inte stark En undersökning om behandlingsassistenternas utsatthet november 211
En undersökning om behandlingsassistenternas utsatthet november 211 Inledning Vision har många medlemmar som arbetar inom offentlig och privat behandlingsverksamhet. Våra medlemmar utför ett fantastiskt viktigt arbete som bidrar till att skapa ett bättre liv för många människor. Men för att de ska kunna göra ett bra jobb krävs schysta arbetsvillkor. Denna rapport vittnar i mångt och mycket om ovärdiga arbetsvillkor och en dålig arbetsmiljö. Arbetet innebär inte sällan hotfulla situationer och riskfyllt ensamarbete - ofta nattetid. Självklart påverkar det kvaliteten i verksamheten. Att de anställda får schysta arbetsvillkor ligger därför inte bara i personalens eget intresse, det påverkar naturligtvis också kvaliteten på vården, stödet och behandlingen för de boende. men är till övervägande del beroende av uppdrag från kommunen. Kommunens socialtjänst står för utredning och bedömning meden behandlingshemmen ofta står för de sociala behandlande insatserna. Det finns ingen del av välfärdssektorn som har privatiserats i sådan omfattning som just denna verksamhet. Dessutom har branschen under senare år påverkats av den finansiella krisen i form av flera ägarbyten. Vården är dyr och finansieras i stor utsträckning via skattemedel. Kommunerna har därför ett stort ansvar som beställare när det gäller att kräva kvalitet och resultat. Det borde vara självklart att kommunerna som beställare ställer krav på kollektivavtal, liksom på goda villkor för de anställda. Med kollektivavtal har vi som fackförbund möjlighet att förhandla fram bättre villkor för medlemmarna. Vi kan ställa krav på en bättre arbetsmiljö, minska ensamarbetet och skapa ett mer systematiskt arbete för att förebygga hotfulla situationer. Bland de mindre, privata behandlingshemmen, som ofta varit utvidgade familjehem, är det få som tecknat kollektivavtal. Just nu pågår en utveckling där många små behandlingshem köps upp av olika riskkapitalistbolag. Kommunernas upphandlingsregler ställer inte alltid krav på kvalitet och uppföljning. Avtalen är ibland luddigt skrivna och någon möjlighet att utkräva vite när inte avtalen följs finns inte. Upphandlingsreglerna behöver skärpas. Det finns också brister när det gäller regelverken för personal. Så har till exempel Carema haft fel på sina personallistor. När det inte finns kollektivavtal så saknas ofta också tjänstepensionslösningar och försäkringar. När det gäller möjligheten för personalen att larma om missförhållanden i media, så är det skyddet svagare i privat sektor än i offentlig. Capio blev dock det första av de stora vårdkedjorna som tecknade kollektivavtal avseende meddelarfrihet, vilket skedde i maj 211. Fler borde följa Capios exempel. Det som skiljer privata behandlingshem från offentliga är medborgarnas och politikernas minskade insyn. Om politiker inte har insyn kan de heller inte kontrollera hur verksamheten bedrivs på ett bra sätt. Ett annat problem är att det borde finnas en tillgänglighet på lika villkor, men tyvärr är det inte fallet när det gäller de privata behandlingshemmen. Flera allvarliga incidenter har skett inom behandlingshem och liknande verksamheter då personalen arbetat ensamma. Ensamarbete får inte vara en följd av minskade resurser, en riskbedömning måste göras vid varje enskilt fall. Personalens kompetens och engagemang är bärande för kvalitet och resultat. I relationsbaserade verksamheter är det lätt att sudda ut de egna villkoren och behoven, vilket kan leda till svåra konsekvenser.
Vision vill ta ansvar för förbättrade villkor inom HVB-verksamheten (Hem för Vård och Boende) genom rätten att teckna kollektivavtal och förbättra arbetsmiljön och påverka utvecklingsmöjligheterna. Annika Strandhäll Ordförande Vision Sida 2
Sammanfattning Visions undersökning visar på en hög grad av ensamarbete, ofta långa psykiskt tunga arbetspass och risker för våld. Sett ur de boendes situation är det naturligtvis inte tillfredsställande att det ibland bara finns en personal till hela gruppen boende. Några reflektioner: om inte personalen känner sig trygg, kan de då göra ett bra jobb? Får de boende den service de behöver om det bara finns en personal tillgänglig till hela boendegruppen? Får de anhöriga möjlighet till den kontakt med personal och den service de kan behöva om det ofta bara är en personal tillgänglig? Hur påverkas övriga boende om det förekommer våld på hemmet? Svaren från behandlingsassistenterna kan sammanfattas i följande punkter: För tre av fyra behandlingsassistenter förekommer ensamarbete Mer än var tredje har blivit utsatt för hot om våld eller våld under de senaste 12 månaderna Bara varannan arbetsplats är utformad för att förebygga och undvika vålds- eller hotsituationer Mer än fyra av fem behandlingsassistenter upplever arbetet som psykiskt påfrestande Varannan behandlingsassistent anser att det finns en risk att ekonomiska hänsyn gör att verksamheten tar emot klienter som det saknas kompetens för. Av svaren kan man inte utläsa några väsentliga skillnader mellan privata och offentliga behandlingshem utom på några punkter: drygt varannan behandlingsassistent i privat verksamhet och två av tre i offentlig verksamhet anser att de kan utföra sina arbetsuppgifter bra, och tre av fyra behandlingsassistenter i offentlig verksamhet anser att ekonomin påverkar arbetsmiljöåtgärderna, motsvarande siffra för privat verksamhet är varannan. Sida 3
Kort om undersökningen Undersökningen genomfördes i april 211 genom en elektronisk enkät. Utförare är Vision och vår marknadsanalytiker Gerry Andersson. Cirka 2.4 behandlingsassistenter fick frågor via mail. Av dessa svarade 7 personer, varav 6 procent arbetade på ett privat behandlingshem och resten på offentligt drivna behandlingshem. Svarsfrekvensen ligger på cirka 3 procent. Den låga svarsfrekvensen kan bero på en tung arbetsbelastning. Man har inte tid att svara på ett antal undersökningsfrågor, speciellt inte om man arbetar ensam. Vi gör inte anspråk på att resultatet är vetenskapligt säkerställt med den relativt låga svarsfrekvensen, men svaren ger ändå en viss bild av hur behandlingsassistenterna upplever sin situation. Syfte med denna undersökning är att ta reda på hur medlemmarnas yrkes- och arbetsvillkor påverkar den egna situationen och verksamheten. Genom att redovisa svaren uppdelade mellan offentligt anställda (o) och privat anställda (p) ville vi se om det fanns några avgörande skillnader mellan olika arbetsgivare. Vad är HVB-hem? Det samlade begreppet för behandlingshem är HVB som står för Hem för vård eller boende. För att bedriva HVB-verksamhet krävs tillstånd av Socialstyrelsen. Socialstyrelsen har också tillsynsansvaret. De olika hemmen för vård eller boende är inriktade mot skilda målgrupper, som barn och unga, föräldrar och barn, missbrukare, ensamkommande flyktingbarn. Sida 4
Arbetsbelastning bemanning, ensamarbete och utsatthet Verksamheten pågår dygnet runt för det stora flertalet 86 (p) 68 (o). 1 1 86,2 68,3 5 5 31,7 13,8 Ja Verksamhet dygnet runt Nej För de anställda som befinner sig i dygnetruntverksamhet innebär det till exempel långa arbetspass utan rast. 61 (p) 53 (o) arbetar mer än 5 timmar utan rast. 6,6 5 52,7 5 35, 24,1 15,3 12,3 Färre än 3 timmar 4-5 timmar Mer än 5 timmar Hur många timmar i sträck arbetar du utan rast Sida 5
Ensamarbete är en verklighet för 78 av de privatanställda medlemmarna och 74 av offentlig anställda medlemmarna. 1 1 77,7 74,2 5 5 23, 18,3 Ja Nej Ej aktuellt Händer det att du arbetar ensam 4, 2,8 Hela 37 av de svarande (oavsett ägarförhållanden) har blivit utsatta för hot om våld och våld de senaste 12 månaderna. 62,7 63, 5 5 37,3 37, Ja Har du blivit utsatt för våld eller hot om våld i ditt arbete under de senaste 12 månaderna Nej Sida 6
Av de som utsatts för hot och våld arbetade 35 (p) 23 (o) ensamma. 1 1 77,5 65, 5 5 35, 22,5 Ja När du utsatts för hot eller våld har du då arbetat ensam Nej 27 (p) och 17 (o) av dessa uppger att situationen kunde ha förhindrats om de inte jobbat ensamma (4st). 1 1 83,3 72,6 5 5 27,4 16,7 Ja Bedömer du att incidenten kunde ha förhindrats om du inte arbetat ensam Nej Sida 7
Bland de tillfrågade menar ungefär varannan att deras arbetsplats inte är utformad för att förebygga eller undvika hot- eller våldssituationer. 55 av de privatanställda och 48 av de offentliganställda gör denna bedömning. 55,4 5 46,9 48,4 5 36,3 8,3 4,7 Ja Nej Ej aktuellt Arbetsplatsen utformad och utrustad för att förebygga eller undvika vålds- eller hotsituationer 47 av de privatanställda och 37 av de offentliganställda anser att deras arbetsbelastning är orimligt stor och innebär risk för ohälsa. 62,8 53,1 5 46,9 5 37,2 Ja Är din arbetsbelastning rimligt stor och utan risk för ohälsa Nej Sida 8
Det stora flertalet, 82 av de privatanställda och 83 av de offentliganställda, upplever arbetet psykiskt påfrestande. 1 1 82,2 83, 5 5 17,8 17, Ja Är arbetet psykiskt påfrestande Nej Inom de privatägda verksamheterna är tidsbristen ännu större än inom den kommunägda verksamheten, och de svarande anser att de inte kan genomföra sina arbetsuppgifter på ett bra sätt. Drygt 46 i privatägd verksamhet jämfört med i kommunens drygt 31 har denna uppfattning. 68,6 53,6 5 46,4 5 31,4 Ja Upplever du att du har tid att genomföra dina arbetsuppgifter på ett bra sätt Nej Sida 9
Hela 45 av de privatanställda och 43 av de offentliganställda uppger att det finns en risk att den ekonomiska situationen för behandlingshemmet leder till att man tar emot alltför svåra klienter trots att man saknar kunskap och metoder. 5 5 44,6 46,2 42,9 42,9 4 4 3 3 2 2 14,3 1 9,2 1 Ja Nej Vet ej Finns det en risk att ekonomin gör så att verksamheten tar emot för svåra klienter där kunskap/metoder saknas Inom den privata verksamheten förekommer ägarbyten; drygt 3 har varit med om ett ägarbyte och nästan 17 har varit med om två eller flera ägarbyten de senaste fem åren. Ett resultat som tydligt visar den osäkerhet som präglar behandlingshemsbranschen. Inget kommunägt behandlingshem har varit med om något ägarbyte. 1 1 5 51,5 5 3,3 9,1 7,6 Inget 1 2 3 4 eller fler Hur många ägarbyten har din arbetsplats varit med om senaste 5 åren 1,5 Sida 1
Hela 72 av de offentliganställda tycker att ekonomin påverkar hur arbetsmiljöåtgärder genomförs. Motsvarande siffra för de privatanställda är 55. 71,4 54,5 5 5 4,9 28,6 4,5 Ja Nej Vet ej Upplever du att det ekonomiska utrymmet påverkar hur arbetsmiljöåtgärder genomförs Sida 11
Vision anser: Sammanfattningsvis menar Vision att det behövs ett gemensamt samhälleligt ansvar att se till och verka för en god socialtjänst och en god och seriös samhällsvård. Genom att ge personalen trygghet och goda villkor förbättras dessa möjligheter. Behandlingsbranschen får inte styras av ekonomiska kortsiktiga vinster. Kompetensen och förutsättningar att erbjuda vård och behandling av en hög och kvalitativ nivå ska styra när en verksamhet tar på sig nya uppdrag. Tydliga behörighetskrav och utbildningskrav kombinerat med en rättighet att säga ifrån när det professionella ansvaret inte är möjlig att upprätthålla, kommer att påskynda ett kvalitetsarbete. Möjligheten att utveckla metoder och följa aktuell forskning behövs för att personalen och verksamheten ska kunna svara mot behoven och bidra till de bästa resultaten. Tillgång till handledning och stöd är ett måste i all social verksamhet. Jämställ privat och offentlig HVB-verksamhet beträffande tillsyn och behörighetskrav, men också beträffande rätt till kollektivavtal och goda arbets- och yrkesvillkor. För att nå en god samhällsvård behövs både privata och offentliga aktörer och det behövs samverkan mellan olika huvudmän. Nolltolerans mot hot och våld ska vara ledstjärnan. Det ska finnas väl utarbetade rutiner kring hot och våld som täcker det förebyggande arbetet, om det händer och när det har skett. Ensamarbete ska i största mån undvikas, upplevelsen om risk och svårighet ska styra. Arbetsmiljölagen ska följas. Sida 12
inte stark För frågor om undersökningens innehåll, kontakta: Yvonne Ahlström Socialpolitiska frågor Telefon 7 582 9 4 Presskontakter Presschef Peter Bloch peter.bloch@vision.se Telefon 7 5 13 37 Pressombudsman Maria Martinsson maria.martinsson@vision.se Telefon 7 655 5 48