repo001.docx 2012-03-2914 BOLLEBYGDS KOMMUN Tyftet Etapp 2, Bollebygd UPPDRAGSNUMMER 2347019000 DAGVATTENUTREDNING GBG VÄG & MARK 2 SUSANNA OHLIN JOHANNA HULTHÉN ]
repo001.docx 2012-03-2914 Sammanfattning Föreliggande dagvattenutredning för villaområdet Tyftet har tagits fram av Sweco Environment på uppdrag av Bollebygds kommun. Utredningen är en del av ett större uppdrag omfattande framtagande av förfrågningsunderlag för gata där är även bl.a. VA och dagvatten är inkluderade. Detaljplanen för området Tyftet vann laga kraft i slutet av år 2011, men till denna togs ingen dagvattenutredning fram. Problem har uppmärksammats med nyanlagda VA- och dagvattensystem varför denna utredning nu upprättas. Syftet är dels framtagande av ett förslag på dagvattensystem för etapp 2 av Tyftet, men även att komma tillrätta med de problem som uppdagats för etapp 1. Exploateringsområdet utgjordes tidigare nästan helt av naturmark och området belastas även av stora naturmarksområden uppströms. Töllsjövägen som är lokaliserad utmed den västra planområdesgränsen utgör en barriär mot ytvattenavrinning och när kapaciteten i befintliga trummor under Töllsjövägen inte räcker till har de fastigheter som finns närmast Töllsjövägen svämmats över. För etapp 1 har två konventionella ledningssystem anlagts i gatan. Från det ena avleds dagvattnet åt väster under Töllsjövägen och från det andra systemet avleds dagvattnet söderut. Ett problem som uppdagats i etapp 1 är att naturmarksavrinningen inte tas omhand vid fastighetsgräns utan orsakar problem inom fastigheter. För att åtgärda detta föreslås att avskärande diken anläggs för samtliga fastigheter som angränsar mot en högre yta än fastigheten. Avledning från dessa diken föreslås ske till de konventionella dagvattensystemen i gatan. Även för etapp 2 föreslås att ett konventionellt dagvattensystem anläggs i gatan. Dagvattnet föreslås avledas till en damm, för utjämning, som kan lokaliseras vid den norra planområdesgränsen. Avtappning från dammen föreslås ske till befintlig dagvattentrumma under Töllsjövägen. Höjdförhållanden inom området medför dock att inte allt dagvatten från området kan avledas via dammen. Anslutning av dagvatten från några fastigheter föreslås därför ske mellan dammen och ett parkområde precis intill Töllsjövägen. Detta parkområde föreslås dessutom utformas så att kompletterande utjämning av dagvatten kan ske inom detta. Översvämningar för fastigheter inom området har dock även inträffat till följd av att en dagvattentrumma norr om planområdet inte har tillräcklig kapacitet. Dagvattnet rinner över den naturliga vattendelaren och in i aktuellt planområde. För att skydda samtliga fastigheter inom området mot översvämningar erfordras därför även utjämning av dagvatten från ett större naturmarksområde som naturligt inte avleds genom planområdet. I föreliggande utredning har även spillvattenavledning studerats mycket översiktligt. Spillvattensystem för etapp 1, samt en pumpstation har anlagts i en svacka genom planområdet, till vilken dessutom dagvatten från den norra delen av etapp 1 släpps. Detta medför att spillvattensystemet belastas av stora mängder ovidkommande vatten. Därtill medför höjdförhållanden inom området och pumpstationens utformning att avledning med självfall till pumpstationen från samtliga fastigheter inom utredningsområdet inte är möjligt. Sweco Gullbergs Strandgata 3 Box 2203 SE 411 04 Göteborg, Sverige Telefon +46 (0) 31 62 75 00 Fax +46 (0) 31 62 77 22 www.sweco.se Sweco Environment AB Org.nr 556346-0327 Styrelsens säte: Stockholm Johanna Hulthén Sweco Environment Göteborg Telefon direkt +46 (0)31617946 Mobil +46 (0)722423796 johanna.hulthen@sweco.se
repo001.docx 2012-03-29 Innehållsförteckning 1 Orientering 1 1.1 Dagvattenutredningens syfte och omfattning 2 1.2 Organisation 3 2 Befintliga förhållanden 4 2.1 Ytavrinningskartering 4 2.2 Beskrivning av avrinningsområden och befintlig dagvattenavrinning 5 2.3 Befintliga dagvattenflöden och befintliga dagvattentrummors kapacitet 7 2.4 Sammanfattning över befintliga dagvattenrelaterade problem 9 3 Framtida dagvattenhantering 10 3.1 Framtida dagvattenflöden 10 3.2 Erforderlig magasinsvolym 12 3.3 Rening av dagvatten 13 3.4 Höjdsättning 13 3.5 Förslag till åtgärder för dagvatten Tyftet etapp 1 14 3.6 Principförslag till dagvattenhantering Tyftet etapp 2 16 4 Avledning av spillvatten 17 Bilagor Bilaga 1 Bilaga 2 Ytavrinningskartering Befintlig och föreslagen dagvattenavledning
repo001.docx 2012-03-2914 1 Orientering På uppdrag av Bollebygds kommun tar Sweco fram ett förfrågningsunderlag för gata inom etapp 2 av området Tyftet. I detta uppdrag är teknikområdena gata, VA, dagvatten, belysning, ledningssamordning, massberäkning samt inmätningar inkluderade. Till områdets detaljplan, som vann laga kraft i slutet på år 2011, togs det dock inte fram någon dagvattenutredning varför detta nu får ske som ett första steg i projekteringen av dagvatten för etapp 2. Tyftet 2 utgör den andra och sista etappen av villaområdet Tyftet som planeras norr om Erikstorp i Bollebygds kommun, se Figur 1. Området är lokaliserat på den östra sidan om Töllsjövägen och norr om Skräddaregårdsvägen. I öster angränsar bostadsområdet till ett skogsparti och delar av detta har inkluderats i planområdet. Området utgörs av totalt ca 54 småhus varav ca 37 planeras inom etapp 2. Etapp 1 byggdes ut år 2013-2014 och där pågår försäljning av kommunala villatomter. Disponeringen av området framgår av illustrationskartan i Figur 2. Figur 1 Orienteringskarta. Rödmarkering visar lokalisering av området Tyftet. 1 (18)
repo001.docx 2012-03-29 Figur 2 Illustrationskarta Tyftet. 1.1 Dagvattenutredningens syfte och omfattning Att en dagvattenutredning nu upprättas för området kan även motiveras av att problem redan har uppmärksammats med det dagvattensystem som anlagts för etapp 1. Syftet med föreliggande dagvattenutredning är därför att skapa underlag för en hållbar dagvattenlösning för hela Tyftet. Därtill råder problem med översvämningar till följd av riklig naturmarksavrinning. Avsikten är att fördröja dagvatten inom området så att befintliga trummor under Töllsjövägen uppnår tillräcklig kapacitet. 2 (18)
repo001.docx 2012-03-2914 Utredningen omfattar: Översvämningskartering motsvarande belastning med 100-årsregn Beskrivning av befintlig dagvattensituation Tyftet 1 och 2 Flödesberäkningar, befintlig avrinning till Trafikverkets trumma under Töllsjövägen Flödesberäkningar, framtida avrinning till Trafikverkets trumma under Töllsjövägen Fördröjning av dagvatten m.h.t. Trafikverkets trumma Förslag till åtgärder, dagvatten etapp 1 Förslag till dagvattenavledning etapp 2 1.2 Organisation Dagvattenutredningen har tagits fram av Sweco Environment med Johanna Hulthén som handläggare och teknikansvarig. Översvämningsanalysen har genomförts av Andreas Karlsson och granskning av Anders Byström. Uppdragsledare är Susanna Ohlin, Sweco Civil. 3 (18)
2 Befintliga förhållanden Vid planering av framtida dagvattenhantering är det mycket viktigt att ta hänsyn till naturliga och befintliga förutsättningar. Marktyper, lutningsförhållanden, infiltrationsmöjligheter samt befintliga lednings-och dikessystem bör t.ex. studeras och för att om möjligt kunna integreras i en framtida dagvattenhantering. Planområdet utgjordes tidigare nästan helt av kuperat åkerlandskap. Innan utbygganden av etapp 1 påbörjades fanns dock ett fåtal villor och gårdar. Omfattningen och lokaliseringen av dessa framgår av de gråfärgade byggnaderna i Figur 2. Höjdskillnaden inom området uppgår till ca 20 m varav de lägsta delarna finns mot Töllsjövägen. Enligt den geotekniska utredning som tagits fram till detaljplanen utgörs marken av ca 0,3 m mulljord som underlagras av ett ca 4 m mäktigt lager med torrskorpelera, torrskorpesilt, silt, sand och finsand. Lerlagret utgörs som mest av ca 13 m och denna underlagras i sin tur av morän. Detta tillsammans med att grundvattenytan bedöms ligga högt, eller ca 1 m under markytan, medför att även möjligheterna till infiltration inom området bedöms vara små. Avrinningen från planområdet sker till Nolån som rinner i nordsydlig riktning på den västra sidan om Töllsjövägen. Nolåns avrinningsområde uppgår totalt till ca 21 000 ha. 2.1 Ytavrinningskartering För att klargöra hur ytavrinning sker naturligt inom området Tyftet och dess närområde har en ytavrinningskartering genomförts. Ytavrinningskarteringen visar indelningen i avrinningsområden dvs. vilka ytor som avleds genom eller belastar utredningsområdet. Dessutom visar karteringen hur dagvattnet avrinner på markytan och var det blir stående vid kraftigare skyfall, se Figur 3 samt bilaga 1. Resultatet av ytavrinningskarteringen bedöms motsvara situationen vid ett 100-årsregn. Vid denna form av studier används en höjdmodell som underlag. Avrinning kan ske via diken men alla ledningar och underjordiska magasin förutsätts gå fulla. Analysen är ett underlag för hur dagvattenavledningen kan utformas. Den identifierar också riskområden för översvämningar på mark och i källare. Resultatet av ytavrinningskarteringen kommenteras närmare i avsnitt 2.2. 4 (18) repo001.docx 2012-03-29
repo001.docx 2012-03-2914 Figur 3. Översikt beträffande ytavrinningsförhållandena i Tyftet, se även bilaga 1. 2.2 Beskrivning av avrinningsområden och befintlig dagvattenavrinning Detaljplanen för Tyftet omfattar totalt ca 15,6 ha och kan idag delas in i fem avrinningsområden. Planområdet belastas dock av stora ytor uppströms, vilket beskrivs nedan och i kapitel 2.1 Ytavrinningskartering. Avrinningsområdena inom planområdet har i denna utredning benämnts a-e och alla, förutom område c, utgör en del av ett större avrinningsområde, se Figur 4 Avrinningsområdenas lägen framgår av Figur 4. De större avrinningsområdena benämns A-E. Avrinningsområdenas storlek och dess omfattning av olika typer av ytor framgår av Tabell 1. I tabellen anges även det totala, ovan benämnt större, avrinningsområdets storlek. Avrinningsområde A-D avleds mot Töllsjövägen väster om planområdet medan avrinningsområde E där södra delen av etapp 1 ingår, avleds åt söder. Ytavrinningsanalysen har genomförts med utgångspunkt från Töllsjövägen och därmed saknas uppgift om storlek på det totala avrinningsområdet E. 5 (18)
repo001.docx 2012-03-29 Figur 4. Avrinningsområdenas lägen. Tabell 1. Avrinningsområden a-e inom planområdet. Storlek, typ av yta samt det totala avrinningsområdets storlek. Samtliga areor anges i hektar (ha). Område Total area inom planområdet Naturmark Hus/tomtmark Area totala avrinningsområdet a 0,1 0,1 88 b 7,0 6,5 0,5 39 c 5,5 5,3 0,2 6 d 0,9 0,9 7 e 2,2 1,9 0,3? Totalt 15,6 14,6 1,0 6 (18)
repo001.docx 2012-03-2914 Större delen av dagvattnet som avleds genom utredningsområdet, avrinningsområde B och C, avleds västerut via en trumma, av dimension 600 mm under Töllsjövägen väster om området. Totalt bedöms denna trumma belastas av dagvatten från ca 45 ha mark som idag nästan uteslutande utgörs av kuperat åkerlandskap eller naturmark. Sannolikt är att område B och C tidigare utgjorde ett gemensamt naturligt avrinningsområde. Uppdelningen bedöms ha skett till följd av förberedelser för exploateringen av aktuellt planområde. Ca 100 m norr om planområdet finns dock ytterligare en trumma, även denna av dimension 600 mm. Denna trumma belastas av avrinningsområde A dvs. dagvatten från ca 88 ha naturmark. När trummans kapacitet inte räcker till stiger vattnet vid trumman och Töllsjövägen för att så småningom rinna in i aktuellt planområde och således belasta samma trumma som område B och C. Detta förfarande illustreras i bilaga 1 och befintlig dagvattenhantering illustereras i bilaga 2. För Tyftet etapp 1 har dagvattenledningar anlagts i gatan. Från de sju norra tomterna, i denna etapp avleds dagvattnet åt väster till en naturlig svacka väster om dessa tomter. Dagvattnet släpps utför slänten och rinner i svackan norrut för att sedan sannolikt tas in i ett drändike för vidare avledning mot en trumma under Töllsjövägen. Läget för drändiket är osäkert men i samband med inmätning av trummor vid Töllsjövägen hittades även två utlopp av dimension 500 mm vars läge stämmer väl överens med det osäkra läge för drändiket som framgår av erhållet kartunerlag. Viss utjämning och infiltration bedöms kunna ske i svackan innan dagvattnet tas in i diket. I dagsläget bedöms dessutom att delar av dagvattnet ta sig in i områdets spillvattensystem som finns anlagt under svackan. Detta problem beskrivs vidare i kapitel 4 Spillvattenavledning. Dagvattnet från de södra delarna av etapp 1 avleds söderut. Ett dagvattensystem har anlagts längs lokalgatan och dagvattnet släpps i ett parkområde i den södra delen av planområdet. Här finns möjlighet till utjämning av dagvatten vartefter dagvattnet tas i ett nytt ledningssystem för vidare avledning förbi Eriksgårdens förskola. Förskolan är nybyggd varför dess höjdsättning inte framgår av erhållet underlag, men det föreligger en tydlig risk för att det dagvatten som inte ryms i dagvattensystemet rinner på ytan över förskolans område. 2.3 Befintliga dagvattenflöden och befintliga dagvattentrummors kapacitet För beräkning av dagvattenflöden används vanligen en metod som benämns rationella metoden. I områden som aktuellt planområde kan dock naturmarksavrinningen ha mycket stor påverkan och rationella metoden kan då ge alltför osäkra flöden. För områden med större naturmarksområden rekommenderas därför även att diagram för specifik naturmarksavrinning används beräkning av dagvattenflöden. I denna utredning har båda metoder beaktats. Vid beräkning av flöden med rationella metoden multiplicerats regnets intensitet med arean på området samt dess avrinningskoefficient. Rinntiden inom varje område styr varaktigheten och därmed intensiteten på det dimensionerande regnet. Med rinntid avses 7 (18)
repo001.docx 2012-03-29 den maximala tid det tar för regn som faller inom avrinningsområdet att rinna till den punkt där dagvattnet avleds från området. För aktuellt planområde och avrinningsområdena inom detta varierar rinntiden mellan ca 10 och ca 80 minuter. Avrinningskoefficienten (φ) anger hur stor del av nederbörden som rinner av från en yta. Dessa har valts till 0,1 för naturmark och till 0,3 för hus/tomtmark i enlighet med Svenskt Vattens rekommendationer. Resultatet av beräkningarna med rationella metoden framgår av Tabell 2. Beräkningar har genomförts för regn med 5, 20 och 100 års återkomsttid. Tabell 2. Beräknade befintliga flöden från planområdet. Område Flöde vid dim. regn 5 år (l/s) Flöde vid dim. regn 20 år (l/s) Flöde vid dim. regn 100 år (l/s) A 1 2 4 B 36 56 95 C 42 66 113 D 16 25 43 E 23 36 62 Eftersom problem upplevs med kapaciteten nedströms området är det dock främst avrinningen från hela avrinningsområdena som är intressanta för framtida åtgärder. För beräkning av dessa flöden har de diagram som beskrevs inledningsvis i detta avsnitt används. Utifrån önskad återkomsttid och area kan avrinningen i l/s, ha avläsas och därmed kan flödet beräknas. Diagrammen är tillämpbara för områden där arean uppgår till minst 10 ha och därmed har denna metod används för det sammanlagda området b+c inom planområdet samt för de totala avrinningsområdena A och B+C. Resultatet av beräkningarna samt indata framgår av Tabell 3. Tabell 3. Beräknade befintliga flöden med hjälp av diagram för naturmarksavrinning. Avrinningsområde Area (ha) Flöde (l/s) 5 år 50 år 100 år Kapacitet nedströms trumma (l/s) b+c 12,5 223 472 637 A 88,5 522 1238 1504 593 B+C 44,6 344 810 1079 550 8 (18)
repo001.docx 2012-03-2914 Noteras bör att resultaten skiljer sig mycket åt mellan de olika beräkningsmetoderna. Flödet för avrinningsområde b och c har beräknats även med rationella metoden och deras sammanlagda flöde uppgår då till 78 och 208 l/s för dimensionerande 5- respektive 100-årsregn. Tänkbara förklaringar till skillnaderna kan dels vara att rationella metoden fungerar som bäst på rektangulära områden och att olika typer av ytor bör vara jämt fördelade inom området. Samtidigt bedöms att något höga värden kan erhållas vid avläsning av avrinningen från diagram då avrinningskoefficienten för naturmark kan variera mellan ca 0,8 i för berg i dagen, till 0-0,1 för gräsyta, ängsmark och flack tätbevuxen skogsmark. I Tabell 3 anges även beräknade kapaciteter för trummorna som leder vattnet från respektive avrinningsområde under Töllsjövägen. Kapaciteten har beräknats med Colebrooks formel utifrån material, ledningslutning och ledningslängd. Båda trummorna är av betong och har ledningsdimensionen 600 mm. 2.4 Sammanfattning över befintliga dagvattenrelaterade problem För området Tyftet har det uppmärksammats flertalet problem som är relaterade till den naturliga eller befintliga dagvattenhanteringen. En viktig faktor i det fortsatta arbetet med exploateringen av området är därför att komma till rätta med följande problem som har uppmärksammats särskilt: Befintliga trummor under Töllsjövägen är överbelastade. Fastigeter vid Töllsjövägen har drabbats av återkommande översvämningar. Inga avskärande diken eller liknande har anlagts för etapp 1 och därmed finns inget som förhindrar naturmarksflöde in mot planerade byggnader. Spillvattensystemet inklusive brunnar har anlagts i en lågpunkt vilket medför att stora mängder ovidkommande vatten, dvs dagvatten, belastar det helt nya spillvattensystemet. 9 (18)
3 Framtida dagvattenhantering Exploateringen av Tyftet medför stora förändringar i dagvattenavrinningen från området. Andelen hårdgjorda ytor ökar vilket leder till minskade infiltrationsmöjligheter och snabbare avrinningsförlopp vilket även innebär att ytavrinningen ökar. Området är i dag kraftigt belastat av naturmark och vägen längs den västra planområdesgränsen utgör en barriär för den naturliga dagvattenavrinningen. Under vägen finns trummor för avledning av dagvatten, men när kapaciteten inte räcker till i dessa rinner vattnet på ytan och framförallt in mot befintliga bostadsfastigheter längs Töllsjövägen. Avsikten med föreliggande utredning är därför att förbättra situationen för befintliga fastigheter samtidigt som ett dagvattensystem för Tyftet etapp 2 föreslås. Vid dimensionering av framtida dagvattensystem för området önskar kommunen att kapaciteten för trummorna under Töllsjövägen skall vara dimensionerande för hur stora magasinsvolymer som erfordras i området. 3.1 Framtida dagvattenflöden Beräkning av dagvattenflöden efter exploatering har genomförts enligt riktlinjer från Svenskt Vatten. Precis som vid beräkning av befintliga flöden har dels rationella metoden och dels en metod som bygger på avläsning i diagram över naturmarksavrinning använts. Beräkningar med rationella metoden har genomförts för regn med 5, 20 och 100 års återkomsttid då dessa bedöms vara lämpliga att använda vid dimensionering av nya dagvattensystem inom tätortsbebyggelse. De tre olika återkomsttiderna gäller för fylld ledning, för trycknivå i marknivå med marköversvämning som följd respektive för marköversvämning med skador på byggnader. För metoden med avläsning ur diagram saknas uppgifter om avrinning för regn med 20 års återkomsttid varför flöden istället har beräknats för regn med 50 års återkomsttid. Dimensionerande regnvaraktighet för samtliga ytor inom planområdet bedöms uppgå till 10 minuter efter exploatering. Vid beräkning av framtida dagvattenflöden tas hänsyn till prognostiserade klimatförändringar. Nuvarande rekommendation från SMHI är att säkerhetsfaktorn, för regn med en kortare varaktighet än en timme, skall uppgå till 1,25. Detta innebär att dimensionerande regn bedöms öka med 25 %. Av Tabell 4 framgår för planområdet beräknade dagvattenflöden utan fördröjning efter planerad exploatering. Av tabellen framgår även typ av yta inom respektive avrinningsområde efter exploatering. Flödena har beräknats med rationella metoden. Noteras bör att en sammanslagning har skett av område b och c till b+c och att samma sammanslagning har skett för B och C till B+C. Likaså bör noteras att område d inte längre omfattas av planområdet då de ytor, som tidigare tillhörde område d, efter exploatering ingår i område b+c. 10 (18) repo001.docx 2012-03-29
repo001.docx 2012-03-2914 Tabell 4. Framtida avrinningsområden a-e inom planområdet. Flöden beräknade med rationella metoden samt klimatfaktor 1,25 Område Total area inom planområdet (ha) Naturmark (ha) Tomtmark (ha) Flöde vid dim. regn 5 år (l/s) Flöde vid dim. regn 20 år (l/s) Flöde vid dim. regn 100 år (l/s) a 0,07 0,07 2 3 4 b+c 12,9 5,7 7,22 517 816 1393 e 2,6 1,03 1,57 112 176 300 Totalt 15,6 6,8 8,79 Avrinningen från område b+c samt det totala avrinningsområdet B+C har även beräknats med hjälp av diagrammen för naturmarksavrinning. Vid beräkning av flöden efter exploatering blir det dock särskilt viktigt att beakta att delar av området utgörs dels av naturmark och dels av exploaterade ytor. På grund av detta redovisas även avrinningen för område B+C då den beräknats med hjälp av rationella metoden. Rationella metoden blir ofta dimensionerande om andelen hårdgjorda ytor överstiger 5 % och om rinntiden från de exploaterade delarna inte överstiger 30 minuter. En sammanställning av beräknade flöden efter exploatering visas i Tabell 5. En jämförelse av resultaten ger att rationella metoden ger de högsta och därmed dimensionerande flödena. Tabell 5. Beräknade befintliga flöden med hjälp av diagram för naturmarksavrinning samt med rationella metoden. Klimatfaktor 1,25. Avrinningsområde Area (ha) Naturmarksavrinning med klimatfaktor Flöde (l/s) för återkomsttid x år Rationella metoden 5 år 50 år 100 år 5 år 20 år 100 år b+c 12,5 357 754 994 517 816 1393 B+C 44,6 476 1093 1445 662 1045 1783 11 (18)
repo001.docx 2012-03-29 3.2 Erforderlig magasinsvolym För planområden är ett vanligt önskemål att dagvattenavrinningen från ett område efter exploatering skall fördröjas så att den inte överstiger befintlig dagvattenavrinning. För aktuellt område görs dock bedömningen att flödet efter exploatering bör begränsas så att trummorna nedströms området, dvs. under Töllsjövägen, klarar att avleda det dagvatten som kommer från planområdet samt uppströms områden. En sammanställning av flöden och trummornas kapacitet visas i Tabell 6. Område A påverkas mycket lite av exploateringen inom planorådet, men då en översvämning vid trumman för område A leder till att dagvattnet rinner in mot befintliga byggander föreslås även att detta åtgärdas för att exploateringen skall möjliggöras. Tabell 6. Dimensionerande avrinning efter exploatering samt kapacitet hos trummor nedströms. Avrinningsområde Flöde (l/s) 5 år 20 år 50 år 100 år Kapacitet nedströms trumma (l/s) A 522 1238 1504 593 B+C 662 1045 1288 1783 550 Utifrån sammanställningen i Tabell 6 är det tydligt att ett behov av utjämning föreligger. Beräkning av erforderliga utjämningsvolymer har skett med hjälp av beräkningsark för detta. Som indata används säkerhetsfaktorn, återkomst tid för regnet som skall utjämnas, hårdgjord area inom området samt hur stort utflödet får vara från magasinet. Flera olika alternativ har beräknats och resultaten har sammanställts i Tabell 7. Tabell 7. Erforderliga magasinsvolymer. Säkerhetsfaktor 1,25 Avrinningsområde Deltagande area (ha) Total magasinsvolym vid dimensionerande återkomsttid (m 3 ) 5 år 20 år 50 år 100 år A 8,85* 898 1834 2862 3964 B+C 2,28 48 172 334 506 *Antagen avrinningskoefficient 0,1 12 (18)
3.3 Rening av dagvatten Det dagvatten som rinner av från utredningsområdet bedöms vara relativt rent då områdets vägar endast kommer att belastas av mindre trafik. Inte heller föreslås några större samlade parkeringsytor. Dagvattnet från planområdet bedöms därför inte behöva genomgå någon särskild rening utöver den rening som kan uppstå vid fördröjning eller som sker naturligt inom området. Noteras bör dock att delar av exploateringsområdet omfattas av vattenskyddsområde, se Figur 5 och att detta kan medföra särskilda restriktioner. Enligt gällande skyddsföreskrifter ligger området i yttre skyddszon vilket medför att t.ex. schaktarbete är anmälningspliktigt. Framtagande av nytt vattenskyddsområde pågår och sannolikt kommer då hela det aktuella utredningsområdet att hamna utanför vattenskyddsområde. Det kan dock ändå vara bra att kommunicera frågan med kommunens avdelning för miljö och hälsa Figur 5. Delar av området Tyftet omfattas av vattenskyddsområde. (Bild från VISS Länsstyrelsen) 3.4 Höjdsättning Höjdsättningen av området är mycket viktig för att undvika problem och erhålla en funktionell avledning av dag-, drän- och spillvatten. Lokala lågpunkter i vilka dagvatten kan ansamlas bör förebyggas med rätt höjdsättning. Fastigheterna föreslås om möjligt höjdsättas till en högre nivå än angränsande gata, så att dagvatten vid extrem nederbörd kan avledas via gatorna om dagvattensystemets maxkapacitet skulle överskridas. Lägsta höjd på färdigt golv föreslås vara 0,3 m över marknivå i förbindelsepunkten för att anslutning med självfall skall tillåtas. 13 (18) repo001.docx 2012-03-2914
repo001.docx 2012-03-29 Där fastigheter angränsar till högre belägna ytor, t.ex. naturmark, är det även mycket viktigt att avskärande diken anläggs för att förhindra att dagvatten från ytan uppströms rinner in mot huskropparna. Marken allra närmast huskroppen skall dock alltid höjdsättas så att ytavrinning alltid sker bort från denna. Ett exempel på avskärande dike visas i Figur 6. Figur 6. Avskärande dike mellan skog och fastighet. 3.5 Förslag till åtgärder för dagvatten Tyftet etapp 1 För att erbjuda en säker dagvattenhantering inom Tyftet etapp 1 behöver vissa åtgärder vidtas. De problem som rapporterats gäller främst ytvatten som rinner in i området från naturmarken uppströms villafastigheterna. Mindre avrinningsstråk, har med hjälp av ytavrinningskarteringen, identifierats genom etappen. Även de flöden som mindre naturmarksområden kan ge upphov till kan dock medföra stor skada om fastigheten inte höjdsätts korrekt. Naturmarksavrinning behöver tas omhand och ledas bort och förbi de planerade bostäderna. Extra viktigt bedöms detta vara fastigheterna 1:213 samt 9:5-7 där avrinningsstråk som avvattnar ca 5000 m 2 naturmark avleds genom dessa fastigheter. I övrigt bedöms avledningsstråken huvudsakligen gå längs områdets gator eller genom parkområdet i söder samt till den större svackan i avrinningsområde b. För de fastigheter där ytavrinning sker in på fastighet föreslås avskärande diken anläggas utmed uppströms fastighetsgräns. Dikena kan anläggas som öppna diken eller som makadamfyllda diken, vilket visas på fotot i Figur 6. De öppna dikena har normalt högre 14 (18)
repo001.docx 2012-03-2914 kapacitet, men då fastighetsägare ofta saknar kännedom om dikenas syfte tenderar funktionen att utebli då dikena fylls med trädgårdskompost eller likande. I makadamfyllda diken sker omhändertagandet av ytvattnet genom att det magasineras i hålrummet mellan makadamen. Avtappning av makadamdiken kan dels ske genom perkolation till omgivande mark och dels genom kontrollerad avtappning via ett anlagt dräneringssystem. Avskärande diken som anläggs inom Tyftet föreslås förses med dränledning och anslutas till dagvattenledningen i gatan. En principskiss på ett sådant makadamdike visas i Figur 7. Figur 7. Principskiss makadamdike med dräneringsledning för avtappning. Utformning av makadamdiken kan således varieras, men dess främsta fördel är att de kan anläggas under t.ex. gräs och asfaltsytor. De bedöms ha fördröjande effekt, men viss renande effekt har påvisats. Viktigt att notera är att makadamdiken kan sättas igen och därmed kan behöva grävas om efter 10-15 år. En rekommendation för att öka livslängden är att omsluta makadamen med geotextil. För att förhindra att grundvatten tränger in i magasinet kan det kläs i en vattentät duk, men detta förhindrar då möjligheten till perkolation. Inom Tyftet etapp 1 har dessutom ett par instängda områden noterats. Ett större sådant område utgör utjämningsmagasin inom parkområdet i söder och är således anlagt och önskvärt. De andra två områdena bedöms vara belägna inom tomtmark och det bör följas upp om detta är instängda områden som är att betrakta som tillfälliga under exploateringen eller om fastigheternas höjdsättning bör justeras så att dessa instängda områden byggs bort. Om problem uppstår med att ytvatten rinner in mot förskolan söder om området bör justeringar av höjdsättningen ske i detta område. En åtgärd kan vara att genom bygga ett farthinder, tex vägbula, leda in delar av vattnet till parkområdet, i södra delen av planområdet, och att ev. utöka utjämningsvolymen inom detta. 15 (18)
3.6 Principförslag till dagvattenhantering Tyftet etapp 2 För etapp 2 föreslås att dagvattnet från fastigheterna avleds till ett konventionellt ledningssystem som anläggs i gatan. Precis som för etapp 1 föreslås att avskärande diken anläggs längs fastighetsgräns i de fall att angränsande mark höjdsätts högre än fastigheten. Avledning av dagvattnet, förutom från de lägst belägna fastigheterna närmast områdets infart, föreslås ske till en damm som kan lokaliseras mellan den norra planområdesgränsen och befintliga spill- och vattenledningar. Dammar kan utformas som våta eller torra beroende på om önskemål finns att alltid ha en synlig vattenspegel eller ej. Våta dammar, se exempel i Figur 8, har generellt bättre reningseffekt eftersom uppehållstiden i en våt damm är längre än i en torr damm. Genom att förse dessa anläggningar med strypta eller reglerade utlopp, kan det utgående flödet begränsas och resterande dagvatten magasineras i dammen. När avrinningen till dammen har minskat töms dammen successivt. Figur 8. Våt dagvattendamm. Exempel från Falkenberg, Kristineslätt 16 (18) Dagvattendammar och andra öppna magasin är relativt effektiva då i princip hela dess volym kan nyttjas som utjämningsvolym. Förutom att dammar effektivt kan ta hand om stora mängder dagvatten har de god reningseffekt. Dammar som utformas med dämt utlopp har dessutom en god oljeavskiljande funktion. En nackdel är dock att dammar pga. flacka släntlutningar etc. kräver relativt stort utrymme. Ytterligare en nackdel är att gräs- repo001.docx 2012-03-29
klippning etc. måste genomföras regelbundet för att de skall fungera tillfredsställande. För att säkerställa funktion och främja livslängden hos dagvattenanläggningar bör skötselplaner tas fram. Då Töllsjövägen utgör en barriär för ytvattenavrinningen kan Tyftet etapp 2 betraktas som ett instängt område vilket medför att dammen föreslås dimensioneras för ett 50 års regn. Detta medför att den aktiva reglervolymen i dammen bör uppgå till ca 350 m 3. För att möjliggöra avledning med självfall till dammen samtidigt som befintliga spill- och vattenledningar behöver korsas kommer inloppet till dammen att komma relativt djupt. I kombination med flacka slänter, ca 1:4, och en regleringshöjd på ca 1 m kommer erforderlig area för en damm att uppgå till totalt ca 1600 m 2. Avvattning av dammen föreslås ske till befintlig trumma under Töllsjövägen. Då dagvattnet från de lägre belägna fastigheterna, närmast busshållplatsen, sannolikt inte kan avledas till föreslagen damm med självfall föreslås att ledningen från dammen anläggs genom u-området vid dessa fastigheter och att fastigheterna då ansluts mellan dammen och ett planerat parkområde precis intill Töllsjövägen. I parkområdet finns möjlighet att öppna upp systemet och samtidigt erhålla extra utjämning före avledning under Töllsjövägen. Utöver denna damm erfordras ytterligare en damm för att förhindra att dagvatten rinner in från angränsande avrinningsområde när trumman norr om planområdet går full. Önskad utjämningsvolym för en sådan damm uppgår till knappt 3000 m 2 då även denna bör dimensioneras för ett 50 års regn. Dimensionering och lokalisering av en sådan damm föreslås ske i samråd med kommunen då ev. framtida bebyggelse kan vara lämplig att beakta. Möjligheten att samlokalisera de båda dammarna i området norr om planområdet har undersöks, men bedömningen är att dagvattenledningen från planområdet skulle komma in alltför djupt. Ett alternativ som kan övervägas som komplement eller ersättning till magasinering av ytavrinning från naturmarken är att ersätta de befintliga trummor som finns under Töllsjövägen. Problemet med detta är att problemet flyttas nedströms och att kapaciteten även där bedöms vara begränsad. 4 Avledning av spillvatten Ett spillvattensystem har anlagts för Tyftet 1. För att kunna avleda spillvattnet från området erfordras pumpning av spillvattnet och en pumpstation för detta har anlagts i den norra delen av planområdet. Pumpstationens ingående ledning ligger på nivån + 68,20 vilket medför stora svårigheter för de fyra lägst belägna fastigheterna inom planområdet att nå pumpstationen med självfall. För att åtgärda detta kan antingen pumpstationen byggas om eller så behövs pumpning av spillvattnet från dessa fastigheter. Beaktas bör dessutom att ledningslutningar så små som knappt 3 promille kan krävas för att samtliga fastigheter längs lokalgatan med 12 fastigheter skall kunna anslutas med självfall. 17 (18) repo001.docx 2012-03-2914
repo001.docx 2012-03-29 Noteras bör dessutom att nödutlopp från pumpstationen sker på en av de planerade bostadsfastigheterna. Enligt uppgift från kommunen belastas pumpstationen av stora mängder ovidkommande vatten då tillrinningen till pumpstationen var stor redan innan några fastigheter var anslutna till spillvattensystemet. Förklaringen till den stora mängden ovidkommande vatten är att spillvattensystemet har anlagts i en svacka till vilken betydande dagvattenavrinning sker. Denna belastas dels av naturmark men även takytor etc. från etapp 1. Ur flera aspekter är det oförsvarbart att pumpa och rena dagvatten istället för att med självfall avleda det till recipient. Dagvattnet bedöms ta sig in i spillvattensystemet via t.ex. otäta brunnar varför behovet att täta dessa bör ses över. Ytterligare ett alternativ för att komma till rätta med inläckaget är att flytta spillvattensystemet men detta bedöms vara en mycket kostsam åtgärd. Anledningen till spillvattensystemets lokalisering bedöms vara att ytterligare en etapp av Tyftet utreddes i ett tidigt skede och spillvattenledningen då skulle gå i etappens lokalgata och inte i ett lågstråk för omhändertagande av dagvatten. 18 (18)