällslivet. Socialtjänstlagen reglerar kommunens skyldighet att hjälpa invånarna i kommunen. Kommunen har det yttersta ansvaret för att de som bor i kommunen får det stöd och den hjälp som de behöver. Huvudprincipen är att utifrån den enskildes behov ge hjälp till självhjälp. Grundläggande principer för arbetet är helhetssyn och den enskildes delaktighet och ansvar. De olika stöd-, vård- och behandlingsinsatser som förmedlas syftar alla till att stärka förmågan till förändring och oberoende. Verksamheten bygger på frivillighet, men under vissa omständigheter kan även vård- och behandlingsinsatser ske med tvång. Individ- och familjeomsorgen(ifo) arbetar med myndighetsutövning. Verksamheten är indelad i en enhet för vuxna och en enhet för barn och ungdomar. Personalen arbetar med att utreda behov av insatser utifrån ansökningar och anmälningar samt fattar beslut om insatser. Kommunen ingår i samarbete gällande gemensam socialjour som leds av Uddevalla kommun. Inom enheten arbetar även familjebehandlare och behandlingsassistent, som dels verkställer beslut om insatser som socialsekreterarna fattat beslut om och dels utför 18

icke biståndsbedömda insatser så som samtal med föräldrar och deltagande i föräldragrupper inom primärvårdens barn- och mödrahälsovård. Integrationsenheten På integrationskontoret arbetar en flyktingsamordnare och en assistent. Kommunens ansvar är att anordna SFI (svenska för invandrare) och samhällsorientering för vuxna, hjälpa till med boendefrågor och försörjning i de fall den enskilde inte är berättigad till etableringsersättning eller i avvaktan på att den ska komma igång. Vidare ansvarar kommunen för skola, barnomsorg samt fritidsaktiviteter för barnen. Enheten har även ansvar för kontakter och samordning med de verksamheter som inte ligger inom kommunens ansvarsområde och för kontakter med övriga berörda aktörer. Kommunen har ett avtal med Migrationsverket om mottagande av ensamkommande barn. Kommunen tillhandahåller boende på Dalio i Högsäter samt i utslusslägenheter som hyrs av Valbohem och är belägna i kommunen. Enheten för stöd och service Enheten för stöd och service består av kommunens socialpsykiatri och den verksamhet som lyder under LSS, lagen om stöd och service till vissa människor med funktionsnedsättning. Kommunen ansvarar för de sociala insatser som personer med psykisk funktionsnedsättning behöver för att klara sin dagliga livsföring. Ansvaret innefattar även att hjälpinsatser samordnas och att olika aktörer kring brukaren samverkar. Verksamheten tillhandahåller boende och boendestöd, sysselsättning/ fritid, habilitering och rehabilitering samt daglig sysselsättning enligt Socialtjänstlagen(SoL). Lagen om särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) är en rättighetslag. Kommunen har två olika bostäder med särskild service, en gruppbostad och en servicebostad enligt LSS. Servicebostaden är under utveckling för att även kunna ta emot personer med psykiskt funktionsnedsättning som behöver tät kontakt med personal i sitt boende. Verksamheten tillhandahåller daglig verksamhet enligt LSS. Gällande assistansärenden är kommunen utförare men det finns även brukare som valt privata utförare. Beslut om ledsagare, kontaktperson och förlängd barnomsorg verkställs i verksamheten. Övriga insatser såsom korttidsplatser, boende för barn och ungdomar som studerar på annan ort verkställs genom köp av annan utförare. Äldreomsorg Äldreomsorgen utför insatser inom hemtjänst, hemsjukvård (sjuksköterskor, arbetsterapeuter och sjukgymnaster), daglig verksamhet för personer med demenssjukdom och icke demenssjukdom, särskilt boende samt demensboende. Sektorn har anställd personal som arbetar i köken på äldreboendena och levererar måltider till brukarna på de särskilda boendena samt i hemtjänsten. Hemtjänstpersonalen utgår från två grupper, en stationerad på Solgården och en på Håvestensgården. Hemsjukvårdens sjuksköterskor och rehabpersonal ansvarar för och utför hälso- och sjukvård på kommunens särskilda boenden samt för brukare i ordinärt boende. Sjuksköterskans uppgift är att verkställa och säkerställa delegerade vårdinsatser från läkare och följa de metoder som kommunen bestämt. Kommunen är med i Närsjukvårdsprojektet när det gäller medborgare över 65 år och utanför kontorstid. Sjukgymnaster och arbetsterapeuter ser till att nödvändiga hjälpmedel finns och att brukarna får professionella bedömningar, erforderlig träning och rehabilitering utifrån individuellt perspektiv. Daglig verksamhet för personer med demenssjukdom finns i Håvestensgårdens lokaler och för personer som inte har demenssjukdom finns verksamheten i Lillågårdens lokaler. Särskilt boende finns på Lillågården och Solgården och demensboende finns på Solgården och Håvestensgården. Kommunen tillhandahåller även korttidsplatser enligt SoL och de finns på samtliga tre särskilda boenden, men i störst utsträckning på Lillågården. I lokalerna på Solgården och Lillågården inryms även trygghetslägenheter. På varje särskilt boende finns det ett tillagningskök som levererar måltider till brukarna i huset. I köket på Solgården tillagas även de portioner som levereras till personer som bor i ordinärt boende. 19

VOLYMER Enhet 2013 2014 2015 2016 2017 2018 Belagda SÄ boplatser platser 73 78 80 82 Måltider dagsportion 141 135 Trygghetslägenhet lägenhet 17 17 17 17 Hemsjukvård brukare 176 167 175 183 Hemtjänst Tim 31 515 27 479 32 000 32 000 Äldreomsorg Daglig verksamhet brukare 10 12 12 15 Personlig assistans brukare 3 0 0 1 SFB (LASS) brukare 3 3 3 3 Social psykiatri brukare 18 20 20 16 Gymnasieboende ungdom insats 8 8 9 9 Boende vuxen/l LSS brukare 10 10 10 14 Enheten för stöd och service Personer personer 63 51 i.u. i.u Hushåll hushåll 19 21 i.u i.u. Integration Ensamkommande barn Antal barn 19 19 50* 55* Ensamkommande Institutionsplacering Unga placeringar 8 8 5 8 Familjehemsplacering placeringar 18 19 22 27 Utbetalt ek bistånd/ månad hushåll 39 65 41 89 Intuitionsplacering Vuxen dygn 1 069 724 726 675 Individ och Familjeomsorgen from 2015 redovisas totalt antal ensamkommande barn i kommunen ANALYS av KONSEKVENSER (och RISKER) av BUDGETRAM Personal ersätts bara av vikarie vid absoluta behov Medborgare: Svårare att tillgodose vårdtagarnas behov, sämre service Medarbetare: Högre arbetsbelastning för personal inom verksamhet, risk för högre sjukfrånvaro Ekonomi: minskade kostnader ca 400tkr Utveckling: Svårigheter att rekrytera personal, sämre måluppfyllelse som kan ge framtida ökade kostnader Vakanshållning av befintliga tjänster Medborgare: Svårare att tillgodose vårdtagarnas behov, sämre service Medarbetare: Högre arbetsbelastning för personal inom allverksamhet, risk för ökad sjukfrånvaro Ekonomi: minskade kostnader 500tkr Utveckling: Sämre måluppfyllelse som ger framtida kan ge ökade kostnader Utreda möjligheten att samordna köken på Håvestensgården 1,0årsarbetare Medborgare: Minskad kvalitet för boende, då maten inte lagas i alla tillagningskök 20

Medarbetare: Till viss del förändrade arbetsuppgifter, ökade arbetsbelastning Ekonomi: Minskade kostnader 450tkr Utveckling: Det prioriterade målet Maten skall fortsatt lagas i våra egna kök kan inte uppnås fullt ut. Uppsägning och omförhandling av externa hyreskontakter Medborgare: Inga konsekvenser Medarbetare: Inga konsekvenser Ekonomi: Minskade kostnader, som är svårberäknat Utveckling: Positivt, hyreskontrakten anpassade till verksamhetens behov Stänga dagverksamhet för dementa Medborgare: Förkortar tiden personen kan bo hemma innan särskilt boende blir aktuellt Medarbetare: Ingen skillnad Ekonomi: minskade kostnader ca400tkr Utveckling: Högre belastning för anhöriga Omfördela personalresurser inom Individ och familjeomsorgen Medborgare: Minskad service inom förebyggande verksamheten Medarbetare: Förändrade arbetesuppgifter Ekonomi: Bibehållen kostnad trots volymökningen inom handläggning Utveckling: Mindre resurser till utveckling av förebyggande insatserna Översyn av hyressättning för hyresgästerna på Håvestensgården Medborgare: Högre boendekostnader för hyresgästerna Medarbetare: Inga konsekvenser Ekonomi: Svårt att förutse, hur de ökade el kostnader ska fördelas och vilket utrymme hyresgästerna har Utveckling: Personer med behov av särskilt boende tackar nej pga. hyreskostnader är för höga INVESTERINGSBEHOV under perioden 2016-2018 Den detaljerade investeringsplanen för 2016-2018 beslutas separat. Förslag Reinvesteringar enligt budget, inga övriga inversteringar planeras. 21

Sektor: Kultur och Fritid Förvaltning/Sektor 2014 Utfall 2015 2016 2017 2018 Kultur och Fritid 13 506 12 049 12 554 12 930 13 331 Ramen för Kultur och fritid har ökats med 450 tkr för att täcka ökade föreningsbidrag. Verksamhets område 2015 2016 2017 2018 Bibliotek & Kultur 4 107 4 125 4 249 4 380 Medborgarkontor & Turism 2 007 1 984 2 043 2 107 Musikskolan 1 891 1 958 2 017 2 079 Fritid 3 378 3 824 3 475 3 583 Ledning Kultur & Fritid 667 663 683 704 Totalt 12 050 12 554 12 467 12 853 Ej justerad Verksamhetsbeskrivning Kultur- och fritidssektorn har som uppdrag att bedriva och tillhandahålla följande verksamheter. Kultur Kulturverksamheten tillhandahåller ett programutbud för barn och vuxna. Ansvar för utställningsverksamheten i Centrumhusets konsthall. Samverkar med Barn och utbildningssektorn inom ramen för arbetet med Skapande skola. Verksamheten placerad i Centrumhuset. Bibliotek Biblioteket är en öppen verksamhet som utöver böcker tillhandahåller olika typer av media. Genomför uppsökande och utåtriktad verksamhet. Verksamheten placerad i Centrumhuset. Medborgarkontor & Turism Medborgarkontoret har en vägledande funktion med ansvarar för offentlig service, färdtjänst och parkeringstillstånd. MBK är ombud för Västtrafik. Färgelanda kommun är delägare i Dalslands Turist AB bl.a. för den externa marknadsföringen. Deltar även i projekt kopplat till Dalslands Turist AB. Turistbyråverksamhet i kommunen på helårsbasis. Verksamheten placerad i Centrumhuset. Fritid Föreningsstöd ger ekonomiskt stöd till föreningsdrivna verksamheter. Stöd till studieförbund omfattar bidrag till studiecirkelverksamhet. Simskolan med ca 200 elever bedrivs under sommaren vid badplatserna Sandviken, Stigen och Ragnerud. Verksamheten samverkar med integrationen. Fritidsgården erbjuder en aktiv och meningsfull fritid för ungdomar 13-19 år. Arrangerar lovaktiviteter och temakvällar. Verksamheten placerad i Allhem Färgelanda. Musikskolan Musikskolan erbjuder undervisning från åk 2 till och med gymnasiet. Deltar aktivt i Färgelanda kulturliv genom utåtriktad verksamhet. Samverkar med grundskolan, friskolor, föreningar och företag. Delar lokaler med Fritidsgården i Allhem Färgelanda 22

men undervisar även på skolenheterna. VOLYMER Verksamhet Enhet 2013 2014 2015 2016 2017 2018 Bibliotek & Kultur boklån 6.0 4.6 Simskola deltagare 217 231 215 210 210 210 Fritidsgård besökare 25 35 35 35 35 35 Aktivitetsbidrag deltagare 27 811 48 900 48 900 48 900 48 900 Musikskola deltagare 214 203 190 200 200 200 Mbk & Turism Kultur och Fritid besökare? Mätning genomförs och sammanställs årligen i december månad. ANALYS av KONSEKVENSER (och RISKER) av BUDGETRAM Minskningen med 1% på övriga kostnader handlar om färre tjänsterum i Centrumhuset, mindre annonsering, minskad extern fortbildning och allmän återhållsamhet vad gäller anslag för administration. Medborgare: Nuvarande budgetram möjliggör att bedriva sektorns verksamheter enligt uppsatta mål, dock innebär ramen en nedre gräns för bibehållen kvalitet gentemot brukaren. Medarbetare: Den minskade fortbildningen kompenseras med ökad intern utbildning och fortbildning inom ramen för befintliga nätverk. Arbetssituationen är fortsatt utsatt i Centrumhuset varför översyn av öppettider, väktaravtal och framtagna policys behöver prioriteras. Omförhandling av hyresavtalet gällande nyttjanderätten av f.d. tidningsrummet bör göras i det preventiva arbetet för god arbetsmiljö i Centrumhuset. Ekonomi: Som en konsekvens av övergången mellan 2014 och 2015 år bidragsregler för föreningsbidrag har 2016 års bidragsbudget ökats med 450 tkr. Utveckling: Med ökad extern och intern samverkan och bibehållen fokus på brukaren kommer sektorn att hävda sig väl mot tidigare verksamhetsår. Fokus kan med fördel vara de utvecklingsmöjligheter vi ser i och med den ökade efterfrågan om samarbete från föreningar och näringsliv. Utåtriktad verksamhet i form av en årlig återkommande föreningsdag samt en idrottsgala är nya inslag som förnärvarande diskuteras. Behov finns för verksamhetsanpassade lokaler för Fritidsgården och Musikskolan vilket skulle bidra till kvalitetshöjning för brukarna. Alternativa lokaler innebär även förbättrad arbetsmiljö för personalen. INVESTERINGSBEHOV under perioden 2016-2018 Den detaljerade investeringsplanen för 2016-2018 beslutas separat. Förslag 2016 Analys och projektering 25 tkr - verksamhetsflytt Fritidsgården och Musikskolan. 2017 Planeringsarbete 25 tkr - verksamhetsflytt Fritidsgården och Musikskolan. 2018 Genomförande 300 tkr - verksamhetsflytt Fritidsgården och Musikskolan. 23

Sektor: Samhällsbyggnad Förvaltning/Sektor 2014 Utfall 2015 2016 2017 2018 Samhällsbyggnad 41 100 27 265 27 739 28 571 29 457 Ramen för Samhällsbyggnad har minskat med 732 tkr på grund av att det tillfälliga bidraget till Färgelanda Vatten AB utgår. Sektorns ram har utökats med 200 tkr för näringslivsinsatser, bland annat Färgelandadagar, som genomförs under 2016. Verksamhets område 2015 2016 2017 2018 Teknik & Arbetsmarknad 10606 10 620 10 939 11 278 Plan & Bygg 2 435 2 661 2 741 2 826 Renhållning 885 582 599 618 Räddningstjänst 9 616 9 212 9 488 9 782 Mark & exploatering 3 723 4 664 4 803 4 952 Totalt 27 265 27 739 28 571 29 457 Verksamhetsbeskrivning Organisationskiss, Sektor samhällsbyggnad Sektor Samhällsbyggnad består av följande enheter: Plan och bygg Enheten arbetar i huvudsak med myndighetsutövningsfrågor såsom bygglovsprövningar, strandskyddsprövningar, trafikfrågor samt bedriver tillsynsarbete för ovårdade tomter 24

mm. Teknik och arbetsmarknad Enheten ansvarar för att förvalta och sköta kommunens byggnader och lokaler, grönyteskötsel, skogsförvaltning samt arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Mark och exploatering. Inom enheten för mark och exploatering hanteras alla frågor berörande markförvaltning, näringslivsfrågor, säkerhetsfrågor, kart/gis-frågor samt agerar som beställare mot kommunala hel- och samägda bolag och kommunalförbund. Enheten ansvarar även för renhållningen i kommunen. VOLYMER Verksamhet Enhet 2013 2014 2015 2016 2017 2018 Plan och Bygg Antal invånare 6554 6520 6510 6500 6500 6500 Mark o Exploatering Kr/inv Renhållning abonnemang 2 373 2 370 2 375 2 375 Renhållning tömningar 44 809 51 547 48 178 48 178 Räddningstjänst kr/inv 1 231 1462 1 484 1 527 Kostnad totalförsvar och samhällsskydd kr/inv 56 43 Fastigheter m2 31 033 31 033 31 033 31 233 Förråd o gatuverksamhet timmar 10 758 10 999 10 878 10 878 Arbetsmarknadsenheten sysselsatta OSA 7 7 7 7 ANALYS av KONSEKVENSER (och RISKER) av BUDGETRAM Förvaltningen har utfört tekniska justeringar med avseende på överföringar av budgeterade medel från den administrativa enheten och KS/Staben till sektor samhällsbyggnad. Detta på grund av att en halvtidstjänst flyttats från den administrativa enheten till sektor samhällsbyggnad samt för att finansiera den nya tjänsten som näringslivssamordnare. Detta innebär att ramen har utökats med ca 320 000 kr i förhållande till den ram som beslutades på KF i juni. Justeringar har även gjorts inom sektorn för att möta kostnader och intäkter under rätt organisatoriska tillhörighet. Bland annat har renhållningen nollbudgeterats då denna verksamhet skall vara självfinansierad. Bidraget till Färgelanda vatten har flyttats till huvudenheten Mark- och exploatering. Det kan komma att krävas ytterligare tekniska justeringar för att matcha rätt kostnadspost med rätt organisatorisk tillhörighet. Genom att effektivisera arbetet inom sektorn bedömer vi att kostnaden för den utökade säkerhetssamordnartjänsten (utökning från 50 % till 100%) ryms inom sektorns egna ram. Utökad tjänst som säkerhetssamordnare Medborgare: Ökad trygghet vid en situation med en extra ordinär händelse. Medarbetare: Stöd vid det säkerhetsrelaterade arbetet. Ökad trygghet vid krissituationer. Stöd vid lokalförsörjningsfrågor. Ekonomi: Förebyggande arbete både vad gäller det säkerhetsrelaterade arbetet och på lokalstrategisk nivå bidrar till en tryggare ekonomi för hela förvaltningen då överraskningar kan undvikas i större utsträckning. Ökade personalkostnader. Utveckling: - Känd krisledningsorganisation. Frigörande av tidsutrymme för fastighetsförvaltaren. Effektivt lokalutnyttjande. 25

Sektorn har även utökats med en 100 % tjänst som näringslivssamordnare. Finansieringen för personalkostnaden är säkerställd inom nuvarande ram och medel har tillförts för olika insatser. Ny tjänst som näringslivssamordnare Medborgare: Kan i förlängningen generera fler arbetstillfällen och ett mer levande samhälle. Medarbetare: Näringslivsfrågorna hanteras av samordnaren. Ekonomi: Fler välmående företag kan generera skatteintäkter till kommunen. Ökade personalkostnader. Ramöverskridande vad gäller kostnader för event mm (tex Färgelandadagarna). Utveckling: - Ökat företagande, fler arbetstillfällen, ökat bostadsbyggande, ökade skatteintäkter. Genom att Plan- och byggenheten utökas med ytterligare en bygglovshandläggare avser enheten hinna med fler arbetsuppgifter såsom inventering av tillgängligheten i allmänna lokaler och tillsyn av ovårdade tomter. Enheten kommer dessutom frigöra tid för arbete med fysisk planering. En risk är att arbetet med fysisk planering inte hinner initieras förrän andra halvåret av 2016 och konsekvensen av det skulle innebära att arbetet inte skulle generera de kostnader som är avsatt i budet. Utökning av personal med en bygglovshandläggare Medborgare: Ökat bostadsbyggande då tid frigörs till fysisk planering, renare samhällen då vi kan bedriva tillsyn i en mer utökad omfattning. Mer tillgänglighetsanpassade allmänna utrymmen. Medarbetare: Möjlighet att utföra de arbetsuppgifter som är lagstadgade. Mindre stress. Ekonomi: En stor del av verksamheten är självfinansierad. Eventuellt ökade personalkostnader men i gengäld lägre övriga kostnader då mer arbete utförs av egen personal. Utveckling: - Ökat bostadsbyggande, tillgänglighetsanpassade lokaler, renare/säkrare samhällen. Teknik o arbetsmarknad Medborgare: Särskilda satsningar för målgruppen arbetslösa ungdomar mellan 18-24 våren 2016. Fortsatt arbete med feriepraktik för ungdomar som slutar grundskolan, i samma utsträckning. Medarbetare: För klara uppdragen som verksamheten utför, kommer omstrukturering att ske på personalsidan, ingen neddragning av personal. Ekonomi: Inga kända förändringar. Utveckling: - Genom praktikplaster kunna möta ett större rekryteringsbehov de närmaste åren. I övrigt är budgetramen oförändrad i förhållande till föregående år. Då trycket är mycket högt på sektorn i form av uppdrag, lagstadgat arbete, direktkontakter med allmänheten mm har det varit problematiskt att få tid till att utföra de efterfrågade arbetsuppgifterna som förväntas bli utförda inom sektorn. I takt med att vi ökar personalstyrkan och genomför effektiviseringsåtgärder hoppas vi på att öka produktionen inom sektorn. 26

INVESTERINGSBEHOV under perioden 2016-2018 Den detaljerade investeringsplanen för 2016-2018 beslutas separat. Förslag Fortsatt upprustning av kommunala badplatser. Se investeringsplan. Asfaltering vid soptippen. Se investeringsplan. Energieffektiviseringar Etapp 2. Se investeringsplan. Anpassning av lokaler för kommunkontorets medarbetare. Kostnad okänd. Upprustning av tätorterna. Kostnad okänd. Nya detaljplanerade områden. Kostnad okänd Genomförande av Dyrtorps industriplan. Justerad investeringsram för Industriplan Högalid, 2 900 tkr. Specificerad kostnadsberäkning kommer under oktober månad. Genomförandet genererar högre kostnad för genomförandet än det som är budgeterat för närvarande. 27

INVESTERINGAR FÖR PERIODEN 2016-2018 Kommunens investeringsutrymme uppgår till 20 mnkr per år, exklusive investeringsbehovet i kommunens bolag. Den detaljerade investeringsplanen för 2016-2018 beslutas separat. Förvaltningens grundramar för ersättningsinvesteringar uppgår till 4 090 tkr. Dessa kan komma att förändras när sk komponentavskrivning införs. Det innebär att vissa åtgärder som tidigare har hanterats som driftkostnader kommer fortsättningsvis att i stället vara investeringar. Effekterna av förändringen har inte beräknats i nuläget. Pågående investeringsprojekt beräknas att förbruka 9 650 tkr under 2016. För 2016finns behov av nya investeringar och större ersättningsinvestering på totalt 665 tkr. Det är fortsatt upprustning av kommunala badplatser, ersättning av ommunförrådets traktor, asfaltering vid soptippen samt maskiner för lokalvård i skolan. Lokalförsörjningsplanen visar på behov av ombyggnation av lokaler vid Valboskolan och en utbyggnad av Högsäters förskola. Behoven är i dagsläget inte kostnadsberäknade. Kostnaden för införandet av IKT-planen i skolan har ökat med 45 tkr till 245 tkr per år under 2016 och 2017. Beslutade Investeringar Infrastruktur o Fastighetsinvesteringar Sektor URSPR BESLUT ACK UTF TOM 2014 PLAN 2015 PLAN 2016 PLAN 2017 PLAN 2018 Cykelväg Stigen -Färgelanda Samhällsbyggn 4 000 847 0 2 500 4 153 Bredbandsutbyggnad Samhällsbyggn 9 000 5 129 1 700 1 600 571 Industriplan Högalid Samhällsbyggn 500 45 455 2 500 Energieffektiviseringar Etapp1+2 Samhällsbyggn 14 000 6 587 4 563 2 850 IT-utrustning gemensamma system,vk Samhällsbyggn 800 250 0 550 IKT-plan BoU 800 0 400 200 200 SUMMA Beslutade pågående projekt tom 2015 39 760 14 478 15 483 9 650 5 474 2 500 Nya Investeringar2016 Maskiner Lokalvård BoU 35 Ersättning Traktor CentralFörråd Samhällsbyggn 400 Upprustning badplatser Stigen/Sandv Samhällsbyggn 200 200 Asfaltering Soptippen Samhällsbyggn 30 Förskola Högsäter Utbyggnad Samhällsbyggn? Valboskolan Utbyggnad Samhällsbyggn? SUMMA Nya Investeringar 0 665 200 0 SUMMA Riktade Investeringar 39 760 15 483 10 315 5 674 2 500 2016 Grundramar Ersättningsinvesteringar 0 4 090 4 090 4 090 4 090 TOTALT BESLUTAT och PLAN 19 573 14 405 9 764 6 590 TOTALT BESLUTAT INVESTERINGSUTRYMME I ÖVP/ KF 20 000 20 000 20 000 28