Delårsbokslut. ljusdal.se

Delårsbokslut 2013 ljusdal.se

Förvaltningsberättelse Förvaltningsberättelse Kommunprogrammet 1 Styrning och uppföljning 2 Ekonomi 5 Ekonomiska sammanställningar räkning 7 Balansräkning 7 Kassaflödesanalys 8 Drift- & investeringsredovisning 9 Noter 10 Redovisningsprinciper 17 Helårsprognos 19 Verksamhetsberättelse Kommunstyrelsen 20 Utbildningsnämnden 24 Omsorgsnämnden 27 Överförmyndarnämnden 30

VISION Kommunprogrammet I Ljusdal är det möjligt. Vi välkomnar alla som vill ge sina barn en trygg och samtidigt stimulerande och utvecklande uppväxtmiljö. Vi erbjuder en grundtrygghet och social stabilitet som är en exklusiv tillgång i vår mer storskaliga omvärld. Trygghet ser vi som självklart i alla kommunala verksamheter, speciellt barnens situation och utveckling i förskola och skola. Vi som bor i Ljusdal har nära till fjäll och hav och förmånen att kunna växla mellan storstadens utbud och kulturlandskapets naturnära livskvalitet. Vi som lever i Ljusdals kommun vet att vår kommun har många fördelar. Ljusdal är en ovanligt bra plats för barn att växa upp på. Kommunfullmäktiges övergripande mål Kommunfullmäktige har under 2007 utifrån den vision som finns antagen i kommunprogrammet identifierat befolkningsutvecklingen som den enskilt viktigaste framtidsfrågan för kommunen. Antalet invånare påverkar kommunens intäkter och därmed den kommunala servicen. Antalet invånare påverkar också övrig service till kommuninvånarna. Genom att bli attraktivare kan vi vända befolkningsutvecklingen till att bli positiv. et är att Ljusdal skall bli Hälsinglands attraktivaste kommun med en positiv befolkningsutveckling. För att detta skall lyckas har fullmäktige identifierat fyra målområden. Utbildning; Arbete och Näringsliv; Fritid, Kultur och Folkhälsa; Boende och Miljö. En unik kombination av möjligheter. Landskapet, människorna och hälsingekulturen är grundläggande förutsättningar för Ljusdals kommun. Detta gör oss väl rustade och öppna för att möta omvärlden. Ett uttryck för detta är de nyetableringar samt expansionen av moderna och internationellt inriktade företag som påbörjades under 90-talet. Det som gör Ljusdal unikt är småskaligheten, mångfalden av olika kulturer, rikliga idrotts- och fritidsmöjligheter, engagemanget hos medborgarna och den moderna IT-profil som präglar det expansiva näringslivet i kommunen. Det breda utbildningsbehovet och högskolemöjligheterna ingår i denna mix. Att njuta av den naturnära kommunens alla fördelar och samtidigt ha närhet till städernas pulserande nöjesliv och handelsutbud tillhör de faktorer som gör Ljusdal attraktivt. Modern informationsteknologi och distansteknik kännetecknar Ljusdals näringsliv och kunskapssektor sedan början av 90- talet. Nytt visionsarbete Ljusdals kommun har påbörjat arbetet med att ta fram en ny vision och nya övergripande mål som kommer att ersätta nuvarande kommunprogram och övergripande mål. Under 2012 har kommunfullmäktige beslutat att den viktigaste frågan för kommunens utveckling är: Hur skapar vi en hållbar samhällsutveckling med hög livskvalitet-trygghet-välfärd. Kommunstyrelsen beslutade sedan att visionsarbetet övergår i att först ta fram en Lokal utvecklingsstrategi (LUS). Det primära målet i LUSen är att skapa fler arbetstillfällen genom att fokusera på utbildning/kompetens och infrastruktur/kommunikationer. LUSens områden följer den Regionala utvecklingsstrategin (RUS). FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE I 1

STYRNING OCH UPPFÖLJNING Omvärldsanalys Den ekonomiska utvecklingen har under årets början varit fortsatt svag såväl i Sverige som internationellt. Förhoppningarna om en stabilare tillväxt har dock stärkts men återhämtningen blir inledningsvis svag. Den måttliga tillväxten innebär att arbetslösheten dröjer sig kvar kring 8 procent. Det är först en bit in på nästa år som arbetsmarknaden mer påtagligt börjar förbättras. Detta är i alla fall SKL:s (Sveriges kommuner och landsting) bedömning. Befolkningsutveckling Vid halvårsskiftet per 30 juni var vi i Ljusdal 18 878 invånare. Detta är en minskning med 2 personer sedan årsskiftet. Hittills i år är födelsenettot är negativt. Endast 76 barn är födda under det första halvåret. Flyttnettot är i år positivt, 351 personer flyttade till Ljusdal medan 299 flyttade från Ljusdal. uppfyllelse av fullmäktiges övergripande mål Kommunfullmäktige har för åren 2008-2011 antagit det övergripande målet att Ljusdals kommun skall vara Hälsinglands attraktivaste kommun med en positiv befolkningsutveckling. Detta mål är förlängt att gälla fram tills dess att det påbörjade visionsarbetet ger nya målsättningar. uppfyllelse av finansiella mål Följande finansiella mål gäller för år 2013: Att soliditeten förbättras med en procentenhet. Obeaktat pensionsskulden utanför balansräkningen har soliditeten per 0630 ökat med 1 procentenheter. Om man räknar med pensionsskulden har soliditeten minskat med sex procentenheter. Orsaken är en ökad pensionsskuld i och med sänkningen av diskonteringsräntan. Att samtliga investeringar i skattefinansierade verksamheter självfinansieras. Klaras per 2013-06-30. Nämndernas verksamhetsmål Verksamhetsmål med uppföljning finns på nämndsnivå. Dessa redovisas i respektive nämnds verksamhetsberättelse. Verksamhetsmålen ska stödja kommunfullmäktiges övergripande mål. Verksamhetsplanerna binder ihop mål och medel och är en förutsättning för god ekonomisk hushållning. I nämndernas redovisningar för 2013-06-30 (sid. 20-32) återfinns uppföljningen av verksamhetsmålen. Dessa delas in i fem fokusområden för 2013: - Ekonomi - Kund/medborgare - Medarbetare - Verksamhet - Miljö Med befolkningsutvecklingen som mått på attraktiviteten uppfyller kommunen under första halvåret inte fullmäktiges målsättning. Finansiell strategi Kommunfullmäktige antog inför budget 2005 en finansiell strategi för kommunen. Den finansiella strategin innebär att kommunen skall ha en kostnadsnivå på verksamheten som gör att vi klarar balanskravet även i lågkonjunktur. I högkonjunktur skall därmed inte verksamheten utökas utan istället skall ekonomin stärkas eller engångsåtgärder vidtas. Den finansiella strategin har legat till grund för budget 2013 och till grund för de finansiella målen. FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE I 2

STYRNING OCH UPPFÖLJNING Sammanfattning av nämndernas måluppfyllelse Varje cirkel representerar ett fokusområde. Varje tårtbit är den sammanvägda bedömningen om nämnden klarar eller inte klarar de uppsatta målen i respektive fokusområde. Ekonomi Överförmyndarnämnden Klarar ej Kommunstyrelsen Klarar delvis Omsorgsnämnden Klarar delvis Utbildningsnämnden Klarar delvis Kund/medborgare Överförmyndarnämnden Klarar delvis Kommunstyrelsen Klarar delvis Omsorgsnämnden Klarar Utbildningsnämnden Klarar ej Medarbetare Överförmyndarnämnden Klarar Kommunstyrelsen Klarar Omsorgsnämnden Klarar Utbildningsnämnden Klarar ej FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE I 3

STYRNING OCH UPPFÖLJNING Verksamhet Överförmyndarnämnden Klarar Kommunstyrelsen Klara delvis Omsorgsnämnden Klarar Utbildningsnämnden Klarar delvis Miljö Överförmyndarnämnden Klarar delvis Kommunstyrelsen Klarar Omsorgsnämnden Klarar Utbildningsnämnden Klarar delvis Förklaringstext Grönt Gult Rött Klarar Tveksamt / Klarar delvis Klarar ej FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE I 4

EKONOMISK ÖVERSIKT Delårsbokslut januari juni et per 20130630 är -2 429 tkr (39 714 Tkr 20120630). Nämndernas budgetavvikelse Nämndernas budgetavvikelse är 0,8 Mkr (10,7 Mkr). Utbildningsnämnden redovisar ett underskott med 4 Mkr. Det är främst grundskola & särskola som visar ett stort underskott. Omsorgsnämnden redovisar ett överskott med 4,5 Mkr. et skulle behövt varit större för att klara av de ökade kostnaderna under semesterperioden. Kommunstyrelse samhällsutveckling rapporterar ett positivt resultat med 1,2 Mkr medan Kommunstyrelsen kommunledningskontoret rapporterar ett negativt resultat med 0,7Mkr. Övriga nämnder redovisar relativt små avvikelser. Kostnader och intäkter Utöver nämndernas kostnader finns centrala poster. De viktigaste är kapitalkostnader, kostnader för pensioner, semesterlöneskuld och övriga förvaltningsövergripande kostnader. På intäktssidan är det kommunalskatt, kommunalekonomisk utjämning och finansiella intäkter. I detta bokslut har periodiseringar gjorts angående dessa poster. De viktigaste är: Skulder och finansnetto I januari amorterades det sista lånet och nu är kommunen skuldfri. Investeringsbidragen är from årsskiftet bokförda som långfristig skuld. Tidigare år nettobokfördes de bland investeringarna. Diskonteringsräntan i pensionsskuldsberäkningen har sänkts med 0,75 procentenheter. Detta har medfört att pensionsavsättningen ökat med 5 mkr och pensionsförbindelsen (utanför balansräkningen) har ökat med 48 Mkr jämfört med årsskiftet 20121231. Det redovisade finansnettot är negativ med 2,0 Mkr. Det beror främst på att räntekostnader från ökningen på pensionsskulden med 6 Mkr. Investeringar Genomförda nettoinvesteringar första halvåret var 25,6 Mkr. Detta är endast drygt 29 % av årets budgeterade investeringar på 88,7 Mkr. Soliditet och likviditet Soliditeten med hänsyn till pensionsförbindelsen är i år negativ(-6%), vilket främst beror på att pensionsförbindelsen har ökat med 48 Mkr enligt prognos från KPA. Ifjol var soliditeten 0 vid samma period. Soliditeten obeaktat pensionsförbindelsen har ökat med en procentenhet till 67 %. pensionskostnader har beräknats utifrån prognoser från vår pensionsadministratör KPA. semesterlöneskuld har beräknats utifrån upparbetad skuld samt periodisering av i juli rapporterad semester. intäkter har periodiserats utifrån SKL:s skatteunderlagsprognos i cirkulär 13:40 per 2013-08-15. Likviditeten är lite sämre än samma period föregående år, men nu har det sista lånet amorterats med 20 Mkr. Nämndernas måluppfyllelse Nämndernas delårsuppföljning av verksamhetsmålen för 2013 hittas i resp. nämndsredovisning. En samlad bild av måluppfyllelsen per fokusområde finns på sidan 3. För de olika fokusområdena (ekonomi, kund/medborgare, medarbetare, verksamhet, miljö) redovisas en måluppfyllelse med blandad framgång. FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE I 5

EKONOMISK ÖVERSIKT Helårsprognos Prognosen för 2013 visar på ett resultat om -8 644 Tkr. Främsta orsaken till det negativa resultatet är nämndernas underskott med -23,6 Mkr. Två jämförelsestörande poster påverkar också: et förbättras med återbetalning av AFA-premier gällande åren 2005-2006 med 19,7 Mkr. et försämras med ökade finansiella kostnader med 5 Mkr p g a sänkningen av diskonteringsräntan gällande pensionsskulden. Balanskravsavstämning Kommunen har inga tidigare förluster att täcka. Mkr Balanskravet 2013 2012 Årets resultat -8,6 23,2 Avgår reavinster -0,1-0,1 enligt balanskravet -8,7 23,5 Ett negativt balanskravsresultat måste enligt kommunallagen regleras inom tre år. Därför är det av yttersta vikt att åtgärder vidtas så resultatet på helåret 2013 blir bättre än prognosen. Nämndernas budgetavvikelse Nämnderna sammantaget redovisar en budgetavvikelse med -23,6 Mkr. Samtliga verksamhetsnämnder redovisar underskott i prognosen. Omsorgsnämnden med ett underskott om 9,6 Mkr. Stöd och omsorg samt äldreomsorgen står för de största underskotten. Utbildningsnämnden har en prognos på minus 9,5 Mkr. Där är det främst grundskola & särskola samt gymnasieskola & gymnasiesärskola som beräknas visa stora underskott. Kommunstyrelsen visar ett underskott med 4,3 Mkr. Här är kostnader för itenheten, bostadsanpassningsbidrag samt kraftverket kvarndammen som är de viktigaste orsakerna. Skatteintäkter och statsbidrag Skatteintäkter och statsbidrag inklusive slutavräkningar, fastighetsavgift och mellankommunal utjämning beräknas bli 1 016 Mkr. Detta är 1 Mkr lägre än budgeterat. Preliminär slutavräkning för 2013 beräknas bli -5,1Mkr och den preliminära för 2012 beräknas justeras med +2,1 Mkr. Vad kan påverka utfallet 2013 Det finns en del faktorer som kan påverka resultatet för 2013: Pensionskostnaderna. Det är årligen stora summor som kostnadsförs här. Utfallet kan många gånger avvika kraftigt från prognoserna. Enligt KPA s beräkning kommer skulden att minska vid årsskiftet i förhållande till skulden per 0630. Semesterlöneskulden. Är osäker och hur mycket som tas ut i semestrar är svårt att prognostisera. Nämndernas prognoser. Det är alltid svårt att göra prognoser och procentuellt små avvikelser ger stora belopp. Skatteunderlagsprognosen. Kommer att uppdateras under hösten och påverkar resultatet genom slutavräkningarna på kommunalskatten. Kommentarer Verksamhetens nettokostnad beräknas öka med 52 Mkr (borttaget jämförelsestörande poster) eller 5,2 % under 2013. Kostnadernas ökning med 52 Mkr skall jämföras med ökningen av intäkter (skatteintäkter, utjämning, etc) på 31 Mkr. Det är ohållbart över tiden att kostnaderna ökar mer än intäkterna. Åtgärder måste vidtas under 2013 för att minska underskotten på nämndsnivå och för att sänka kostnadsnivån inför 2014. Det finns beslutade investeringar på 88,7 mkr. Vid halvårsskiftet hade endast 29 % (25,6 Mkr) av dessa genomförts. Om beslutade investeringar genomförs 2013 kommer de inte kunna självfinansieras med prognostiserad resultatnivå. Investeringarna kommer också medföra ökade driftskostnader framöver. Framförallt om räntenivån höjs. Befolkningsutvecklingen är en parameter som utifrån utjämningssystemet styr delar av våra intäkter. Vid beslut om budgetramarna hade vi en prognos att vi skall vara 18 837 invånare den 1/11 i år. Per 20130630 var vi 18 878 invånare. FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE I 6

RESULTAT & BALANSRÄKNING RESULTATRÄKNING (Tkr) NOT KOMMUNEN 2013-06-30 2012-06-30 Verksamhetens intäkter 1 111 786 130 763 Verksamhetens kostnader 2-601 907-570 977 Avskrivningar 3-19 429-18 337 Verksamhetens nettokostnad -509 550-458 551 Skatteintäkter 4 351 721 344 457 Generella statsbidrag 5 157 384 151 857 Finansiella intäkter 6 4 493 5 385 Finansiella kostnader 7-6 477-3 434 före extraordinära poster -2 429 39 714 Årets resultat -2 429 39 714 BALANSRÄKNING (Tkr) Bokslut Bokslut TILLGÅNGAR 2013-06-30 2012-06-30 Anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar 8 585 466 578 651 varav mark, byggnader o tekn.anl. 540 214 533 496 varav maskiner och inventarier 45 252 45 155 Finansiella anläggningstillgångar 9 75 172 79 469 Summa anläggningstillgångar 660 638 658 120 Omsättningstillgångar Förråd 1 681 4 317 Fordringar 10 92 004 113 046 Kortfristiga placeringar 11 38 426 37 007 Kassa och bank 47 224 74 554 Summa omsättningstillgångar 179 335 228 924 SUMMA TILLGÅNGAR 839 973 887 044 SKULDER OCH EGET KAPITAL Eget kapital 12 561 634 579 678 varav årets resultat -2 429 39 714 Summa eget kapital 561 634 579 678 Avsättningar Pensioner och liknande förpliktelser 13 57 347 51 888 Övriga avsättningar 14 2 096 3 065 Summa avsättningar 59 443 54 953 Skulder Långfristiga skulder 15 2 430 45 000 Kortfristiga skulder 16 216 466 207 413 Summa skulder 218 896 252 413 Summa skulder och eget kapital 839 973 887 044 Ställda panter och ansvarsförbindelser Borgensförbindelse 17,18 706 822 558 170 Ansvarsförbindelse pensionsförpliktelse 13 615 058 574 880 EKONOMISKA SAMMANSTÄLLNINGAR I 7

KASSAFLÖDESANALYS KASSAFLÖDESANALYS (Tkr) KOMMUNEN Not 2013-06-30 2012-06-30 Den löpande verksamheten Årets resultat -2 429 39 714 Justering för av- och nedskrivningar 3 19 429 18 337 Justering för gjorda avsättningar 19 4 961 3 402 Justering för i anspråktaqgna avsättningar 20-533 -8 247 Medel från verksamheten för förändring av rörelsekapital 21 428 53 206 Lager (ökning- / minskning+) -1 417-3 182 Korta fordringar (ökning- / minskning+) -10 865-25 470 Korta skulder (ökning+ / minskning-) -17 781 11 262 Kassaflöde från den löpande verksamheten -8 635 35 816 Investeringsverksamhet Investering i anläggningar -26 122-21 505 Försäljning av anläggningar 5 637 0 Investering i finansiella anläggningstillgångar 0-769 Försäljning av finansiella anläggningstillgångar 529 384 Kassaflöde från investeringsverksamhet -19 956-21 890 Finansieringsverksamheten Amortering av skuld 0 0 Ökning av investeringsbidrag 373 Kassaflöde från finansieringsverksamheten 373 0 Årets kassaflöde -28 218 13 926 Likvida medel vid årets början 75 442 60 628 Likvida medel vid årets slut 47 224 74 554-28 218 13 926 RÄNTEBÄRANDE NETTOSKULD Räntebärande nettoskuld vid årets början 41 354 10 461 Räntebärande nettoskuld vid årets slut 41 926 4 493 EKONOMISKA SAMMANSTÄLLNINGAR I 8

DRIFTREDOVISNING & INVESTERINGSREDOVISNING DRIFTREDOVISNING(Tkr) Nämnd/Styrelse Redovisning Budget Redovisning 2013-06-30 Avvikelse 2012-06-30 2013-06-30 Intäkt Kostnad Netto mot budget Kommunfullmäktige 834 920 0 957 957-37 Revisionen 489 513 0 564 564-51 Kommunstyrelse 70 821 82 857 66 147 148 437 82 290 567 varav kommunledningskontor 22 033 24 124 936 25 739 24 803-679 varav samhällsutveckling 48 788 58 733 65 211 122 698 57 487 1 246 Utbildningsnämnd 195 831 203 735 36 070 243 811 207 741-4 006 Omsorgsnämnd 198 249 213 041 95 093 303 662 208 569 4 472 Valnämnd 1 50 0 4 4 46 Myndighetsnämnd 135 155 0 108 108 47 Överförmyndarnämnd 446 350 0 595 595-245 466 806 501 621 197 310 698 138 500 828 793 INVESTERINGSREDOVISNING(Tkr) Redovisat Budget Redovisning 2013-06-30 Avvikelse 2012-06-30 2013-12-31 Intäkt Kostnad Netto mot budget Kommunstyrelse 20 123 82 952 773 25 074 24 301 58 651 varav kommunledningskontor 2 335 2 420 0 1 455 1 455 965 varav samhällsutveckling 17 788 80 532 773 23 629 22 856 57 676 Utbildningsnämnd 1 203 3 490 0 949 949 2 541 Omsorgsnämnd 179 2 216 0 378 378 1 838 21 505 88 658 773 26 401 25 628 63 030 INVESTERINGSREDOVISNING(Tkr) Projekt Redovisat Redovisat ack Budget ack 1301-1306 tom 2013-06-30 Ombyggnad Industriprogrammet 5 402 6 216 7 100 Ombyggnad Gärdeåsskolan 3 044 3 422 12 048 Renovering Kläppa fritidsgård 1 053 1 122 5 500 Släckbil Färila 2 665 2 665 4 100 Östernäs park o väg 563 837 17 000 EKONOMISKA SAMMANSTÄLLNINGAR I 9

NOTER TILL RESULTAT OCH BALANSRÄKNING NOTFÖRTECKNING TILL RESULTATRÄKNING (Tkr) KOMMUNEN 2013-06-30 2012-06-30 Not 1 Not 2 Verksamhetens intäkter Verksamhetens intäkter enl driftsredovisning 197 310 194 479 Realisationsvinst vid avyttring av anläggningstillg 50 51 Statsbidrag, moms 1 604 1 662 Kommungem. Intäkter 3 514 22 425 Intäkter skogen 1 795 Återförda investeringsbidrag 120 Intäkter personal 306 Avgår: interna poster -92 913-87 854 Summa 111 786 130 763 Varav jämförelsestörande post 0 20 357 Verksamhetens kostnader Verksamhetens kostnader enl driftsredovisning -698 138-661 685 Avgår: kapitalkostnad 27 664 27 032 Avgår Kalkylm pensions.pålägg 17 843 16 462 Avgår: interna poster 92 913 87 854 Personalomkostnader 7 857 6 331 Förändring semesterlöneskuld -6 819-3 818 Kommungemens kostn. -12 951-13 329 Kostnader skogen -1 178 Pensionskostnader -29 098-29 824 varav: Pensionsutbetalning -14 214-14 753 Individuell del -15 957-14 243 Förändring pensionsavsättningar 1 073-828 Summa -601 907-570 977 Pensioner inkluderar löneskatt med 24,26%. Till pensionsavsättningen tillkommer ränta 6 034 tkr som redovisas bland fin.kostn Not 3 Avskrivningar Planenliga avskrivningar materiella anl. -19 429-18 337 Summa -19 429-18 337 Not 4 Skatteintäkter Preliminär skatteinbetalning 352 144 336 747 Preliminär slutavräkning innevarande år -2 530 5 629 Slutavräkningsdifferens föregående år 2 107 2 081 Summa 351 721 344 457 Not 5 Generella statsbidrag och utjämning Strukturbidrag 7 884 7 927 Inkomstutjämning 102 031 94 901 Kostnadsutjämning 19 309 20 894 LSS utjämning 7 861 7 236 Regleringsbidrag 4 303 4 671 Kommunal fastighets avgift 15 996 16 228 Summa 157 384 151 857 EKONOMISKA SAMMANSTÄLLNINGAR I 10

NOTER TILL RESULTAT OCH BALANSRÄKNING NOTFÖRTECKNING TILL RESULTATRÄKNING OCH BALANSRÄKNING (Tkr) KOMMUNEN 2013-06-30 2012-06-30 Not 6 Finansiella intäkter Räntor utlämnade lån 52 73 Räntor likvida medel 462 475 Utdeln Koncernbolag 2 255 2 255 Återbet del av villkorat aktieägartillskott Ljusdals Hem 176 Provisionsint koncbolag 704 543 Utdeln, reavinst övriga aktier 643 1 734 Återföring nedskrivning av finansiella omsättningstillgångar 201 305 Summa 4 493 5 385 Not 7 Finansiella kostnader Räntor anläggningslån -104-1 124 Ränta på pensionsskuldsförändringen -6 034-1 814 Övriga finans. kostnader -339-496 Summa -6 477-3 434 v arav jämförelsestörande post -5 023 Not 8 Materiella anläggningstillgångar 2013-06-30 2012-06-30 Mark, byggnader och tekniska anläggningar Anskaffningsvärde 981 274 958 097 Ackumulerad avskrivning -440 657-416 316 Ackumulerad nedskrivning -403-8 285 Bokfört värde 540 214 533 496 EKONOMISKA SAMMANSTÄLLNINGAR I 11

NOTER TILL RESULTAT OCH BALANSRÄKNING NOTFÖRTECKNING TILL RESULTATRÄKNING OCH BALANSRÄKNING (Tkr) KOMMUNEN Not 8 Forts Materiella anläggningstillgångar 2013-06-30 2012-06-30 Redovisat värde vid årets början 540 077 528 886 Investeringar 18 764 17 037 Försäljningar och utrangeringar -5 560 0 Nedskrivningar 0 0 Återförda nedskrivningar 0 0 Årets avskrivningar -13 067-12 427 Redovisat värde vid årets slut 540 214 533 496 Maskiner och inventarier Anskaffningsvärde 205 423 193 014 Ackumulerad avskrivning -160 171-147 859 Ackumulerad nedskrivning 0 0 Bokfört värde 45 252 45 155 Redovisat värde vid årets början 44 333 46 597 Investeringar 7 358 4 468 Försäljningar och utrangeringar -77 Årets avskrivningar -6 362-5 910 Redovisat värde vid årets slut 45 252 45 155 Summa Materiella anläggningstillgångar 585 466 578 651 Not 9 Finansiella anläggningstillgångar Långfristig utlåning/placering Telge Energi 1 702 2 231 Kommun Invest 3 500 3 500 Summa 5 202 5 731 EKONOMISKA SAMMANSTÄLLNINGAR I 12

NOTER TILL RESULTAT OCH BALANSRÄKNING NOTFÖRTECKNING TILL RESULTATRÄKNING OCH BALANSRÄKNING (Tkr) KOMMUNEN Not 9 Forts Finansiella anläggningstillgångar 2013-06-30 2012-06-30 Aktier och andelar AB Ljusdalshem 37 000 37 000 Ljusdals Servicehus AB 0 3 000 Ljusdals Energiföretag AB 31 000 31 000 Kommuninvest 993 1762 Fleruppgiftskommunalförbund 764 764 X-trafik AB 0 0 Övriga aktier o andelar 213 212 Summa 69 970 73 738 Summa Finansiella anläggningstillgångar 75 172 79 469 Till Ljusdals Hem har lämnats ett villkorat aktieägartillskott 25 000 tkr, varav 23 107 tkr återstår Not 10 Fordringar Kundfordringar 8 120 6 442 Mervärdesskattefordringar 4 454 3 511 Förutbetalda kostnader/upplupna intäkter 75 701 99 572 Övriga fordringar 3 729 3 521 Summa korta fordringar 92 004 113 046 Not 11 Kortfristiga placeringar Pensionsmedel Nordea 19 003 19 011 Pensionsmedel Handelsbanken 19 423 17 996 Summa 38 426 37 007 Not 12 Eget kapital Ingånde eget kapital 564 063 539 964 Årets resultat -2 429 39 714 Summa 561 634 579 678 Anläggningskap. 601 194 558 167 Rörelsekapital -39 560 21 511 Summa 561 634 579 678 EKONOMISKA SAMMANSTÄLLNINGAR I 13

NOTER TILL RESULTAT OCH BALANSRÄKNING NOTFÖRTECKNING TILL RESULTATRÄKNING OCH BALANSRÄKNING (Tkr) KOMMUNEN 2013-06-30 2012-06-30 Not 13 Avsättningar till pensioner Avsättningar till pensioner exkl. ÖK-SAP 45 516 40 180 Avsättningar till pensioner avs. ÖK-SAP 635 1 578 Avsättning särskild löneskatt 11 196 10 130 Summa 57 347 51 888 ÖK-SAP= Övereskommen särskild avtalspension Ingående avsättning pensioner 52 385 49 236 Nyintjänad pension 567 2 525 Ränte- och basbeloppsförändring 4 855 1 460 Pensionsutbetalningar -1 428-1 851 Förändring av löneskatt 968 518 Summa avsatt till pensioner 57 347 51 888 Aktualiseringsgrad 90% 90% Antal visstidsförordnanden Förtroendevalda med visstidspension 2 2 Personer med särskild avtalspension 2 2 Pensionsförpliktelser i form av ansvarsförbindelser Ingående ansvarsförbindelse 566 815 566 426 Ränte- och basbeloppsförändring 47 835 22 624 Pensionsutbetalningar -9 955-19 751 Övrigt 945 3 931 Summa pensionsförpliktelser 605 640 573 230 Förändring av löneskatt 9 418 1 650 Utgående ansvarsförbindelse 615 058 574 880 Förpliktelser för pensionsåtaganden för anställda i kommunen är beräknat enligt RIPS 07. EKONOMISKA SAMMANSTÄLLNINGAR I 14

NOTER TILL RESULTAT OCH BALANSRÄKNING NOTFÖRTECKNING TILL RESULTATRÄKNING OCH BALANSRÄKNING (Tkr) KOMMUNEN 2013-06-30 2012-06-30 Not 14 Övriga avsättningar Avsättning medel till återställande av avfallstippen Ingående balans 2 043 9 185 Avsättningar under året 0 750 Ianspråktagande belopp under året -533-8 039 Utgående balans 1 510 1 896 Avsättning utrivning Kvarndammen Ingående balans 0 791 Avsättningar under året 0 0 Ianspråktagande belopp under året 0-208 Utgående balans 0 583 Avsättning rivning fastigheter Ingående balans 586 586 Avsättningar under året 0 0 Ianspråktagande belopp under året 0 0 Utgående balans 586 586 Summa 2 096 3 065 Not 15 Långfristiga skulder Lån i banker och kreditinstitut Förfaller 0-5 år efter balansdagen 0 45 000 Förfaller senare än 5 år efter balansdagen Rörliga lån som löper på obestämd tid Summa 0 45 000 Investeringsbidrag IB 2 057 Årets bidrag 493 förda bidrag -120 Summa Investeringsbidrag UB 2 430 0 Summa långfristiga skulder 2 430 0 Operationella leasingavtal överstigande 3 år - som förfaller inom ett år 1 636 - som förfaller inom ett till fem år 327 Summa 1 963 Not 16 Kortfristiga skulder Leverantörsskulder 46 453 38 093 Upplupna kostnader/förutbetalda intäkter* 150 181 149 951 Preliminärskatt 3 724 4 818 Skulder till staten 13 145 11 902 Övriga korta skulder 2 963 2 649 Summa 216 466 207 413 *varav Beräknad upplupna pensioner individuell del 12 773 11 433 Beräknad upplupen löneskatt 3 099 2 781 Beräknad upplupen semesterlön och okompenserad tid 56 592 51 982 Förutbetalda intäkter avseende flyktingverksamhet 9 792 13 093 EKONOMISKA SAMMANSTÄLLNINGAR I 15

NOTER TILL RESULTAT OCH BALANSRÄKNING NOTFÖRTECKNING TILL RESULTATRÄKNING OCH BALANSRÄKNING (Tkr) KOMMUNEN Not 17 Övriga ansvarsförbindelser, borgensåtaganden 2012-12-31 2011-12-31 AB Ljusdalshem 244 512 216 579 Ljusdals servicehus AB 162 259 165 887 Ljusdals Energi koncernen AB 286 673 160 185 Samkraft 8 094 8 094 Borgen för egnahem 684 1 063 Ljusdals Golfklubb 2 300 2 300 Region Gävleborg* 2 300 2 300 Nettot av Kommuninvest 1 762 Summa 706 822 558 170 * Samtliga deltagare i Kommunalförbundet Region Gävleborg har tecknat en solidarisk borgen på 40 000 tkr. Ljusdals Kommuns andel är 2 300 tkr. Not 18 Borgensförbindelse Kommuninvest Ljusdals kommun har i augusti 2003 ingått en solidarisk borgen såsom för egen skuld för Kommuninvest i Sverige AB:s samtliga nuvarande och framtida förpliktelser. Samtliga 260 kommuner som per 2013-06-30 var medlemmar i Kommuninvest ekonomiska förening har ingått likalydande borgensförbindelser. Mellan samtliga medlemmar i Kommuninvest ekonomiska förening har ingåtts ett regressavtal som reglerar fördelningen av ansvaret mellan medlemskommunerna vid ett eventuellt ianspråktagande av ovan nämnd borgensförbindelse. Enligt regressavtalet ska ansvaret fördelas dels i förhållande till storleken på de medel som respektive medlemskommun lånat av Kommuninvest i Sverige AB, dels i förhållande till storleken på medlemskommunernas respektive insatskapital i Kommuninvest ekonomiska förening. Vid en uppskattning av den finansiella effekten av Ljusdals kommuns ansvar enligt ovan nämnd borgensförbindelse, kan noteras att per 2013-06- 30 uppgick Kommuninvest i Sverige AB:s totala förpliktelser till 280 054 092 403 kronor och totala tillgångarna till 278 152 671 920 kronor. Kommunens andel av de totala förpliktelserna uppgick till 609 337 683 kronor och andelen av de totala tillgångarna uppgick till 613 246 994 kronor. Not 19 Justering för gjorda avsättningar 2013-06-30 2012-06-30 Förändring avsättning pensioner 3 993 2 134 Skuldförändr löneskatt på pens.avs 968 518 Avsättning återställande avfallstippen 0 750 Summa 4 961 3 402 Not 20 Justering för i anspråktagna avsättningar Avfallstippen Lappmyra -533-8 039 Utrivning Kvarndammen 0-208 Summa -533-8 247 EKONOMISKA SAMMANSTÄLLNINGAR I 16

REDOVISNINGSPRINCIPER, ORD OCH BEGREPP Redovisningsprinciper samt ord och begrepp Årsredovisningen är upprättad i enlighet med lagen om kommunal redovisning och rekommendationer från Rådet för kommunal redovisning RKR. Kommunen följer lag och rekommendationer i allt väsentligt. I de fall undantag förekommer så redovisas de under respektive punkt. Intäkter Skatteintäkter I enlighet med Rådet för kommunal redovisning har kommunalskatten periodiserats. I bokslutet för år 2013 har bokförts en justering av den preliminära slutavräkningen för 2012 och en preliminär slutavräkning för 2013. Justeringen av slutavräkningen för 2012 uppgår till +2,1 Mkr. Den preliminära slutavräkningen för 2013 har bokförts till -2,5 Mkr. Övriga intäkter Barnomsorgs-, äldreomsorgsavgifter etc. intäktsförs i samband med fakturering, som sker löpande. Kostnader Nettokostnader Driftkostnader efter avdrag för driftbidrag, avgifter och ersättningar. Finansieras med skattemedel. Sociala avgifter Sociala avgifter har, i samband med löneredovisningen, bokförts i form av procentuella personalomkostnadspålägg med 31,42%. För anställda med kommunala avtal tillkommer ett kalkylmässigt pålägg med 9,58 % avseende avtalsenliga avgifter och pensionskostnader, totalt personalkostnadspålägg 38,46%. Avskrivningar Linjär avskrivningsmetod tillämpas. Avskrivningen påbörjas månaden efter att tillgången har tagits i bruk. I huvudsak används följande avskrivningstider: 3 år Datainvesteringar 5-10 år Bilar, maskiner och inventarier samt räddningsfordon 10-15 år IT-infrastruktur samt vissa tilläggsinvesteringar i fastigheter 20-50 år Fastigheter av enklare utförande 50 år Dagvattenledningar Internränta I internredovisningen har verksamheterna belastats med internränta på 2,9 % ( 2012 2,9 %). Jämförelsestörande poster Jämförelsestörande poster särredovisas när dessa förekommer i not till verksamhetens intäkter/kostnader. Som jämförelsestörande betraktas poster som är sällan förekommande. EKONOMISKA SAMMANSTÄLLNINGAR I 17 Anläggningstillgångar RKR:s rekommendation nr 11.3. Materiella anläggningstillgångar har i balansräkningen upptagits till anskaffningsvärdet efter avdrag för planenliga avskrivningar. Fast och lös egendom avsedda att stadigvarande innehas, anskaffningsvärde över 1 prisbasbelopp och en beräknad nyttjande period på minst 3 år. Kommunen har erhållit investeringsbidrag av mindre omfattning och dessa har redovisats enligt RKR:s rekommendation nr 18. Någon förändring av tidigare erhållna bidrag har ej gjorts. Semesterdagar och övertid som de anställda har sparade har skuldbokförts. Leasingavtal Redovisningsrådets rekommendation RR nr 13.1. Finansiella leasingavtal av icke obetydliga värden ska aktiveras i balansräkningen, d.v.s. som anläggningstillgång och långfristigskuld. Ljusdals kommun har inte redovisat några avtal enligt denna rekommendation. En fullständig genomgång och klassificering av kommunens samlade leasingavtal är inte genomförd. From 2012 har inga avtal tecknats som klassificeras som finansiella. Operationella leasingavtal överstigande 3 år beskrivs i not 15. Avsättning Pensioner Förpliktelser för pensionsåtaganden för anställda i kommunen är beräknande enligt RIPS07. Pensionsskulden är den framtida skuld som kommunen har till arbetstagare och pensionstagare. Den samlade pensionsskulden, inklusive löneskatt, återfinns under rubrikerna: avsättning, kortfristiga skulder och ansvarsförbindelser. Under avsättningar redovisas kompletterande ålderspension, särskild avtalspension före 65 samt efterlevandepension. Som kortfristig skuld finns redovisat de pensioner som intjänats av de anställda under 2013 men som kommer att betalas ut under 2014. Under ansvarsförindelser finns de pensionsförpliktelser som har intjänats före 1998. Övriga avsättningar Finns upptagna för avfallsdeponi, rivning av fastigheter samt utrivning av Kvarndammen. Avsättningen för avfallsdeponin avser framtida återställningskostnader. Avslutningsarbetena vid Lappmyra, etapp 2, fortsätter och beräknas vara klara under 2013. Angående utrivningen av dammen i Sillerboån har de avsatta medlen använts under 2012. Avsättningen Rivning av fastigheter uppkom år 2004 då kommunen rev fastigheter åt Ljusdalshem, och nu återstår 586 tkr som beräknas användas under 2013. Avsättningen tas inte upp som tillgång i balansräkningen och åtagandet har inte nuvärdesberäknats, vi följer alltså inte RKR:s rekommendation 10:2. Kapitalkostnader Benämning på internränta samt avskrivningar. Avskrivningar beräknas linjärt, d.v.s. lika stora belopp varje år på tillgångarnas ursprungliga anskaffningsvärde

REDOVISNINGSPRINCIPER, ORD OCH BEGREPP Extraordinära poster Är kostnader eller intäkter som inte ingår i den normala verksamheten. Dessa bortser man vanligen från vid jämförelser med föregående år eller annat. Kortfristiga placeringar Kommunens pensionsmedelsportfölj har i ifjol omklassificerats till kortfristiga placeringar enligt RKR 20 och är värderad till marknadsvärde. Omsättningstillgångar Lös egendom som inte är anläggningstillgångar, exempelvis förråd, fordringar, kortfristiga placeringar, kassa och bank. Eget kapital Kommunens eget kapital består av summa anläggningskapital och rörelsekapital. Anläggningskapital Bundet eget kapital i anläggningar, utgör skillnaden mellan anläggningstillgångar och långfristiga skulder. Rörelsekapital Fritt eget kapital, utgör skillnaden mellan omsättningstillgångar och kortfristiga skulder. Rörelsekapitalet avspeglar kommunens kortfristiga finansiella styrka. Långfristiga skulder Skulder med en löptid överstigande ett år. Kortfristiga skulder Kortfristiga lån och skulder med en löptid understigande ett år. Övriga ansvarsförbindelser, borgensåtaganden Här redovisas kommunens borgensförbindelser mot våra koncernbolag samt till Kommuninvest. Vi redovisar uppgifter per 2012-12-31. Mkr = Miljoner kronor, Tkr =Tusental kronor Likviditet Betalningsberedskap på kort sikt. Soliditet Andelen eget kapital av de totala tillgångarna. Nyckeltal Mäter förhållandet mellan två storheter. EKONOMISKA SAMMANSTÄLLNINGAR I 18

HELÅRSPROGNOS RESULTATRÄKNING Redovisning Budget Prognos Avvikelse 2012 2013 2013 mot budget Nämndernas nettokostnad -989 673-1 003 376-1 026 956-23 580 Återförda kalkylmässiga poster 95 366 81 666 82 328 662 Pensionsutbetalning -28 934-28 000-28 580-580 Pensionsavsättningar -31 112-32 000-33 000-1 000 AFA intäkter 20 357 19 664 19 664 Avskrivningar -30 367-36 500-38 000-1 500 Verksamhetens nettokostnad -964 363-1 018 210-1 024 544-6 334 Skatteintäkter 673 491 705 103 704 283-820 Slutavräkning 2011 133 Prel. Slutavräkning 2012 8 563 2 107 2 107 Prel. Slutavräkning 2013-7 964-5 061 2 903 Kommunalekonomisk utjämning 271 863 286 066 283 182-2 884 Fastighetsavgift 32 315 32 344 31 992-352 Mellankommunal utjämning -605-303 -303 0 Finansiella intäkter 7 881 6 300 6 800 500 Finansiella kostnader -5 180-2 500-7 100-4 600 Årets resultat 24 098 836-8 644-9 480 DRIFTSREDOVISNING Nämnd/styrelse Budget Prognos Avvikelse 2013 2013 mot budget Kommunfullmäktige 1 840 1 840 0 Revision 1 025 1 025 0 Kommunstyrelse, Kommunledn.kontoret 48 251 51 041-2 790 Kommunstyrelse, Samhällsutveckling 117 494 118 989-1 495 Utbildningsnämnd 407 488 416 942-9 454 Omsorgsnämnden 426 168 435 809-9 641 Valnämnd 100 100 0 Överförmyndarnämnden 700 900-200 Myndighetsnämnd 310 310 0 Nämndernas nettokostnad 1 003 376 1 026 956-23 580 EKONOMISKA SAMMANSTÄLLNINGAR I 19

KOMMUNSTYRELSEN Delårsbokslut samt helårsprognos Delårsbokslut Helårsprognos Verksamhet Redovisning Avvikelse Redovisning Budget Helårs- Avvikelse 2013-06-30 mot budget 2012 2013 prognos mot budget Kommunledningskontor Verksamhetsledning 3 235-237 7 179 5 996 6 366-370 Turistverksamhet 488 99 0 1 175 1 175 0 Information 1 091 233 2 405 2 647 2 547 100 Kommunkansli 3 064 170 6 155 6 468 6 318 150 Ekonomi & utredare 6 471 373 13 159 13 692 14 162-470 Personal 3 716 160 7 339 7 752 7 582 170 IT-enhet 6 738-1 477 12 088 10 521 12 891-2 370 Samhällsutveckling 24 803-679 48 325 48 251 51 041-2 790 Verksamhetsstöd 572 242 1 191 1 627 1 327 300 Råd 341 401 1 281 1 484 1 219 265 Fysisk & teknisk planering 2 457 1 489 5 599 7 897 7 097 800 Utvecklingsprojekt 399 221 1 221 1 244 1 144 100 Fastigheter 647 867 3 432 3 029 3 029 0 Näringslivsfr.åtg/Information 3 396 82 6 933 6 957 6 957 0 Gator & vägar 11 668-712 22 832 21 911 22 511-600 Parker & lekplatser 2 101 153 4 242 4 508 4 508 0 Miljö 1 257 311 2 649 3 136 2 736 400 Räddningstjänst 7 597 42 14 996 15 278 15 218 60 Biblioteksverksamhet 5 297 108 10 676 10 824 10 674 150 Musik- & kulturverksamhet 6 603-64 12 374 13 080 13 030 50 Fritidsgårdar 2 372-33 4 648 4 678 4 678 0 Fritidsverksamhet 8 577-79 17 713 16 999 17 619-620 Bostadsanpassningsbidrag 4 320-1 903 5 354 4 833 5 833-1 000 Kraftverk Kvarndammen 194-190 23 9 1 509-1 500 Städ -311 311-173 0-100 100 57 487 1 246 114 991 117 494 118 989-1 495 Totalt: 82 290 567 163 316 165 745 170 030-4 285 Varav anslag och lönebidrag 7 216-34 14 401 14 362 14 362 0 VERKSAMHETSBERÄTTELSE I 20

KOMMUNSTYRELSEN Kommentarer: Delårsbokslut: Kommunledningskontoret redovisar ett underskott på 679 tkr. Det är inom Verksamhetsledning, Ekonomi- och utredarenhet samt IT-enheten som de största avvikelserna finns. Kommunstyrelsen som finns under verksamhetsledning har haft högre kostnader för arvoden samt konsulttjänster. Under verksamhetsledning finns även ett ofördelat sparkrav för förvaltningen. För ekonomi- och utredarenhet har lönekostnaderna var it lägre på grund av projektfinansierat arbete. IT-enheten uppvisar dock ett underskott på grund av ökade telefon-, licens-, konsult- och kapitalkostnader samt minskade intäkter. Samhällsutvecklingsförvaltningen redovisar ett överskott på 1 246 tkr. De största avvikelserna finns på enheterna Fysisk och teknisk planering, Fastigheter, Gator och vägar och Bostadsanpassning. Fysisk och teknisk planering (planering och bygglov) har fått tillskjutna medel i budgeten för utredning om GCväg mellan Ljusdal och Järvsö samt för ny översiktsplan Järvsö vilka ännu inte har upparbetats. Enheten har även under perioden haft deltidstjänstledigheter samt haft högre intäkter för bygglov. Fastighetsenheten har haft lägre driftkostnader främst avseende uppvärmningskostnader. På grund av att tjänsten som enhetschef fortsatt är vakant så redovisar enheten ett överskott på administrationen. Enheten för gator och vägar redovisar ett underskott på grund av kostnaderna för dagvatten. Kostnaderna för bostadsanpassningar har under perioden varit högre än vad som finns budgeterat. Helårsprognos: Helårsprognosen för Kommunledningskontoret beräknas ge ett underskott på 2 790 tkr. Det ofördelade sparkravet, löner för ekonomienheten samt ökade kostnader och minskade intäkter för IT-enheten är det som till största delen påverkar resultatet. Samhällsutvecklingsförvaltningens prognos för helåret 2013 visar på ett underskott på 1 495 tkr. Åtgärder har vidtagits för att förvaltningen ska hålla sin budgetram för året då vissa enheter befaras få ett underskott, däribland bostadsanpassningen. Det underskott som förvaltningen trots detta uppvisar i helårsprognosen är kostnader för Kvarndammen där förvaltningen kommer att behandla detta som ett eget ärende till kommunstyrelsen. VERKSAMHETSBERÄTTELSE I 21

KOMMUNSTYRELSEN uppfyllelse juni 2013 Kommunstyrelsen har beslutat ett antal mål inom fem fokusområden. Trafikljusen symboliserar nämndens sammanvägda måluppfyllelse vid årets slut. Ekonomi Kund/medborgare Medarbetare Verksamhet Miljö Ekonomi Genom ökad samordning och samarbete mellan förvaltningens enheter samt externa aktörer tillse att optimal verksamhet uppnås för avsatta medel. Klarar. Under 2013 ta fram förslag på en ny budgetprocess. Klarar inte. Möjligen förslag till våren 2014. Kund/medborgare Genom kontinuerlig dialog samt kundundersökningar säkerställa att verksamheten uppfyller medborgarnas förväntningar. Fler kundundersökningar på fler enheter behövs. Medarbetare Genom behovsstyrd kompetensutveckling av personalen tillse att nya kunskaper tillförs verksamheten. Klarar. Verksamhet Genom verksamhetsplaner säkerställa att förvaltningen alltid arbetar för att uppnå kommunens övergripande mål. Tveksamt. en bör konkretiseras. VERKSAMHETSBERÄTTELSE I 22

KOMMUNSTYRELSEN Verksamhet Under 2013 ta fram förslag på en lokal utvecklingsstrategi för Ljusdals kommun. Klarar. Under 2013 ta fram förslag på en ny målstruktur. Klarar inte. Möjligen förslag till våren 2014. Miljö Genom att i all verksamhet beakta de nationella och regionala miljömålen säkerställa en god miljö för människor, djur och natur. Klarar. VERKSAMHETSBERÄTTELSE I 23

Delårsbokslut samt helårsprognos Verksamhet Nämndverksamhet Idrotts & fritidsanläggning UTBILDNINGSNÄMNDEN Delårsbokslut Redovisning 2013 06 30 581 Avvikelse mot budget 14 Helårsprognos Redovisning 2012 1 175 Budget 2013 1 134 Helårsprognos 1 134 Avvikelse mot budget 0 29 19 18 20 20 0 Barnomsorg 58 374 249 115 257 116 250 116 925 675 Förskoleklass 5 930 132 11 007 12 126 12 018 108 Grundskola & särskola 85 610 4 964 163 703 161 290 166 978 5 688 Gymnasieskola & gymnasiesärskola 44 843 385 89 586 88 917 92 091 3 174 Vuxenutbildning 3 430 586 7 490 8 030 7 670 360 Övrig utbildning 1 683 84 2 997 3 198 3 543 345 Verksamhetsstöd 7 261 991 15 061 16 523 16 563 40 Summa: 207 741 4 006 406 294 407 488 416 942 9 454 Kommentarer: Delårsbokslut: Enligt kommunallagen skall kommunens budget avse kalenderår, medan skolan har läsår med verksamhet terminsvis. Skolans läsår börjar i augusti vilket gör att vårterminen och höstterminen är två olika verksamhetsår som genererar olika kostnader och intäkter, eftersom elevantalet kan variera mellan terminerna. Helårsprognos: Prognosen för Utbildningsförvaltningen 2013 hamnar på ett underskott om 9 454 tkr. Inom verksamhetsområdet barnomsorg ingår öppen förskola, barnomsorg gemensamt, pedagogisk omsorg, fritidshem, förskola och öppen fritidsverksamhet. Prognosen för barnomsorg är -675 tkr. Underskottet beror bland annat på att det har startat ett nytt förskolekooperativ i Färila som det inte finns någon budget för. Underskottet minskas dock något av att fritidsverksamheten har färre barn än budget både inom de kommunala och de fristående verksamheterna. Förskoleklassen förväntas gå med ett överskott på 108 tkr som beror på ökade IKE- intäkter (interkommunala ersättningar). Prognosen om ett underskott på grundskola & särskola beror på ett överdrag av lärarresurserna samt ett stort behov av svenska som andra språk och modersmålsundervisning. Även ett stort tryck på elevassistenter bidrar till det prognostiserade underskottet. Budgeten för friskolor väntas också gå med underskott då de har tagit emot fler elever. Prognosen för gymnasieskolan visar på ett underskott om -2 993 tkr. Underskottet återfinns bl.a. i undervisning och SvA (svenska som andra språk). Liksom grundskolan har gymnasieskolan en ökad efterfrågan på elevassistenter. Utfallet för IKE är positivt. Gymnasiesärskolan ligger -181 tkr påverkat av negativ IKE (interkommunal ersättning). Vuxenutbildningens prognos visar ett överskott om 360 tkr till följd av vakant tjänst verksamhetschef. Hösten 2013 startar en ny omgång yrkeshögskoleutbildning inom skogsteknik. Verksamheten täcks inte till sin helhet via statliga medel och visar ett underskott om -345 tkr. Verksamhetsstöd visar på ett underskott om 40 tkr som bland annat beror på extra administration på gymnasiet samt ett projekt om det kommunala informationsansvaret som var budgeterat till årsskiftet men förlängdes till april. Detta underskott vägs dock upp till viss del av vakanta chefstjänster inom förvaltningen.. VERKSAMHETSBERÄTTELSE I 24

UTBILDNINGSNÄMNDEN uppfyllelse 2013 Utbildningsnämnden har beslutat ett antal mål inom fem fokusområden. De fem fokusområdena har sedan kopplats till de mål som finns i Utbildningschefens strategiska plan. Trafikljusen symboliserar nämndens prognos för den sammanvägda måluppfyllelsen vid årets slut. Ekonomi Kund/medborgare Medarbetare Verksamhet Miljö Ekonomi och Pedagogiska processer Professionell Samverkan med Hållbarhet mål i balans personal omvärlden Ekonomi och mål i balans Inslaget av socioekonomiska faktorer i resursfördelningen inom förskola och grundskola skall öka. Användandet av de socioekonomiska faktorerna skall utvecklas till högre träffsäkerhet. Klarar. Inslaget har ökat främst tack vare extratilldelat budgetutrymme under 2012 och 2013. Påbörjat, men mycket arbete återstår.. Pedagogiska processer Andelen godkända i nationella prov i åk 3 ska under en treårsperiod visa en stigande trend Antalet modersmålsspråk som erbjuds ska öka. Meritvärdet för avgångseleverna i åk 9 ska under en treårsperiod visa en stigande trend med en ökning på 20 poäng per år. Andelen elever med behörighet till gymnasieskolan ska under en treårsperiod visa en stigande trend med en ökning av 7 procentenheter per år. Andelen elever med gymnasieexamen ska under en treårsperiod visa en stigande trend med en ökning av 3 procentenheter per år. et på elevenkäten ska förbättras Klarar inte. Klarar. Antalet språk och elever har ökat. Klarar inte. Meritvärdena i åk 9 var 198,1 i genomsnitt jämfört med 199,4 för föregående år. De har dock ökat jämfört med samma elevgrupps snittmeritvärde i åk 8, som var 191,1. Klarar inte. Andelen behöriga sjunker från 82,1 till 77,9 %. Klarar inte. Förändringarna är relativt små. Snittvärdet på elevenkäten sjunker från 8,2 till 8,0. VERKSAMHETSBERÄTTELSE I 25

UTBILDNINGSNÄMNDEN Pojkarnas kunskapsresultat skall öka Analys av pedagogiska möjligheter att stimulera pojkars inlärande ska genomföras. Klarar inte. Pojkarnas genomsnittliga meritvärde i år 9 har minskat från 186,2 till 178,9. Skillnaden mot flickornas genomsnittliga värde har ökat från 27,2 till 41,5. Klarar. Analyser görs. Professionell personal på Medarbetarenkät ska förbättras. på Föräldraenkäter ska förbättras. Förändringarna är relativt små. Snittvärdet på medarbetarenkäten sjunker från 8,4 till 8,2. Förändringarna är relativt små. Snittvärdet på föräldraenkäten sjunker från 8,3 till 8,2. Samverkan med omvärlden Satsningen på datorer, läsplattor och IT-pedagoger skall leda till nya arbetsformer i vår verksamhet IT-satsningen skall leda till ökat internationellt utbyte. Klarar. Nya arbetsformer utvecklas. Antalet internationella projekt är oförändrat. Hållbarhet Antalet verksamheter med miljökvalitetsutmärkelser ska öka Samtliga verksamheter ska ha fungerande källsortering utifrån upprättade planer. Antalet miljömärkningar är oförändrat. Klarar inte. VERKSAMHETSBERÄTTELSE I 26

OMSORGSNÄMNDEN Delårsbokslut samt helårsprognos Delårsbokslut Helårsprognos Verksamhet Redovisning Avvikelse Redovisning Budget Helårs- Avvikelse 2013-06-30 mot budget 2012 2013 prognos mot budget Omsorgsnämnd 565-27 843 1 077 1077 0 Verks.stöd och Biståndshandl. 7 689-216 14 411 14 946 14 861 85 Färdtjänst, Glesbygdsservice 1 485 15 2 626 3 000 2 970 30 Individ- o familjeomsorg 28 873 1 525 62 785 60 801 61 516-715 Stöd och Omsorg 39 118-984 79 602 76 269 81 557-5 288 Äldreomsorg 125 738 3 876 249 433 259 310 262 670-3 360 Arbetsmarknadsverksamhet 4 822 560 9 570 10 765 10 269 496 Integrationsverksamhet 0 0 0 0 0 0 Kostservice 278-278 978 0 888-888 Summa: 208 569 4 472 420 249 426 168 435 809-9 641 Kommentarer: Delårsbokslut: Delårsbokslutet för omsorgsförvaltningen visar ett överskott på +4 472 tkr. Delårsbokslutet per juni visar resultatet före hela semesterperioden det innebär att kostnaden för alla semestervikarier kommer under årets andra halva och påverkar därmed endast helårsprognosen. Det största underskottet finns inom Stöd och Omsorg och beror till stor del på personligassistansärenden där kunderna fått ersättningen från Försäkringskassan indragen helt eller delvis. Helårsprognos: Omsorgsförvaltningens prognos för helåret 2013 visar ett underskott på -9 641 tkr. Gemensamt för verksamheterna Stöd och omsorg (SO) och Äldreomsorg (ÄO) är att de under årets första månader haft en stor andel korttidsfrånvaro bland annat på grund av influensa, vilket gett stora vikariekostnader. Dessutom har utbetalningar av inarbetad flextid skett inför återgången till Allmänna bestämmelser (AB) som skedde den 1 mars. Avtalet AB innebär bland annat att personal har återgått till fasta scheman och har även resurspass på annan arbetsplats. Tendensen verkar vara att detta skapar högre personalkostnader bland annat i form av ersättning för övertid och förskjuten arbetstid samt ökat antal timmar i schemat för att alla ska få ut sin heltid. Dessutom har administrationen kring schema och planering ökat. Även den obudgeterade utbildningssatsningen Omvårdnadslyftet ger högre personalkostnader för de som studerar på arbetstid. Individ- och familjeomsorgen har ett prognostiserat underskott för helåret 2013. Fortfarande har vi stora kostnader för familjehemsplaceringar och försörjningsstöd men detta vägs under året upp av en avsättning som gjordes 2010 för ett skadeståndkrav som nu avgjorts i rättsliga instanser till kommunens fördel. Kostnader för försörjningsstöd har minskat jämfört med 2012. SO har ett beräknat underskott. De största anledningarna är att ett antal kunder fått sin personliga assistans från Försäkringskassan indragen vilket leder till att kommunen måste täcka hjälpbehovet på annat sätt samt att nya kunder med stora behov tillkommit. På vissa boenden inom SO har behovet hos kunderna förändrats vilket lett till ökad bemanning och högre kostnader. ÄO beräknas på helår visa ett underskott. Det huvudsakliga underskottet finns inom hemtjänsten. Där pågår fortfarande arbetet med att anpassa och förändra den egna verksamheten till modellen med ersättning per planerad timme. Inom verksamheten vård- och omsorgsboende skapas underskottet bland annat av kostnader för tomma lägenheter när vi har vakanta platser och inte får in hyra och avgifter som planerat. En annan stor kostnad är livsmedel, då upphandlingen återigen har blivit överprövad, och kommunen därmed är avtalslös, fortsätter priserna att vara högre än budgeterat. Dagverksamheten går med överskott eftersom resorna till och VERKSAMHETSBERÄTTELSE I 27

OMSORGSNÄMNDEN från verksamheten samt antal besök minskat. Kostnaderna gällande betalningsansvar mot sjukhus för utskrivningsklara patienter har minskat och visar ett överskott mot budget. Arbetsmarknadsverksamheten visar ett överskott. Högre kostnader för arbetsmarknadsinsatser vägs upp av det arbete som verksamheten utför i kommunens skogar som ger intäkter till verksamheten. Integrationsverksamheten finansieras med statliga medel och är därför nollbudgeterad. Om enheten visar ett över eller underskott kvittas detta mot fonderade medel från tidigare år. Kostservice visar ett underskott. Underskottet beror till stor del på att livsmedelsupphandlingen återigen har blivit överprövad och det resulterar i att livsmedelskostnaden bli högre än budgeterat. En annan orsak är färre sålda kostportioner. VERKSAMHETSBERÄTTELSE I 28