Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2017-06-08 1 ETT KLIMATPOLITISKT RAMVERK FÖR SVERIGE
Miljömålsberedningen: En klimat- och luftvårdsstrategi för Sverige Parlamentarisk kommitté som lagt fram förslag till regeringen om hur svensk klimat- och luftvårdspolitik ska utvecklas. Förslag på långsiktigt utsläppsmål (klimat), etappmål (luft) samt styrmedel och åtgärder för att nå målen. Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2017-06-08 2
En klimat- och luftvårdsstrategi för Sverige Huvudsakliga klimatförslag Inför en klimatlag som reglererar processen för hur varje regering ska arbeta med klimatpolitiken framöver (handlingsplaner, uppföljning/granskning av klimatpolitiskt råd) Långsiktigt klimatmål: senast 2045 ska Sverige ha nettonollutsläpp av växthusgaser En handlingsplan vart 4 år och årlig uppföljning i statsbudgeten Ett flertal förslag för att minska utsläpp från olika sektorer Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2017-06-08 3
Utgångspunkter Parisavtalets temperaturmål Världen agerar för att begränsa klimatpåverkan Sverige ett föregångsland Konkurrenskraft värnas och koldioxidläckage undviks (generationsmålet) Framgång beror av att EU och resten av världen skärper sina strategier Stora osäkerheter- flexibilitet behövs Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2017-06-08 4
Mton koldioxidekvivalenter 1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 2014 2020 2030 2040 Det långsiktiga klimatmålet till 2045 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Max 15 procentenheter genom bio-ccs, ökat kolupptag i skog och mark, internationella projekt El och fjärrvärme Industri Övriga sektorer Arbetsmaskiner Avfall Jordbruk Bostäder och service Transport 0,9 ton/capita Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2017-06-08 5
1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 2014 2020 2030 2040 Mton koldioxidekvivalenter Etappmål endast för den ickehandlande sektorn 50 45 40 35 30 25 20 15 10 5 0 El och fjärrvärme Industri Övriga sektorer Arbetsmaskiner Avfall Jordbruk Bostäder och service Transport Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2017-06-08 6
1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2020 2025 2030 2035 2040 2045 Mton koldioxidekvivalenter Etappmål för den icke-handlande sektorn inklusive flexibiliteter 50 45 40 35 30 25 20 15 10 5 0-63% -55% -75% minus 63 procent 2030 minus 55 procent 2030 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2017-06-08 7
Näringsliv och innovation Skogsprogram, bioekonomistrategi Infrastrukturplanering Sektors/målövergripande strategier Klimatfrågan integreras i alla politikområden Riktade klimatstyrmedel: Främst inom transportsektorn, demand basindustri, och i form av utvecklad koldioxidprissättning Cirkulär ekonomi, delande ekonomi, digitaliseringsstrategi Samhällsplanering för en hållbar samhällsutveckling Livsmedelsstrategi Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2017-06-08 8
Centrala horisontella styrmedel och strategier Klimatfrågan behöver integreras i alla politikområden Prissättning av utsläpp av växthusgaser är en bas i styrningen Närings- och innovationspolitik med klimatinriktning En utvecklad bioekonomi kan stödja klimatstrategin Material- och energihushållning, cirkulär ekonomi och delandeekonomi stödjer klimatstrategin Det lokala och regionala klimat- och luftarbetet- stort ansvar och stora möjligheter att bidra till att målen nås Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2017-06-08 9
Närings- och innovationspolitik med klimatinriktning Sveriges ambition att vara ett föregångsland i klimatomställningen bör vara ett övergripande mål för närings- och innovationspolitiken. Det befintliga offentliga stödet bör styras mot tillämpningar med stor potential att minska utsläpp. Vinnova, i samråd med berörda myndigheter, bör utreda hur en omfördelning av medel kan gå till och hur formerna för samverka kan utformas. Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2017-06-08 10
Miljömålsberedningen: En klimat- och luftvårdsstrategi för Sverige Några av de klimatförslag som rör industrisektorn Utveckla en bred nollutsläppsstrategi för basmaterialindustrin Satsa på FUD av ny processteknik (t.ex. CCS och reduktion med vätgas) järn- och stålindustrins omställning Tillsätt resurser för att från myndighetshåll driva och koordinera forsknings- och innovationsinsatserna för att kunna nå nollutsläpp inom industrin Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2017-06-08 11
Internationell utblick Paris-avtalet: Den globala temperaturökningen ska hållas långt under 2 grader och helst stanna vid 1,5 grader. EU mål till 2030 för icke-handlande och handlande sektorerna. Gemensamt uppnå -40% jämfört med 1990. EU mål även för energieffektivisering (-27%) och förnybar energi (27%). Färdplan till 2050 om 80-95% utsläppsminskning relativt 1990 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2017-06-08 12
Utsläpp, koldioxidskatt och utsläppsrättspris 2015 Blå kvadrat =prisnivån Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2017-06-08 13
Utsläppsrätter till handlande sektorn Rapporterade preliminära utsläpp per bransch (miljoner CO2-ekvivalenter) Bransch Utsläpp 2016 Utsläpp 2015 Utsläpp jämfört med 2015 Tilldelning 2016 Skillnad tilldelning/utsläpp El och fjärrvärme 4,529 4,268 0,261 6,114 1,585 Järn- och stålindustri 5,758 5,524 0,235 5,805 0,046 Kemiindustri 1,282 1,156 0,125 1,435 0,153 Livsmedelsindustri 0,141 0,14 0,0007 0,193 0,052 Metallindustri (exkl. järn och stål) 0,675 0,68-0,005 0,703 0,027 Mineralindustri (exkl. metaller) 3,173 3,167 0,005 2,505-0,667 Pappers- och massaindustri samt tryckerier 0,709 0,643 0,066 3,972 3,263 Raffinaderier samt distribution av olja och gas 2,638 2,865-0,228 2,671 0,033 Övrig industri 0,834 0,791 0,043 0,887 0,053 SUMMA 19,739 19,234 0,5027 24,285 4,545 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2017-06-08 14
Kostnader för att nå klimatmålen NV studerade åtgärdskostnader och fann att det finns relativt billiga åtgärder i framförallt transportsektorn såsom infrastrukturåtgärder, samhällsplanering, energieffektivisering. Dyrare åtgärder är inblandning av biodrivmedel och elbilar. KI studerar samhällsekonomiska kostnader mha ekonomisk modell som slutredovisas i dec 2017. Delredovisning (idag) estimerar att målen till 2030 kan nås till en kostnad på X-X procent av BNP år 2030. Kostnader estimerade av Konjunkturinstitutet för MMB är i storleksordningen en reduktion på 0,4-3,6 procent av BNP jämfört med referensscenariot år 2030. Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2017-06-08 15
Klimatklivet för ett klimatsmart samhälle 700 miljoner kronor per år ska investeras 2017-2020. Pengarna ges till klimatinvesteringar i kommuner, regioner, företag och organisationer. Satsningen ska leda till maximal klimatnytta på regional och lokal nivå. Syftet är att i första hand minska utsläpp av växthusgaser. Gärna bidra till spridning av teknik och marknadsintroduktion samt ha effekter på andra miljökvalitetsmål, hälsa och sysselsättning. Naturvårdsverket bedömer om åtgärderna är genomförbara. Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2017-06-08 16
Klimatklivet Beviljat belopp (Mkr) 450 400 350 300 250 416 384 200 150 159 137 100 50 0 69 37 29 19 12 5 1 naturvardsverket.se/klimatklivet Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2017-06-08 17
Tack för att ni lyssnat! Vill ni veta mer så återkom på mail eller telefon: miriam.munnich-vass@naturvardsverket.se alt. 010-698 13 15 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2017-06-08 18