IMPERIA BYGG AB Dagvattenutredning inför detaljplan för Oxbacken Centrum, Västerås UPPDRAGSNUMMER 13006635 VÄSTERÅS VATTEN OCH MILJÖ JENNIE BRUNDIN CAMILLA HÄGG WICKMAN GUSTAF JOSEFSSON KÖHLER
Sammanfattning Sweco har av Imperia Bygg AB fått i uppdrag att utreda förutsättningar för omhändertagande av dagvatten vid ny detaljplan för Oxbacken Centrum i Västerås. Planen omfattar nya bostadshus, ett parkeringshus samt utbyggnad av Pingstkyrkan och befintlig vårdcentral. Dagvattenutredningen syftar till att ge förutsättningar för hur dagvatten ska kunna hanteras och tas omhand inom det aktuella planområdet för att uppfylla stadens dagvattenpolicy och förhindra att skador uppstår på byggnader vid höga flöden. För att klara VA-huvudmannens krav att dagvattenflödet ut från området inte ska överstiga 15 l/s*ha vid dimensionerande regn krävs det fördröjningsåtgärder med en effektiv fördröjningsvolym på 340 m 3. I nuläget består planområdet av parkeringsplatser vilket är en stor föroreningskälla. Efter exploatering kommer parkering att ske i parkeringshus och garage. Detta medför sannolikt en minskad föroreningsbelastning. För att skapa fördröjning inom planområdet samt för att rena dagvattnet föreslås anläggning av svackdiken, träd i skelettjordar samt nedsänkta växtbäddar. På de platser inom planområdet där möjlighet finns föreslås utkastare för takvatten. Genom att anlägga mötesplatsen som nedsänkt skapas en yta där flöden från större regn kan fördröjas. Med de föreslagna fördröjningsåtgärderna uppfylls kraven på fördröjning. Föroreningsutsläppen från planområdet bedöms nå lägre nivåer efter exploatering om de föreslagna åtgärderna implementeras och underhålls regelbundet för att upprätthålla deras funktion. Inom planområdet finns det i nuläget två stycken lågpunkter som vid kraftiga regn riskerar att översvämmas. Höjdsättningen i dessa områden är extra viktig för att se till att byggnader inte skadas vid kraftiga regn. För att säkerställa en fungerande höjdsättning ska färdigt golv inte anläggas lägre än 0,2 meter över angränsande gata. Vid den nya garagenedfarten vid Hammarbygatan är det viktigt att med hjälp av höjdsättning se till att vattnet förhindras rinna in i garaget. Detsamma gäller i det fall en ingång planeras in till garaget mot Jakobsbergsgatan. DAGVATTENUTREDNING INFÖR DETALJPLAN FÖR OXBACKEN CENTRUM, VÄSTERÅS
Innehållsförteckning 1 Inledning 1 1.1 Uppdrag och syfte 1 1.2 Organisation 1 2 Riktlinjer för planering av dagvatten 2 2.1 Västerås dagvattenpolicy 2 2.2 Svenskt Vattens publikation P110 3 2.3 Miljökvalitetsnormer 4 3 Områdesbeskrivning 5 3.1 Nuläge 5 3.2 Efter exploatering 6 4 Förutsättningar 8 4.1 Flödesvägar, lågpunktsanalys och avrinningsområden 8 4.2 Geologi 9 4.3 Recipient och miljökvalitetsnormer 10 5 Beräkningar 12 5.1 Indata 12 6 Resultat 13 6.1 Dagvattenflöden och erforderlig fördröjningsvolym 13 6.2 Föroreningsberäkningar 13 7 Systemlösning för dagvattenhantering 15 7.1 Reningseffekt i föreslagna anläggningar 19 7.2 Principiell höjdsättning och skyfallspåverkan 20 8 Förslag på planbestämmelser för dagvatten 21 9 Slutsatser 22 10 Litteraturförteckning 23 DAGVATTENUTREDNING INFÖR DETALJPLAN FÖR OXBACKEN CENTRUM, VÄSTERÅS
1 Inledning 1.1 Uppdrag och syfte Sweco har av Imperia Bygg AB fått i uppdrag att utreda förutsättningar för omhändertagande av dagvatten inom detaljplaneområdet för Oxbacken Centrum i Västerås. Dagvattenutredningen syftar till att ge förutsättningar för hur dagvatten ska kunna hanteras och tas omhand inom det aktuella planområdet. Följande moment ingår i utredningen: 1.2 Organisation Beskrivning av rådande förutsättningar vad gäller jordarter och recipient. Översiktlig illustration av flödesvägar inom och i anslutning till planområdet vid stora flöden till följd av kraftiga regn. Illustration av planområdets potentiella lågpunkter eller instängda områden. En principlösning av höjdsättning presenteras för att förhindra skador på anläggningar och fastigheter orsakade av skyfall. Översiktliga beräkningar av dimensionerande flöde och föroreningsbelastning som kan förväntas inom utredningsområdet till följd av den nya markanvändningen. Förslag på åtgärder för rening och fördröjning genom öppet omhändertagande av dagvatten ges i kombination med översiktliga förslag på lämpliga platser för detta. Förslag ges på hur dagvattnet kan användas som en del i områdets gestaltning. Åtgärderna ska sträva efter att klara den aktuella begränsningen på utflöde från planområdet som uppgår till maximalt 15 liter per sekund och hektar. Beställare Uppdragsledare Handläggare Intern granskning Extern granskning Niclas Ericsson, Imperia Bygg AB Jennie Brundin, Sweco Camilla Hägg Wickman, Sweco Gustaf Josefsson Köhler, Sweco Frida Nolkrantz, Mälarenergi AB 1(23) DAGVATTENUTREDNING INFÖR DETALJPLAN FÖR OXBACKEN CENTRUM, VÄSTERÅS
2 Riktlinjer för planering av dagvatten I arbetet med dagvattenutredningen för den aktuella detaljplanen har ett antal dokument varit styrande vid bedömningar av dagvattensituationen och för de förslag på åtgärder som anges i denna utredning. 2.1 Västerås dagvattenpolicy Västerås stad utvecklade under 2014 en dagvattenpolicy med syftet att ta fram strategier för att kunna hantera dagvatten på ett miljömässigt och kostnadseffektivt sätt. I policyn redovisas elva övergripande mål (Västerås stad, 2014): 1. Dagvattenflöden till Mälaren minimeras. 2. Grundvattenbalansen upprätthålls. 3. Övergödning och föroreningar orsakade av dagvatten minimeras i grundvatten, sjöar och vattendrag. 4. Dagvatten ses som en resurs vid utbyggnad av staden. 5. Skador orsakade av dagvatten förebyggs och minimeras på fastigheter och anläggningar. 6. Staden arbetar för en hållbar dagvattenhantering inom egna verksamheter och agerar som god förebild för privata aktörer. 7. Kunskapen om dagvatten ökar. 8. Dagvatten ska renas och fördröjas så nära källan som möjligt. I första hand ska tröga system användas. 9. Förorenaren betalar. 10. Dagvatten ska göras synligt och vara en del av gestaltningen. 11. Dagvatten ska utredas i alla planer. Dagvattnet ska renas om det bedöms innehålla högre årsmedelhalter av näringsämnen, tungmetaller och olja än vad som står i tabell 1 (Västerås stad, 2014). Nivå 1 = utsläpp till recipient. Nivå 2 = utsläpp till dike eller damm innan det leds vidare till recipient. VU = utsläpp från verksamhetsutövare. I de fall verksamhetsutövare har direktutsläpp till recipient ska de rena till nivå 1. 2(23) DAGVATTENUTREDNING INFÖR DETALJPLAN FÖR OXBACKEN CENTRUM, VÄSTERÅS
Tabell 1. Riktvärden för dagvattenutsläpp, riktvärden avser årsmedelhalter. Utsläpp till Riktvärde Mälaren Ämne Enhet Nivå 1 Nivå 2 Fosfor (P) µg/l 200 250 Kväve (N) mg/l 2,5 3 Bly (PB) µg/l 10 15 Koppar (Cu) µg/l 30 40 Zink (ZN) µg/l 90 125 Kadmium (Cd) µg/l 0,45 0,5 Krom (Cr) µg/l 15 25 Nickel (Ni) µg/l 20 30 Kvicksilver (Hg) µg/l 0,05 0,07 Suspenderad substans (SS) mg/l 50 75 Oljeindex (Olja) mg/l 0,5 0,7 Benso(a)pyren (BaP) µg/l 0,05 0,07 Nivå 1 = utsläpp direkt till recipient. Nivå 2 = utsläpp till dike eller dam innan det leds till recipient. 2.2 Svenskt Vattens publikation P110 Svenskt Vattens P110 är en publikation som ger rekommendationer för hur nya exploateringsområden ska uppnå uppsatta funktionskrav för skydd av anläggningar och bebyggelse (Svenskt Vatten, 2016). Publikationen berör även befintliga områden och visar att mycket arbete kommer att krävas för att uppnå en förbättrad säkerhet mot översvämning i befintliga samhällen och reducera utsläppen av dagvattenföroreningar till recipienter. P110 definierar vilka återkomsttider som ska gälla i olika typer av bebyggelse. Aktuellt område bör betraktas ligga inom ett tätbebyggt område och därmed dimensioneras för 20 års återkomsttid för trycknivå i markyta och 5 års återkomsttid för fylld ledning. I syfte att ta hänsyn till framtida klimatförändringar föreslår Svenskt Vatten att följa SMHI:s rekommendationer att nederbördsintensiteten ska ökas med 25 % i beräkningar då utredning av dagvattenfrågan sker. Då nya dagvattensystem ska anläggas är det också grundläggande att husgrunder och byggnader inte översvämmas då kapaciteten i ledningar och öppna diken överskrids. Därmed är det viktigt att ta hänsyn till hur byggnader ska höjdsättas så att ytligt rinnande dagvatten från kraftiga skyfall kan rinna undan utan att skada bebyggelse. 3(23) DAGVATTENUTREDNING INFÖR DETALJPLAN FÖR OXBACKEN CENTRUM, VÄSTERÅS
2.3 Miljökvalitetsnormer Utifrån den så kallade Weserdomen (mål C-461/13) som avkunnades i EU-domstolen under 2015 får inte tillstånd ges till verksamheter (såsom bostadsprojekt) om de riskerar att orsaka en försämring av en vattenförekomsts status. Det inkluderar även försämringar av status för enskilda kvalitetsfaktorer (t.ex. näringsämnen). 4(23) DAGVATTENUTREDNING INFÖR DETALJPLAN FÖR OXBACKEN CENTRUM, VÄSTERÅS
3 Områdesbeskrivning Det aktuella planområdet är 1,6 ha stort och ligger längs med Köpingsvägen i den centrala delen av Västerås. 3.1 Nuläge Inom planområdet finns idag en mataffär och annan affärsverksamhet, vårdcentral, Pingstkyrkan och parkeringsytor. I Figur 1 och Figur 2 visas planområdets placering i Västerås och hur planområdet ser ut före planerad exploatering. Figur 1. Planområdets placering i Västerås. 5(23) DAGVATTENUTREDNING INFÖR DETALJPLAN FÖR OXBACKEN CENTRUM, VÄSTERÅS
Figur 2. Planområdet före planerad exploatering. 3.2 Efter exploatering På området planeras det för nya flerbostadshus längs med Jakobsbergsgatan och Köpingsvägen. På den stora parkeringsytan ska ett parkeringshus med underjordiskt garage byggas. Det underjordiska garaget får en sammankoppling till ett garage som ska ligga under bostadshus och innergård. Vårdcentralens och Pingstkyrkans befintliga lokaler byggs ut. Planerad exploatering visas i Figur 3. 6(23) DAGVATTENUTREDNING INFÖR DETALJPLAN FÖR OXBACKEN CENTRUM, VÄSTERÅS
Figur 3. Planerad exploatering av området. 7(23) DAGVATTENUTREDNING INFÖR DETALJPLAN FÖR OXBACKEN CENTRUM, VÄSTERÅS
4 Förutsättningar 4.1 Flödesvägar, lågpunktsanalys och avrinningsområden Utifrån befintliga höjder har en analys av flödesvägar, avrinningsområden och lågpunkter utförts i programvaran Scalgo. Resultatet av analyserna redovisas i Figur 4. I Figur 5 visas en skyfallskartering över planområdet från Länsstyrelsens WebbGIS. Figur 4. Flödesvägar och lågpunkter inom planområdet. 8(23) DAGVATTENUTREDNING INFÖR DETALJPLAN FÖR OXBACKEN CENTRUM, VÄSTERÅS
Figur 5. Skyfallskartering, rosa fält visar djup över 0,2 m, rött fält djup över 1 m (Länsstyrelsens WebbGIS). Inom planområdet finns det i nuläget två lågpunkter som riskerar att översvämmas vid kraftiga regn. Den ena lågpunkten ligger i nordöstra delen av planområdet, vid gång- och cykeltunneln under Jakobsbergsgatan. Vid kraftiga regn riskerar större delen av cykeltunneln att översvämmas (Figur 5). Den andra lågpunkten ligger på södra sidan av Pingstkyrkans byggnad. Höjdsättningen i dessa områden är extra viktig för att se till att byggnader inte skadas vid kraftiga regn. I nuläget, vid kraftiga regn då dagvattensystemet är fullt, avvattnas området ytligt genom ett avvattningsstråk som går igenom planområdet från nordöst till sydväst. Grön markering i Figur 4 visar var befintlig dagvattenledning går. 4.2 Geologi Enligt SGU:s jordartskarta finns det inom planområdet två olika jordarter, glacial lera och sandig morän. Jordarternas utbredning är ungefär lika stora. Figur 6 visar hur jordarterna inom och i närheten av planområdet är belägna. I de områden där det finns lera anses infiltrationsmöjligheterna i naturligt material vara begränsade. Om massor tillförs under exploatering kan markförhållandena ändras. 9(23) DAGVATTENUTREDNING INFÖR DETALJPLAN FÖR OXBACKEN CENTRUM, VÄSTERÅS
Figur 6. Jordarter inom och i närheten av planområdet. (SGU) 4.3 Recipient och miljökvalitetsnormer Utifrån SMHI:s kartering av tillrinningsområden kan det konstateras att Mälaren - Västeråshamnområde (SE660825-154247) är recipient för vatten som avrinner från planområdet. Figur 7 visar det tillrinningsområde som planområdet tillhör. Miljökvalitetsnormer (MKN) används som ett styrinstrument inom förvaltning av vatten. Normerna uttrycker den kvalitet som en vattenförekomst ska ha vid en viss tidpunkt. Ekologiska statusen för Mälaren Västeråshamnområde bedöms i nuläget som måttlig. Kemisk status uppnår ej god. God kemisk ytvattenstatus nås trots att halten bromerad difenyleter samt kvicksilver och kvicksilverföreningar överskrids. Dessa ämnen gäller som undantag och har på så vis mindre stränga krav då halterna bedöms tekniskt omöjliga att sänka. 10(23) DAGVATTENUTREDNING INFÖR DETALJPLAN FÖR OXBACKEN CENTRUM, VÄSTERÅS
Figur 7. Tillrinningsområdet som planområdet ingår i samt recipienten Mälaren. 11(23) DAGVATTENUTREDNING INFÖR DETALJPLAN FÖR OXBACKEN CENTRUM, VÄSTERÅS
5 Beräkningar Beräkning av dagvattenflöden, fördröjningsvolymer och föroreningsbelastning utfördes med hjälp av den webbaserade recipient- och dagvattenmodellen StormTac (v18.3.2). Modellen är ett planeringsverktyg där översiktliga beräkningar av flöden och koncentrationer av olika föroreningar kan utföras. Nödvändiga indata består av nederbördsdata samt det aktuella områdets area och markanvändning. Till beräkningarna nyttjar modellen vetenskapligt granskade schablonhalter av föroreningar baserade på flödesproportionell provtagning. 5.1 Indata Årsnederbörden som använts till beräkningar av föroreningar är 662 mm (årsmedelnederbörd för SMHI:s station Västerås korrigerad med en faktor 1,1 för vindavdrift). Beräkningarna av dimensionerande dagvattenflöden gjordes utifrån ett regn med återkomsttid på 20 år. Återkomsttiden 10 år (för trycklinje i markyta) ska enligt P110 användas för områden med gles bebyggelse och 20 års återkomsttid ska användas för områden med tät bebyggelse. En klimatfaktor på 1,25 har använts vid beräkningen av nederbördsintensitet. Flöden beräknas med hjälp av rationella metoden (förenklat: reducerad area x nederbördsintensitet). Transport av dagvatten antas före exploatering ske i ledning. Efter exploatering antas transport av dagvatten ske i dike. Rinnsträckan på 100 meter antas vara samma före och efter exploateringen. Kraven på rening och fördröjning gäller ny bebyggelse, beräkningarna är med anledning av detta utförda på ny bebyggelse inom planområdet. Arean för befintliga tak som kommer vara kvar efter exploatering har räknats bort. Resultatet efter exploatering är utan några åtgärder för rening och fördröjning. Tabell 2. Markanvändning före och efter exploatering. Markanvändning Avrinningskoeff. Före exploatering (ha) Efter exploatering (ha) Parkering 0,85 0,7 0,01 Takyta 0,9 0,15 0,57 Lokalgata 0,85 0,1 0,2 Blandat grönområde 0,1 0,27 - Gårdsyta inom kvarter 0,45-0,45 Torg 0,8 0,07 0,1 Total area 1,3 1,3 Reducerad area 0,91 0,95 12(23) DAGVATTENUTREDNING INFÖR DETALJPLAN FÖR OXBACKEN CENTRUM, VÄSTERÅS
Tabell 3. Rinnsträckor och rinntider för dagvatten inom området före och efter exploatering. Uppskattad rinnsträcka (m) 100 Rinntid före exploatering (min) 10 Rinntid efter exploatering (min) 10 6 Resultat 6.1 Dagvattenflöden och erforderlig fördröjningsvolym Beräknade dimensionerande flöden vid ett 20-årsregn med en klimatfaktor på 1,25 samt erforderliga fördröjningsvolymer redovisas i Tabell 4. Tabell 4. Dimensionerande flöden och erforderliga fördröjningsvolymer. 20-års regn Dimensionerande flöde före exploatering (l/s) 310 Dimensionerande flöde efter exploatering (l/s) 350 Fördröjningsbehov* (m 3 ) 370 *För att uppnå ett utflöde som inte överstiger 15 l/s*ha. För att klara kravet att dagvattenflödet ut från området inte ska överstiga 15 l/s*ha vid dimensionerande regn krävs det fördröjningsåtgärder med en effektiv fördröjningsvolym på 340 m 3, förslag på dessa beskrivs i kapitel 7. 6.2 Föroreningsberäkningar I nuläget består en stor del av planområdet av parkeringsplatser vilket är en stor föroreningskälla. Efter exploatering kommer parkering att anordnas i parkeringshus och garage. Detta medför sannolikt en minskad föroreningsbelastning. Tabell 5 visar föroreningskoncentrationer före och efter exploatering. Tabell 6 visar föroreningsmängderna på årsbasis som generas inom planområdet. 13(23) DAGVATTENUTREDNING INFÖR DETALJPLAN FÖR OXBACKEN CENTRUM, VÄSTERÅS
Tabell 5. Föroreningskoncentrationer före och efter exploatering samt aktuella riktvärden. Ämne Enhet Riktvärde (Mälaren) 2 Före exploatering Efter exploatering P mg/l 0,25 0,12 0,095 N mg/l 3 1,9 1,3 Pb ug/l 15 20 4,4 Cu ug/l 40 29 13 Zn ug/l 125 98 35 Cd ug/l 0,5 0,41 0,48 Cr ug/l 25 9,9 3,1 Ni ug/l 30 9,9 3,1 Hg ug/l 0,07 0,057 0,021 SS mg/l 75 95 31 Oil mg/l 0,7 0,52 0,12 PAH16 ug/l - 2,2 0,44 BaP ug/l 0,07 0,039 0,0085 2 utsläpp till dike eller damm innan det leds till recipient. Före exploateringen överskrider värdena för bly och suspenderad substans de aktuella riktvärdena. Efter exploatering minskar de flesta halterna. Inga värden överskrider riktvärdena efter exploatering. Tabell 6. Föroreningsmängder på årsbasis som genereras inom planområdet. Ämne Enhet Före exploatering Efter exploatering P kg/år 0,76 0,63 N kg/år 12 8,8 Pb g/år 130 29 Cu g/år 190 86 Zn kg/år 0,63 0,23 Cd g/år 2,6 3,2 Cr g/år 63 20 Ni g/år 63 21 Hg g/år 0,36 0,14 SS kg/år 610 200 Olja kg/år 3,3 0,78 PAH16 g/år 14 2,9 BaP kg/år 0,00025 0,000056 14(23) DAGVATTENUTREDNING INFÖR DETALJPLAN FÖR OXBACKEN CENTRUM, VÄSTERÅS
En minskning av föroreningshalter i samband med exploateringen leder till att alla föroreningsmängderna minskar utom för kadmium. Beräkningarna i StormTac är gjorda med hjälp av schablonhalter för motsvarande bebyggelsetyp. 7 Systemlösning för dagvattenhantering Beräkningar av dagvattenflöden och föroreningsbelastning indikerar att dagvatten från planområdet behöver fördröjas och renas för att nå de krav som definierats ur dagvattensynpunkt. Planområdet har flera olika exploatörer vilket gör att förslag på lösningar placerats ut över hela planområdet. Föreslagen systemlösning för planområdet visas i Figur 8. Figur 8. Förslag till systemlösning för dagvatten. Observera att de blå pilarna visar avrinning då områdets övriga dagvattenlösningar eller lågpunktsområden är fyllda. 15(23) DAGVATTENUTREDNING INFÖR DETALJPLAN FÖR OXBACKEN CENTRUM, VÄSTERÅS
För att skapa fördröjning inom planområdet samt för att rena dagvattnet föreslås anläggning av svackdiken. Svackdikena föreslås ligga enligt Figur 8. Beroende på hur taken kommer att brytas kan eventuellt vattnet från taken ledas till dessa diken. I den norra delen av planen finns inte möjlighet att anlägga svackdiken på utsidan av byggnaderna. Vattnet från dessa tak behöver där ledas in mot gården. Svackdiken är flacka och breda och kan anläggas vid bostadsgator och vägar. Det höga flödesmotståndet och det breda tvärsnittet i kombination med infiltrationen minskar flödestoppar och den avrinnande vattenvolymen. Genom att anlägga bräddningen en bit upp i diket kan vatten magasineras i diket och en större fördröjningskapacitet vid kraftiga regn skapas. Med en strypt bottentömning blir det inte stående vatten varje gång det regnar och dikena behöver inte enbart tömmas genom infiltration. Svackdikena kan ha varierande utformning och kan anläggas slingrande för att höja det estetiska uttrycket i området. Figur 9 visar exempel på ett svackdike i stadsmiljö. Som ett alternativ till svackdiken kan en kombination av växtbäddar och skelettjordar anläggas. Figur 9. Exempelbild på svackdike i stadsmiljö som utformats som ett fördröjningsmagasin och som även bidrar till områdets utemiljö. En anslutande takavvattning kan ses i höger bildkant. Foto: Sweco. Gator är de platser inom planområdet som bidrar med mest föroreningar. Det föreligger därför ett stort behov att vatten från dessa platser renas. Vattnet från den genomgående gatan föreslås renas och fördröjas med träd i skelettjordar. Anläggningen bidrar även till att förhöja gatornas estetiska intryck och göra dagvattnet till en del av den urbana gestaltningen. Genom att leda dagvattnet till träd i skelettjordar reduceras också risken för att träden torkar, vilket ofta kan utgöra ett problem för träd som planteras i en hårdgjord miljö. Skelettjorden ger utrymme för trädrötter och är bärande för ovanliggande hårdgjord yta. Porositeten i anläggningen kan antas ligga mellan 0,1 0,3 vilket motsvarar att 1 m 3 skelettjord kan magasinera omkring 100 300 liter vatten. För att ett träd ska trivas i en skelettjord rekommenderas att trädet placeras i minst 15 m 3 skelettjord. Detta innebär att 16(23) DAGVATTENUTREDNING INFÖR DETALJPLAN FÖR OXBACKEN CENTRUM, VÄSTERÅS
varje träd möjliggör fördröjning av cirka 2 m 3 dagvatten. Exempel på skelettjordsutformning visas i Figur 10. Figur 10. Exempel på utformning av en skelettjord och dess olika komponenter (Dagvattenguiden, 2016). På torgen och på bostadshusens gårdar bör nedsänkta växtbäddar anläggas. En grön miljö bidrar till att göra innergården mer estetiskt tilltalande samtidigt som fördröjning och viss rening av dagvatten erhålls i växtbäddsjorden och av de planterade växterna. Växtbäddar kan anläggas antingen som upphöjda eller nedsänkta lådor där växtlighet i form av träd, gräs och örter planteras. Fördröjning av mindre intensiva regn kan tillhandahållas medan kraftiga skyfall bräddas. Den planerade mötesplatsen rekommenderas anläggas som en multifunktionell yta. Dessa ytor utformas som nedsänkningar i marken och syftar till att utjämna större flöden och minimera risken för skador vid kraftig nederbörd. Multifunktionella ytor kan också utnyttjas till andra ändamål under torrväder, exempelvis som lekplats eller mötesplats. Exempel på multifunktionella ytor visas i Figur 11. 17(23) DAGVATTENUTREDNING INFÖR DETALJPLAN FÖR OXBACKEN CENTRUM, VÄSTERÅS
Figur 11. Nedsänkta ytor som vid kraftig nederbörd tillfälligt kan svämma över och fördröja stora mängder dagvatten (vänster: Alm och Pirard 2014, höger: Malmö Stad, 2017). För att ytterligare skapa fördröjning och rening av dagvattnet föreslås där det är möjligt utkastare för takvatten. Vatten från takytor föreslås med hjälp av utkastare ledas ut på närliggande grönyta. Utkastare bidrar till en trögare avrinning samt fastläggning av (framför allt partikelbundna) föroreningar på dess väg till dikena. För illustration av utkastare över intilliggande yta se Figur 12. Figur 12. Illustration av utkastare från takytor. Med föreslagen utformning (se Tabell 7) av dikena skapas en teoretisk fördröjningsvolym på 245 m 3. Då dikena kommer luta mot utsläppspunkterna minskar dock magasineringskapaciteten. Genom att dela upp dikena i olika sektioner med tvärgående vallar säkerställs att så mycket volym som möjligt tas omhand. Genom varje vall anläggs en ledning (DN 100) för bottentömning. Vid kraftiga regn överstigs ledningskapaciteten och varje sektion fylls upp. Vattnet kan då även rinna över vallarna till nästa sektion. 18(23) DAGVATTENUTREDNING INFÖR DETALJPLAN FÖR OXBACKEN CENTRUM, VÄSTERÅS
Tabell 7. Förslag på dikesutformning. Indata Tillgänglig dikeslängd Föreslagen dikesbredd Föreslagen bottenbredd Magasindjup 275 m 2,5 m 0,5 m 0,6 m Tvärsnittsarea 0,9 m 2 Vid ett 20-års regn behövs en fördröjning på 370 m 3 för att inte flödena ska överstiga 15l/s*ha och bidra med större belastning på nedströms liggande områden. Med dikena samt med hjälp av ytterligare föreslagna fördröjningsåtgärder skulle fördröjningskravet uppfyllas. Den befintliga dagvattenledningen kan ligga kvar och användas för bräddning från diken och växtbäddar. I nästa skede ska en förprojektering genomföras för att visa att lösningarna inom planområdet är genomförbara. 7.1 Reningseffekt i föreslagna anläggningar De föreslagna åtgärderna reducerar föroreningar i dagvatten markant. Rening sker främst genom sedimentation i diken, samt genom fastläggning av föroreningar i växtligheten. I växtbäddarna sker även en fastläggning av föroreningar i filtermaterialet och växtligheten. Dikena är bara vattenfyllda under kraftiga skyfall medan slänten på diket vid vanliga regn fungerar som en översilningsyta som kan bidra till reningen genom att fånga upp sediment. Därför är det viktigt att vattnet leds över hela slänten ner i biodiket. Fosfor förekommer till större del som partikelbundet och reduktion av denna fraktion är ofta effektiv genom mekanisk filtrering av partikulär fosfor medan reduktionen av löst fosfor sker i stor grad genom sorption i ett filtermaterial. Om rätt filtermaterial väljs i växtbäddarna och anläggningen underhålls kan reduktionsnivåer på 70 80 % totalfosfor erhållas (Blecken, 2016). Eftersom rening av näringsämnen i växtbäddar kan variera mycket är det viktigt att dessa dimensioneras rätt. Om filtermaterial med en hög andel finsediment eller en relativt hög fosforhalt har valts har nettoläckage av fosfor observerats i tidigare studier. Orsaken är läckage av finpartikulärt material med bunden fosfor speciellt från nyinstallerade filter. Även nedbrytning av tillsatt kompost har visat sig vara en fosforkälla. Därför föreslås ett grövre (sandbaserat) filtermaterial med låg andel organiskt material i växtbädden. Ett sådant filtermaterial kan även tillhandahålla en mycket effektiv rening av totala och lösta metaller samt suspenderat sediment (ofta överstigande 80-95 %) (Blecken, 2016). Utifrån ovanstående bedöms föroreningsutsläpp ifrån planområdet nå lägre nivåer än innan exploatering om de föreslagna åtgärderna implementeras och underhålls 19(23) DAGVATTENUTREDNING INFÖR DETALJPLAN FÖR OXBACKEN CENTRUM, VÄSTERÅS
regelbundet för att upprätthålla deras funktion. Förutom fördelarna inom avrinningshantering (såsom rening) kan de föreslagna lösningarna bidra med en positiv inverkan på områdets utseende och även biodiversitet. 7.2 Principiell höjdsättning och skyfallspåverkan I enlighet med Svenskt Vattens publikation P110 föreslås att byggnaderna ska höjdsättas till en högre nivå än angränsande gata. Detta medför att dagvatten vid extrem nederbörd kan avledas via gator och grönytor vid händelse av att dagvattensystemets (även kommunens) maxkapacitet skulle överskridas. Höjdsättningen för färdigt golv behöver anpassas för att erhålla tillräckligt skydd mot skador. För att säkerställa en fungerande höjdsättning ska färdigt golv inte anläggas lägre än 0,2 meter över angränsande gata eller övre kant på lågpunkt. Inom planområdet finns det i nuläget två lågpunkter som riskerar att översvämmas vid kraftiga regn. Den ena lågpunkten ligger i nordöstra delen av planområdet, vid gång- och cykeltunneln under Jakobsbergsgatan. Den andra lågpunkten ligger på södra sidan av Pingstkyrkans byggnad. Inom båda lågpunkterna planeras nya byggnader. Detta innebär att marken i dessa lågpunkter behöver fyllas upp till en säker nivå för färdigt golv på minst 0,2 meter över lågpunktens kant. Om en öppning in till garaget mot Jakobsbergsgatan planeras måste en höjdsättning planeras så att vatten förhindras rinna in i garaget. Vid garagenedfarten från Hammarbygatan behöver man se till att vatten vid höga flöden inte kan rinna in i garaget. Höjdsättning i anslutning till husfasader bör utformas enligt Figur 13. Detta motsvarar en utkastare på cirka 20 centimeter samtidigt som marken närmast fasad hårdgörs i syfte att undvika belastning på byggnadens dräneringssystem. Marklutningen rekommenderas till 2 procent de första tre metrarna från utkastaren och därefter cirka 1 3 procent för att inte riskera att dagvatten rinner in mot byggnaden. 20(23) DAGVATTENUTREDNING INFÖR DETALJPLAN FÖR OXBACKEN CENTRUM, VÄSTERÅS
Figur 13. Principiell höjdsättning enligt Alm och Pirard (2014). Genom en planerad höjdsättning kan det säkerställas att vattnet kan avledas på ett säkert sätt vid höga flöden. Vid extrema regn går det idag en stor flödesväg genom planområdet. För att skydda bebyggelsen inom planområdet och närliggande områden föreslås att skyfallsvägen genom höjdsättning leds om runt de nya bostadshusen, genom att höjdsätta byggnaderna 0,2 meter över lågpunktens högsta punkt. Den sekundära avrinningen fortsätter bara ner för Köpingsvägen om lågpunkten under Jakobsbergsgatan fyllts upp. Figur 8 visar ett förslag till sekundära rinnvägar efter byggnationen. 8 Förslag på planbestämmelser för dagvatten Vid arbetet med detaljplanen är det grundläggande att reglera den markanvändning som krävs för att möjliggöra föreslagen dagvattenhantering. Detta omfattar normalt att reservera den mark som behövs för dagvattenanläggningar och sekundära avrinningsvägar, fastslå marknivåer samt, i den mån det är nödvändigt, begränsa bebyggelse eller markytans utformning. I Figur 8 ges ett förslag på mark som bör reserveras för att en tillfredställande dagvattenhantering ska kunna erhållas inom planområdet. Följande punkter anses viktiga för att området ska få en väl fungerande dagvattenhantering: Ge plats för diken. Dagvatten som genereras på takytor ska där det är möjligt avledas ovan mark. Färdigt golv ska anläggas på minst 0,2 meter över angränsande gata och över lågpunktens övre kant vid Jakobsbergsgatan. 21(23) DAGVATTENUTREDNING INFÖR DETALJPLAN FÖR OXBACKEN CENTRUM, VÄSTERÅS
9 Slutsatser Kraven på rening och fördröjning gäller ny bebyggelse, beräkningarna är med anledning av detta utförda på ny bebyggelse inom planområdet. Arean för befintliga tak som kommer vara kvar efter exploatering har räknats bort. Resultatet efter exploatering är utan några åtgärder för rening och fördröjning. För att klara kravet att dagvattenflödet ut från området inte ska överstiga 15 l/s*ha vid dimensionerande regn krävs det fördröjningsåtgärder med en effektiv fördröjningsvolym på 340 m 3. I nuläget består planområdet av parkeringsplatser vilket är en stor föroreningskälla. Efter exploatering kommer parkering att ske i parkeringshus och garage. Detta medför sannolikt en minskad föroreningsbelastning inom planområdet. För att skapa fördröjning inom planområdet samt för att rena dagvattnet föreslås anläggning av svackdiken, träd i skelettjordar samt nedsänkta växtbäddar. På de platser inom planområdet där möjlighet finns föreslås utkastare för takvatten. Genom att anlägga mötesplatsen som nedsänkt skapas en yta där flöden från större regn kan fördröjas. Med de föreslagna fördröjningsåtgärderna uppfylls kraven på fördröjning. Föroreningsutsläppen från planområdet bedöms nå lägre nivåer efter exploatering om de föreslagna åtgärderna implementeras och underhålls regelbundet för att upprätthålla deras funktion. Inom planområdet finns det i nuläget två stycken lågpunkter som vid kraftiga regn riskerar att översvämmas. Höjdsättningen i dessa områden är extra viktig för att se till att byggnader inte skadas vid kraftiga regn. För att säkerställa en fungerande höjdsättning ska färdigt golv inte anläggas lägre än 0,2 meter över angränsande gata. Vid den nya garagenedfarten vid Hammarbygatan är det viktigt att med hjälp av höjdsättning se till att vattnet förhindras rinna in i garaget. Detsamma gäller i det fall en ingång planeras in till garaget mot Jakobsbergsgatan. 22(23) DAGVATTENUTREDNING INFÖR DETALJPLAN FÖR OXBACKEN CENTRUM, VÄSTERÅS
10 Litteraturförteckning Alm, H., Pirard J., 2014. Dagvattenhantering En exempelsamling. Uppsala Vatten. Tillgänglig via: http://www.uppsalavatten.se/global/uppsala_vatten/dokument/rapporter%20och%20red ovisningar/dagvatten_exempelsamling.pdf Blecken, GT, 2016. Kunskapssammanställning Dagvattenrening. SVU-rapport 2016-05. Länsstyrelsens WebbGIS. Tillgänglig via: http://extwebbgis.lansstyrelsen.se/vastmanland/karttjanst/ Riktvärdesgruppen, 2009. Förslag till riktvärden för dagvattenutsläpp [pdf] Tillgänglig via: http://stormtac.com/admin/uploads/riktvarden_dagvatten_feb_2009.pdf Scalgo. recipient och dagvattenmodell. StormTac, v.18.3.1. Beräkningsmodell för dagvatten. Svenskt Vatten, 2016. P110 Avledning av dag-, drän- och spillvatten Funktionskrav, hydraulisk dimensionering och utformning av allmänna avloppssystem Sveriges Geologiska Undersökning, 2016. Kartvisare, jordarter. Tillgänglig via http://apps.sgu.se/kartvisare/kartvisare-jordarter-25-100-tusen-sv.html?zoom=- 166833.924711,348502.581346,1346581.924711,7421387.418654 VISS (2016) Vatteninformationssystem Sverige. Tillgänglig via <http://www.viss.lansstyrelsen.se/waters.aspx?watereuid=se660825-154247> 23(23) DAGVATTENUTREDNING INFÖR DETALJPLAN FÖR OXBACKEN CENTRUM, VÄSTERÅS