REMISSYTTRANDE 2011 04 04 N2009/5373/E Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Remissyttrande över Statens Energimyndighets rapport Förslag till en sektorsövergripande biogasstrategi Svenska Bioenergiföreningen (Svebio) har beretts tillfälle att yttra sig över rubricerade rapport och vill lämna följande synpunkter. Svebios ståndpunkter i sammanfattning:. Vi instämmer i huvudsak i utredningen bedömningar.. Produktionen av biogas kommer i första hand att baseras på avfallsfraktioner.. Det är möjligt att öka produktionen av biogas kraftigt, kanske med en tre eller fyrdubbling jämfört med idag. Potentialen för biogas från gödsel kan vara större än utredningen räknar med.. Utredningen har inte tillräckligt analyserat möjligheterna att producera biogas i industrin.. Vi stödjer förslaget att ge ett metanreduceringsstöd på 20 öre/kwh.. Vi stödjer också förslaget om att använda vallstöd även för biogasgröda.. Direkta stöd till biogasfordon bör i första hand gå till tunga fordon. Stöd till personbilar för biodrivmedel bör vara teknikneutrala. Biogasens roll i Sveriges energiförsörjning idag och i framtiden Bioenergi är idag Sveriges största energikälla, om man ser till slutanvändning av energi. Under 2009 passerades olja, och enligt senast tillgänglig statistik (Energimyndighetens kortsiktsprognos mars 2011) var bioenergins andel av inhemsk slutlig användning 32 procent, mot oljans 29,6 procent. Om man ser till energitillförseln räknar energimyndigheten med en total bioenergianvändning på 139 TWh 2010. Produktionen av biogas var 2009 knappt 1,4 TWh, alltså endast en procent av den totala tillförseln av biobränslen och 0,3 procent av Sveriges slutanvändning av energi. Biogasen spelar alltså en mycket liten roll i den svenska energiförsörjningen idag. Kommer biogas att få en väsentligt större roll i framtiden? Energimarknadsinspektionen presenterade i november 2009 en rapport (Ökad andel biogas på en utvecklad gasmarknad) som vi också haft på remiss. Energimarknadsinspektionen och Energimyndigheten ger sinsemellan mycket olika bilder av biogasens potential och framtida roll. Medan Energimarknadsinspektionen anger en potential på upp till 74 TWh, till stor del med hjälp av termisk förgasning, anger Energimyndigheten en potential på 3 4 TWh, främst baserat på rötning av våta avfallssubstrat. 1
Svebios bedömning ligger närmast Energimyndighetens. Svebios utgångspunkt är att användningen av biobränslen ska ökas på ett ekonomiskt och miljömässigt optimalt sätt. Biogasproduktion från avfallsprodukter och gödsel ger stora miljövinster och har förutsättningar att komma till stånd med lönsamhet. Biogasproduktion från energigrödor och termisk förgasning måste konkurrera med andra tekniker för förädling av biomassa. Utgångspunkten för vår bedömning är att styrmedlen ska vara generella och teknikneutrala, varefter marknadens aktörer väljer lösningar. Det är inte önskvärt att statsmakterna prioriterar vissa energibärare framför andra. Vi är medvetna om att de båda myndigheternas potentialer utgår från olika tidsperspektiv. Energimarknadsinspektionens höga siffror förutsätter att man får ett tekniskt, och inte minst ekonomiskt, genombrott för termisk förgasningsteknik. Det finns idag flera utvecklings och demonstrationsprojekt kring sådan teknik, både storskalig och mellanskalig, och om några år kommer vi sannolikt att ha en klarare bild av kostnader och tekniska prestanda för olika lösningar. Det finns också intressanta utvecklingsprojekt kring biogasproduktion i bioenergikombinat, där man tänker producera fasta, flytande och gasformiga bränslen, el och värme, kanske kombinerat med pappersmassa eller kemikalier. Vi anser inte att det är möjligt eller tillrådligt att basera en strategi idag på att den här tekniken kommer att vara konkurrenskraftig. Man bör emellertid hålla dörren öppen för att ompröva strategin när man har vunnit erfarenheter av den nya tekniken. Det finns exempelvis möjligheter att producera biometan i anslutning till den befintliga naturgasledningen längs Västkusten. Ett första steg är GoBiGas projektet i Göteborg. Det har också inletts samråd enligt miljöbalken för två förgasningsanläggningar i Landskrona och Helsingborg. Det kan också finnas möjligheter till gasproduktion vid skogsindustrier i södra och västra Sverige i närheten av befintligt ledningsnät. Vi ser positivt på denna utveckling som skapar möjligheter att ersätta en del av den fossila gasen i det befintliga nätet och att konvertera de gaseldade kraftvärmeverken i Malmö och Göteborg. Det är en angelägen utveckling av flera skäl. Dels minskas utsläppen av växthusgaser, dels förbättras försörjningstryggheten, vilket är angeläget med tanke på att den danska naturgasproduktionen minskar under kommande år. När det gäller den potential som anges i Energimyndighetens rapport ingår 700 GWh biogas från gödsel. I en genomarbetad rapport från Envirum beställd av LRF anges en total potential av biogas från gödsel på cirka 3 TWh och en praktisk potential på 1 1,5 TWh. Med utgångspunkt från denna rapport bör man räkna upp potentialen med åtminstone 0,5 TWh. När det gäller övriga avfallskategorier delar vi rapportens bedömningar. Ur klimatsynpunkt är det riktigt att i första hand satsa på biogasproduktion vid val av biologisk behandling. Vid kompostering frigöras växthusgaserna i huvudsak. Bägge metoder innebär att växtnäringsämnen tillgodogörs. Avvägningen måste, liksom avvägningen mellan biologisk behandling och energiåtervinning genom el och värmeproduktion, vara en kommunal angelägenhet och bör inte styras genom statlig detaljreglering. En potential som rapporten inte tillräckligt analyserat är den potential som kan finnas i industrin. Redan idag är den största enskilda produktionsenheten belägen i en industrianläggning (Domsjö), och det finns stora möjligheter att öka produktionen av biogas inom skogsindustrin, men säkert också i andra industrigrenar som hanterar stora 2
mängder biomassa, t ex i livsmedelsindustrin. En annan möjlighet är samproduktion av biogas och flytande biodrivmedel. Nordisk Etanol och Biogas (NEAB) i Karlshamn har presenterat ett sådant projekt. På liknande sätt sker en viss produktion av biogas med drank som råvara i anslutning till Agroetanol i Norrköping. En ökad produktion av andra biodrivmedel kan alltså stimulera produktionen av biogas. Utredningen konkreta förslag Metanreduceringsersättningen Svebio stödjer förslaget om att införa en metanreduceringsersättning på 20 öre/kwh. Enligt vår uppfattning bör energimarknaderna styras i första hand med generella och långsiktiga styrmedel, enligt principen att förorenaren ska betala. Den svenska koldioxidskatten är ett mycket framgångsrikt sådant styrmedel som belastar utsläppen av fossil koldioxid. Det är svårare att införa liknande styrmedel på utsläpp av metan och andra växthusgaser förutom koldioxid. Det är därför ett bra alternativ att belöna produktion som reducerar utsläppen av metan, så som sker vid produktion av biogas från gödsel. Det är viktigt att markera att stödet är långsiktigt och en ersättning för minskat metanutsläpp kopplat till all framtida biogasproduktion från stallgödsel, och att det inte uppfattas som ett investeringsstöd. Metanreduceringsstödet får alltså inte göras tidsbegränsat. Vi finner att ersättningsnivån på 20 öre/kwh är väl avvägd, och kan ge lönsamhet för ett stort antal anläggningar som annars inte är lönsamma. Detta bekräftas också av rapporten från Envirum/LRF. Det saknar emellertid ett förslag om hur systemet med metanreduceringsersättning konkret ska utformas. Det är angeläget att detta klarläggs genom ett utredningsuppdrag, och att ett enkelt och säkert system kan utformas. Biogasanläggningar kommer att vara mycket stora investeringar i de berörda jordbruksföretagen, med ett betydande risktagande, och det är viktigt att ersättningen kan betalas ut fortlöpande och inte långt i efterhand. Metanreduceringsersättningen bör betalas via statsbudgeten. På samma sätt som staten kan ta in en skatt som styrmedel i klimatpolitiken (koldioxidskatten) måste staten kunna ge ett generellt bidrag för en klimatnytta. Finansieringen kan ske med en del av den höjning av koldioxidskatterna som redan beslutats för de areella näringarna. Ersättning till vallodling för biogasproduktion Svebio stödjer förslaget om att miljöersättning för vallodling även kan omfatta vall som används för biogasproduktion. Som framgår av Envirum/LRF:s rapport kommer biogasproduktion med vallgröda knappast att bli lönsam trots denna möjlighet, men det är principiellt viktigt att vallstöd ges även för biogasproduktion lika väl som när vallgrödan används som foder. Enskilda lantbrukare kan välja att utöka biogasproduktionen genom att samröta gödsel och vallgröda och även värdera de fördelar som finns med en mer varierad växtföljd. Regelsystem för anslutning till nät Biogasstrategin innehåller allmänt positiva uttalanden om dessa möjligheter, men lägger inga konkreta förslag. Frågor utreds eller har utretts i andra sammanhang. Vi avstår 3
därför att ta ställning till frågorna i detta sammanhang. Allmänt gäller att det är angeläget att skapa gynnsamma villkor för anslutning av små produktionsanläggningar till näten, både el, fjärrvärme och gasnät. När det gäller värmeproduktion tror vi inte att tredjepartstillträde är ett villkor för att kunna tillgodogöra sig värme från biogasanläggningar som fjärrvärme. I allmänhet kan frågan om ersättning lösas genom avtal. Förbättrad hantering och kvalitet av rötrest Vi instämmer i behovet av att förbättra kvaliteten och användbarheten av rötresten. Här finns paralleller till hanteringen av rötslam. Det är viktigt att näringsämnesresursen kan återföras till odling. Ett bra alternativ, om inte kvalitén duger för livsmedelsproduktion, är att gödsla energigrödor. Styrmedel i transportsektorn för biodrivmedel Utredningen konstaterar att regeringen snarast bör klarlägga villkoren för biodrivmedel med sikte på att uppfylla målet om en fossilbränsleoberoende fordonsflotta 2030. Detta är också Svebios bestämda uppfattning. Biodrivmedel måste stimuleras genom generella, långsiktiga och tillräckligt starka styrmedel. Detta kommer att gynna biogasen lika väl som andra biodrivmedel. Det är bara inom ramen för tydliga och långsiktiga styrmedel som företagen kan och vågar genomföra investeringar. Biodrivmedelsproduktion kräver stora och kapitaltunga investeringar som inte kommer till stånd utan tydliga spelregler. Enligt Svebios mening är det bästa styrmedlet fortsatt skattebefrielse, dvs i praktiken att fossila drivmedel är beskattade för sin miljöbelastning och att biodrivmedel därmed är konkurrenskraftiga. Målet för förnybar energi i transportsektorn 2020 bör sättas till 25 procent, vilket ger utrymme för att öka andelen biodrivmedel (biogas, bioetanol, biodiesel och andra generationens biodrivmedel ) till 20 procent. Fordonsbeskattningen Vi instämmer i utredningens slutsatser beträffande fordonsbeskattningen, att fordonsgas till tunga fordon premieras och regelsystemet för beskattning av fordon inklusive förmånsbeskattningen av tjänstebilar mm anpassas så att det blir mer attraktivt att i tätorter använda fordonsgas i tunga fordonsflottor. Rapporten lyfter särskilt fram utvecklingen av dual fuel teknik, där man kombinerar biogas och dieseldrift. Prioritering av biogas till bussar och tunga fordon i lokala fordonsflottor har stora fördelar när det gäller distribution och användning av biogasen. Det är därför mer motiverat att stimulera dessa biogasfordon än personbilar för gasdrift. Om man även i fortsättningen ska gynna biogasbilar är det viktigt att styrmedlet är teknik och konkurrensneutralt, så att likvärdigt stöd ges till alla bilar som kan drivas med biodrivmedel. Det är viktigt att utvecklingen av produktion och användning går hand i hand. Om biogasbilar ensidigt gynnas utan att det finns tillräcklig produktion av biogas är det stor risk för bakslag, och att satsningen på biogasen får ett dåligt rykte. 4
Konvertering av traktorer Vi instämmer i utredningen förslag om att ta fram ett regelsystem för konvertering av traktorer till biogas. Beskattningen av naturgas Naturgas bör beskattas enligt samma principer som andra fossila bränslen. Naturgasen har hittills haft en förmånlig behandling. Detta kommer när det gäller koldioxidskatten att stegvis rättas till fram till 2015, så att naturgasen belastas med full koldioxid i relation till sina utsläpp. När det gäller energiskatt på naturgas som fordonsbränsle kvartår emellertid skattebefrielse. Detta måste rättas till, så att naturgasen som fordonsbränsle belastas med full koldioxid och energiskatt. Svenska Bioenergiföreningen Gustav Melin VD 5