A. Kunna arbeta med de varierade arbetssätt som förekommer. B. Eleven ska kunna redovisa lösningar så att de kan följas av läraren.



Relevanta dokument
Matematik. Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det fjärde skolåret. Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det femte skolåret

Torskolan i Torsås Mars Matematik. Kriterier för betyget godkänd. Metoder: Arbetssätt. Muntligt. Problemlösning

ha utvecklat sin taluppfattning till att omfatta hela tal och rationella tal i bråk- och decimalform.

Matematik Uppnående mål för år 6

Lokal planering i Matematik, fskkl Moment Lokalt mål Strävansmål Metod

Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av år 5 enligt nationella kursplanen

Matematik Betygskriterier i matematik år 9 Ekholmsskolan i Linköping

Ämnesplan i matematik för Häggenås, Bringåsen och Treälven

Lokal studieplan Matematik 3 8 = 24. Centrum för tvåspråkighet Förberedelseklass

Kursplan för Matematik

Matematik Steg: Bas. Mål att sträva mot Mål Målkriterier Omdöme Åtgärder/Kommentarer

Elever skall i samtliga årskurser ges tillfälle till regelbunden träning i muntliga och skriftliga räknemetoder

Kommunövergripande Mål i matematik, åk 1-9

Södervångskolans mål i matematik

Studieplan och bedömningsgrunder i Matematik för åk 7 Moment Bedömningsgrunder för uppnåendemålen Begreppsbildning Tal och räkning

kunna använda ett lämpligt mått, tex. mugg till vätska. Geometri

Broskolans röda tråd i Matematik

Lokala kursplaner i Matematik Fårösunds skolområde reviderad 2005 Lokala mål Arbetssätt Underlag för bedömning

Tränar sig att se, upptäcka, lägga och kategorisera mönster med hjälp av ex. lego, pärlor, pussel och klossar.

Målkriterier Beskrivning Exempel Eleven kan tolka elevnära information med matematiskt innehåll.

5.6 MATEMATIK. Hänvisning till punkt 7.6 i Lpgr

Kunskapsmål och betygskriterier för matematik

Centralt innehåll. I årskurs 1.3

Uppdaterad Allmänt Läroplanens mål för matematik finns att ta del av för elever och målsmän på webbadressen:

Centralt innehåll. Problemlösning. Taluppfattning och tals användning. Tid och pengar. Sannolikhet och statistik. Geometri.

Jörgen Lagnebo PLANERING OCH BEDÖMNING MATEMATIK ÅK 8

Nationella strävansmål i matematik. Skolan skall i sin undervisning i matematik sträva efter att eleven

ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Matematik

formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder,

MATEMATIK 5.5 MATEMATIK

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet matematik

"Läsårs-LPP med kunskapskraven för matematik"

identifiera geometriska figurerna cirkel och triangel

7F Ma Planering v2-7: Geometri

MATEMATIK 3.5 MATEMATIK

Lokala mål i matematik

Förslag den 25 september Matematik

8F Ma Planering v2-7 - Geometri

Lokal pedagogisk planering i matematik för åk 8

Kursplanen i matematik grundskolan

Skolverkets förslag till kursplan i matematik i grundskolan. Matematik

9E Ma Planering v2-7 - Geometri

Matematik. Mål att sträva mot. Mål att uppnå. År 1 Mål Kriterier Eleven ska kunna. Taluppfattning koppla ihop antal och siffra kan lägga rätt antal

Lokal studieplan matematik åk 1-3

Matematik. Syfte. reflektera över rimlighet i situationer med matematisk anknytning, och använda ämnesspecifika ord, begrepp och symboler.

Delkursplanering MA Matematik A - 100p

Talområden. Utvidga talområden: - naturliga tal. - hela tal. -100, -5 0, 1, 2 o.s.v. - rationella tal. - reella tal. π, 2 o.s.v.

ARBETSPLAN MATEMATIK

kan använda sig av matematiskt tänkande för vidare studier och i vardagslivet kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt

Röda tråden. Skyttorps skola, Vattholmaskolan, Pluggparadiset, Storvretaskolan och Ärentunaskolan Reviderad:

Betygskriterier i matematik på Parkskolan Namn: Klass:

MATEMATIK. Åk 1 Åk 2. Naturliga tal Naturliga tal Större än, mindre än, lika med

Storvretaskolans Kursplan för Matematik F-klass- år 5

Remissversion av kursplan i matematik i grundskolan. Matematik. Syfte

Samband och förändringar Olika proportionella samband, däribland dubbelt och hälften.

Bagarmossens skolas kravnivåer beträffande tal och talens beteckningar som eleven ska ha uppnått efter:

22,5 högskolepoäng. Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Matematik 3hp. Studenter i inriktningen GSME. TentamensKod:

Ma7-Per: Geometri. Det tredje arbetsområdet handlar om geometri.

Del ur Lgr 11: kursplan i matematik i grundskolan

Bo skola 1 Matematikmål år F-3 Skriftligt omdöme/kunskapsinformation

Matematikbokens Prio kapitel Kap 3,.,Digilär, NOMP

Kursplan för matematik År 1-5 Rösjöskolan TÄBY KOMMUN

Om LGR 11 FÖRMÅGOR CENTRALT INNEHÅLL. De matematiska förmågor som undervisningen i åk 1-9 syftar till att eleverna ska utveckla.

Matematikplanering 3 geometri HT-12 VT-13 7 a KON

FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ

Om Lgr 11 och Favorit matematik 4 6

Kursplan Grundläggande matematik

MATEMATIK. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

Lgr 11 matriser i Favorit matematik 4 6

Extramaterial till Start Matematik

Lgr 11, miniräknare och skrivmaterial. 33 p 20 p. Viktigt! Glöm inte att skriva Tentamenskod på alla blad du lämnar in.

Planering Geometri a r 9

Om LGR 11 FÖRMÅGOR CENTRALT INNEHÅLL. De matematiska förmågor som undervisningen i åk 1-9 syftar till att eleverna ska utveckla.

Sammanställning av de 114 diagnosernas indelning i områden och delområden

Om Lgr 11 och Favorit matematik 4 6

Grundläggande matematik fo r grundlärare med inriktning mot arbete i grundskolans a rskurs 4-6, 15 hp VT ho gskolepoäng

Matematikbokens Prio kapitel Kap 3,.,Digilär, NOMP

Förskoleklassen År 1 År 2 År 3 År 4 År 5 År 6. Eleven skall Eleven skall Eleven skall Eleven skall Eleven skall Eleven skall Eleven skall

Geometri. Geometriska objekt och dess egenskaper: polygoner, cirklar, klot, koner, cylindrar, pyramider och rätblock

RÖDA TRÅDEN MATEMATIK F-KLASS ÅK

Studenter i lärarprogrammet Ma 4-6 I

ämnesområden. Funktioner och räta linjens ekvation. Hur funktioner kan användas för att undersöka förändring, förändringstakt och andra samband.

Syfte. Malmö stad Komvux Malmö Södervärn PRÖVNING. prövning grundläggande matematik

Om LGR 11 FÖRMÅGOR CENTRALT INNEHÅLL. De matematiska förmågor som undervisningen i åk 1-9 syftar till att eleverna ska utveckla.

Vardagsord. Förstår ord som fler än, färre än osv. Har kunskap om hälften/dubbelt. Ex. Uppfattning om antal

Kurskod: GRNMAT2 Verksamhetspoäng: 600

Om LGR 11 FÖRMÅGOR CENTRALT INNEHÅLL. De matematiska förmågor som undervisningen i åk 1-9 syftar till att eleverna ska utveckla.

9A Ma: Geometri. Det tredje arbetsområdet handlar om geometri.

Statistik, sannolikhet, algebra och funktioner, 3 hp. Studenter i lärarprogrammet F-3 III, 12F380 ht17 Varberg

Strävansmål för Förskoleklass Exempel på arbetsuppgifter Fridhemsskolans uppnåendemål förskoleklass Taluppfattning

Ålder. KUB A x h=64 cm x 2. cm 2. Kunskap 12 3,50 Y=8+X. ((9x4)-22-(7-8)) 0, % 40 mm Kvadrat 4 cm (3,11)

MATEMATIK 3.5 MATEMATIK

Lokal kursplan i matematik för Stehags rektorsområde

8A Ma: Geometri. Det tredje arbetsområdet handlar om geometri.

Planering - Geometri i vardagen v.3-7

Mattestegens matematik

PRÖVNINGSANVISNINGAR

Provmoment: Tentamen Matematik och matematikdidaktik, 3 hp, tillfälle 1

Kap 1: Aritmetik - Positiva tal - " - " - " - " - - " - " - " - " -

Viktigt! Glöm inte att skriva Tentamenskod på alla blad du lämnar in. En uppgift per blad och inga svar på baksidan av bladen Lycka till!

Transkript:

Vifolkaskolan Utdrag ur Bedömning och betygssättning : Det som sker på lektionerna och vid lektionsförberedelser hemma, liksom närvaro och god ordning är naturligtvis i de flesta fall förutsättningar och medel för att elever skall kunna tillgodogöra sig och utveckla det kunnande som ingår i ämnet eller kursen. På så sätt har detta betydelse för betyget. KRITERIER I MATEMATIK A. Kunna arbeta med de varierade arbetssätt som förekommer. B. Eleven ska kunna redovisa lösningar så att de kan följas av läraren. C. Mål för år 7 samt kriterier för betyget Godkänd år 8 och 9. Se bilagorna 1, 2 och 3. D. Kriterier för betyget Väl godkänd Eleven använder matematiska begrepp och metoder för att formulera och lösa problem. Eleven följer och förstår matematiska resonemang. Elevens gör matematiska tolkningar av vardagliga händelser eller situationer samt genomför och redovisar med logiska resonemang sitt arbete såväl muntligt som skriftligt. Eleven använder ord, bilder och matematiska konventioner på ett sådant sätt att det är möjligt att följa, förstå och pröva de tankar som kommer till uttryck. Eleven visar säkerhet i sitt problemlösningsarbete och använder olika metoder och tillvägagångssätt. Eleven kan skilja gissningar och antaganden från det vi vet eller har möjlighet att kontrollera. Eleven ger exempel på hur matematiken utvecklats och använts genom historien och vilken betydelse den har i vår tid inom några olika områden.

2 E. Kriterier för betyget Mycket väl godkänd Eleven formulerar och löser olika typer av problem samt jämför och värderar olika metoders för- och nackdelar. Eleven visar säkerhet i sina beräkningar och sitt problemlösningsarbete samt väljer och anpassar räknemetoder och hjälpmedel till den aktuella problemsituationen. Eleven utvecklar problemställningar och använder generella strategier vid uppgifternas planering och genomförande samt analyserar och redovisar strukturerat med korrekt matematiskt språk. Eleven tar del av andras argument och framför utifrån dessa egna matematiskt grundade idéer. Eleven reflekterar över matematikens betydelse för kultur- och samhällsliv.

Vifolkaskolan Bilaga 1 C. Mål i matematik, år 7 Enkla formler och ekvationer med tillämpningar Mål att uppnå Kunna använda algoritmer för addition, subtraktion och multiplikation och klara division med en värdesiffra i nämnaren. Kunna använda miniräknaren för problemlösning. Förstå procentbegreppet. Kunna enkel räkning med positiva heltal och tal i decimalform (en decimal) samt enkel procenträkning. Kunna enkel överslagsräkning Kunna storleksordna och göra enkla enhetsbyten av massenheter. Kunna avläsa klockan digitalt och analogt. Kunna förstå och avläsa en tidtabell. Kunna beräkna tidsskillnader. Känna till vad som menas med linje och sträcka. Kunna mäta och uppskatta en sträckas längd. Kunna göra enkla enhetsbyten av längdenheter. Kunna beräkna omkretsen av en triangel, kvadrat, rektangel och månghörningar. Kunna göra enkla enhetsbyten av areaenheter. Kunna beräkna arean av en kvadrat, rektangel och triangel samt lösa enklare problem där dessa figurer ingår. Kunna rita och mäta vinklar med gradskiva. Kunna lösa enkla ekvationer med huvudräkning. Kunna göra beräkningar med hjälp av enkla formler. Kunna läsa av och förstå enkla diagram.

Vifolkaskolan Bilaga 2 C. Kriterier i matematik, år 8 Ritningar Enkla formler och ekvationer med tillämpningar Grafer till funktioner Kriterier för betyget godkänd Kunna använda algoritmer för addition, subtraktion och multiplikation och klara division med en värdesiffra i nämnaren. Kunna använda miniräknaren för problemlösning. Förstå procentbegreppet. Kunna räkna med procentuella ökningar och minskningar. Kunna enkel räkning med positiva heltal och tal i decimalform (en decimal) samt enkel procenträkning. Kunna enkel överslagsräkning Kunna storleksordna och göra enkla enhetsbyten av massenheter. Kunna avläsa klockan digitalt och analogt. Kunna förstå och avläsa en tidtabell. Kunna beräkna tidsskillnader. Känna till vad som menas med linje och sträcka. Kunna mäta och uppskatta en sträckas längd. Kunna göra enkla enhetsbyten av längdenheter. Kunna beräkna omkretsen av en triangel, kvadrat, rektangel, cirkel och månghörningar. Kunna göra enkla enhetsbyten av areaenheter. Kunna beräkna arean av en kvadrat, rektangel och triangel samt lösa enklare problem där dessa figurer ingår. Kunna rita och mäta vinklar med gradskiva. Kunna vinkelsumman i en triangel och använda detta i beräkningar av vinklar. Kunna förstå vad som menas med skala och hur man skriver förstoring och förminskning. Kunna lösa vardagsnära problem. Kunna redovisa lösning av enkla ekvationer. Kunna göra beräkningar med hjälp av enkla formler. Kunna rita och avläsa koordinatsystem. Kunna avläsa värden i koordinatsystem. Kunna göra en enkel men tydlig sammanställning av insamlade data. Kunna läsa av, rita och förstå enkla diagram.

Vifolkaskolan Bilaga 3 C. Kriterier i matematik år 9 Volymer Ritningar Enkla formler och ekvationer med tillämpningar Grafer till funktioner Sannolikheter Kriterier för betyget godkänd Ha god förmåga att använda algoritmer för addition, subtraktion och multiplikation och klara division med en värdesiffra i nämnaren. Behärska miniräknaren för problemlösning. Förstå procentbegreppet. Kunna räkna med procentuella ökningar och minskningar. Kunna enkel räkning med positiva heltal och tal i decimalform (en decimal) samt enkel procenträkning. Kunna enkel överslagsräkning Kunna göra enkla enhetsbyten av massenheter samt uppskatta och mäta massor. Kunna avläsa klockan digitalt och analogt. Kunna förstå och avläsa en tidtabell. Kunna beräkna tidsskillnader. Känna till vad som menas med linje och sträcka. Kunna mäta och uppskatta en sträckas längd. Kunna göra enkla enhetsbyten av längdenheter. Kunna beräkna omkretsen av en triangel, kvadrat, rektangel, cirkel och månghörningar. Kunna göra enkla enhetsbyten av areaenheter. Kunna beräkna arean av en kvadrat, rektangel, cirkel och triangel samt lösa enklare problem där dessa figurer ingår. Känna igen olika rymdgeometriska figurer: rätblock, kub, cylinder, prisma, pyramid, kon och klot. Beräkna volym av rätblock. Kunna utföra vardagliga enhetsbyten av volymenheter inklusive 1 liter = 1dm 3. Kunna rita och mäta vinklar med gradskiva. Kunna vinkelsumman i en triangel och använda detta i beräkningar av vinklar. Kunna förstå vad som menas med skala och hur man skriver förstoring och förminskning. Kunna lösa vardagsnära problem. Kunna redovisa lösning av enkla ekvationer. Kunna ställa upp och använda formler och ekvationer för att lösa enkla problem. Kunna rita och avläsa koordinatsystem. Kunna avläsa värden i koordinatsystem och tolka dem. Kunna göra en enkel med tydlig sammanställning av insamlade data. Kunna läsa av, rita och förstå enkla diagram. Kunna använda begreppet sannolikhet i enkla slumpsituationer med likformig sannolikhetsfördelning.