Labour Cost Index (LCI) 2010

STATISTISKA CENTRALBYRÅN 1(12) Labour Cost Index (LCI) 2010 AM0114 Innehåll 0 Admnstratva uppgfter SCBDOK 3.1 1 Innehållsöverst 0.1 Ämnesområde 0.2 Statstområde 0.3 SOS-lassfcerng 0.4 Statstansvarg 0.5 Statstproducent 0.6 Uppgftssyldghet 0.7 Seretess och regler för behandlng av personuppgfter 0.8 Gallrngsföresrfter 0.9 EU-reglerng 0.10 Syfte och hstor 0.11 Statstanvändnng 0.12 Uppläggnng och genomförande 0.13 Internatonell rapporterng 0.14 Planerade förändrngar ommande undersönngar 2 Uppgftsnsamlng 2.1 Ram och ramförfarande 2.2 Urvalsförfarande 2.3 Mätnstrument 2.4 Insamlngsförfarande 2.5 Databerednng 1.1 Observatonsstorheter 1.2 Statstsa målstorheter 1.3 Utflöden: statst och mrodata 1.4 Doumentaton och metadata 3 Statsts bearbetnng och redovsnng 3.1 Sattnngar: antaganden och beränngsformler 3.2 Redovsnngsförfaranden 4 Slutlga Observatonsregster 4.1 Produtonsversoner 4.2 Arverngsversoner 4.3 Erfarenheter från senaste undersönngsomgången

STATISTISKA CENTRALBYRÅN 2(12) 0 Admnstratva uppgfter 0.1 Ämnesområde Ämnesområde: Arbetsmarnad 0.2 Statstområde Statstområde: Löner och arbetsostnader 0.3 SOS-lassfcerng Tllhör (SOS) Ja För undersönngar som ngår Sverges offcella statst gäller särslda regler när det gäller valtet och tllgänglghet, se Förordnngen om den offcella statsten (2001:100) 0.4 Statstansvarg Myndghet/organsaton: Medlngsnsttutet Postadress: Box 1236 Besösadress: Tullgränd 4 Kontatperson: Bo Enegren Telefon: 08-545 292 44 Telefax: 08-650 68 36 E-post: förnamn.efternamn@m.se 0.5 Statstproducent Myndghet/organsaton: SCB Postadress: 701 89 ÖREBRO Besösadress: Klostergatan 23 Kontatperson: Allan Henrysson Telefon: 019-17 62 02 E-post: Förnamn.efternamn@scb.se 0.6 Uppgftssyldghet LCI bygger på uppgfter som samlats n undersönngarna Konjunturlönestatst för prvat setor (KLP), statlg setor (KLS), prmärommunal setor (KLK) samt landstng (KLL). Syldghet att lämna uppgfter tll undersönngarna förelgger enlgt lagen om den offcella statsten (SFS 2001:99) och Medlngsnsttutets föresrfter (SCB-FS 2001:8).

STATISTISKA CENTRALBYRÅN 3(12) 0.7 Seretess och regler för behandlng av personuppgfter I myndgheternas särslda versamhet för framställnng av statst gäller seretess enlgt 24 ap. 8 offentlghets- och seretesslagen (2009:400). Vd automatserad behandlng av personuppgfter gäller reglerna personuppgftslagen (1998:204). På statstområdet fnns dessutom särslda regler för personuppgftsbehandlng lagen (2001:99) och förordnngen (2001:100) om den offcella statsten. 0.8 Gallrngsföresrfter Inga rav fnns på långtdsarverng av månadsstatst. Blanetter gallras fortlöpande efter två år. Prmär- och bearbetad data fnns databasen sedan 1996 då clent/server-omläggnngen gjordes och sparas så länge som behov av materalet fnns. 0.9 EU-reglerng Europaparlamentets och Rådets förordnng (EG) 450/2003. Kommssonens förordnng (EG) 1216/2003. 0.10 Syfte och hstor Som medlemsland EU är Sverge, lsom övrga medlemsländer, syldga att för varje vartal leverera ett arbetsostnadsndex, Labour Cost Index (LCI) tll Eurostat. Tll och med leveransen avseende fjärde vartalet 2004 har länderna lämnat uppgfter enlgt en så allad Gentlemens agreement, vlet nnebär att länderna lämnat uppgfter efter bästa förmåga utan något formellt rav. Råds- och Kommssonsförordnngen avseende LCI, som antogs 2003, nnebär att länderna nu ocså enlgt lag är syldga att leverera ett ndex som uppfyller de ställda raven. Från och med LCI avseende första vartalet 2005 har den svensa undersönngen anpassats, så att raven från förordnngarna ovan sa unna uppfyllas. Från 1996 tll och med 2004 har LCI beränats utfrån Arbetsostnadsndex (AKI). Genom att väga hop ndextalen för arbetarnas tmostnader och tjänstemännens månadsostnader har ndextal för totalen (arbetare + tjänstemän) beränats. Som vter har arbetarnas lönesummor baserade på arbetade tmmar och tjänstemännens lönesummor baserade på antalet heltdstjänster använts. Förfarandet har nte vart optmalt eftersom man vd vtnngen vägt hop två ola lönebegrepp och dessutom använt vter som baserats på ola typer av lönesummor. Genom att använda AKI har dessutom hela den offentlga setorn exluderats. Eurostat gör ngen uppdelnng på prvat och offentlg setor utan vll mäta ostnadsutveclngen eonomn oavsett setor, doc fördelat på närngsgrenar. Från och med vartal 1 2008 levereras LCI nnefattande både prvat och offentlg setor tll Eurostat. Redovsnngen av LCI ser på bostavsnvå enlgt standard för svens närngsgrensndelnng 2007 (SNI2007), på vlen den motsvarar den europesa standarden Nomenclature statstque des Actvtés économques dans la Communauté Européenne Rev. 2 (NACE Rev.2). 0.11 Statstanvändnng I dagsläget publceras LCI av Eurostat som redovsar LCI per medlemsland, men väger även hop

STATISTISKA CENTRALBYRÅN 4(12) de ola länderna tll ola grupper nom EU, t.ex. EU25, EU15 och Eurozonen. En LCI-sere uppdelad på arbetare och tjänstemän nom prvat setor, där bonusar exluderas, publceras vartalsvs på SCB:s hemsda. Huvudsalga användare är Eurostat, Europesa centralbanen (ECB) och andra EU-nsttutoner. 0.12 Uppläggnng och genomförande LCI bygger grunden på undersönngarna Konjunturlönestatst för ommuner (KLK), landstng (KLL), stat (KLS) och prvat setor (KLP). Från dessa undersönngar beränas lönesummor och arbetade tmmar. Eftersom KLP nte omfattar företag med färre än fem anställda modellberänas denna del av populatonen för att uppfylla raven LCI. De socala avgfterna beränas med hjälp av onstanter och procentsatser. Vd beränng av LCI, som är en vartalsvs undersönng, summeras först uppgfterna från onjunturlöneundersönngarna för de tre månaderna, dessutom summeras uppgfterna för arbetare och tjänstemän för att få lönesummor och summa tmmar för totalen (arbetare+tjänstemän). Genom att dvdera ostnadssummorna med arbetade tmmar erhålls en genomsnttlg tmostnad för redovsnngsgruppen. Med hjälp av utveclngen av tmostnaderna mellan atuellt vartal och föregående år och ndextalet för föregående helår beränas det nya ndextalet för atuellt vartal. 0.13 Internatonell rapporterng Medlngsnsttutet (MI) ansvarar för eventuella förändrngar. Från och med första vartalet 2009 har närngsgrenarna O-S nluderas LCI. Dessa närngsgrenar utgörs tll stor del av den offentlga setorn. 0.14 Planerade förändrngar ommande undersönngar

STATISTISKA CENTRALBYRÅN 5(12) 1 Överst 1.1 Observatonsstorheter Varabler för Företag/arbetsställen: År Perod (månad 01-12 och vartal 1-4) Närngsgren enlgt SNI2007 Storleslass (antal anställda) Arbetade tmmar Avtalade tmmar Arbetsostnader Arbetsostnaderna beränas som summor fördelade på följande omponenter enlgt ESA95: D = Totala arbetsraftsostnaden D11 = Lön D11111 = Lön för arbetad td D11112a = Bonus D11112b = Retro D1113 = Lön för ej arbetad td D1114 = Förmåner D12 = Arbetsgvaravgfter D1211 = Lagstadgade arbetsgvaravgfter D1212 = Avtalade arbetsgvaravgfter D122 = Sjulön D4 = Lönesatter 1.2 Statstsa målstorheter Objetgrupp Varabel Mått Populaton Indelnng redovsnngsgrupper Företag SNI2007 B-S Företag SNI2007 B-S Företag SNI2007 B-S Företag SNI2007 Närngsgren (avdelnng = bostavsnvå) Närngsgren (avdelnng = bostavsnvå) Närngsgren (avdelnng = bostavsnvå) Närngsgren (avdelnng = Löneostnad per tmme Övrga arbetsostnader per tmme Total arbetsostnad per tmme Total arbetsostnad Indextal Indextal Indextal Indextal

STATISTISKA CENTRALBYRÅN 6(12) B-S bostavsnvå) exl. bonus per tmme 1.3 Utflöden: statst och mrodata LCI nnefattande samtlga setorer publceras endast av Eurostat, dels form av vartalsvsa pressmeddelanden avseende utveclngstal, dels an man själv göra uttag på Eurostats hemsda. LCI med uppdelnng efter arbetare och tjänstemän för prvat setor publceras vartalsvs på SCB:s hemsda ca en veca efter att Eurostat haft sn publcerng av LCI. 1.4 Doumentaton och metadata Statsten fnns även doumenterad Besrvnng av statsten med valtetsdelaraton.

STATISTISKA CENTRALBYRÅN 7(12) 2 Uppgftsnsamlng Underlaget tll LCI nhämtas från ett antal löne- och sysselsättnngsundersönngar som SCB genomför. Huvuddelen av underlaget hämtas från onjunturlönestatsten för prvat och offentlg setor (KLP, KLL, KLS och KLK). Från Lönestruturstatsten för prvat setor (SLP) hämtas onstanter för att schablonmässgt lägga på förmåner och helglön. Från företagsdatabasen (FDB) hämtas antalsuppgfter för att modellberäna den del av populatonen som nte undersös KLP. Från Arbetsraftsundersönngarna (AKU) hämtas uppgfter om semesterlönegrundande frånvaro. Dessutom hämtas onstanter för arbetsgvaravgfter årlgen från andra ällor, t.ex. Alecta och Svenst närngslv (prvat setor) och arbetsgvarveret och SKL (offentlg setor). För mer nformaton om uppgftsnsamlngen hänvsas tll respetve undersönng. 2.1 Ram och ramförfarande Ramen KLP består av företag prvat setor med fem eller fler anställda. Eftersom LCI sa spegla hela populatonen, dvs även företag med 1-4 anställda, modellberänas denna del av populatonen och nluderas det materal som hämtas från KLP. Se besrvnng av statsten samt övrg doumentaton för KLP, KLL, KLS och KLK. 2.2 Urvalsförfarande Se besrvnng av statsten samt övrg doumentaton för KLP, KLL, KLS och KLK. 2.3 Mätnstrument Se besrvnng av statsten samt övrg doumentaton för KLP, KLL, KLS och KLK. 2.4 Insamlngsförfarande Se besrvnng av statsten samt övrg doumentaton för KLP, KLL, KLS och KLK. 2.5 Databerednng Se besrvnng av statsten samt övrg doumentaton för KLP, KLL, KLS och KLK.

STATISTISKA CENTRALBYRÅN 8(12) 3 Statsts bearbetnng och redovsnng 3.1 Sattnngar: antaganden och beränngsformler Statsten redovsas form av vartalsvsa ndextal för de fyra ostnadsbegreppen: 1. Total arbetsraftsostnad 2. Total arbetsraftsostnad exlusve bonus 3. Löneostnad 4. Övrga arbetsraftsostnader (lagstadgade och avtalade arbetsgvaravgfter samt lönesatter) Indextalen är prelmnära under fyra vartal, därefter fastställs de defntva ndextalen. Exempelvs är ndextalen för första vartalet 2009 prelmnära ända fram tll det att första vartalet 2010 publceras. Sllnaden mellan prelmnära och defntva ndextal beror främst på att retroatva löner nluderats och att de prognostserade avtalade arbetsgvaravgfterna justerats mot utfallet under det senast avslutade alenderåret. LCI bygger på onjunturlönestatsten för prvat och offentlg setor som SCB samlar n varje månad. Konjunturlönestatsten för prvat setor redovsas form av tmlöner för arbetare och månadslöner för tjänstemän. I LCI ränas först månadslönerna om tll tmlöner för att unna beräna en arbetsostnad per arbetad tmme. Detta görs genom att dvdera månadslönerna med den avtalade arbetstden per månad. Utfrån dessa tmlöner och arbetade tmmar beränas en lönesumma per bransch och storleslass. Då KLP nte undersöer företag med färre än fem anställda modellberänas denna populaton för att nluderas LCI. Detta görs med hjälp av löne- och antalsuppgfter för storleslass med 5-9 anställda KLP och sysselsättnngsuppgfter för storleslasserna med 1-4 och 5-9 anställda FDB. Modelluppränng för populatonen företag med 1-4 anställda görs enlgt följande: där

STATISTISKA CENTRALBYRÅN 9(12) Genom att dvdera de ola ostnadssummorna med summan av de arbetade tmmarna beränas tmostnaden för ovanstående fyra ostnadsbegrepp för atuellt vartal. Genom att dvdera tmostnaden för vartal t med densamma för föregående helår får man en fator som anger utveclngen av arbetsostnaden. Genom att multplcera ndextalet för föregående helår med denna fator erhålls ndextalet för vartal t. För aggregat av flera närngsgrenar används dessutom de respetve närngsgrenarnas arbetade tmmar föregående år som vt både täljare och nämnare. I LCI är basåret 2008 vlet nnebär att årsndexet är la med 100. Indexformel LCI är ett Laspeyres edjendex. Indexet an beränas form av års- eller vartalsndex. Kvartalsndexet för vartal t och år j för ett aggregat av närngsgrenar, t.ex. B-S, beränas enlgt nedanstående formel. där LCI tj, = w tj h ω h = tj tj ( w ω ) ω h ( w ω ) = W W tj w är arbetsostnad per arbetad tmma för närngsgren, vartal t och undersönngsår j ω är arbetsostnad per arbetad tmma för närngsgren och basår h är arbetade tmmar för närngsgren och basår W = ω h är den totala arbetsostnaden närngsgren under basår W Indexet består av prsrelatvteten tj w ω och årsvten W W för varje redovsnngsgrupp. För en enstaa närngsgren blr formen förenlad och an srvas: LCI tj, = w tj h ω h = tj ( w ω ) W W = tj ( w ω ) 3.2 Redovsnngsförfaranden

STATISTISKA CENTRALBYRÅN 10(12) LCI publceras av Eurostat, dels form av vartalsvsa pressmeddelanden avseende utveclngstal, dels an man själv göra uttag på Eurostats hemsda. Dataserer an laddas ned från Eurostats hemsda på följande adress: http://epp.eurostat.ec.europa.eu/portal/page/portal/labour_maret/labour_costs/database. LCI med uppdelnng efter arbetare och tjänstemän för prvat setor publceras vartalsvs på SCB:s hemsda ca en veca efter att Eurostat haft sn publcerng av LCI.

STATISTISKA CENTRALBYRÅN 11(12) 4 Slutlga observatonsregster 4.1 Produtonsversoner 4.2 Arverngsversoner

STATISTISKA CENTRALBYRÅN 12(12) 4.3 Erfarenheter från senaste undersönngsomgången