Karolinska Institutet Institutionen för neurovetenskap Huvudets anatomi 2018-10-01 Peter Århem
HUVUDETS ANATOMI Detta är ett självstuderingskompendium. Syftet är att du med hjälp av detta kompendium, en lärobok samt ett kranium skall få en grundläggande kunskap om huvudets osteologi, leder, muskler och kärl. För att kontrollera att du täckt in alla erforderliga strukturer finns en checklista över de strukturer du skall känna till efter genomgånget parti. Frågorna har ett facit som du finner längst bak i kompendiet. Kraniet Skallen kan indelas i neurokraniet och viscerokraniet. 1. Vilka ben hör till neurokraniet och vilka hör till viscerokraniet? 2. Vilka av dessa ben är opariga? Markera på Figur 1-4 de olika benen. Peka också ut dem på kraniet. Vidare finns det i mellanörat 3 par hörselben. 3. Vad heter de? Neurokraniets övre del formar hjärnskålhålans tak. Hjärnskålhålans botten kan indelas i 3 etager. 4. Vad heter dessa? 5. Vilka ben utgörs respektive etage huvudsakligen av? Tänk efter vilka hjärndelar som vilat mot de olika etagen. Benen i neurokraniet är förbundna med varandra genom s.k. sömmar eller suturer. De tre viktigaste är sutura coronalis, sutura sagittalis och sutura lambdoidea. Markera dem på Figur 5. När benen anläggs har dessa fogar inte utvecklats till fullo, utan mellan benplattorna finns springor utfyllda av bindväv samt vid hörnen även större öppningar som tillsluts med bindväv. Dessa öppningar i kraniet kallas fontaneller, och tillslutes vanligtvis under de första barnaåren. Markera dem på Figur 6. 2
Figur 1: Skallen sedd framifrån Figur 2: Skallen sedd från sidan 3 Peter Århem
Figur 3: Skallen sedd underifrån Figur 4: Hjärnskålhålans botten Peter Århem 4
Figur 5: Suturer Os occipitale Figur 6: Fontaneller Neurokraniet Nackbenet bildar den större delen av bakre hjärnskålsgropen. Centralt finner vi foramen magnum som är den öppning i skallbasen i vilken medulla oblongatas nedersta del är belägen. Genom den laterala delen löper en kanal för den tolfte hjärnnerven, canalis hypoglossus. Identifiera denna! 5
Os occipitalis har på insidan fåror för tre stora venösa bildningar. 6. Vad heter dessa? Os parietale Detta ben bildar en stor del av hjärnskålhålans tak. Även i detta ben finns reliefer för en stor venös bildning. 7. Vilken? Os frontale Inom pannbenet finns en bihåla. 8. Vad heter den? Mellan de bägge orbitorna finns ett mellanrum för ett annat ben. 9. Vad heter detta? Os sphenoidale Detta ben består av fyra delar. Från den centrala delen utgår tre par vingar. Två av dem syns på Figur 7, ala major och ala minor. Den tredje syns på Figur 8, processus pterygoideus. Markera dessa på figurerna. Inom den centrala delen finns en bihåla. 10. Vad heter denna? Vidare finns här ett utrymme för hypofysen. 11. Vad heter detta utrymme, samt hela den omgivande bildningen? Studera den anatomiska närheten mellan hypofysgropen och bihålan. I ala majors basala del finns tre viktiga hål på var sida (Figur 7). Längst anteriort och om man betraktar ala major bakifrån syns en kort kanal. 12. Vad heter denna? Något posteriort och lateralt om detta finns ett ovalt hål. 13. Vad heter detta? Betrakta detta hål både från ovan- och undersidan. Ala minor genomsätts dessutom av ett viktigt hål genom vilket den andra hjärnnerven går (Figur 7). 14. Vad heter detta? Om man tittar bakifrån och framifrån ser man att ala major och minor skiljs av en öppning (se Figur 8). 15. Vad heter denna? 6
Benämn de markerade benstrukturena och öppningarna i Figur 7 och Figur 8. Figur 7: Skallbasen med os sphenoidale sett uppifrån Figur 8: Os sphenoidale sett framifrån Peter Århem 7
Os ethmoidale Silbenet bildar en stor del av näshålans väggar och ligger inklämd mellan de två ögonhålorna och finns markerad i Figur10. Den översta delen, lamina cribrosa, har gett namn åt hela benet och omfattar en mängd hål som släpper igenom små fina nerver. 16. Vad heter dessa? Os ethmoidales sidodelar innehåller ett flertal små rum. 17. Vad bildar dessa? Två näsmusslor bildas av os ethmoidale. 18. Vilka? Benämn de markerade strukturerna (håligheter till vänster, ben och delar av ben till höger) i Figur 10. Figur 10: Frontalsnitt av orbita och cavitas nasi. Peter Århem 8
Os temporale Os temporale innehåller mellanörat och innerörat. 19. Vad heter den yttre hörselgången? Klippbenet, pars petrosa (petrus = klippa), är en del av temporalbenet och kan liknas vid en tresidig pyramid med spetsen, apex, mot os sphenoidale och basen lateralt. I pars petrosa finns två större benkanaler, en för n. facialis och en för a. carotis interna. Facialis-kanalen börjar vid öppningen av meatus acusticus internus och mynnar i foramen stylomastoideum på den undre ytan. Carotiskanalen startar på den undre ytan och går ut ur pars petrosa vid den främre ytan av spetsen. Identifiera dessa kanaler på temporalbensmodell och kranier. Studera kanalernas relation till cavum tympani. I Figur 11 syns os temporale från den laterala sidan. 20. Namnge de markerade strukturena och identifiera dem på era kranier. I Figur 12 ses skallbasen uppifrån. Foramen jugulare är markerad. 21. Vilka strukturer mynnar där? 9
Figur 11: Kranium med os temporale Figur 12. Skallbasen med os temporale sedd uppifrån Peter Århem 10
Maxilla Detta ben består av en central del, varifrån fyra utskott utgår: processus frontalis mot os frontale, processus zygomaticus mot okbågen, processus alveolaris med sina alveoli dentales för överkäkens tänder, och processus palatinus. 22. Hur många alveoli dentales har maxilla hos en vuxen? Om man tar bort väggen på den främre ytan av maxilla blottar man ett hålrum. 23. Vilket? Mandibula Benet består av två delar, corpus mandibulae och ramus mandibulae. Dessa är vinklade (120-130 grader) och vinkeln kallas angulus mandibulae. Benämn de markerade strukturerna i Figur 13. Figur 13: Mandibula Os lacrimale Detta ben finns i orbitan och avbildas i Figur 15. 11
Os palatinum Detta ben kan liknas vid bokstaven L och utgör bakre delan av hårda gommen. Markera hårda gommens ben i Figur 14. Figur 14: Hårda gommen sedd underifrån Os hyoideum Detta ben ledar inte mot något annat ben utan är upphängt i muskler. Os zygomaticum Os zygomaticum är ett fyrkantigt ben som bildar okbågen Os nasale Detta ben finns avbildat på Figur 15. Vomer Detta ben kallas också plogbenet och utgör del i nässkiljeväggen. Finns markerad i Figur 10. Concha nasalis inf. Detta ben är till skillnad från concha nasalis sup. och med. ett eget ben. Finns avbildat i Figur 10. 12
Orbitan Ögonhålan, orbita, kan betraktas som en fyrsidig pyramid med basen anteriort och spetsen posteriort. Orbitan omfattar följande åtta ben: Os frontale, Os sphenoidale Os ethmoidale Os lacrimale Os nasale Maxilla Os zygomaticum Markera benen på Figur 15. Markera även canalis opticus och fissura orbitalis sup. Palpera på dig själv ögonhålsöppningen, och identifiera de ingående benen. Figur 15: Höger orbita sedd framifrån Peter Århem 13
Cavum nasi Cavum nasis begränsningar är följande: Tak Os nasale Os frontale Os ethmoidale Os sphenoidale Golv Maxilla Os palatinum Med. vägg Os ethmoidale Vomer Lat. vägg Maxilla Os ethmoidale (concha nasalis sup. + media) Concha nasalis inf. Os palatinum Ange i Figur 16 och 17 de markerade strukturerna. 14
Figur 16: Näshålans mediala vägg Figur 17: Näshålans laterala vägg Peter Århem 15
Mimisk muskulatur Huvudets muskulatur Mimisk muskulatur kallas grupp muskler i ansiktet som reglerar mimiken. Till skillnad från de flesta andra viljemässigt stytrda muskler fäster de inte på ben utan i bindväv i huden. De har stor psyko-social betydelse. Samtliga innerveras av N. facialis (N. VII), Nedan nämns de viktigaste och deras funktion. Muskel M. epicranius med galea aponeurotica Funktion Rynkar huden i pannan samt på hjässan. Höjer ögonbrynen. M. orbicularis oris Kniper ihop. Putar. M. orbicularis oculi Blinkning. Kniper ihop. M. buccinator Stadgar kinden. Hindrar maten att samlas lateralt i munnen. Ange i Figur 18 de markerade musklerna. Figur 18: Mimisk muskulatur 16
Tuggmuskulatur Peter Århem Tuggmuskler är en grupp muskler viktiga för tuggfunktionen. Samtliga innerveras av N. trigeminus (n.mandibularis). Andra muskler inblandade i tuggandet är de supra- och infrahyoidala musklerna, som fungerar som underkäkssänkare. Nedan nämns de viktigaste tuggmusklerna och deras funktion. Muskel Funktion M. masseter Höjer underkäken. M. temporalis Höjer och retraherar underkäken. M. pterygoideus lat. Dubbelsidig kontraktion: Protrusion av underkäken. Enkelsidig kontraktion: Underkäken förs åt motsatta sidan. M. pterygoideus med. Höjer underkäken. Ange i Figur 19 och 20 de markerade musklerna Visceral muskulatur Tungmuskulatur Svalgmuskulatur Tungans yttre muskler Tungans inre muskler Konstriktormuskler Svalghöjande muskler 17
Figur 19. Tuggmuskler Figur 20. Tuggmuskler på höger sida av huvudet. Mandibula nedflyttad och vänstra halvan borttagen. Peter Århem 18
Artärer Huvudets kärl Huvudet försörjs intra- och extrakraniellt med arteriellt blod av a carotis interna och externa och av a. vertebralis. Extrakraniellt försörjs huvudet väsentligen av a. carotis externas grenverk. Största grenarna är a. facialis, a. maxillaris och a. temporalis superficialis.. Ett undantag från regeln att huvudet försörjs extrakraniellt av a. carotis externas grenverk är a. ophtalmica, som avgår som första gren från a. carotis interna, efter det att denna passerat canalis caroticus. Ange i Figur 21 de markerade artärerna Figur 21: Huvudets artärer Peter Århem 19
Vener Huvudets extrakraniella venösa avflöde sker via v. jugularis interna och v. jugularis externa. Ansiktet dräneras genom v. facialis och v. retromandibularis, som i sin tur dräneras av v. jugularis interna. Andra extrakraniella vener är v. occipitalis och v. temporalis supeerficialis. Huvudets intrakraniella venösa system speglar inte det arteriella som i andra delar av kroppen. I stället dräneras blodet via ett kanal- och bassängsystem mellan durans två blad, sinus durae matris. Dessa kanaler ger avtryck på skallen insida (se Figur 2). Sinus durae matris får blod från vv. cerebri, vv. diploicae (vener mellan lamina externa och interna av skallbenet) och vv. emissarie (vener som utgör direkt förbindelse mellan kalottens extra- och intrakraniella vener) och tömmer sig i vena jugularis interna i foramen jugularis via sinus sigmoideum. I huvudet finns rikligt med förbindelser mellan extra- och intrakraniella vener. Då venerna är klafflösa har detta stor klinisk betydelse. Inom ansiktsregionen har dessa förbindelser givit upphov till begreppet ansiktets farliga triangel (egentligen en rektangel), omfattande näsa och överläpp. Ange i Figur 22 de markerade venerna Figur 21: Huvudets vener 20
Peter Århem Kranialnerver Kranialnerverna är de 12 par nerver som utgår från storhjärnan (telencephalon och diencephalon) och hjärnstammen (mesencephalon, pons och medulla oblongata). De omfattar i olika kombinationer sensoriska och motoriska fibrer. De motoriska tillhör antingen de somatomotoriska eller det autonoma nervsystemet. Nedan anges vilka hål i skallbasen och vilka ben som kranialnerverna passerar. Vidare anges om nerverna innehåller sensoriska (S), somatomotoriska (M) eller autonoma (A) fibrer. Nerv Öppningar(ben) Funktion I N. olfactorius Lamina cribrosa (os ethmoidale) S II N. opticus Canalis opticus (os sphenoidale) S III N. oculomotorius Fissura orbicularis sup (os sphenoidale) M + A IV N. trochlearis Fissura orbicularis sup (os sphenoidale) M V N. trigeminus V:1 N. ophtalmicus Fissura orbicularis sup (os sphenoidale) S V:2 N. maxillaris Fissura orbicularis sup (os sphenoidale) S V:3 N. mandibularis Fissura orbicularis sup (os sphenoidale) S + M VI N. abducens Fissura orbicularis sup (os sphenoidale) M VII N. facialis Meatus acusticus int. (os temporale) M + S + A VIII N. vestibulecochlearis Meatus acusticus int. (os temporale) S IX N. glossopharyngeus Foramen jugulare (os temporale/occipital) M + S + A X N. vagus Foramen jugulare (os temporale/occipital) M + S + A XI N. accessories Foramen jugulare (os temporale/occipital) M XII N. hypoglossus Canalis hypoglossi (os occipital) M 24. Nämn fyra rent motoriska och tre rent sensoriska kranialnerver. Huvudets lymfatiska organ Hit räknas den lymfatiska svalgringen, den s k Waldeyers ring. Till denna hör tonsilla palatina, tonsilla lingualis och tonsilla pharyngea. Dessa lymfkörtelstationer som tar emot lymfa från huvudets olika regioner. Kännedom om dessa och deras dränageområden är av stor betydelse, framför allt vid undersökningar av spridningsvägar för cancer och infektioner inom denna region. 21
Checklista Ben Neurokraniet Sutura coronalis, sagittalis et lambdoidea Fonticulus anterior et posterior Os occipitale Foramen magnum Foramen jugulare Sulcus sinus sigmoidei Canalis hypoglossi Os parietale Os frontale Sinus frontalis Os sphenoidale Sinus sphenoidalis Sella turcica Ala major et minor Processus pterygoideus Foramen rotundum Foramen ovale Fissura orbitalis superior Canalis opticus Os ethmoidale Lamina cribrosa Sinus ethmoidalis Concha nasalis sup. et med. Os temporale Pars petrosa Meatus acusticus int. et ext. Canalis caroticus Foramen jugulare Processus styloideus Visceralkraniet Maxilla Sinus maxillaris Alveoli dentales 22
Os palatinum Os zygomaticum Os nasale Os lacrimale Concha nasalis inf. Vomer Mandibula Corpus mandibulae Ramus mandibulae Alveoli dentales Foramen mandibulae Os hyoideum Öronhålan Malleus Incus Stapes Näshålan Choanae Septum nasi Meatus nasi sup., media. et inf. Canalis nasolacrimalis Muskulatur, mimisk M. epicranius M. buccinator M. orbicularis oris et oculi Muskulatur, tugg- M. masseter M. temporalis M. pterygoideus lat. et med. Kärl, artärer A. carotis externa: A. facialis A. maxillaris A. temporalis superficialis 23
A. occipitalis A. carotis interna Kärl, vener V. jugularis interna V. jugularis externa V. facialis V. retromandibularis Vv emissarie Vv. diploicae Kärl, sinus durae matris Sinus sigmoideus Sinus sagittalis sup. 24
Facit 1. Neurokraniet: os occipitale, os sphenoidale, os ethmoidale, os frontale, os temporale, os parietale Visceralkraniet: mandibula, maxilla, os palatinum, os zygmaticum, os nasale, os lacrimale, concha nasalis inferior, vomer 2. Opariga är os frontale, os os occipital, os sphenoidale, os ethmoidale, mandibula, vomer, os hyoideum. 3. Malleus, incus, stapes 4. Fossa cranii anterior, media et posterior 5. Fossa cranii anterior; os sphenoidale, os frontale, os ethmoidale " " media; os temporale, os sphenoidale " " posterior; os occipitale, os temporale 6. Sulcus sinus sagittalis superior; sulcus sinus transversus; sulcus sinus sigmoideus 7. Sulcus sinus sagittalis superior 8. Sinus frontalis 9. Os ethmoidale 10. Sinus sphenoidalis 11. Sella turcica 12. Foramen rotundum 13. Foramen ovale 14. Canalis opticus 15. Fissura orbitalis superior 16. Nn. olfactorii 17. Sinus ethmoidalis 18. Concha nasalis superior et media 19. Meatus acusticus externus 20. Proc. zygomaticus, meatus acusticus externa, processus styloideus, processus mastoideus 21. Vena jugularis interna, n. IX, X och XI; n. VII 22. 8 23. Sinus maxillaris 24. Motoriska: n. trochlearis, n. abducens, n. accessorius, n. hypoglossus. Sensoriska: n. olfactorius, n. opticus, n. vestibulocochlearis. 25