Slåttervallens liggtid möjligheter och begränsningar Nilla Nilsdotter-Linde SLU, Inst. f växtproduktionsekologi Nilla.Nilsdotter-Linde@slu.se 070-662 74 05 Växjö möte 181205
Bakgrund Fodermängd och kvalitet N-fixering och förfruktseffekt Olika behov med olika inriktning (högproduktiva arter, unga vallar i eko ) och läge Omläggning kostar Regelverk begränsar val av unga vallar 3 vintrar krävs om vallstöd (utom vid anläggning utan insåningsgröda) Torka, översvämning, kyla, vildsvin m.m. stör planeringen Botaniska kunskaper underlättar den!
Rödklöver (Trifolium pratense L. ) Mest betydelsefulla baljväxten i svensk grovfoderproduktion Stark i starten Infekteras av flera patogena svampar som påverkar tillväxt, uthållighet och övervintringsförmåga
Rotrötan ett bekymmer Inre röta klass 3 och 4 Foto: Maria Henriksson Graden av missfärgning i rotens vävnader bedöms Klassificeras i fyra grupper Sjukdomsindex (SI) beräknas
Inre sjukdomsindex (SI) medeltal för Rådde och Kvinnersta varje år (Wallenhammar et al., 2013)
Art, typ Sort Ploidi 2018 2009 2018 Vall I Vall II Rel. 2018 2009 2018 RK, tidig Taifun (SSD) 4n 7 913 12 516 63 8 015 10 769 74 RK, medelsen Sortförsök rödklöver och blålusern 3 platser, torrt 2018 jmf med 2009-2018 Ostro (SSD) 4n 9 081 13 458 67 8 522 11 095 77 SW Ares 2n 6 601 10 764 61 6 667 9 891 67 Vicky (SW) 4n 7 050 11 702 60 7 453 10 302 72 Blålusern SW Nexus 8 717 9 756 89 10 014 10 689 94 Både rödklöver och blålusern drabbades mer i vall I än i vall II. Rödklöverns avkastning blev 60 67 % av tioårsmedeltalet i vall I och 67 77 % i vall II i de redovisade sorterna. Blåluserns avkastning var 11 resp. 6 % mindre i vall I och II. Rel. Magnus Halling, pers. medd., 2018
Sortförsök rödklöver och blålusern 3 platser, torrt 2018 jmf med 2009-2018 Art, typ 2018 2009 2018 Vall I Vall II Vall II, skörd 3 Rel. 2018 2009 2018 Rel. 2018 2009 2018 Rel. RK, tidig 7 456 12 367 60 6 287 9 999 63 1 446 3 220 45 RK, medelsen 6 818 10 928 62 7 039 9 834 72 1 873 2 987 63 Tidig rödklöver tenderar att drabbas hårdare än medelsen, speciellt i tredjeskörden i vall II där tidig rödklöver endast avkastade 45 % av medeltalet medan medelsen avkastade 63 %. Magnus Halling, pers. medd., 2018
Vitklöver (Trifolium repens L. ) Viktigaste betesbaljväxten men hur fungerar den i slåttervallen?
Jämförelse röd- och vitklöver för slåtter och bete 1. Fröblandning A. Rödklöver (5) + Timotej (10) + Ängssvingel (7) B. Vitklöver (5) + Timotej (10) + Ängssvingel (7) C. Vitklöver (5) + Timotej (10) + Ängssvingel (7) + Ängsgröe (3) 2. Kvävenivåer (N) N0. 0 kg/ha N1. 100 kg/ha N2. 200 kg/ha 3. Skördesystem S1. 3 skördar/år (~13/6, 25/7, 5/9) S2. 3 skördar/år (~6/6, 18/7, 5/9) S3. 4 skördar/år (~6/6, 4/7, 1/8, 5/9)
Jämförelse röd- och vitklöver
Jämförelse röd- och vitklöver
Jämförelse röd- och vitklöver för slåtter och bete 1. Fröblandning A. Rödklöver (5) + Timotej (10) + Ängssvingel (7) B. Vitklöver (5) + Timotej (10) + Ängssvingel (7) 2. Kvävenivåer (N) N0. 0 kg/ha N1. 100 kg/ha 3. Skördesystem S1. 2 skördar/år (timotejens axgång, 26/8) S2. 3 skördar/år (ängssvingels axgång, 24/7, 3/9)
Vitklöver i 2-skördesystem? Två skördar per år gav större totalavkastning än tre. Effekten blev starkare med åren. I vall III gav VK-ledet större avkastning än RK-ledet. Stenberg, Nilsdotter-Linde & Tuvesson, 2001
Vitklöver i 2-skördesystem? Energi- och råproteininnehållet blev som väntat störst med tre skördar. Stenberg, Nilsdotter-Linde & Tuvesson, 2001
Vitklöver (Trifolium repens L. ) Är konkurrenssvag men kan bli mycket uthållig i vallen Minst 3 vallår och minst 3 skördar/år Klarar även 2 skördar/år men då blir energivärdet sämre
Effekt av bevattning i olika valltyper 4 platser * 3 vallår * 3 skördar/år 1. Blålusern 2. Rödklöver, timotej, ängssvingel 3. Vitklöver, timotej, ängssvingel 4. Timotej, ängssvingel Utan bevattning gav vitklöver/gräsvallen avsevärt mindre avkastning än de övriga leden. Med bevattning utjämnades skillnaderna i avkastning och vitklöverhalten ökade avsevärt. Frankow-Lindberg, 1982
Blålusern (Medicago sativa L. ) Proteingröda Hög kvalitet på fibern Mycket stor produktionspotential Torktålig Stor kvävefixering ph 6,5 Etableringen ett aber men konkurrera ej onödigt mycket
Blålusern, forts. 1980-talet: Samodla med hundäxing Kvävegödsling av en lusernvall ger måttligt avkastningsutbyte 2014: Samodla med hundäxing eller alt. rörsvingelhybrid
Käringtand (Lotus corniculatus L. ) Kondenserade tanniner Ökat proteinutnyttjandet hos mjölkkor Ung. samma tillväxt på växande djur som med vitklöver Positiv inverkan mot inälvsparasiter Smaklig Torktålig men går den att odla?...
Käringtand jmf rödklöver och vitklöver 2 skördar år -1 4 skördar år -1 Avkastning Baljväxter Avkastning Baljväxter Vallår Fröblandning kg ha -1 Rel. % kg ha -1 Rel. % Vall I RK + TI + ÄS 8 250 100 80 6 740 100 73 KT + TI + ÄS 5 690 69 49 4 140 61 31 VK + RS + ÄG 5 110 100 63 6 390 100 57 KT + RS + ÄG 5 810 114 52 3 990 66 38 Vall II RK + TI + ÄS 8 400 100 25 3 780 100 21 KT + TI + ÄS 9 090 108 36 4 100 108 15 VK + RS + ÄG 8 520 100 22 5 460 100 37 KT + RS + ÄG 9 640 113 36 4 010 73 18 Vall III RK + TI + ÄS 4 010 100 6 3 180 100 4 KT + TI + ÄS 5 070 126 21 3 860 121 10 VK + RS + ÄG 6 940 100 15 5 000 100 18 KT + RS + ÄG 5 510 79 17 4 710 94 6 KT i blandvall avkastade bättre i tvåskördesystem än i fyrskördesystem. Jämfört med rödklöver och gräs gav KT-blandningen bäst avkastning i tvåskördesystemet redan i vall II. Nilsdotter-Linde, 1999
Samodling av käringtand 1. Baljväxter (kg/ha) A. Käringtand (Norcen, 8) B. Käringtand (Norcen, 6) + vitklöver (Milkanova (2) 2. Gräs (kg/ha) 1. Timotej (Motim, 8) 2. Timotej (Alexander, 8) 3. Ängssvingel (Svalöfs sena, 14) 4. Engelskt rajgräs (Condesa, 14) 5. 1 (4) + 3 (5) + 4 (5) 6. 1 (8) + Pimpernell (4) + Cikoria (1) + Kummin (1) 2-3 skördar per år, ingen gödsling 3 vallår Uppsala och Rådde
Käringtandandel 1 försök i Uppsala, vall I III Medelvärde för olika samodlingsgräs Foto: Johan Knutsson
Käringtand (Lotus corniculatus L. ) Ympa med bakterier Konkurrenssvag + Timotej för slåtter, + Eng. rajgräs för bete Sortprovad 2004-2009 Oberhaunstaedter övervintringsförmåga och tanninhalt bra
Det är skillnad på gräs och gräs Hos alla gräs finns en viss andel reproduktiva skott i fösta skörd Frågan är om de går upp i ax i återväxten? Vissa arter behöver en period med kyla (vernalisering) för att åter gå upp i strå
Övr Rs Gr Tim Botanisk utveckling i 9-årig vall 8 platser, norra Sverige Timotej tunnades ut. Gröearterna har inte kunnat ersätta timotejen när den tunnats ut. Rödsvingel ökade, som mest vid lite N. Mer N gav mindre örtogräs och tuvtåtel men mer kvickrot. Övr = övriga arter Rs = rödsvingel Gr = ängsgröe + sengröe T = Timotej Hagsand & Landström, 1984
Engelskt rajgräs Enligt sortprovningen minskar avkastningen 15 20 % från vall I till vall II. Mer än 30 procent inblandning av engelskt rajgräs och/eller hybridrajgräs är negativ för avkastningen i äldre vallar, utom vid mycket gynnsamt klimat. Att senarelägga förstaskörden en vecka jämfört med normal skördetid förbättrar övervintringen. Nya skott i återväxten god övervintringsförmåga.
Sen höstavslagning av engelskt rajgräs 1991-1993 Vall II Vall III Behandling Skörd 1 Skörd 2 Skörd 3 Totalavkastning Skörd 1 Med sen 3,31 1,94 2,56 7,81 2,40 höstavklippning Utan sen 4,46 1,92 2,71 9,11 3,25 höstavklippning Signifikans ** NS NS * ** Avkastningen i första skörd påföljande vår efter sen höstavslagning reduceras med ungefär lika stor mängd grönmassa som skördats på hösten. Magnus Halling, 1994
Arter som klarar torka resp. översvämning bra Blålusern Käringtand (Alsikeklöver) Hundäxing Rödsvingel Rörsvingel Cikoria Svartkämpar Timotej Foderlosta Rörsvingel Rörflen
Slutsatser I Välj fröblandning för ökad stöttålighet mot vädrets påfrestningar. Utnyttja växternas specialegenskaper så att de samarbetar och inte konkurrerar Rödklöver och strågräs passar bäst för få skördar per säsong Vitklöver och bladgräs passar bäst för många skördar per säsong
Slutsatser II Stabilare baljväxtandel över åren med vitklöver än med rödklöver. Blålusern samodlas med hundäxing eller rörsvingelhybrid. Käringtand rekommenderas främst för tvåskördesystem med timotej. Blålusern, käringtand, hundäxing, rörsvingel, foderlosta, rödsvingel och cikoria vid lite vatten. Timotej, rörsvingel, foderlosta och rörflen vid mycket vatten.
Slutsatser III I långvariga vallar avtar fröblandningens betydelse för fodrets sammansättning med åren. De viktigaste regleringsinstrumenten i ett etablerat bestånd är: kvävegödsling (mängd, tidpunkt, intervall och typ av gödselmedel) skördestrategi (antal avslagningar, tidpunkt för första och sista skörd, intervall, slåtter/bete samt stubbhöjd).